Love me or let me go - Chapter 41
Jag sträcker ut handen och Justin fattar tag i den och reser sig upp. Vi ignorerar alla paparazzis som förföljer oss och går och pratar och skrattar hand i hand som vanligt.
Så fort jag stängt dörren och låst efter mig kastar sig Justin över mig och börjar kyssa mig. Hans tunga glider in i min mun och jag känner honoms varma anderdräckt. Vi går till sängen utan att avbryta. Jag sätter mina händer om hans nacke och han håller sin ena hand på min rygg och den andra på mitt lår. Jag lutar mig bakåt och nu ligger han över mig. Jag drar av honoms tröja och snart är både min tröja och mina shorts av också. Han kysser min hals och jag börjar andas tungt. Jag kan känna genom hans byxorna att han var hård. Jag knäpper upp hans byxorna och han drar av sig dom. Jag känner hur hans hand smeker mitt lår och går längre och längre upp. När han är framme vid troskanten tar han tag i dom och drar långsamt ner dom. Han lägger sig över mig igen och vi kysser varandra passionerat. Jag tar handen innanför hans kalsonger och jag hör hur han stönar till lätt i mitt öra och jag drar av hans kalsonger. Jag känner hur han kommer in i mig och båda två börjar andas tungt.
*
Jag vaknar nästa morgon av att jag fick ett sms. Jag sneglar åt Justin's håll och ser att han fortfarande sover. Jag tar min mobil och blinkar några gånger för att vänja mig vid ljuset. På skärmen stod det "Ryman", från Ryan då alltså.
"Dansträningen har flyttats till 09:30, sen tänkte jag bara säga att du och Justin ska på Oscars Awards senare vid 17:00 om han inte nämnt det, det skulle inte förvåna mig dock, han är glömsk den killen. Hur som helst, gör dig klar så ses vi i danssalen, cya sis!"
Jag skrattar till lite tyst och svarar "Cya there" för jag orkar inte skriva något mer med mina sömniga fingrar som är helt stela på morgonen. Jag tittar på klockan och spärrar upp ögonen när den visar 09:00.
Herregud, kunde han inte smsat mig lite tidigare?
*
Jag vaknar nästa morgon av att jag fick ett sms. Jag sneglar åt Justin's håll och ser att han fortfarande sover. Jag tar min mobil och blinkar några gånger för att vänja mig vid ljuset. På skärmen stod det "Ryman", från Ryan då alltså.
"Dansträningen har flyttats till 09:30, sen tänkte jag bara säga att du och Justin ska på Oscars Awards senare vid 17:00 om han inte nämnt det, det skulle inte förvåna mig dock, han är glömsk den killen. Hur som helst, gör dig klar så ses vi i danssalen, cya sis!"
Jag skrattar till lite tyst och svarar "Cya there" för jag orkar inte skriva något mer med mina sömniga fingrar som är helt stela på morgonen. Jag tittar på klockan och spärrar upp ögonen när den visar 09:00.
Herregud, kunde han inte smsat mig lite tidigare?
Jag reser mig snabbt ur sängen men tillräckligt försiktigt för att inte väcka Justin. Jag låser in mig i badrummet och tar en snabbdusch. Jag sätter på mig leopardmönstrade underkläder, svarta mjukisshorts och en svart t-shirt.
Jag fönar håret snabbt och låter det självtorka. Jag borstar håret och kletar på lite maskara på ögonfransarna och till sist borstar jag tänderna. Jag går ut ur badrummet och går till min mobil för att kolla klockan, 09:23.
"Vad gör du?" skrattar Justin hest plötsligt vilket får mig att rycka till.
"Shit, visste inte att du var vaken. Jag måste till dansträningen, dom ändrade tiden!" säger jag stressat och tar min väska.
"Jag kan skjutsa dig" erbjuder han sig och tänker precis resa sig upp men jag puttar ner honom igen.
"Jag klarar mig, somna om du" ler jag och kysser honom snabbt på munnen och ropar "Ses senare, love you!" innan jag stänger dörren och rusar ner till lobbyn och ut genom utgången. Jag sätter mig i en taxi och säger snabbt vart jag ska och ber chauffören skynda på lite. Eftersom det inte fanns någon lokal i detta hotellet fick vi använda den andra närmsta lokalen som låg ungefär 8 minuter härifrån. Det brukar inte hända så mycket om man kommer försent, men min danslärare Janina hatar det.
Jag snubblar in genom dörren och blickarna vänds mot mig. Janina blänger lite på mig och följer mig med blicken medans jag ställer mig bredvid Carro.
"Förlåt Janina" ursäktar jag och hon nickar smått, men jag kan se en glimt av irritation i hennes ögon.
"Det är okej denna gången, vi kör igenom Somebody to love. Och igen!" säger hon och vänder sig om mot den stora heltäcksspegeln. Jag intar position och låter kroppen röra sig till musiken.
ojojoj, vad händer här då?!
Jag fönar håret snabbt och låter det självtorka. Jag borstar håret och kletar på lite maskara på ögonfransarna och till sist borstar jag tänderna. Jag går ut ur badrummet och går till min mobil för att kolla klockan, 09:23.
"Vad gör du?" skrattar Justin hest plötsligt vilket får mig att rycka till.
"Shit, visste inte att du var vaken. Jag måste till dansträningen, dom ändrade tiden!" säger jag stressat och tar min väska.
"Jag kan skjutsa dig" erbjuder han sig och tänker precis resa sig upp men jag puttar ner honom igen.
"Jag klarar mig, somna om du" ler jag och kysser honom snabbt på munnen och ropar "Ses senare, love you!" innan jag stänger dörren och rusar ner till lobbyn och ut genom utgången. Jag sätter mig i en taxi och säger snabbt vart jag ska och ber chauffören skynda på lite. Eftersom det inte fanns någon lokal i detta hotellet fick vi använda den andra närmsta lokalen som låg ungefär 8 minuter härifrån. Det brukar inte hända så mycket om man kommer försent, men min danslärare Janina hatar det.
Jag snubblar in genom dörren och blickarna vänds mot mig. Janina blänger lite på mig och följer mig med blicken medans jag ställer mig bredvid Carro.
"Förlåt Janina" ursäktar jag och hon nickar smått, men jag kan se en glimt av irritation i hennes ögon.
"Det är okej denna gången, vi kör igenom Somebody to love. Och igen!" säger hon och vänder sig om mot den stora heltäcksspegeln. Jag intar position och låter kroppen röra sig till musiken.
ojojoj, vad händer här då?!
Love me or let me go - Chapter 40
JASMINES PERSPEKTIV
Jag står mot väggen och spionerar på Demi och Justin som sitter vid fontänen. Dom skrattar och äter glass och det gör mig bara så illamående att se dom så glada tillsammans.
Jag måste göra något åt det här. Jag måste få dom att göra slut. Om jag får igång ett bråk mellan dom, så kan jag säkert få över Justin på min sida. Jag vet hur ledsen han blir när något händer i honoms förhållande, så han kommer inte ens märka vad jag håller på med.
Jag får syn på några paparazzis som står på avstånd och fotar Justin och Demi. Fan. Jag kan inte riskera att dom får bilder på mig när jag står och spionerar på dom, så jag går tillbaka till hotellet. Jag måste tänka ut något.
DEMI'S PERSPEKTIV:
"Deeeemi! Din glass rinner!" utbrister Justin och jag slickar upp glassen i sista sekunden som höll på att rinna ner på mina byxor.
"Skills" säger jag och han himlar med ögonen. Vi pratar om allt möjligt och plötsligt trillar Justin ner i fontänen och hans glass har trillat ner på marken.
Jag börjar gapskratta så jag tappar glassen i marken jag också vilket bara får mig att börja skratta ännu mer och ännu högre så flera stycken står och glor på mig som om jag var dum i huvudet, men spärrar upp ögonen när dom ser självaste Justin Bieber i fontänen.
Justin börjar gapskratta med mig och snart står vi och skrattar högt så vi knappt kan andas.
"Trillade du bara i helt random eller?!" skrattar jag och jag ser hur han försöker få fram ord mellan sina skrattattacker.
(skit i bakrunden och tanten som sitter framför henne haha)
(skit i bakrunden och tanten som sitter framför henne haha)
"Ja! Ska du hjälpa mig upp eller inte?" skrattar han och sträcker fram handen. Tveksamt närmar jag mig honoms hand men jag kan se flinet i honoms ansikte så jag drar undan handen.
"Äh, kom här!" säger han och drar tag i min hand så jag åker plums ner i vattnet. När jag kommer upp igen börjar vi återigen gapskratta och börjar skvätta vatten på varandra.
"Här får ni inte bada!" säger någon med en riktigt mörk och läskig röst plötsligt. Vi vänder oss om och får se en stor och muskulös man med kostym. En vakt.
Jag och Justin utbyter blickar och skvätter vatten på honom. Vi fattar tag i varandras händer och springer upp ur fontänen och bort mot gräsplanen.
Vi lägger oss i gräset och låter solen värma våra kroppar. Jag kryper upp så jag ligger med mitt bakhuvud på hans mage och stirrar upp i himlen samtidigt som jag leker med honoms fingrar.
Jag lyfter upp huvudet och pressar mina läppar mot honoms och lägger mer ner igen.
"Jag saknade dina läppar" säger jag samtidigt som jag blundar och känner hur solens strålar bränner mot min kropp.
"Fuck, paparazzis" säger Justin och jag öppnar ögonen. Han nickar mot husen och jag ser hur några paparazzis diskret försöker knäppa bilder.
"Kom" säger jag och reser mig upp. Jag sträcker ut handen och Justin fattar tag i den och reser sig upp. Vi ignorerar alla paparazzis som förföljer oss och går och pratar och skrattar hand i hand som vanligt.
Love me or let me go - Chapter 39
Jag lutar mig bakåt i sätet och granskar Justin när han sitter och proppar i sig godis. Även om han är världens kändaste tonåring så är han fortfarande dom vilken kille som helst. Förutom att han är 1000000 gånger bättre.
"Carolineee!" utbrister jag glatt och släpper ner mina väskor på golvet. Jag kramar henne hårt och släpper henne sedan.
"Så, hur går det med dig och Bieber då?" frågar hon och sätter sig i sängen och sätter på tvn.
"Jättebra" ler jag, "Just det! Byt till 5an!" säger jag ivrigt och hon gör som jag säger. Justin åkte till någon Japansk intervjuv typ direkt efter att vi hade landat.
-
"Ge en stor applåd för JUSTIN BIEBEEEEER!" skriker kvinnan och publiken skriker helt galet.
In kommer Justin med svarta jeans, svarta supras, svart t-shirt och en skinnjacka, snygg som vanligt. Han sätter sig i soffan och ler mot publiken.
"Hej Justin! Så, hur har du haft det? Du har ju varit ledig en vecka från din worltour" ler hon.
"Hej Serena! Jag har haft det jättebra, det var skönt att få lite ledigt efter en hel del slitandes, men samtidigt är det skönt att vara tillbaka så jag kan göra det jag älskar" säger han och kvinnan som tydligen heter Serena nickar.
"Demi Santiago följde med dig till Canada, eller hur?" börjar Serena och har ett litet busigt flin på läpparna. Justin skrattar lite och nickar.
"Det har kommit ut bilder på er, och man ser att ni inte bara är bästa vänner längre.. Är ni tillsammans?" ler hon och en bild på mig och Justin visas på skärmen.
Jag tar ett djupt andetag innan Justin öppnar munnen.
"Yes, hon är min flickvän" säger Justin och Serena får ett brett leende på läpparna.
"Carolineee!" utbrister jag glatt och släpper ner mina väskor på golvet. Jag kramar henne hårt och släpper henne sedan.
"Så, hur går det med dig och Bieber då?" frågar hon och sätter sig i sängen och sätter på tvn.
"Jättebra" ler jag, "Just det! Byt till 5an!" säger jag ivrigt och hon gör som jag säger. Justin åkte till någon Japansk intervjuv typ direkt efter att vi hade landat.
-
"Ge en stor applåd för JUSTIN BIEBEEEEER!" skriker kvinnan och publiken skriker helt galet.
In kommer Justin med svarta jeans, svarta supras, svart t-shirt och en skinnjacka, snygg som vanligt. Han sätter sig i soffan och ler mot publiken.
"Hej Justin! Så, hur har du haft det? Du har ju varit ledig en vecka från din worltour" ler hon.
"Hej Serena! Jag har haft det jättebra, det var skönt att få lite ledigt efter en hel del slitandes, men samtidigt är det skönt att vara tillbaka så jag kan göra det jag älskar" säger han och kvinnan som tydligen heter Serena nickar.
"Demi Santiago följde med dig till Canada, eller hur?" börjar Serena och har ett litet busigt flin på läpparna. Justin skrattar lite och nickar.
"Det har kommit ut bilder på er, och man ser att ni inte bara är bästa vänner längre.. Är ni tillsammans?" ler hon och en bild på mig och Justin visas på skärmen.
Jag tar ett djupt andetag innan Justin öppnar munnen.
"Yes, hon är min flickvän" säger Justin och Serena får ett brett leende på läpparna.
"Grattis, jag är glad för din skull! Demi är verkligen en toppen tjej, ni verkar ha väldigt roligt tillsammans" säger hon och Justin nickar.
"Ja hon är toppen" säger Justin och ler.
"Hur blev ni tillsammans? Jag menar ni har ju varit bästa vänner i 2 år" säger hon.
Justin harklar sig lite, "Jo vi har varit bästa vänner i 2 år, men sedan blev det mer än bara vänskap liksom" säger han och en till bild visas, fast denna gången bara på mig.
"Hur länge har ni varit tillsammans?"
"2 månader ungefär" svarar Justin och kliar sig bakom huvudet.
"Är hon inte rädd för dödsmejl och sånt då?" undrar Serena.
"Det är en anledning av att vi höll det hemligt ett tag, för hennes skull. Jag älskar mina fans, men dom kan vara lite överbeskyddande ibland. Men vi vill inte gömma vårat förhållande, och jag vill inte ljuga för mina fans, så vi bestämde oss för att erkänna. Vi är medvetna om att hon kommer få mycket hat, men hon ska försöka att inte bry sig om det och jag finns här och stöttar henne, jag hoppas bara mina fans lär sig acceptera det. Jag är 17, jag borde kunna dejta en tjej som vilken annan kille som helst utan att hon får dödshot och en massa hat" säger Justin och jag ler stort.
"Jag förstår dig. Man ser ju hur glad hon gör dig, så dom borde vara glad för din skull" säger Serena förstående och ler.
Dom pratar inte så mycket mer om mig, dom börjar prata om Justins turné, hans nya album Believe och sådana saker.
Jag vänder mig mot Carro som ler brett.
"Naaw, vad gulligt!" säger hon glatt.
"Jag veeeeet, han är så underbar!" säger jag drömmande. "Men nu måste du berätta om Pontus!" flinar jag och hon ler.
"Som du vet var jag hos mina kusiner, well, Pontus som är min gamla barndomskompis var där också, och jag gillade honom massor förut, och när jag träffade honom kom dom där känslorna tillbaka. Vi umgicks varje dag och det visade sig att han kände likadant, och.. han kysste mig!" säger hon ger ifrån sig ett glädjetjut.
"Så ni är tillsammans nu?" säger jag glatt och hon nickar. "Jag måste träffa honom!"
"Det kanske du får, jag ska höra med Scooter och se om han kan komma nån dag och vara här i några dagar" säger hon och ler.
Vi börjar babbla på som vanligt om allt som hänt under veckan.
"Ja hon är toppen" säger Justin och ler.
"Hur blev ni tillsammans? Jag menar ni har ju varit bästa vänner i 2 år" säger hon.
Justin harklar sig lite, "Jo vi har varit bästa vänner i 2 år, men sedan blev det mer än bara vänskap liksom" säger han och en till bild visas, fast denna gången bara på mig.
"Hur länge har ni varit tillsammans?"
"2 månader ungefär" svarar Justin och kliar sig bakom huvudet.
"Är hon inte rädd för dödsmejl och sånt då?" undrar Serena.
"Det är en anledning av att vi höll det hemligt ett tag, för hennes skull. Jag älskar mina fans, men dom kan vara lite överbeskyddande ibland. Men vi vill inte gömma vårat förhållande, och jag vill inte ljuga för mina fans, så vi bestämde oss för att erkänna. Vi är medvetna om att hon kommer få mycket hat, men hon ska försöka att inte bry sig om det och jag finns här och stöttar henne, jag hoppas bara mina fans lär sig acceptera det. Jag är 17, jag borde kunna dejta en tjej som vilken annan kille som helst utan att hon får dödshot och en massa hat" säger Justin och jag ler stort.
"Jag förstår dig. Man ser ju hur glad hon gör dig, så dom borde vara glad för din skull" säger Serena förstående och ler.
Dom pratar inte så mycket mer om mig, dom börjar prata om Justins turné, hans nya album Believe och sådana saker.
Jag vänder mig mot Carro som ler brett.
"Naaw, vad gulligt!" säger hon glatt.
"Jag veeeeet, han är så underbar!" säger jag drömmande. "Men nu måste du berätta om Pontus!" flinar jag och hon ler.
"Som du vet var jag hos mina kusiner, well, Pontus som är min gamla barndomskompis var där också, och jag gillade honom massor förut, och när jag träffade honom kom dom där känslorna tillbaka. Vi umgicks varje dag och det visade sig att han kände likadant, och.. han kysste mig!" säger hon ger ifrån sig ett glädjetjut.
"Så ni är tillsammans nu?" säger jag glatt och hon nickar. "Jag måste träffa honom!"
"Det kanske du får, jag ska höra med Scooter och se om han kan komma nån dag och vara här i några dagar" säger hon och ler.
Vi börjar babbla på som vanligt om allt som hänt under veckan.
Love me or let me go - Chapter 38
Ryan kommer ut bara några sekunder senare. Vi sitter på baksidan och pratar om allt möjligt och har allmänt roligt, precis som förut.
Dagarna har flytit på hur snabbt som helst, antar att tiden går snabbt när man har kul. Varje dag har vi umgåtts med Ryan och Chaz, och självklart Jeremy, Jaxon och Jazzy.
Det kommer bli riktigt tråkigt av att lämna dom, men jobbet kallar. Jag börjar sakna Carro också, vi smsar varandra typ hela dagen, tydligen har hon skaffat sig en pojkvän där borta, Pontus tror jag han hette.
På vägen till flygplatsen skrattar vi och pratar på som vanligt, men när vi ska kliva in i Justin's privatget blir alla allvarliga och deppiga.
"Det var kul att se dig igen Demi" säger Jeremy och omfamnar mig. "Dig med" ler jag innan vi släpper taget. Jag säger hejdå till Chaz och Ryan och kramar dom båda.
"Vi får ses igen" ler dom och jag nickar. "Absolut"
Jag sätter mig ner på huk framför Jazzy och Jaxon.
"Kan jag få en hejdåkram?" säger jag och Jazzy nickar ivrigt medans Jaxon mest ser lite blyg ut. Jag sträcker ut armarna och dom båda lägger armarna om mig.
"Aw" ler Justin och jag ställer mig upp.
"Hejdå" säger vi och vinkar innan vi kliver på flyget. Vi skulle till Japan, så det var en bit att åka.
Jag sätter mig i sätet jämte Justin och knäpper på bältet. Jag lutar mig mot Justin och vilar huvudet mot honoms axel. Det har varit en helt otrolig vecka, vi har inte haft en enda tråkig stund.
Dagarna har flytit på hur snabbt som helst, antar att tiden går snabbt när man har kul. Varje dag har vi umgåtts med Ryan och Chaz, och självklart Jeremy, Jaxon och Jazzy.
Det kommer bli riktigt tråkigt av att lämna dom, men jobbet kallar. Jag börjar sakna Carro också, vi smsar varandra typ hela dagen, tydligen har hon skaffat sig en pojkvän där borta, Pontus tror jag han hette.
På vägen till flygplatsen skrattar vi och pratar på som vanligt, men när vi ska kliva in i Justin's privatget blir alla allvarliga och deppiga.
"Det var kul att se dig igen Demi" säger Jeremy och omfamnar mig. "Dig med" ler jag innan vi släpper taget. Jag säger hejdå till Chaz och Ryan och kramar dom båda.
"Vi får ses igen" ler dom och jag nickar. "Absolut"
Jag sätter mig ner på huk framför Jazzy och Jaxon.
"Kan jag få en hejdåkram?" säger jag och Jazzy nickar ivrigt medans Jaxon mest ser lite blyg ut. Jag sträcker ut armarna och dom båda lägger armarna om mig.
"Aw" ler Justin och jag ställer mig upp.
"Hejdå" säger vi och vinkar innan vi kliver på flyget. Vi skulle till Japan, så det var en bit att åka.
Jag sätter mig i sätet jämte Justin och knäpper på bältet. Jag lutar mig mot Justin och vilar huvudet mot honoms axel. Det har varit en helt otrolig vecka, vi har inte haft en enda tråkig stund.
Chaz och Ryan är verkligen underbara personer, dom påminner lite om Justin, eller ja, Justin's busiga sida. Dom älskar att pranka folk, speciellt mig, men det lyckas dom inte med så ofta.
Dom har försökt ett antal gånger under veckan men dom har misslyckats.
Jo, en gång lyckades dom faktiskt, då dom hällde en vatten hink över mig, men annars har dom försökt sminka mig när jag sover, men jag vaknar alltid innan dom hinner göra något fult, eller så försöker dom putta i mig i poolen, men då drar jag antingen ner dom med mig, eller puttar ner dom istället. Jag känner dom så väl när det gäller pranks så jag är alltid beredd.
Jag flinar lite för mig själv och suckar lyckligt.
"Trött?" undrar Justin och jag nickar.
Han lägger armen om mig och drar mig intill honom. Jag blundar och försöker somna men även om jag känner mig trött är jag ändå pigg.
Jag tar ut min Sour Patch Kids godispåse ur väskan och öppnar den. Jag tar en godis och tänker precis stoppa den i munnen när Justin biter tag i den och sväljer.
"Vafan" säger jag och han flinar oskyldigt.
"Nu får du inget bara för det" säger jag och flinar ondskefullt. Han putar med underläppen och spelar sårad.
"Hur.. kan du göra så.. mot mig.." säger han och låtsas torka en tår.
"Du är sån tönt!" skrattar jag medans Justin ser förolämpad ut och lägger handen över bröstet.
Jag tar upp en godis ur godispåsen men håller den åt sidan så inte Justin ska få tag i den och kastar upp den i luften för att fånga den i min mun.
"Nej" mumlar jag när den hamnar i mitt knä. Jag testar återigen. "Nej" mumlar jag när jag missar igen.
"Äh, ge mig godispåsen så ska jag visa dig" säger han och sträcker sig efter påsen men jag smäller till hans hand löst.
"Bra försök" säger jag men ändrar mig när han gör sitt gulliga puppyface som jag inte kan säga nej till. Jag suckar uppgivet och räcker honom godispåsen.
"Woho!" säger han och pussar mig på kinden och tar påsen. Jag lutar mig bakåt i sätet och granskar Justin när han sitter och proppar i sig godis. Även om han är världens kändaste tonåring så är han fortfarande dom vilken kille som helst. Förutom att han är 1000000 gånger bättre.
Dom har försökt ett antal gånger under veckan men dom har misslyckats.
Jo, en gång lyckades dom faktiskt, då dom hällde en vatten hink över mig, men annars har dom försökt sminka mig när jag sover, men jag vaknar alltid innan dom hinner göra något fult, eller så försöker dom putta i mig i poolen, men då drar jag antingen ner dom med mig, eller puttar ner dom istället. Jag känner dom så väl när det gäller pranks så jag är alltid beredd.
Jag flinar lite för mig själv och suckar lyckligt.
"Trött?" undrar Justin och jag nickar.
Han lägger armen om mig och drar mig intill honom. Jag blundar och försöker somna men även om jag känner mig trött är jag ändå pigg.
Jag tar ut min Sour Patch Kids godispåse ur väskan och öppnar den. Jag tar en godis och tänker precis stoppa den i munnen när Justin biter tag i den och sväljer.
"Vafan" säger jag och han flinar oskyldigt.
"Nu får du inget bara för det" säger jag och flinar ondskefullt. Han putar med underläppen och spelar sårad.
"Hur.. kan du göra så.. mot mig.." säger han och låtsas torka en tår.
"Du är sån tönt!" skrattar jag medans Justin ser förolämpad ut och lägger handen över bröstet.
Jag tar upp en godis ur godispåsen men håller den åt sidan så inte Justin ska få tag i den och kastar upp den i luften för att fånga den i min mun.
"Nej" mumlar jag när den hamnar i mitt knä. Jag testar återigen. "Nej" mumlar jag när jag missar igen.
"Äh, ge mig godispåsen så ska jag visa dig" säger han och sträcker sig efter påsen men jag smäller till hans hand löst.
"Bra försök" säger jag men ändrar mig när han gör sitt gulliga puppyface som jag inte kan säga nej till. Jag suckar uppgivet och räcker honom godispåsen.
"Woho!" säger han och pussar mig på kinden och tar påsen. Jag lutar mig bakåt i sätet och granskar Justin när han sitter och proppar i sig godis. Även om han är världens kändaste tonåring så är han fortfarande dom vilken kille som helst. Förutom att han är 1000000 gånger bättre.
Justin's privatjet
Love me or let me go - Chapter 37
Jag reser mig upp ur sängen och rycker till när Justin pratar plötsligt pratar. "Kom tillbaka" mumlar han hest och sträcker ut en hand. Jag ler lite och kryper in i h
onoms famn. Vi ligger och håller om varandra och bara njuter av varandras sällskap.
"Justin, gå upp, vi ska träffa Ryan och Chaz ju!" säger jag och drar av täcket från hans kropp.
Han reser sig upp långsamt och kysser mig innan han går och låser in sig på badrummet.
Duschen går igång och jag kletar på lite maskara på ögonfransarna och ett lager läppglans på läpparna.
Jag stoppar i kontakten till plattången och väntar en stund på att den ska bli varm.
Några minuter senare kommer Justin ut blöt med en handduk runt midjan. Vatten från hans hår droppar ner och rinner nerför hans mage. Jag biter mig hårt i läppen för att inte hoppa på honom och följer honom med blicken i spegeln när han går till sin garderob.
Han tar på sig en grå hoodie och svarta jeans. Han är överdrivet snygg. Jag kommer på mig själv stå och glo på honom när det bränner till i fingret.
"Aj!" utbrister jag och lägger snabbt ner plattången på golvet.
"Vad hände?!" säger Justin oroligt och jag ler roat mot honom. "Brände mig på plattången bara"
"Nästa gång kanske du ska fokusera på vad du gör och inte på någon annan" flinar han och jag himlar med ögonen. Jag stänger av plattången och snurrar sladden runt och lägger den på nattduksbordet.
"Du kommer in galet snygg utan tröja, och är dessutom blöt, det är liksom svårt att låta bli" muttrar jag och han skrattar och drar in mig i honoms famn. Han pressar sina läppar mot mina innan han släpper taget om mig och lägger ner sin mobil i fickan.
"Ska vi dra?" säger han och flätar in sina fingrar i mina. Jag nickar och öppnar dörren. Vi tar på oss våra skor och går till Ryan's hus vi skulle träffas. Vi knackar på dörren men ingen öppnar.
"Baksidan" säger han och jag nickar. Vi går runt huset till hans baksida, och mycket rätt, där ligger dom på 2 solstolar och blundar.
Justin ger mig ett busigt flin och jag vet exakt vad det betyder. Han pekar på 2 hinkar och jag nickar. Vi tar varsin och trycker tyst ner dom i poolen under vattenytan så dom fylls med vatten.
Jag ställer mig vid Chaz och Justin vid Ryan. Vi håller upp hinkarna över dom beredda att hälla vatten över dom.
"Ryan! Du skymmer solen" mumlar Chaz och jag håller mig för skratt. Precis när Ryan skulle öppna munnen häller jag och Justin ut vattnet över dom och dom reser sig upp blixtsnabbt. Jag och Justin börjar asgarva och dom mumlar något och ser hur sura ut som helst, men sen ler dom lite..
"Ni är er lika ser jag" muttrar Ryan och Chaz nickar.
"Ni också ser jag" flinar jag och pekar på allt godis och chips som står på bordet.
Vi gör vårat handslag med Ryan och Chaz. Ja, jag har ett handslag med dom som vi alltid gör när vi träffas. Killarna tvingade mig alltid förut och nu är det en grej vi alltid gör.
"Jag är förvånad att ni inte har lyckats döda varandra än med tanke på hur mycket ni prankade varandra förr" säger Chaz och sätter sig i solstolen. Eftersom båda solstolarna var blöta satte jag mig ner i gräset.
"Ni kanske ska byta kläder" flinar Justin och dom himlar med ögonen.
"Yeahyeah" säger Ryan och dom går in.
Justin sätter sig i gräset jämte mig och lyfter upp mig i honoms knä. Jag lägger armarna om honoms hals och han kysser mig passionerat och våra tungor leker försiktigt med varandra.
"Så det har gått bra för er" säger Chaz och jag hoppar till. Jag vänder mitt huvud mot Chaz och flinar. Jag byter position så jag halvligger mot Justin.
Ryan kommer ut bara några sekunder senare. Vi sitter på baksidan och pratar om allt möjligt och har allmänt roligt, precis som förut.
Love me or let me go - Chapter 36
Det gör mig glad att hon kommer så överens min familj och vänner, till skillnad från Jasmine, som Chaz och Ryan har ogillat starkt sen första gången dom träffade henne.
Dagen rullade på, jag, Justin och hela hans familj hade allmänt kul hela dagen. Jag ser Justin's familj som min, förutom Justin, det skulle bara vara konstigt, haha. Hur som helst var klockan sent och jag och Justin skulle gå och lägga oss.
Jag drar på mig ett svart linne där det står "Biebers girl" i vit text och ett litet ansikte på Justin nedanför.
Jag släpper ut håret jag har haft upsatt i en bulle hela dagen och går in i badrummet där Justin står och borstar tänderna.
"Sngfyfg trjjfa" mumlar Justin med munnen full av tandkräm så man inte hör vad han säger.
Jag fnissar. "Vad sa du?" flinar jag och tar min tandborste. Han spottar ut tandkrämen i handfatet och vänder sig mot mig.
"Snygg tröja" flinar han och sköljer av tandborsten. Jag ler och trycker ut tandkräm på tandborsten och stoppar in den i munnen.
Justin lägger armarna om mig bakifrån och kysser min mungipa som inte har tandkräm på sig, och går ut från badrummet. Jag borstar tänderna, tvättar av sminket och går ut till Justin.
Jag kryper ner under täcker och han lägger armarna om mig.
"Jag älskar dig, det vet du va?" säger han och jag ler för mig själv.
"Jag älskar dig också" säger jag och somnar till Justin's lugna och jämna andetag.
Nästa dag vaknar jag av att solen strålar in i rummet. Jag öppnar upp mina sömniga ögon och blinkar för att vänja mig vid ljuset. Jag gäspar och vänder mig om för att kunna se Justin's ansikte.
Jag var så jävla lycklig just nu. Jag har väntat så länge på detta, att kunna vakna upp till honoms ansikte varje morgon, att kyssa honom när jag vill, att kunna hålla om honom, att ha någon att älska.
Justin är så speciell. Han är annorlunda från andra killar, och det får mig att älska honom ännu mer. Jag böjer mig fram och pussar honom på nästibben och backar igen. Jag reser mig upp ur sängen och rycker till när Justin pratar plötsligt pratar.
"Kom tillbaka" mumlar han hest och sträcker ut en hand. Jag ler lite och kryper in i honoms famn. Vi ligger och håller om varandra och bara njuter av varandras sällskap.
kort inlägg, men det är iallafall något!
klockan är halv tre så jag orkar inte mer ):
vad vill ni ska hända i novellen framöver?
ni får mer än gäärna dela med er med idéer om ni har några, för jag skulle behöva det just nu! :)
Dagen rullade på, jag, Justin och hela hans familj hade allmänt kul hela dagen. Jag ser Justin's familj som min, förutom Justin, det skulle bara vara konstigt, haha. Hur som helst var klockan sent och jag och Justin skulle gå och lägga oss.
Jag drar på mig ett svart linne där det står "Biebers girl" i vit text och ett litet ansikte på Justin nedanför.
Jag släpper ut håret jag har haft upsatt i en bulle hela dagen och går in i badrummet där Justin står och borstar tänderna.
"Sngfyfg trjjfa" mumlar Justin med munnen full av tandkräm så man inte hör vad han säger.
Jag fnissar. "Vad sa du?" flinar jag och tar min tandborste. Han spottar ut tandkrämen i handfatet och vänder sig mot mig.
"Snygg tröja" flinar han och sköljer av tandborsten. Jag ler och trycker ut tandkräm på tandborsten och stoppar in den i munnen.
Justin lägger armarna om mig bakifrån och kysser min mungipa som inte har tandkräm på sig, och går ut från badrummet. Jag borstar tänderna, tvättar av sminket och går ut till Justin.
Jag kryper ner under täcker och han lägger armarna om mig.
"Jag älskar dig, det vet du va?" säger han och jag ler för mig själv.
"Jag älskar dig också" säger jag och somnar till Justin's lugna och jämna andetag.
Nästa dag vaknar jag av att solen strålar in i rummet. Jag öppnar upp mina sömniga ögon och blinkar för att vänja mig vid ljuset. Jag gäspar och vänder mig om för att kunna se Justin's ansikte.
Jag var så jävla lycklig just nu. Jag har väntat så länge på detta, att kunna vakna upp till honoms ansikte varje morgon, att kyssa honom när jag vill, att kunna hålla om honom, att ha någon att älska.
Justin är så speciell. Han är annorlunda från andra killar, och det får mig att älska honom ännu mer. Jag böjer mig fram och pussar honom på nästibben och backar igen. Jag reser mig upp ur sängen och rycker till när Justin pratar plötsligt pratar.
"Kom tillbaka" mumlar han hest och sträcker ut en hand. Jag ler lite och kryper in i honoms famn. Vi ligger och håller om varandra och bara njuter av varandras sällskap.
kort inlägg, men det är iallafall något!
klockan är halv tre så jag orkar inte mer ):
vad vill ni ska hända i novellen framöver?
ni får mer än gäärna dela med er med idéer om ni har några, för jag skulle behöva det just nu! :)
Love me or let me go - Chapter 35
Jag raderar smset och lägger tillbaka mobilen på nattduksbordet och lägger mig ner i sängen igen och börjar återigen lyssna på Demi's vackra stämma.
"Tittaaa!" utbrister Jazzy och pekar på något. Jag följer hennes blick och den stannar vid en paparazzi. Jag suckar lite och tittar på Demi.
"Jazzy, gillar du att vara med på bilder?" frågar hon och Jazzy nickar ivrigt och ler stort.
Demi besvarar hennes leende och jag ler smått åt hur gulliga dom är tillsammans.
"Jag vill gunga!" säger hon och klappar händerna. Jag skrattar och vi börjar gå mot gungorna.
Vi sätter ner Jazzy en en gunga.
Jag börjar gunga henne och hon skrattar högt. Jag backar några steg och ställer mig jämte Demi och lägger armen runt hennes midja. Jag drar henne till mig och innan hon hinner reagera pressar jag mina läppar mot hennes fuktiga, mjuka och perfekta läppar.
"Justin, du är medveten om att detta kommer komma ut i pre-" Jag avbryter henne genom att kyssa henne igen.
Hon ler när jag avslutat kyssen och flätar in sina fingrar i mina. Hon sätter sig på staketet och jag ställer mig framför henne.
"Så om någon tar upp det här, så kommer du erkänna?" frågar hon och sneglar på våra ihoplänkade händer.
Jag nickar. "Jag vill inte gömma vårat förhållande mer.. Men frågan är om du är redo" mumlar jag och tittar till Jazzy som gungar glatt på med benen.
"Allt för dig" ler hon och kysser mig snabbt på läpparna. Jag besvarar hennes léende och hon hoppar ner från staketet.
"Ska vi gå hem Jazzy? Maten är nog klar nu" ler jag och hon nickar. Jag lyfter ur henne ur gungan och hon tar Demi's hand och börjar springa. Demi skrattar och följer efter henne.
Jag tittar på hur dom leker och skrattar och jag börjar automatiskt le. Min familj betyder allt för mig, och att se Demi komma så bra överens med dom är bara otroligt. Det gör mig glad att se mina 2 favorittjejer ha kul tillsammans helt enkelt. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för Demi att förlora båda sina föräldrar. Hon är dessutom det enda barnet, så jag förstår att hon älskar att vara i Jazzys och Jaxons närhet.
Demi dyker upp vid min sida och jag rycker till. Hon flinar och tar min hand.
"Vad tänker du på?" frågar hon och ler.
"Va?" frågar jag förvirrat och hon får ett brett leende på ansiktet, det vackra leendet jag älskar.
"Du tänker på mig, eller hur?" säger hon och flinar. Jag himlar med ögonen.
"Vad får dig att tro det?" säger jag och skrattar lite och sparkar iväg en sten på marken.
"Baby, jag ser det på dig, precis som du ser på mig när jag tänker på dig!" ler hon och magen pirrar till när hon kallar mig det där.
"Jag tänker alltid på dig" flinar jag och hon fnissar smått.
"När ska vi träffa Ryan och Chaz då?" ler hon och jag kunde höra hur ivrig hon var.
"Vi kan gå till dom efter maten?" ler jag och hon nickar.
Vi börjar prata om massa minnen vi hade från första gången Demi träffade Ryan och Chaz. Bl.a när hade varit på en resturang, och Chaz hade råkat kasta en oliv i någon tants glas så det skvätte upp några droppar dricka i hennes ansikte, gud vad vi hade garvat då.
Det gör mig glad att hon kommer så överens min familj och vänner, till skillnad från Jasmine, som Chaz och Ryan har ogillat starkt sen första gången dom träffade henne.
Såg att någon ville att det skulle hetta till mellan dom, och det antar jag att dom flesta vill, haha, det kommer, men inte riktigt än ;)
"Tittaaa!" utbrister Jazzy och pekar på något. Jag följer hennes blick och den stannar vid en paparazzi. Jag suckar lite och tittar på Demi.
"Jazzy, gillar du att vara med på bilder?" frågar hon och Jazzy nickar ivrigt och ler stort.
Demi besvarar hennes leende och jag ler smått åt hur gulliga dom är tillsammans.
"Jag vill gunga!" säger hon och klappar händerna. Jag skrattar och vi börjar gå mot gungorna.
Vi sätter ner Jazzy en en gunga.
Jag börjar gunga henne och hon skrattar högt. Jag backar några steg och ställer mig jämte Demi och lägger armen runt hennes midja. Jag drar henne till mig och innan hon hinner reagera pressar jag mina läppar mot hennes fuktiga, mjuka och perfekta läppar.
"Justin, du är medveten om att detta kommer komma ut i pre-" Jag avbryter henne genom att kyssa henne igen.
Hon ler när jag avslutat kyssen och flätar in sina fingrar i mina. Hon sätter sig på staketet och jag ställer mig framför henne.
"Så om någon tar upp det här, så kommer du erkänna?" frågar hon och sneglar på våra ihoplänkade händer.
Jag nickar. "Jag vill inte gömma vårat förhållande mer.. Men frågan är om du är redo" mumlar jag och tittar till Jazzy som gungar glatt på med benen.
"Allt för dig" ler hon och kysser mig snabbt på läpparna. Jag besvarar hennes léende och hon hoppar ner från staketet.
"Ska vi gå hem Jazzy? Maten är nog klar nu" ler jag och hon nickar. Jag lyfter ur henne ur gungan och hon tar Demi's hand och börjar springa. Demi skrattar och följer efter henne.
Jag tittar på hur dom leker och skrattar och jag börjar automatiskt le. Min familj betyder allt för mig, och att se Demi komma så bra överens med dom är bara otroligt. Det gör mig glad att se mina 2 favorittjejer ha kul tillsammans helt enkelt. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för Demi att förlora båda sina föräldrar. Hon är dessutom det enda barnet, så jag förstår att hon älskar att vara i Jazzys och Jaxons närhet.
Demi dyker upp vid min sida och jag rycker till. Hon flinar och tar min hand.
"Vad tänker du på?" frågar hon och ler.
"Va?" frågar jag förvirrat och hon får ett brett leende på ansiktet, det vackra leendet jag älskar.
"Du tänker på mig, eller hur?" säger hon och flinar. Jag himlar med ögonen.
"Vad får dig att tro det?" säger jag och skrattar lite och sparkar iväg en sten på marken.
"Baby, jag ser det på dig, precis som du ser på mig när jag tänker på dig!" ler hon och magen pirrar till när hon kallar mig det där.
"Jag tänker alltid på dig" flinar jag och hon fnissar smått.
"När ska vi träffa Ryan och Chaz då?" ler hon och jag kunde höra hur ivrig hon var.
"Vi kan gå till dom efter maten?" ler jag och hon nickar.
Vi börjar prata om massa minnen vi hade från första gången Demi träffade Ryan och Chaz. Bl.a när hade varit på en resturang, och Chaz hade råkat kasta en oliv i någon tants glas så det skvätte upp några droppar dricka i hennes ansikte, gud vad vi hade garvat då.
Det gör mig glad att hon kommer så överens min familj och vänner, till skillnad från Jasmine, som Chaz och Ryan har ogillat starkt sen första gången dom träffade henne.
Såg att någon ville att det skulle hetta till mellan dom, och det antar jag att dom flesta vill, haha, det kommer, men inte riktigt än ;)
Love me or let me go - Chapter 34
Jag kysser honom på munnen och lutar mig mot honoms axel. Han flätar in sina fingrar i mina och det sista jag tänker på innan jag somnar är Justin.
"Bieber, bieber, bieber!" säger en ljus röst när vi kliver innanför dörren. In till hallen kommer söta lilla Jazzy springandes och slänger armarna om Justins ben.
"Hej tjejen" ler Justin och kramar henne.
"Deeemi!" säger hon glatt när hon släppt Justin och kramar mig istället.
"Hej sötnos!" ler jag och lyfter upp henne. Hon fnissar och lägger ena armen över min axel.
"Pappa!" säger Justin till Jeremy som går mot oss. Dom kramar varandra och jag släpper ner Jazzy som springer ut i vardagsrummet.
"Demi! Det var längesen" säger han och ger mig en kram.
"Ja, det var inte igår heller" flinar jag och vi går in i vardagsrummet och sätter oss i soffan.
"Var har du Jaxon då?" säger Justin och lutar sig bakåt.
"Han är där uppe och sover" säger Jeremy och dricker en klunk från en kopp kaffe på bordet.
"Biebeeeer!" säger Jazzy och klättrar upp i Justins knä, men efter en stund ändrar hon sig och kryper över till mig istället. Jag, Justin och Jeremy pratar lite om allt möjligt, vad som händer i våra liv osv.
Han vet såklart om vårat förhållande.
"Nehe, ska vi gå och lägga oss?" frågar Justin och gäspar.
Jag fiskar upp mobilen i fickan och tittar klockan, 22.51.
"Visst" säger jag och släpper ner Jazzy. Jag reser mig upp och sträcker lite på mig.
"Godnatt" säger vi och går upp till Justin's rum.
"Allt är sig likt ser jag" säger jag och tittar runt i honoms rum. Jag tittar på fotona som står på byrån och dom flesta är på Justin, hans pappa och syskon, även några på mig.
"Naaw" säger jag när jag ser ett foto på mig och Justin där jag sitter på hans axlar.
Han skrattar och kommer och kramar mig bakifrån. Jag vänder mig om och kysser honom passionerat innan vi går ner för att hämta våra väskor med våra saker i.
Vi byter om våra sovkläder och borstar tänderna. Justin lägger sig i sängen medans jag tvättar av mitt smink.
Jag släcker lampan efter mig och går ut till Justin som ligger nerstoppad i sängen och sträcker ut armarna mot mig. Jag kryper ner under täcket i honoms famn. Justins säng är inte sådär jättestor, men vi får plats. Trots att det är lite trångt är det mysigt. Jag lyfter upp huvudet och ger honom en kyss innan jag lägger mig ner igen och blundar.
"VAKNAAAA!" säger en ljus röst och hoppar på mig. Jag öppnar långsamt ögonen och ser att Jaxon och Jazzy står och hoppar på oss.
"Vakna vakna vakna!" skriker dom och fortsätter hoppa. Jag skrattar och lyfter på huvudet.
Justin mumlar något ohörbart och öppnar ögonen.
"Vad gör ni skitungar?!" säger han och drar ner dom och börjar kittla dom. Jag skrattar och sträcker på mig.
"Godmorgon sötnos" ler Justin och trycker sina läppar mot mina.
"Eeeeeuw" fnissar Jazzy och Jaxon. Jag ler mot dom och reser mig upp ur sängen och går fram till min väska.
Jazzy och Jaxon springer fnissandes ut genom dörrarna och jag vänder mig mot Justin.
"Du har världens sötaste syskon" ler jag och plockar fram ett par jeans, en röd/vit randigt linne och svarta underkläder.
"Får jag låna duschen?" frågar jag samtidigt som Justin reser sig upp och går fram till mig.
Han kysser mig mjukt och passionerat och backar ett steg.
"Nu får du det" ler han och gör en gest med handen mot badrummet.
Jag himlar med ögonen och pussar honom på kinden innan jag försvinner in i badrummet och låser efter mig.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag suckar lyckligt när hon låst efter sig och lägger mig i sängen. Jag lyssnar på Demi's vackra röst från duschen och blundar men störs av min sms-signal.
Jag tar upp mobilen och blir chockad när det står Jasmine på skärmen. Tveksamt öppnar jag smset.
"Jag vet att du säger att du hatar mig, men jag vet att du älskar mig innerst inne. Jag älskar dig också, och det kommer bli vi igen, du måste bara inse det. Demi utnyttjar dig, hon är ingenting att ha, och när du äntligen inser det så finns jag här och väntar på dig. Puss"
Jag fnyser högt åt smset. Så patetisk. Jag skulle aldrig någonsin gå tillbaka till Jasmine, och jag älskar henne inte, jag älskar Demi.
Jag raderar smset och lägger tillbaka mobilen på nattduksbordet och lägger mig ner i sängen igen och börjar återigen lyssna på Demi's vackra stämma.
Förlåt för dålig uppdatering idag, men jag försöker!
& det har varit rätt bra uppdatering i veckan ändå va?
och tack återigen för alla fina ord!
älskar att läsa era kommentarer ;)
"Bieber, bieber, bieber!" säger en ljus röst när vi kliver innanför dörren. In till hallen kommer söta lilla Jazzy springandes och slänger armarna om Justins ben.
"Hej tjejen" ler Justin och kramar henne.
"Deeemi!" säger hon glatt när hon släppt Justin och kramar mig istället.
"Hej sötnos!" ler jag och lyfter upp henne. Hon fnissar och lägger ena armen över min axel.
"Pappa!" säger Justin till Jeremy som går mot oss. Dom kramar varandra och jag släpper ner Jazzy som springer ut i vardagsrummet.
"Demi! Det var längesen" säger han och ger mig en kram.
"Ja, det var inte igår heller" flinar jag och vi går in i vardagsrummet och sätter oss i soffan.
"Var har du Jaxon då?" säger Justin och lutar sig bakåt.
"Han är där uppe och sover" säger Jeremy och dricker en klunk från en kopp kaffe på bordet.
"Biebeeeer!" säger Jazzy och klättrar upp i Justins knä, men efter en stund ändrar hon sig och kryper över till mig istället. Jag, Justin och Jeremy pratar lite om allt möjligt, vad som händer i våra liv osv.
Han vet såklart om vårat förhållande.
"Nehe, ska vi gå och lägga oss?" frågar Justin och gäspar.
Jag fiskar upp mobilen i fickan och tittar klockan, 22.51.
"Visst" säger jag och släpper ner Jazzy. Jag reser mig upp och sträcker lite på mig.
"Godnatt" säger vi och går upp till Justin's rum.
"Allt är sig likt ser jag" säger jag och tittar runt i honoms rum. Jag tittar på fotona som står på byrån och dom flesta är på Justin, hans pappa och syskon, även några på mig.
"Naaw" säger jag när jag ser ett foto på mig och Justin där jag sitter på hans axlar.
Han skrattar och kommer och kramar mig bakifrån. Jag vänder mig om och kysser honom passionerat innan vi går ner för att hämta våra väskor med våra saker i.
Vi byter om våra sovkläder och borstar tänderna. Justin lägger sig i sängen medans jag tvättar av mitt smink.
Jag släcker lampan efter mig och går ut till Justin som ligger nerstoppad i sängen och sträcker ut armarna mot mig. Jag kryper ner under täcket i honoms famn. Justins säng är inte sådär jättestor, men vi får plats. Trots att det är lite trångt är det mysigt. Jag lyfter upp huvudet och ger honom en kyss innan jag lägger mig ner igen och blundar.
"VAKNAAAA!" säger en ljus röst och hoppar på mig. Jag öppnar långsamt ögonen och ser att Jaxon och Jazzy står och hoppar på oss.
"Vakna vakna vakna!" skriker dom och fortsätter hoppa. Jag skrattar och lyfter på huvudet.
Justin mumlar något ohörbart och öppnar ögonen.
"Vad gör ni skitungar?!" säger han och drar ner dom och börjar kittla dom. Jag skrattar och sträcker på mig.
"Godmorgon sötnos" ler Justin och trycker sina läppar mot mina.
"Eeeeeuw" fnissar Jazzy och Jaxon. Jag ler mot dom och reser mig upp ur sängen och går fram till min väska.
Jazzy och Jaxon springer fnissandes ut genom dörrarna och jag vänder mig mot Justin.
"Du har världens sötaste syskon" ler jag och plockar fram ett par jeans, en röd/vit randigt linne och svarta underkläder.
"Får jag låna duschen?" frågar jag samtidigt som Justin reser sig upp och går fram till mig.
Han kysser mig mjukt och passionerat och backar ett steg.
"Nu får du det" ler han och gör en gest med handen mot badrummet.
Jag himlar med ögonen och pussar honom på kinden innan jag försvinner in i badrummet och låser efter mig.
JUSTIN'S PERSPEKTIV
Jag suckar lyckligt när hon låst efter sig och lägger mig i sängen. Jag lyssnar på Demi's vackra röst från duschen och blundar men störs av min sms-signal.
Jag tar upp mobilen och blir chockad när det står Jasmine på skärmen. Tveksamt öppnar jag smset.
"Jag vet att du säger att du hatar mig, men jag vet att du älskar mig innerst inne. Jag älskar dig också, och det kommer bli vi igen, du måste bara inse det. Demi utnyttjar dig, hon är ingenting att ha, och när du äntligen inser det så finns jag här och väntar på dig. Puss"
Jag fnyser högt åt smset. Så patetisk. Jag skulle aldrig någonsin gå tillbaka till Jasmine, och jag älskar henne inte, jag älskar Demi.
Jag raderar smset och lägger tillbaka mobilen på nattduksbordet och lägger mig ner i sängen igen och börjar återigen lyssna på Demi's vackra stämma.
Förlåt för dålig uppdatering idag, men jag försöker!
& det har varit rätt bra uppdatering i veckan ändå va?
och tack återigen för alla fina ord!
älskar att läsa era kommentarer ;)
Love me or let me go - Chapter 33
"Vi måste nog åka nu, men ha det bra!" ler Justin och Kenny startar bilen.
"Hejdå Justin, hejdå Demi!" säger dom och vinkar ivrigt.
"Hejdå tjejer" ler jag och Justin rullar upp fönstret och Kenny börjar köra mot hotellet igen.
Jag öppnar ögonen och det första jag ser är Justin's vackra ansikte. Han ligger och sover så fridfullt. Jag ligger kvar en stund och lyssnar på honoms jämna andetag. Jag drar mig motvilligt och försiktigt ur honoms famn och han mumlar för sig själv och lägger sig på magen med armarna runt kudden.
Jag öppnar ögonen och det första jag ser är Justin's vackra ansikte. Han ligger och sover så fridfullt. Jag ligger kvar en stund och lyssnar på honoms jämna andetag. Jag drar mig motvilligt och försiktigt ur honoms famn och han mumlar för sig själv och lägger sig på magen med armarna runt kudden.
Jag böjer mig ner för att kyssa honoms kind försiktigt innan jag plockar åt mig rena kläder och låser in mig på badrummet. Jag drar av mig sovkläderna och kliver in i duschen.
Jag tar en lång dusch och börjar sjunga på Beg for it av Chris Brown. Jag har alltid varit ett stort fan av honom. Jag schamponerar och balsamerar håret innan jag kliver ut och virar en handduk om mig. Jag fortsätter nynna på låten medan jag tar på mig mina kläder som består av svarta jeans och en beige stickad tröja.
Jag öppnar badrumsdörren och möts av en flinande Justin som ligger på rygg i sängen.
"Du sjunger så jäääävla bra! Det borde vara du som sjunger på mina konserter, inte Jasmine" muttrar han och jag skrattar och sätter mig i honoms knä.
"Hur mycket jag än vill ha bort Jasmine kommer det inte hända" säger jag och pressar mina läppar mot honoms.
"När åker vi?" ler jag och reser mig upp ur sängen och sätter mig på golvet framför heltäcksspegeln.
"Om typ 4 timmar" säger han och kysser mig innan han försvinner ut i badrummet.
Jag sätter på min plattång och väntar ett tag för att den ska bli varm.
*
FRUKOSTEN
"Nej" mumlar jag och kastar ännu en brödbit upp i luften för att försöka träffa munnen. "Nej" mumlar jag igen när den träffar min kind istället.
"Vafan gör du?" skrattar Justin roat och stoppar in den lilla biten han hade kvar av sin macka i munnen.
Jag ler bara åt honom och försöker igen, men misslyckas. "Men fan" muttrar jag.
"Okej, nu jävlar" säger jag och kastar upp en bit till i luften, och denna gången träffar den min mun.
"Yes!" utbrister jag och sträcker upp händerna i luften.
"Nej, jag ska visa dig hur det går till" säger Justin och kastar upp en brödbit, och jag är beredd på att han ska missa, men nej, han träffar direkt.
"Learn from the biebs" flinar han och jag himlar med ögonen.
"Du hade bara tur" muttrar jag och äter upp min macka, som det knappt är någonting kvar utav. Jag dricker upp min oboy och plötsligt ger Ryan ifrån sig ett hög och lång rap vilket får mig att börja asgarva, och snart sitter hela crewet och skrattar.
"Äckel, Ryan!" utbrister jag och försöker sluta skratta.
"Trodde du hade vant dig vid det?" säger Ryan till mig och räcker ut tungan.
"Är du 3 eller?" säger jag och börjar återigen skratta. Ryan himlar med ögonen och trycker in en macka i munnen.
*
FLYGPLATSEN
När vi äntligen kommit bort från alla paparazzis och fans kliver vi på Justin's privatjet och sätter oss ner. Hans jet var helt amazing, allt var så snyggt inrett. Och självklart var det mycket av Justin's favoritfärg, lila, i flygplanet. Justin satt längst in mot fönstret, jag i mitten och Kenny i ett säte framför oss.
Carro skulle till sin Kusin i New York och vara där under veckan så vi sa hejdå och sånt innan vi åkte till flygplatsen.
Jag lutar mig bakåt i sätet och stoppar in ett minttuggummi i munnen. Jag pluggar in hörlurar i öronen och sätter på Look at me now med Chris Brown. Jag har äntligen lärt mig hela rappen så jag och Justin sitter och rappar högt när vi lyfter.
"Highfive!" säger han när vi klarat hela låten. Jag smäller till hans hand och skrattar.
Jag kysser honom på munnen och lutar mig mot honoms axel. Han flätar in sina fingrar i mina och det sista jag tänker på innan jag somnar är Justin.
kapitel kmr ikväll!
EDIT IGEN: Kapitlet hamna här under av någon weird anledning :3
tänkte bara säga att jag inte hinner med något kapitel under dagen, ska snart iväg, så jag ska försöka skriva runt 2-3 kapitel ikväll istället :)
tänkte bara säga att jag inte hinner med något kapitel under dagen, ska snart iväg, så jag ska försöka skriva runt 2-3 kapitel ikväll istället :)
sötaste ♥
Love me or let me go - Chapter 32
Intervjuven flyter på och vi har riktigt kul, som vanligt. Vi pratar om både oseriösa och seriösa saker, och efter ungefär 40 minuter var vi klara och redo för att åka tillbaka till hotellet igen.
När vi bytit om till våra vanliga kläder och ska gå ut till bilen stötter vi på ett par söta fans.
"Kan vi få ta en bild med er två?" säger en brunhårig tjej med en grå tröja.
"Självklart" säger Justin och ler. Jag hänger på och vi ger hennes kamera till Kenny. Vi ler och när blixten kommer ger han tillbaka kameran. Dom tackar och får varsin kram av oss.
"Kan ni signera lite saker åt oss?" frågar en tjej i turkos tröja och dom andra nickar ivrigt.
"Sure" säger Justin och tar emot dom två kamerorna två ena tjejerna räcker fram. Den tredje tjejen räcker mig en fin vit iphone och en svart tuschpenna.
"Kan du signera min mobil?" ler hon.
"Absolut!" ler jag och skriver mitt namn, men inte för stort, så Justins också får plats.
"Tack" säger hon och ler brett. "Varsågod sötnos!" ler jag och när Justin signerat dom andras tjejernas kameror signerar han hennes iphone. Tjejerna med kamerorna ber mig signera deras kameror och självklart ställer jag upp för det. Dom tackar och springer iväg överlyckliga och vi skrattar lite innan vi fortsätter bort mot parkeringen.
Så fort vi kommer ut möts vi av en massa paparazzis som skriker ut en massa frågor i mun på varandra så man knappt hör vad dom säger. Kenny gör sitt jobb och håller dom borta från oss och vi sätter oss i bilen. Kenny sätter sig i förarsätet medans vi sitter i baksätet.
Justin ler mjukt mot mig och allt jag vill just nu är att kyssa honom, men då skulle det komma ut över nyheterna allt för snabbt. När vi kommit ut på vägen, ur synhåll från alla paparazzis och fans trycker Justin sina läppar mot mina och kysser mig passionerat.
"Get a room" flinar Kenny och stannar vid rött ljus. Jag avslutar kyssen för att fnissa.
"We will" säger Justin och Kenny himlar med ögonen medans jag skrattar.
"Ni två knäppa ungar ni" skrockar han och kör när det blir grönt ljus igen.
"Förresten, du vet att vi har ledigt en vecka imorgon?" säger Justin och leker lite med mina fingrar.
"Just det!" ler jag och tar upp mobilen för att kolla klockan - 17.13.
"Jag ska till Stratford så jag kan hälsa på Chaz, Ryan, Pappa och mina syskon, och jag vill att du ska följa med" ler han och jag brister ut i ett leende.
"Självklart! Det var längesen jag träffade dom" säger jag och lutar mitt huvud mot honoms axel.
"Bra" säger han och flätar in sina fingrar i mina. För mer än ett år sen träffade jag Chaz, Ryan, hans pappa Jeremy och hans syskon Jaxon och Jazmyn. Jag, Chaz och Ryan blev väldigt nära vänner, och jag kom superbra överens med hans pappa, även hans urgulliga syskon. Jag har träffat dom runt 4-5 gånger sen dess, eftersom både jag och Justin är upptagna hinner vi inte träffa dom så ofta.
Kenny svänger runt hörnet och vi ser ett par tjejer med Justin Bieber-tröjor på sig.
"Stanna bilen!" säger Justin plötsligt och han nickar mot tjejerna.
"Men Justin, måste du ta det nu?" säger Kenny och stannar vid trottoaren en bit från tjejerna.
"Yes, det är mina fans" säger han och rullar ner fönstret.
"Ey, tjejer!" ropar han med ett leende och tjejerna vänder sig om. När de ser vem som nyss ropat börjar dom springa mot bilen i full fart med stora leenden på ansikten. Några av tjejerna börjar gråta och tar sin hand för munnen.
"Hej!" ler Justin och jag vinkar lite smått. Justin tänker precis resa sig upp när ett par paparazzis dyker upp runt bilen och Justin suckar.
"Sorry, ser ut som jag får stanna i bilen" säger Justin och ler lite smått.
"Det är lugnt! Alltså oh my bieber, kan inte fatta att det är du! Snälla signera det här!" babblar dom på och jag börjar automatiskt le, hans fans är så gulliga.
De räcker fram saker till oss båda som vi signerar, men tillslut var vi tvugna att dra vidare för det blev allt för många paparazzis.
"Vi måste nog åka nu, men ha det bra!" ler Justin och Kenny startar bilen.
"Hejdå Justin, hejdå Demi!" säger dom och vinkar ivrigt.
"Hejdå tjejer" ler jag och Justin rullar upp fönstret och Kenny börjar köra mot hotellet igen.
När vi bytit om till våra vanliga kläder och ska gå ut till bilen stötter vi på ett par söta fans.
"Kan vi få ta en bild med er två?" säger en brunhårig tjej med en grå tröja.
"Självklart" säger Justin och ler. Jag hänger på och vi ger hennes kamera till Kenny. Vi ler och när blixten kommer ger han tillbaka kameran. Dom tackar och får varsin kram av oss.
"Kan ni signera lite saker åt oss?" frågar en tjej i turkos tröja och dom andra nickar ivrigt.
"Sure" säger Justin och tar emot dom två kamerorna två ena tjejerna räcker fram. Den tredje tjejen räcker mig en fin vit iphone och en svart tuschpenna.
"Kan du signera min mobil?" ler hon.
"Absolut!" ler jag och skriver mitt namn, men inte för stort, så Justins också får plats.
"Tack" säger hon och ler brett. "Varsågod sötnos!" ler jag och när Justin signerat dom andras tjejernas kameror signerar han hennes iphone. Tjejerna med kamerorna ber mig signera deras kameror och självklart ställer jag upp för det. Dom tackar och springer iväg överlyckliga och vi skrattar lite innan vi fortsätter bort mot parkeringen.
Så fort vi kommer ut möts vi av en massa paparazzis som skriker ut en massa frågor i mun på varandra så man knappt hör vad dom säger. Kenny gör sitt jobb och håller dom borta från oss och vi sätter oss i bilen. Kenny sätter sig i förarsätet medans vi sitter i baksätet.
Justin ler mjukt mot mig och allt jag vill just nu är att kyssa honom, men då skulle det komma ut över nyheterna allt för snabbt. När vi kommit ut på vägen, ur synhåll från alla paparazzis och fans trycker Justin sina läppar mot mina och kysser mig passionerat.
"Get a room" flinar Kenny och stannar vid rött ljus. Jag avslutar kyssen för att fnissa.
"We will" säger Justin och Kenny himlar med ögonen medans jag skrattar.
"Ni två knäppa ungar ni" skrockar han och kör när det blir grönt ljus igen.
"Förresten, du vet att vi har ledigt en vecka imorgon?" säger Justin och leker lite med mina fingrar.
"Just det!" ler jag och tar upp mobilen för att kolla klockan - 17.13.
"Jag ska till Stratford så jag kan hälsa på Chaz, Ryan, Pappa och mina syskon, och jag vill att du ska följa med" ler han och jag brister ut i ett leende.
"Självklart! Det var längesen jag träffade dom" säger jag och lutar mitt huvud mot honoms axel.
"Bra" säger han och flätar in sina fingrar i mina. För mer än ett år sen träffade jag Chaz, Ryan, hans pappa Jeremy och hans syskon Jaxon och Jazmyn. Jag, Chaz och Ryan blev väldigt nära vänner, och jag kom superbra överens med hans pappa, även hans urgulliga syskon. Jag har träffat dom runt 4-5 gånger sen dess, eftersom både jag och Justin är upptagna hinner vi inte träffa dom så ofta.
Kenny svänger runt hörnet och vi ser ett par tjejer med Justin Bieber-tröjor på sig.
"Stanna bilen!" säger Justin plötsligt och han nickar mot tjejerna.
"Men Justin, måste du ta det nu?" säger Kenny och stannar vid trottoaren en bit från tjejerna.
"Yes, det är mina fans" säger han och rullar ner fönstret.
"Ey, tjejer!" ropar han med ett leende och tjejerna vänder sig om. När de ser vem som nyss ropat börjar dom springa mot bilen i full fart med stora leenden på ansikten. Några av tjejerna börjar gråta och tar sin hand för munnen.
"Hej!" ler Justin och jag vinkar lite smått. Justin tänker precis resa sig upp när ett par paparazzis dyker upp runt bilen och Justin suckar.
"Sorry, ser ut som jag får stanna i bilen" säger Justin och ler lite smått.
"Det är lugnt! Alltså oh my bieber, kan inte fatta att det är du! Snälla signera det här!" babblar dom på och jag börjar automatiskt le, hans fans är så gulliga.
De räcker fram saker till oss båda som vi signerar, men tillslut var vi tvugna att dra vidare för det blev allt för många paparazzis.
"Vi måste nog åka nu, men ha det bra!" ler Justin och Kenny startar bilen.
"Hejdå Justin, hejdå Demi!" säger dom och vinkar ivrigt.
"Hejdå tjejer" ler jag och Justin rullar upp fönstret och Kenny börjar köra mot hotellet igen.
Svar på tal
Tack så mycket! :D
Och ja, den är såklart redigerad ;)
Love me or let me go - Chapter 31
När låten tar slut putar hon med underläppen och låtsas torka en tår. Jag skrattar bara åt henne och reser mig upp. "Nu gör vi oss iordning, knäppis" säger jag och kysser henne när jag äntligen kontrollerat mig själv och slutat skratta.
(VI SÄGER ATT DOM ÄR MIAMI ISTÄLLET FÖR RYSSLAND HAHA)
"Ge en stor applåd för popsentationen Justin Bieber och den otroliga dansaren, även honoms bästa vän, Demi Santiago!" säger Jimmy och klappar.
Jag och Justin highfivare varandra som vi alltid gör innan vi går på en intervjuv tillsammans och går ut och möter publiken. Deras jubel blir högre och flera tonårstjejer reser sig upp och skriker för fullt. Jimmy reser sig upp och möter mig i en kram och gör något typiskt kill handslag med Justin som jag bara skrattar åt.
Vi sätter oss ner i skinnsofforna och ler mot publiken. Dom börjar tystna så Jimmy kan prata.
"Så, du håller på med en världsturne?" säger han och Justin nickar. "Och du är bakrundsdansare?" fortsätter han och nu nickar jag.
"Ni är bästa vänner sen.. 2 år tillbaka? 3?" säger han och tittar ner i något papper han har framför sig.
"Snart 3 år" säger Justin och ler.
"Okej, så Demi, du uppträdde på Justin's konsert" säger han och jag nickar och ler.
"Det var första gången du hade uppträtt för så många, hur kändes det?" säger han.
"Jag var riktigt nervös. Jag har aldrig sjungt för så många förut, det var knappt några som visste att jag sjöng faktiskt, det var väl Justin och några till. Men det hjälpte att ha Justin där, och jag kunde inte känna mig stoltare över mig själv för att ha vågat sjunga framför tusentals människor för första gången" ler jag.
"Du var fantastiskt förresten, jag tror ingen förväntade sig det där" säger han och jag ler och tackar.
"Justin, du håller på med ett album som heter Believe?" säger Jimmy och dricker lite ur sin mugg.
"Yes, jag tror det kommer bli awesome, skriver som flesta låtarna själv, och jag lägger verkligen ner min själ i låtarna, jag tror fansen kommer bli nöjda" säger han och jag får anstränga mig för att inte sitta och stirra på Justin's söta ansikte när han pratar.
Vi pratade lite om turnéen, album, även om vi skulle göra en duett, men jag svarade att det antagligen inte kommer hända, och Justin sa om det händer så händer det.
"Kan ni berätta något helt random om varandra som vi inte vet?" säger Jimmy med ett flin.
"Oh yes" säger Justin och jag undrar vad han har hittat på.
"Åh gud, vad ska du berätta nu?" suckar jag med ett litet leende på läpparna.
"Hon.." säger han men kommer av sig. Fan, jag vet precis vad han ska säga. Jag gömmer ansiktet med med händerna och skrattar mot mina händer.
"Hon älskar att dansa runt i bh och trosor och sjunga oseriöst till mina låtar!" säger Justin skrattandes och alla andra börjar skratta också. Fjärilarna i magen fladdrar för fullt när jag hör Justin's urgulliga skratt.
(VI SÄGER ATT DOM ÄR MIAMI ISTÄLLET FÖR RYSSLAND HAHA)
"Ge en stor applåd för popsentationen Justin Bieber och den otroliga dansaren, även honoms bästa vän, Demi Santiago!" säger Jimmy och klappar.
Jag och Justin highfivare varandra som vi alltid gör innan vi går på en intervjuv tillsammans och går ut och möter publiken. Deras jubel blir högre och flera tonårstjejer reser sig upp och skriker för fullt. Jimmy reser sig upp och möter mig i en kram och gör något typiskt kill handslag med Justin som jag bara skrattar åt.
Vi sätter oss ner i skinnsofforna och ler mot publiken. Dom börjar tystna så Jimmy kan prata.
"Så, du håller på med en världsturne?" säger han och Justin nickar. "Och du är bakrundsdansare?" fortsätter han och nu nickar jag.
"Ni är bästa vänner sen.. 2 år tillbaka? 3?" säger han och tittar ner i något papper han har framför sig.
"Snart 3 år" säger Justin och ler.
"Okej, så Demi, du uppträdde på Justin's konsert" säger han och jag nickar och ler.
"Det var första gången du hade uppträtt för så många, hur kändes det?" säger han.
"Jag var riktigt nervös. Jag har aldrig sjungt för så många förut, det var knappt några som visste att jag sjöng faktiskt, det var väl Justin och några till. Men det hjälpte att ha Justin där, och jag kunde inte känna mig stoltare över mig själv för att ha vågat sjunga framför tusentals människor för första gången" ler jag.
"Du var fantastiskt förresten, jag tror ingen förväntade sig det där" säger han och jag ler och tackar.
"Justin, du håller på med ett album som heter Believe?" säger Jimmy och dricker lite ur sin mugg.
"Yes, jag tror det kommer bli awesome, skriver som flesta låtarna själv, och jag lägger verkligen ner min själ i låtarna, jag tror fansen kommer bli nöjda" säger han och jag får anstränga mig för att inte sitta och stirra på Justin's söta ansikte när han pratar.
Vi pratade lite om turnéen, album, även om vi skulle göra en duett, men jag svarade att det antagligen inte kommer hända, och Justin sa om det händer så händer det.
"Kan ni berätta något helt random om varandra som vi inte vet?" säger Jimmy med ett flin.
"Oh yes" säger Justin och jag undrar vad han har hittat på.
"Åh gud, vad ska du berätta nu?" suckar jag med ett litet leende på läpparna.
"Hon.." säger han men kommer av sig. Fan, jag vet precis vad han ska säga. Jag gömmer ansiktet med med händerna och skrattar mot mina händer.
"Hon älskar att dansa runt i bh och trosor och sjunga oseriöst till mina låtar!" säger Justin skrattandes och alla andra börjar skratta också. Fjärilarna i magen fladdrar för fullt när jag hör Justin's urgulliga skratt.
"Justin!" skrattar jag och slår han löst på armen. Han bara flinar åt mig.
"Jaså?" flinar Jimmy och skrattar högt.
"Ge oss smaskiga detaljer om Justin då" säger han.
"Han är väääärldens sämsta förlorare" säger jag och Jimmy flinar. "Han kommer med såna dåliga ursäkter, som att spelkontrollen är sönder, att han lät mig vinna, att han någon knapp slutade funka, att jag fuskar, allt möjligt. Han tål verkligen inte att förlora" säger jag och flera skratt hörs i publiken.
"Det kan jag tänka mig. Ni båda är stora pranksters, right?" säger Jimmy och vi båda skrattar smått och nickar.
"Yes, det bästa som finns är att driva med folk" säger Justin och jag instämmer.
"Prankar ni varandra då?" undrar Jimmy och skrattar lite.
"Det händer väl, men för det mesta är vi ett team. Det är mest vårat crew som får lida" säger jag och Jimmy skrattar. "Har ni någonsin fått känslor för varandra då? Ni spenderar ju en hel del tid med varandra och gör typ allt tillsammans" säger han. Okej, nu måste vi ljuga. Here we go.
"Nej! Jag ser honom bara som min bästa vän" ler jag och tittar på Justin som nickar.
"Japp, vi har sån stark vänskap, jag tror inte några känslor kommer komma emellan" säger han och jag nickar. Intervjuven flyter på och vi har riktigt kul, som vanligt. Vi pratar om både oseriösa och seriösa saker, och efter ungefär 40 minuter var vi klara och redo för att åka tillbaka till hotellet igen.
AAH, bara jag som ääälskar den rörliga bilden? Så sjukt söta!
Hur som heeeeeeelst, drama kommer komma, men inte än på ett tag :)
& jag hoppas ni gillar min uppdatering, har känt mig på sånt skrivhumör på sistone, speciellt nu när ni kommenterar mycket med era fina ord, dom peppar mig ♥
Love me or let me go - Chapter 30
När vi kommit bort ur synhåll från alla paparazzis pressar Justin sina läppar mot mina.
Vi går in i vårat hotellrum och byter om till sovkläder. Vi myser ett tag i sängen innan vi somnar tätt intill varandra.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknar upp till världens vackraste ansikte. Jag sträcker på mig och lägger mig på sidan så jag kan se henne tydligt. Hon ligger och sov så fridfullt, så söt. Jag flätar in mina fingrar i hennes och pussarhennes hand lätt. Jag är så lycklig med henne, hon gör mig glad, varje dag får hon mig att le. Jag ligger och tittar på henne tills hon vaknar. Hon öppnar ögonen långsamt och rycker till när hon märker att jag bara är några centimeter från hennes ansikte.
"Godmorgon världens finaste, underbaraste, roligaste, sötaste, gulligaste, fantastiske-" säger jag men hon pressar sina läppar mot mina innan jag hinner säga något mer.
"Ibland är det det enda sättet att få dig att hålla tyst" säger hon hest mot mina läppar.
"Vet du hur sexig din röst är på morgonen?" flinar jag och hon bara skrattar åt mig.
"Nej, vet du hur sexig du är dygnet runt?" säger hon och jag petar till henne i sidorna på hennes midja så hon ger ifrån sig ett högt tjut. Jag lägger mig gränsle över henne och böjer mig ner för att kyssa henne hennes mjuka läppar. Hennes läppar masserar mina och min tunga lekte försiktigt med hennes. Jag får den där härliga känslan i magen bara hon kan ge mig. Hon kysser mig passionerat och jag sticker upp handen innanför hennes tröja. Jag smeker henne och låter handen vandra över hennes mage. Jag kysser hennes svaga punkt, halsen, och hon stönar lågt. Jag flinar och kysser båda hennes kinder, näsa, panna, haka och letar mig efter hennes läppar igen.
Plötsligt knackar det på dörren och med en suck rullar jag av Demi och ropar "Kom in". In kommer Jasmine och hon tittar blankt in i väggen när hon kliver in innanför dörren.
"Scooter bad mig hälsa att ni har en intervjuv tillsammans hos Jimmy Fallon om två timmar" säger hon ointresserat och stänger dörren efter sig.
Jag vrider huvudet mot Demi och hon bara rycker på axlarna. Jag kysser henne på munnen innan jag reser mig upp och tar fram kläder en svart t-shirt, militärshorts och en svart keps. Hon reser sig upp och drar av sig sin t-shirt hon sovit i så hon står i bara bh och trosor. Allt jag kan säga är WOW. Hennes kropp är perfekt.
Hon börjar leta efter kläder i sin väska och jag öppnar upp spotify i min dator. Jag sätter på Somebody to love av mig själv för jag vet att hon älskar den, och hon skriker till.
"Älskar denna låten!" säger hon glatt och greppar tag om en hårborste.
"For you I'd write a symphony, i'd tell the violin, its time to sink a swim, watch n play for ya!" sjunger hon och dansar runt med hårborsten som hon låtsas är en mick. Min älskade Demi är så konstig. Men jag älskar henne för det, hon är annorlunda. Såhär har hon gjort dom senaste veckorna, och jag garvar alltid lika mycket.
"BABY LISTEN, I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOOOVE, I, I DONT NEED TOO MUCH, JUST SOMEBODY TO LOVE" sjunger hon och gör några konstiga dansrörelser så jag börjar asgarva. Trots att hon är oseriös så är hennes röst fortfarande grym. Jag viker mig dubbelt och lägger mig ner på rygg på golvet och lägger händerna framför ansiktet.
"I DONT NEED NOTHING ELSE I PROMISE GIRL I SWEAR" sjunger hon och hoppar ner på min mage. När låten tar slut putar hon med underläppen och låtsas torka en tår. Jag skrattar bara åt henne och reser mig upp.
"Nu gör vi oss iordning, knäppis" säger jag och kysser henne när jag äntligen kontrollerat mig själv och slutat skratta.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag vaknar upp till världens vackraste ansikte. Jag sträcker på mig och lägger mig på sidan så jag kan se henne tydligt. Hon ligger och sov så fridfullt, så söt. Jag flätar in mina fingrar i hennes och pussarhennes hand lätt. Jag är så lycklig med henne, hon gör mig glad, varje dag får hon mig att le. Jag ligger och tittar på henne tills hon vaknar. Hon öppnar ögonen långsamt och rycker till när hon märker att jag bara är några centimeter från hennes ansikte.
"Godmorgon världens finaste, underbaraste, roligaste, sötaste, gulligaste, fantastiske-" säger jag men hon pressar sina läppar mot mina innan jag hinner säga något mer.
"Ibland är det det enda sättet att få dig att hålla tyst" säger hon hest mot mina läppar.
"Vet du hur sexig din röst är på morgonen?" flinar jag och hon bara skrattar åt mig.
"Nej, vet du hur sexig du är dygnet runt?" säger hon och jag petar till henne i sidorna på hennes midja så hon ger ifrån sig ett högt tjut. Jag lägger mig gränsle över henne och böjer mig ner för att kyssa henne hennes mjuka läppar. Hennes läppar masserar mina och min tunga lekte försiktigt med hennes. Jag får den där härliga känslan i magen bara hon kan ge mig. Hon kysser mig passionerat och jag sticker upp handen innanför hennes tröja. Jag smeker henne och låter handen vandra över hennes mage. Jag kysser hennes svaga punkt, halsen, och hon stönar lågt. Jag flinar och kysser båda hennes kinder, näsa, panna, haka och letar mig efter hennes läppar igen.
Plötsligt knackar det på dörren och med en suck rullar jag av Demi och ropar "Kom in". In kommer Jasmine och hon tittar blankt in i väggen när hon kliver in innanför dörren.
"Scooter bad mig hälsa att ni har en intervjuv tillsammans hos Jimmy Fallon om två timmar" säger hon ointresserat och stänger dörren efter sig.
Jag vrider huvudet mot Demi och hon bara rycker på axlarna. Jag kysser henne på munnen innan jag reser mig upp och tar fram kläder en svart t-shirt, militärshorts och en svart keps. Hon reser sig upp och drar av sig sin t-shirt hon sovit i så hon står i bara bh och trosor. Allt jag kan säga är WOW. Hennes kropp är perfekt.
Hon börjar leta efter kläder i sin väska och jag öppnar upp spotify i min dator. Jag sätter på Somebody to love av mig själv för jag vet att hon älskar den, och hon skriker till.
"Älskar denna låten!" säger hon glatt och greppar tag om en hårborste.
"For you I'd write a symphony, i'd tell the violin, its time to sink a swim, watch n play for ya!" sjunger hon och dansar runt med hårborsten som hon låtsas är en mick. Min älskade Demi är så konstig. Men jag älskar henne för det, hon är annorlunda. Såhär har hon gjort dom senaste veckorna, och jag garvar alltid lika mycket.
"BABY LISTEN, I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOOOVE, I, I DONT NEED TOO MUCH, JUST SOMEBODY TO LOVE" sjunger hon och gör några konstiga dansrörelser så jag börjar asgarva. Trots att hon är oseriös så är hennes röst fortfarande grym. Jag viker mig dubbelt och lägger mig ner på rygg på golvet och lägger händerna framför ansiktet.
"I DONT NEED NOTHING ELSE I PROMISE GIRL I SWEAR" sjunger hon och hoppar ner på min mage. När låten tar slut putar hon med underläppen och låtsas torka en tår. Jag skrattar bara åt henne och reser mig upp.
"Nu gör vi oss iordning, knäppis" säger jag och kysser henne när jag äntligen kontrollerat mig själv och slutat skratta.
Love me or let me go - Chapter 29
"Nej, hon har något på gång. Jasmine kan inte förändras, inte så snabbt" säger jag.
"Men hon grät, sånt kan väl inte hon fejka?" säger Justin. "Justin, hon var otrogen mot dig, hon utnyttjade dig för att bli känd, hur kan du ens tänka tanken att förlåta henne?" säger jag och höjer på ögonbrynen och han rycker på axlarna.
EN MÅNAD SENARE - RYSSLAND (kom inte på nåt annat hehe)
strunta i texten över bilden
"Smile!" säger Carro och ett klickljud hörs. Hon ler och räcker mig min mobil. Jag skrattar lite lågt åt bilden och loggar in på twitter. Jag lägger in bilden och skriver "Chillin' with the Biebs and my girl Caroline". Justin loggar in på sin och retweetar och jag lägger ner mobilen i fickan.
Jag och Carro har precis haft en lååååång danslektion, och Justin har varit på repetition, med Jasmine, som fortfarande sjunger Overboard.
Justin ville att dom skulle skicka hem henne, men tydligen behöver vi henne, för vi har ingen annan att sjunga overboard. Justin hade föreslagit mig, men det hade jag tackat nej till direkt. Jag har inga problem med att dansa på scen, men sjunga när alla tittar på? Nej. Den ena gången räcker.
EN MÅNAD SENARE - RYSSLAND (kom inte på nåt annat hehe)
strunta i texten över bilden
"Smile!" säger Carro och ett klickljud hörs. Hon ler och räcker mig min mobil. Jag skrattar lite lågt åt bilden och loggar in på twitter. Jag lägger in bilden och skriver "Chillin' with the Biebs and my girl Caroline". Justin loggar in på sin och retweetar och jag lägger ner mobilen i fickan.
Jag och Carro har precis haft en lååååång danslektion, och Justin har varit på repetition, med Jasmine, som fortfarande sjunger Overboard.
Justin ville att dom skulle skicka hem henne, men tydligen behöver vi henne, för vi har ingen annan att sjunga overboard. Justin hade föreslagit mig, men det hade jag tackat nej till direkt. Jag har inga problem med att dansa på scen, men sjunga när alla tittar på? Nej. Den ena gången räcker.
Jasmine har försökt be om ursäkt nästan hela månaden men vi ignorerar henne så mycket vi kan. Jag och Justin ska hålla vårat förhållande hemligt så länge det går, men om det skulle råka komma ut någon bild där det inte går förneka, så erkänner vi för världen.
Vi lämnar resturangen när vi ätit klart och sätter oss i bilen. Justin startar och börjar köra mot hotellet. Jag och Justin delar rum, Carro med några andra dansare som hon blivit väldigt bra kompis med, Jasmine vet jag faktiskt inte vem hon delar med, men jag orkar seriöst inte bry mig om henne mer. Hon får göra vad hon vill, bara hon låter mig och Justin vara ifred, hon behöver inte såra fler folk mer, speciellt inte Justin. Han har gått igenom allt för mycket med henne redan, och jag ser att det är svårt för honom att ens vara i närheten av henne ibland.
"Vad tänker du på?" avbryter Justin mina tankar och ler.
"Va?" frågar jag förvirrat.
"Du tänker på mig, jag ser det på dig" flinar han.
"Jaså, och hur kan du se det?" ler jag och tittar ut genom fönstret.
"Im the biebs, jag ser allt" säger han och svänger in till parkeringen vid hotellet. Vi hoppar ur bilen och möts av en massa paparazzis. Jag tittar ner i marken när jag går och försöker dölja mina ögon från alla blixtrar. Dom skriker alla möjliga frågor men vi ignorerar dom och fokuserar bara på att komma fram mellan den stora klungan.
"VAR HAR NI VARIT?" "JUSTIN, ÄR DET SANT ATT DU DEJTAR JASMINE VILLEGAS?" "VAR HAR DU JASMINE?" "DEMI, SKA DU GÖRA EN DUETT MED JUSTIN?" När vi äntligen kommit innanför dörrarna kan vi andas ut. Paparazzis har inte lov att vara här inne, som tur är.
"Så ni behövde mig ändå?" flinar Kenny som går mot oss.
"Yes, we did" säger jag och ler.
"Lyssna på din flickvän nästa gång" flinar Kenny och armbågar Justin löst på armen.
När vi kommit bort ur synhåll från alla paparazzis pressar Justin sina läppar mot mina.
Vi går in i vårat hotellrum och byter om till sovkläder. Vi myser ett tag i sängen innan vi somnar tätt intill varandra.
Okej, nu har dom varit tillsammans i 1 månad utan problem, tycker ni det ska komma lite drama nu? :D
Vi lämnar resturangen när vi ätit klart och sätter oss i bilen. Justin startar och börjar köra mot hotellet. Jag och Justin delar rum, Carro med några andra dansare som hon blivit väldigt bra kompis med, Jasmine vet jag faktiskt inte vem hon delar med, men jag orkar seriöst inte bry mig om henne mer. Hon får göra vad hon vill, bara hon låter mig och Justin vara ifred, hon behöver inte såra fler folk mer, speciellt inte Justin. Han har gått igenom allt för mycket med henne redan, och jag ser att det är svårt för honom att ens vara i närheten av henne ibland.
"Vad tänker du på?" avbryter Justin mina tankar och ler.
"Va?" frågar jag förvirrat.
"Du tänker på mig, jag ser det på dig" flinar han.
"Jaså, och hur kan du se det?" ler jag och tittar ut genom fönstret.
"Im the biebs, jag ser allt" säger han och svänger in till parkeringen vid hotellet. Vi hoppar ur bilen och möts av en massa paparazzis. Jag tittar ner i marken när jag går och försöker dölja mina ögon från alla blixtrar. Dom skriker alla möjliga frågor men vi ignorerar dom och fokuserar bara på att komma fram mellan den stora klungan.
"VAR HAR NI VARIT?" "JUSTIN, ÄR DET SANT ATT DU DEJTAR JASMINE VILLEGAS?" "VAR HAR DU JASMINE?" "DEMI, SKA DU GÖRA EN DUETT MED JUSTIN?" När vi äntligen kommit innanför dörrarna kan vi andas ut. Paparazzis har inte lov att vara här inne, som tur är.
"Så ni behövde mig ändå?" flinar Kenny som går mot oss.
"Yes, we did" säger jag och ler.
"Lyssna på din flickvän nästa gång" flinar Kenny och armbågar Justin löst på armen.
När vi kommit bort ur synhåll från alla paparazzis pressar Justin sina läppar mot mina.
Vi går in i vårat hotellrum och byter om till sovkläder. Vi myser ett tag i sängen innan vi somnar tätt intill varandra.
Okej, nu har dom varit tillsammans i 1 månad utan problem, tycker ni det ska komma lite drama nu? :D
KAPITEL 29 ÄR PÅ G
Har varit ute hela dagen eftersom det ÄNTLIGEN kommer sol efter flera regndagar och sån skit :D
Börjar iallafall skriva lite på kapitel 29, sen måste jag duscha, äta, så det blir väl klart om några timmar. Ska försöka få upp kapitel 30 idag också, men det blir nog sent.
btw, har äntligen fått min never say never dvd från cdon! :D
om ni inte har den, GÅ OCH KÖP!
Börjar iallafall skriva lite på kapitel 29, sen måste jag duscha, äta, så det blir väl klart om några timmar. Ska försöka få upp kapitel 30 idag också, men det blir nog sent.
btw, har äntligen fått min never say never dvd från cdon! :D
om ni inte har den, GÅ OCH KÖP!
Love me or let me go - Chapter 28
Han tar min hand och drar upp mig, sen springer vi förbi alla paparazzis och upp till vårat hotellrum igen. Där inne sitter Carro och någon jag inte hade förväntat mig att se.
"Hon vägrar gå ut, jag har försökt med allt, tro mig" säger Carro och suckar samtidigt som hon blänger mot Jasmine. Hon ställer sig upp och går fram till oss.
"Demi, förlåt för allt jag har gjort och sagt, jag ångrar mig verkligen" säger hon och Justin fnyser högt åt henne.
"Vad du än försöker med, jag går inte på det" säger jag och vi går förbi henne och sätter oss i soffan.
"Jag vill bara prata med Justin" säger hon och suckar lite.
"Vad får dig att tro att jag vill prata med dig?" säger Justin och höjer på ögonbrynen.
"Jag vill bara be om ursäkt, och prata lite med dig" säger hon och ler lite svagt.
Justin ger mig en blick och jag suckar högt och nickar. Han kysser mig och reser sig upp för att följa med Jasmine ut. Han stänger dörren efter sig och jag reser mig upp. Jag byter om till en stickad tröja, tights och jeansshorts över.
"Jag vet inte vad hon håller på med, men jag faller inte för det" säger jag och sätter mig i fåtöljen.
"Inte jag heller, hon har något i kikaren" mumlar Carro.
"Vad sa hon till dig när hon kom in?" undrar jag och lutar mig bakåt.
"Hon bara klev in, hon knackade inte ens, sen frågade hon efter er, och jag visste inte vart ni var så hon sa att hon skulle vänta. Jag försökte dra upp henne ur soffan men hon bara skrek åt mig att inte röra henne" säger hon och rycker på axlarna.
"Sa hon inte vad hon ville?" säger jag och går till minikylen.
"Hon bad om ursäkt till mig, sen sa hon att hon ville be om ursäkt till er också, och säga något riktigt viktigt till Justin" säger hon och jag tar ut en burk saltgurka.
Jag sätter mig i fåtöljen igen och öppnar burken och biter i en saltgurka. Så otroligt gott.
"Jag försökte förklara för henne att ingen av er ville prata med henne, och ni skulle ändå inte förlåta henne, men hon vägrade gå" säger Carro och tar upp sin laptop.
"Logga in på twitter och kolla Jasmine's sida" säger jag och ler.
"Varför då?" frågar hon förvirrat och skriver in något i datorn.
"Gör det bara" flinar jag och sväljer saltgurkan. Hon nickar.
"Ser du någon tweet som kan ha något att göra med detta?" undrar jag.
"Nej" börjar hon men ändrar sig fort, "Jo! Här!" säger hon.
"Lets hear it then" säger jag.
"Game on" läser Carro och tittar upp på mig med ett förvirrat ansiktsuttryck.
"Men självklart!" utbrister jag och lägger saltgurksburken på bordet och lägger upp benen över armstödet.
"Fattar du?" säger jag och suckar. Carro nickar.
"Hon kommer försöka få tillbaka Justin, eller hur?" säger hon och jag nickar.
"Antagligen" mumlar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vad tror du hon säger där ute?" undrar Carro osäkert.
"Ingen aning, hon matar väl in sina lögner i honoms huvud igen" säger jag och reser mig upp. Jag öppnar dörren och ser Jasmine och Justin men dom verkar inte se mig.
"Jag är så ledsen, Justin! Vad ska jag göra för att få dig att förlåta mig?" säger Jasmine och suckar.
"Ingenting, för jag kommer inte förlåta dig. Du har varit otrogen, utnyttjat mig, och dessutom behandlat Demi som skit. Tror du seriöst att jag ska tro på att du har förändrats så snabbt?" säger Justin och jag ler för mig själv.
"Men jag är verkligen ledsen! Jag förstår inte vad jag tänkte med! Jag hatar mig själv för att jag gjorde så mot dig, jag fattar inte hur jag kunde, och jag var bara så avundsjuk på Demi" säger hon och jag hör en snyftning. Vänta, gråter hon? Jag går fram och ställer mig bredvid Justin och han lägger armen om min midja.
"Vad händer här då?" säger jag och ser att Jasmine en tår som rinner ner för kinden.
"Snälla förlåt Demi och Justin, jag förstår att ni älskar varandra, allt jag ber om är att bli förlåten" säger hon tar ett steg närmare oss. Jag höjer på ögonbrynen och tittar konstigt på henne. Jasmine kan inte förändras. Nej.
"Vad du än håller på med, lägg ner" säger jag, och jag och Justin går in i rummet igen. Jag sätter mig i fåtöljen och Justin i soffan.
"Hon kanske är ledsen på riktigt?" säger Justin och rycker lätt på axlarna.
"Nej, hon har något på gång. Jasmine kan inte förändras, inte så snabbt" säger jag.
"Men hon grät, sånt kan väl inte hon fejka?" säger Justin.
"Justin, hon var otrogen mot dig, hon utnyttjade dig för att bli känd, hur kan du ens tänka tanken att förlåta henne?" säger jag och höjer på ögonbrynen och han rycker på axlarna.
"Hon vägrar gå ut, jag har försökt med allt, tro mig" säger Carro och suckar samtidigt som hon blänger mot Jasmine. Hon ställer sig upp och går fram till oss.
"Demi, förlåt för allt jag har gjort och sagt, jag ångrar mig verkligen" säger hon och Justin fnyser högt åt henne.
"Vad du än försöker med, jag går inte på det" säger jag och vi går förbi henne och sätter oss i soffan.
"Jag vill bara prata med Justin" säger hon och suckar lite.
"Vad får dig att tro att jag vill prata med dig?" säger Justin och höjer på ögonbrynen.
"Jag vill bara be om ursäkt, och prata lite med dig" säger hon och ler lite svagt.
Justin ger mig en blick och jag suckar högt och nickar. Han kysser mig och reser sig upp för att följa med Jasmine ut. Han stänger dörren efter sig och jag reser mig upp. Jag byter om till en stickad tröja, tights och jeansshorts över.
"Jag vet inte vad hon håller på med, men jag faller inte för det" säger jag och sätter mig i fåtöljen.
"Inte jag heller, hon har något i kikaren" mumlar Carro.
"Vad sa hon till dig när hon kom in?" undrar jag och lutar mig bakåt.
"Hon bara klev in, hon knackade inte ens, sen frågade hon efter er, och jag visste inte vart ni var så hon sa att hon skulle vänta. Jag försökte dra upp henne ur soffan men hon bara skrek åt mig att inte röra henne" säger hon och rycker på axlarna.
"Sa hon inte vad hon ville?" säger jag och går till minikylen.
"Hon bad om ursäkt till mig, sen sa hon att hon ville be om ursäkt till er också, och säga något riktigt viktigt till Justin" säger hon och jag tar ut en burk saltgurka.
Jag sätter mig i fåtöljen igen och öppnar burken och biter i en saltgurka. Så otroligt gott.
"Jag försökte förklara för henne att ingen av er ville prata med henne, och ni skulle ändå inte förlåta henne, men hon vägrade gå" säger Carro och tar upp sin laptop.
"Logga in på twitter och kolla Jasmine's sida" säger jag och ler.
"Varför då?" frågar hon förvirrat och skriver in något i datorn.
"Gör det bara" flinar jag och sväljer saltgurkan. Hon nickar.
"Ser du någon tweet som kan ha något att göra med detta?" undrar jag.
"Nej" börjar hon men ändrar sig fort, "Jo! Här!" säger hon.
"Lets hear it then" säger jag.
"Game on" läser Carro och tittar upp på mig med ett förvirrat ansiktsuttryck.
"Men självklart!" utbrister jag och lägger saltgurksburken på bordet och lägger upp benen över armstödet.
"Fattar du?" säger jag och suckar. Carro nickar.
"Hon kommer försöka få tillbaka Justin, eller hur?" säger hon och jag nickar.
"Antagligen" mumlar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vad tror du hon säger där ute?" undrar Carro osäkert.
"Ingen aning, hon matar väl in sina lögner i honoms huvud igen" säger jag och reser mig upp. Jag öppnar dörren och ser Jasmine och Justin men dom verkar inte se mig.
"Jag är så ledsen, Justin! Vad ska jag göra för att få dig att förlåta mig?" säger Jasmine och suckar.
"Ingenting, för jag kommer inte förlåta dig. Du har varit otrogen, utnyttjat mig, och dessutom behandlat Demi som skit. Tror du seriöst att jag ska tro på att du har förändrats så snabbt?" säger Justin och jag ler för mig själv.
"Men jag är verkligen ledsen! Jag förstår inte vad jag tänkte med! Jag hatar mig själv för att jag gjorde så mot dig, jag fattar inte hur jag kunde, och jag var bara så avundsjuk på Demi" säger hon och jag hör en snyftning. Vänta, gråter hon? Jag går fram och ställer mig bredvid Justin och han lägger armen om min midja.
"Vad händer här då?" säger jag och ser att Jasmine en tår som rinner ner för kinden.
"Snälla förlåt Demi och Justin, jag förstår att ni älskar varandra, allt jag ber om är att bli förlåten" säger hon tar ett steg närmare oss. Jag höjer på ögonbrynen och tittar konstigt på henne. Jasmine kan inte förändras. Nej.
"Vad du än håller på med, lägg ner" säger jag, och jag och Justin går in i rummet igen. Jag sätter mig i fåtöljen och Justin i soffan.
"Hon kanske är ledsen på riktigt?" säger Justin och rycker lätt på axlarna.
"Nej, hon har något på gång. Jasmine kan inte förändras, inte så snabbt" säger jag.
"Men hon grät, sånt kan väl inte hon fejka?" säger Justin.
"Justin, hon var otrogen mot dig, hon utnyttjade dig för att bli känd, hur kan du ens tänka tanken att förlåta henne?" säger jag och höjer på ögonbrynen och han rycker på axlarna.
Love me or let me go - Chapter 27
Jag ler åt Jasmine och hon får inte ut något ut ur hennes mun.
"MEN GAAAAH!" säger hon upprört och vänder på klacken.
"Highfive" säger jag och Carro ger mig en highfive. Justin skakar på huvudet och skrattar.
EFTER DANSTRÄNINGEN
Justin har precis kommit från sin intervjuv och jag har precis duschat efter min dansträning. Carro är ute och tar en joggingtur, men jag orkar inte följa med, jag är för trött efter dansträningen. Jasmine har bytt hotellrum, så nu har hon ett eget, vilket jag, Carro och Justin är otroligt glada över. Justin ligger i min säng och glor på mig när jag lockar mitt hår lite lätt. Jag tar upp maskaran och precis när jag drar borsten på ögonfransarna skriker Justin till.
"MISSA!" skriker han och flinar när maskaraborsten hamnar på ögonlocket istället. Jag blänger surt på honom.
"Vad var det där bra för?!" säger jag och suckar.
"Varför sminkar du dig? Du är jättevacker utan" säger han och ler ett vackert leende.
"Ah men visst, jag ser ju sjuk ut.." muttrar jag och torkar bort den utkletade maskaran.
"Snällaaaaaaa? För min skull" säger han och gör puppyface.
"Jag kan inte säga nej till det där ansiktet" säger jag och går upp i sängen och hoppar på hans mage så han ger ifrån sig ett högt stön.
"Aouch" säger han och puttar bort mig så jag ligger på rygg. Han lutar sig över mig med händerna vid mitt huvud.
Han böjer sig ner och kysser mig mjukt och försiktigt som om jag vore en ömtålig docka.
Jag besvarar den och mina händer hamnar automatiskt hans kinder. Magen pirrar helt galet och jag avslutar kyssen. Han tittar med sina djupa ögon in i mina och innan jag visste ordet av det börjar han kittla mig. Jag asgarvar och försöker dra bort honoms händer men han är för stark.
Jag rullar ner för sängen och hamnar på golvet vilket får mig att skratta ännu mer. Jag sträcker mig snabbt efter en kudde och kastar den i honoms huvud. Jag reser mig snabbt upp och när jag ser att han tänker jaga mig springer jag ut ur hotellrummet och skrattar högt.
Han springer efter mig och jag springer ut genom lobbyn. Utanför är det otur nog ett par paparazzis men vi ignorerr dom och springer förbi dom, fortfarande skrattandes. Justin hoppar på mig så vi trillar ner i gräset. Han sätter sig på min mage och slutar skratta.
Jag däremot, kan knappt andas. Jag samlar mig och torkar en tår som har runnit ner.
Han böjer sig ner och viskar i mitt öra,
"Jag älskar dig, jag vill att hela världen ska veta, detta är våran chans. Men det är upp till dig"
Vad menar han? Ska vi göra det officiellt? Ska vi visa våran kärlek för paparazzis? Isåfall kommer jag känd som Justin Biebers flickvän, och jag vet inte om jag är redo för att ta emot all hat.
Jag tar åt mig, väldigt mycket, från hans fans. Varför vet jag inte.
"Vi kan vänta om du vill" viskar han eftersom det kommit fler paparazzis och ställt sig runt oss. Blixtarna var otroligt jobigga men om jag bara fokuserar på Justin är det som allt försvinner runtom, det är bara jag och Justin. Jag nickar som svar och han reser sig upp. Han tar min hand och drar upp mig, sen springer vi förbi alla paparazzis och upp till vårat hotellrum igen.
Där inne sitter Carro och någon jag inte hade förväntat mig att se.
EFTER DANSTRÄNINGEN
Justin har precis kommit från sin intervjuv och jag har precis duschat efter min dansträning. Carro är ute och tar en joggingtur, men jag orkar inte följa med, jag är för trött efter dansträningen. Jasmine har bytt hotellrum, så nu har hon ett eget, vilket jag, Carro och Justin är otroligt glada över. Justin ligger i min säng och glor på mig när jag lockar mitt hår lite lätt. Jag tar upp maskaran och precis när jag drar borsten på ögonfransarna skriker Justin till.
"MISSA!" skriker han och flinar när maskaraborsten hamnar på ögonlocket istället. Jag blänger surt på honom.
"Vad var det där bra för?!" säger jag och suckar.
"Varför sminkar du dig? Du är jättevacker utan" säger han och ler ett vackert leende.
"Ah men visst, jag ser ju sjuk ut.." muttrar jag och torkar bort den utkletade maskaran.
"Snällaaaaaaa? För min skull" säger han och gör puppyface.
"Jag kan inte säga nej till det där ansiktet" säger jag och går upp i sängen och hoppar på hans mage så han ger ifrån sig ett högt stön.
"Aouch" säger han och puttar bort mig så jag ligger på rygg. Han lutar sig över mig med händerna vid mitt huvud.
Han böjer sig ner och kysser mig mjukt och försiktigt som om jag vore en ömtålig docka.
Jag besvarar den och mina händer hamnar automatiskt hans kinder. Magen pirrar helt galet och jag avslutar kyssen. Han tittar med sina djupa ögon in i mina och innan jag visste ordet av det börjar han kittla mig. Jag asgarvar och försöker dra bort honoms händer men han är för stark.
Jag rullar ner för sängen och hamnar på golvet vilket får mig att skratta ännu mer. Jag sträcker mig snabbt efter en kudde och kastar den i honoms huvud. Jag reser mig snabbt upp och när jag ser att han tänker jaga mig springer jag ut ur hotellrummet och skrattar högt.
Han springer efter mig och jag springer ut genom lobbyn. Utanför är det otur nog ett par paparazzis men vi ignorerr dom och springer förbi dom, fortfarande skrattandes. Justin hoppar på mig så vi trillar ner i gräset. Han sätter sig på min mage och slutar skratta.
Jag däremot, kan knappt andas. Jag samlar mig och torkar en tår som har runnit ner.
Han böjer sig ner och viskar i mitt öra,
"Jag älskar dig, jag vill att hela världen ska veta, detta är våran chans. Men det är upp till dig"
Vad menar han? Ska vi göra det officiellt? Ska vi visa våran kärlek för paparazzis? Isåfall kommer jag känd som Justin Biebers flickvän, och jag vet inte om jag är redo för att ta emot all hat.
Jag tar åt mig, väldigt mycket, från hans fans. Varför vet jag inte.
"Vi kan vänta om du vill" viskar han eftersom det kommit fler paparazzis och ställt sig runt oss. Blixtarna var otroligt jobigga men om jag bara fokuserar på Justin är det som allt försvinner runtom, det är bara jag och Justin. Jag nickar som svar och han reser sig upp. Han tar min hand och drar upp mig, sen springer vi förbi alla paparazzis och upp till vårat hotellrum igen.
Där inne sitter Carro och någon jag inte hade förväntat mig att se.
Love me or let me go - Chapter 26
Han sätter på xboxet och och ger mig en spelkontroll och vi börjar spela och ha kul precis som förut. "Du borde fokusera mer på spelet än på min mage" flinar Justin och kysser min kind.
"Ta på dig en tröja då" ler jag generat och slår han löst på armen.
NÄSTA MORGON - JASMINE'S PERSPEKTIV
Jag måste komma på ett sätt att förstöra för dom. Jag hade sett deras äckliga kyss igår på stranden, och no way att jag tänker låta Demi få Justin. Aldrig att jag låter henne vinna. Igår när jag kom tillbaka till hotellet hörde jag höga skratt från Justin's hotellrum, Demi's och Justins. När hon senare på kvällen kom in i sitt egna hade hon ett stort leende på läpparna. Usch, jag hatar att se henne såhär glad.
Jag skakar bort tankarna och går ner till kafeterian där alla andra sitter. Jag slår mig ner vid ett bord och låtsas inte bry mig om Demi och Carro som sitter en bit bort. Undrar vart Justin är? Han kanske bara sover, eller är på en intervjuv. Aja. Jag brer en macka och häller upp mjölk i ett glas.
"Demi!" ropar någon plötsligt. Jag vrider huvudet mot ingången och där kommer Justin gåendes. Jag testar att le mot honom men han ger mig bara en irriterad blick och går vidare till Demi. Urgh, jag måste få Justin att tro att jag har förändrats.
DEMI'S PERSPEKTIV
Jag vänder mig om och ser Justin komma gåendes mot mig. Jag ler mot honom och han kysser mig snabbt på munnen så ingen ska se och tar en pommes från min tallrik.
"Ey" säger jag och han drar ut en stol vid vårat bord och sätter sig ner.
"Whats up?" säger han och dricker en klunk vatten från mitt glas.
"Men! Ska du ta allt från mig eller?" flinar jag och höjer på ögonbrynen.
"Kanske" flinar han och dricker upp typ halva vattnet. Jag himlar med ögonen och fortsätter äta min frukost.
"Vad ska du göra idag då? Har du intervjuver eller något menar jag?" säger jag och häller upp nytt vatten i glaset.
"Japp, två intervjuver, men dom är under eran dansträning, sen är det ju konsert ikväll" säger han och jag nickar. "Ska ni hålla erat förhållande hemligt förresten?" frågar Carro. Jag slänger en blick på Justin och han verkar fundera lite.
"Jag tror det. För din skull Demi, det kommer bli riktigt jobbigt för dig ifall vi skulle gå ut med oss" säger han och jag log åt hur han hade sagt 'oss'.
"Ja, jag har inte lust att bli dödad av dina fans än" säger jag och skrattar lite. Jag vet ju är mot Jasmine, med tanke på att det kom ut bilder från när dom höll händer, dom skickade dödshot och kallade henne alla möjliga saker, som hora, bitch, ful, slampa, slyna, ja, allt möjligt dom kunde komma på.
"Om dom skulle göra något mot dig är dom inte riktiga fans" säger han och tar en tugga av en macka.
Jag ler lite och äter upp min mat. Jag tittar upp på Justin och ser bakom honom att Jasmine kommer gåendes mot oss.
"Inkommande" säger jag och suckar. Justin vänder sig om men vänder sig snabbt tillbaka igen med en irriterad blick. Carro suckar högt.
"Hej tjejer, hej Justin" säger hon och ler svagt. Carro ställer sig upp och lägger händerna i midjan.
"Att du ens har mage att hälsa på dom" säger hon och blänger på henne.
Jasmine bitchblickar henne, "whatever" säger hon och tittar på oss.
"Vad vill du?" frågar jag och Justin tänkte precis ställa sig upp men jag la min hand över honoms och gav honom en menande blick. Han nickade lätt och jag ställde mig upp.
"Inget av dig iallafall, jag vill prata med Justin!" säger hon och blev plötsligt glad.
"Om han inte vill prata med dig då?" säger jag och flinar.
"Men käften, Justin, kan du komma lite?" säger hon och Justin skakar på huvudet med ett flin.
"Japp, du ser, han vill inte prata med dig" säger jag och rycker på axlarna.
"Men vem fan pratar med dig?!" säger hon irriterat.
"Du, just nu" flinar Carro och jag skrattar till och nickar.
"Jag förstår inte hur du kan se något i henne" säger Jasmine till Justin och han tänker precis säga något men jag Carro avbryter honom.
"Antagligen har hon något som inte du har, eftersom han lämnade dig för henne. Du kan ju antingen stå kvar och bli nerslagen eller dra härifrån. Vilket blir det?" säger Carro och jag blir förvånad över hur kaxig hon lät. I like it. Jag ler åt Jasmine och hon får inte ut något ut ur hennes mun.
"MEN GAAAAH!" säger hon upprört och vänder på klacken.
"Highfive" säger jag och Carro ger mig en highfive. Justin skakar på huvudet och skrattar.
NÄSTA MORGON - JASMINE'S PERSPEKTIV
Jag måste komma på ett sätt att förstöra för dom. Jag hade sett deras äckliga kyss igår på stranden, och no way att jag tänker låta Demi få Justin. Aldrig att jag låter henne vinna. Igår när jag kom tillbaka till hotellet hörde jag höga skratt från Justin's hotellrum, Demi's och Justins. När hon senare på kvällen kom in i sitt egna hade hon ett stort leende på läpparna. Usch, jag hatar att se henne såhär glad.
Jag skakar bort tankarna och går ner till kafeterian där alla andra sitter. Jag slår mig ner vid ett bord och låtsas inte bry mig om Demi och Carro som sitter en bit bort. Undrar vart Justin är? Han kanske bara sover, eller är på en intervjuv. Aja. Jag brer en macka och häller upp mjölk i ett glas.
"Demi!" ropar någon plötsligt. Jag vrider huvudet mot ingången och där kommer Justin gåendes. Jag testar att le mot honom men han ger mig bara en irriterad blick och går vidare till Demi. Urgh, jag måste få Justin att tro att jag har förändrats.
DEMI'S PERSPEKTIV
Jag vänder mig om och ser Justin komma gåendes mot mig. Jag ler mot honom och han kysser mig snabbt på munnen så ingen ska se och tar en pommes från min tallrik.
"Ey" säger jag och han drar ut en stol vid vårat bord och sätter sig ner.
"Whats up?" säger han och dricker en klunk vatten från mitt glas.
"Men! Ska du ta allt från mig eller?" flinar jag och höjer på ögonbrynen.
"Kanske" flinar han och dricker upp typ halva vattnet. Jag himlar med ögonen och fortsätter äta min frukost.
"Vad ska du göra idag då? Har du intervjuver eller något menar jag?" säger jag och häller upp nytt vatten i glaset.
"Japp, två intervjuver, men dom är under eran dansträning, sen är det ju konsert ikväll" säger han och jag nickar. "Ska ni hålla erat förhållande hemligt förresten?" frågar Carro. Jag slänger en blick på Justin och han verkar fundera lite.
"Jag tror det. För din skull Demi, det kommer bli riktigt jobbigt för dig ifall vi skulle gå ut med oss" säger han och jag log åt hur han hade sagt 'oss'.
"Ja, jag har inte lust att bli dödad av dina fans än" säger jag och skrattar lite. Jag vet ju är mot Jasmine, med tanke på att det kom ut bilder från när dom höll händer, dom skickade dödshot och kallade henne alla möjliga saker, som hora, bitch, ful, slampa, slyna, ja, allt möjligt dom kunde komma på.
"Om dom skulle göra något mot dig är dom inte riktiga fans" säger han och tar en tugga av en macka.
Jag ler lite och äter upp min mat. Jag tittar upp på Justin och ser bakom honom att Jasmine kommer gåendes mot oss.
"Inkommande" säger jag och suckar. Justin vänder sig om men vänder sig snabbt tillbaka igen med en irriterad blick. Carro suckar högt.
"Hej tjejer, hej Justin" säger hon och ler svagt. Carro ställer sig upp och lägger händerna i midjan.
"Att du ens har mage att hälsa på dom" säger hon och blänger på henne.
Jasmine bitchblickar henne, "whatever" säger hon och tittar på oss.
"Vad vill du?" frågar jag och Justin tänkte precis ställa sig upp men jag la min hand över honoms och gav honom en menande blick. Han nickade lätt och jag ställde mig upp.
"Inget av dig iallafall, jag vill prata med Justin!" säger hon och blev plötsligt glad.
"Om han inte vill prata med dig då?" säger jag och flinar.
"Men käften, Justin, kan du komma lite?" säger hon och Justin skakar på huvudet med ett flin.
"Japp, du ser, han vill inte prata med dig" säger jag och rycker på axlarna.
"Men vem fan pratar med dig?!" säger hon irriterat.
"Du, just nu" flinar Carro och jag skrattar till och nickar.
"Jag förstår inte hur du kan se något i henne" säger Jasmine till Justin och han tänker precis säga något men jag Carro avbryter honom.
"Antagligen har hon något som inte du har, eftersom han lämnade dig för henne. Du kan ju antingen stå kvar och bli nerslagen eller dra härifrån. Vilket blir det?" säger Carro och jag blir förvånad över hur kaxig hon lät. I like it. Jag ler åt Jasmine och hon får inte ut något ut ur hennes mun.
"MEN GAAAAH!" säger hon upprört och vänder på klacken.
"Highfive" säger jag och Carro ger mig en highfive. Justin skakar på huvudet och skrattar.
Love me or let me go - Chapter 25
"Demi?" säger jag och hon lyfter upp huvudet för att möta min blick. "Ja?" säger hon.
Jag slickar mig om läpparna innan jag närmar mig henne och pressar mina läppar mot hennes.
När jag kysser henne känns det rätt, liksom, det är som att känslor jag inte trodde fanns kommer fram. Vem försöker jag lura? Jag gillar henne.
Jag slickar mig om läpparna innan jag närmar mig henne och pressar mina läppar mot hennes.
När jag kysser henne känns det rätt, liksom, det är som att känslor jag inte trodde fanns kommer fram. Vem försöker jag lura? Jag gillar henne.
DEMI'S PERSPEKTIV
"Har jag nånsin sagt hur perfekt du är?" säger Justin samtidigt som han försöker göra en fläta av mitt hår.
Vi ligger ner i sängen och jag ligger med huvudet på hans bröstkorg och ritar hjärtan över hans mage med mitt finger.
"Nej" säger jag och fnissar lite. Jag har aldrig i hela mitt liv varit lyckligare än vad jag är just nu.
"Du är perfekt" säger han och lyfter upp min haka så jag möter honoms blick.
"Ingen är perfekt" flinar jag. Han himlar med ögonen och pressar sina läppar mot mina.
"Jag älskar dig" viskar han mot mina läppar och jag börjar le så kyssen avslutas.
"Om du bara visste hur lycklig jag är nu" säger jag och lägger mig ner på hans bröstkorg igen.
"Mh, det är inte alla som får the biebs för dom själva" säger han och vickar på ögonbrynen.
"Ego" skrattar jag och reser mig upp. Jag tar min laptop och lägger mig i Justin's famn igen.
Jag går in twitter och twittrar "Happiest girl in the world" och loggar ut igen. Justin tar laptopen och loggar in på sin egna och twittrar "Happiest boy in the world" och loggar ut igen.
Han lägger laptopen på nattduksbordet och flätar in sina fingrar i mina.
"Jag hade fel förut, du är perfekt" säger jag sätter mig upp så jag kan se honom tydligt.
Hans perfekta ögon, leende, näsa, läppar, hår, personlighet, allt med honom är perfekt. Jag böjer ner mitt huvud för att kyssa honoms läppar. Hans mjuka och fuktiga läppar masserar mina och jag låter honoms tunga glida in i min mun. Plötsligt ringer min mobil och med ett ryck avslutar jag kyssen. Det står Carro<3 på skärmen så jag svarar.
"Hej! Vart tog ni vägen?" frågar hon.
"Förlåt, det hände en grej med Jasmine så vi stack hem, jag berättar sen, okej?" säger jag.
"Okej sure, ses hemma sen" säger hon och skrattar lite.
"Yes, hejdå" säger jag och lägger på.
"Vill du spela xbox?" säger Justin och drar ner mig på honom. Jag skrattar till och svarar ett okej.
Jag reser mig upp och tar fram ett par gråa mjukisshorts och ett lila linne. Jag tar av mig klänningen och byter om. Jag hör en busvissling och jag rycker till. Jag vänder mig om och där står såklart Justin, jag hade helt glömt bort att han var i rummet, hur jag nu kunde göra det.
"Sorry, glömde att du var här. Lets go!" skrattar jag och vi går ut från mitt hotellrum och går in i Justins. Han drar av sin tröja och jag ser att han har tränat, för hans magmuskler är tydligare nu.
Han sätter på xboxet och och ger mig en spelkontroll och vi börjar spela och ha kul precis som förut.
"Du borde fokusera mer på spelet än på min mage" flinar Justin och kysser min kind.
"Ta på dig en tröja då" ler jag generat och slår han löst på armen.
"Har jag nånsin sagt hur perfekt du är?" säger Justin samtidigt som han försöker göra en fläta av mitt hår.
Vi ligger ner i sängen och jag ligger med huvudet på hans bröstkorg och ritar hjärtan över hans mage med mitt finger.
"Nej" säger jag och fnissar lite. Jag har aldrig i hela mitt liv varit lyckligare än vad jag är just nu.
"Du är perfekt" säger han och lyfter upp min haka så jag möter honoms blick.
"Ingen är perfekt" flinar jag. Han himlar med ögonen och pressar sina läppar mot mina.
"Jag älskar dig" viskar han mot mina läppar och jag börjar le så kyssen avslutas.
"Om du bara visste hur lycklig jag är nu" säger jag och lägger mig ner på hans bröstkorg igen.
"Mh, det är inte alla som får the biebs för dom själva" säger han och vickar på ögonbrynen.
"Ego" skrattar jag och reser mig upp. Jag tar min laptop och lägger mig i Justin's famn igen.
Jag går in twitter och twittrar "Happiest girl in the world" och loggar ut igen. Justin tar laptopen och loggar in på sin egna och twittrar "Happiest boy in the world" och loggar ut igen.
Han lägger laptopen på nattduksbordet och flätar in sina fingrar i mina.
"Jag hade fel förut, du är perfekt" säger jag sätter mig upp så jag kan se honom tydligt.
Hans perfekta ögon, leende, näsa, läppar, hår, personlighet, allt med honom är perfekt. Jag böjer ner mitt huvud för att kyssa honoms läppar. Hans mjuka och fuktiga läppar masserar mina och jag låter honoms tunga glida in i min mun. Plötsligt ringer min mobil och med ett ryck avslutar jag kyssen. Det står Carro<3 på skärmen så jag svarar.
"Hej! Vart tog ni vägen?" frågar hon.
"Förlåt, det hände en grej med Jasmine så vi stack hem, jag berättar sen, okej?" säger jag.
"Okej sure, ses hemma sen" säger hon och skrattar lite.
"Yes, hejdå" säger jag och lägger på.
"Vill du spela xbox?" säger Justin och drar ner mig på honom. Jag skrattar till och svarar ett okej.
Jag reser mig upp och tar fram ett par gråa mjukisshorts och ett lila linne. Jag tar av mig klänningen och byter om. Jag hör en busvissling och jag rycker till. Jag vänder mig om och där står såklart Justin, jag hade helt glömt bort att han var i rummet, hur jag nu kunde göra det.
"Sorry, glömde att du var här. Lets go!" skrattar jag och vi går ut från mitt hotellrum och går in i Justins. Han drar av sin tröja och jag ser att han har tränat, för hans magmuskler är tydligare nu.
Han sätter på xboxet och och ger mig en spelkontroll och vi börjar spela och ha kul precis som förut.
"Du borde fokusera mer på spelet än på min mage" flinar Justin och kysser min kind.
"Ta på dig en tröja då" ler jag generat och slår han löst på armen.
Love me or let me go - Chapter 24
Jag reser mig upp och precis när jag ska börja gå ser jag honom stå och titta på något. Jag följer hans blick och den stannar på Jasmine. Han skakar på huvudet och backar några steg, sen springer han iväg. Jag springer efter och försöker hitta honom men det är för mycket folk.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag går ut på bryggan och stirrar ner i vattnet på min egna spegelbild. Tårar rinner nerför mina kinder. Jag känner mig så otroligt sviken. Jag suckar sparkar ner en sten i vattnet. Efter en stunds tänkande avbryter någon mina tankar.
"Justin" säger en röst bakom mig. Jag vrider på huvudet och ser Demi's vackra men oroliga ansikte. Hon går mot mig och lägger armarna om mig. Hon kramar mig hårt och jag besvarar kramen.
"Jag är så ledsen för att du fick se det där" mumlade hon mot min axel.
"Så du såg det?" suckar jag och kramar henne hårdare. Hon nickar.
"Jag tänkte gå till dig för att stoppa dig från att se henne, jag ville inte att du skulle blir mer krossad än vad du redan är, men det var försent, för du hade redan sett" säger hon.
Jag släpper taget om henne och kollar in i hennes bruna ögon.
"Allt du sa var sant, hon har utnyttjat mig och varit otrogen mot mig och behandlat dig som skit, eller hur? Jag var en idiot som inte trodde på dig. Du försökte bara hindra mig från att bli sårad, du brydde dig om mig men jag behandlade dig som skit" säger jag och suckar.
"Du sårade mig, du valde att tro på henne över mig trots att jag berättat allt för dig. Du trodde att jag hade ljugit för dig" säger hon och tittar ner i marken.
"Förlåt Demi, jag vet inte hur jag tänkte. Jasmine fick mig att tro att det var du som hade ljugit, men det var hon hela tiden, snälla förlåt" säger jag och känner hur det rinner tårar för mina kinder.
Demi blir tårögd och en tår rinner ner och jag torkar bort den med tummen.
Hon ler och slänger armarna om min hals.
"Jag älskar dig även om du inte känner likadant, och jag kommer alltid bry mig om dig. Jag kommer aldrig göra något för att såra dig, och speciellt inte ljuga, det måste du förstå. Om jag ska förlåta dig, måste du lita på mig. Jag är din bästa vän Justin, du borde kunna lita på mig" snyftar hon.
Jag kramar henne hårt innan jag släpper taget om henne. Jag studerar hennes vackra ansikte och lägger hennes ansikte mellan mina händer.
"Jag älskar dig visst" säger jag och hennes läppar formar ett vackert leende.
Min blick dras ner till hennes läppar och jag biter mig löst i läppen. Jag närmar mitt ansikte mot hennes och mitt hjärta dunkar fortare för varje sekund som går.
När jag är bara några millimeter ifrån och tänker pressa mina läppar mot hennes hör jag en harkling. Fan.
Jag vrider på huvudet och får syn på.. Jasmine?
"Justin?!" säger hon upprört och går fram till oss. Hon sliter bort mina händer från Demi och stirrar ilsket på oss båda.
"Vafan gör ni?" säger hon och jag höjer på ögonbrynen. Seriöst?
"Fan bryr du dig för?" säger jag och tar Demi's hand. Jag ser i ögonvrån hur Demi tittar ner i marken och ler.
"Varför är du arg på mig för? Det är ju hon som har ljugit för dig, och nu är du på väg att kyssa henne när du älskar MIG?" säger hon och lägger händerna i midjan.
"Nej Jasmine, DU ljög. Demi har pratat sanning hela tiden. Och jag älskar inte dig, inte längre. Du bryr dig bara om dig själv och till skillnad från dig så bryr sig Demi om mig" säger jag.
"Va?! Förstår du inte? Detta har varit hennes plan hela tiden! Nu har hon fått sin vilja genom, hon har fått dig! Det är fan jag som ska ha dig, inte den slampan!" säger Jasmine ilsket och blänger hårt på Demi.
"Seriöst Jasmine?! Vi såg dig precis stå och hångla med någon kille där inne, och du tror fortfarande att du kan få tillbaka Justin?! Hitta någon kille som är lika hjärtlös som dig istället och sluta leka med Justins känslor!" säger Demi och jag flinar åt Jasmine.
"Jus-" "Prata aldrig med mig igen" avbryter jag henne och går förbi Jasmine med Demi jämte mig.
"Jag känner inte för att gå tillbaka till festen igen" säger Demi och skrattar lite. Jag ler och instämmer.
Vi går tills vi kommer till en stor strand där det inte finns något folk. Demi tar av sig sina klackar och går barfota i sanden med skorna i handen och jag gör samma sak. Vi lägger skorna i sanden och går och känner på vattnet. Det var rätt varmt faktiskt. Jag släpper hennes hand och går ut så vattnet når knäna. Jag vänder mig om och börjar skvätta vatten på Demi.
"Vafan gör du Justin?!" skrattar hon och skvätter tillbaka. Allt leder till ett stort vattenkrig och snart står vi i vattnet helt dyngsura. Vi springer upp till stranden igen och sätter oss i sanden.
"Fryser du?" frågar jag när jag märker att Demi ryser. Hon nickar och ler lite.
Jag lyfter upp henne i mitt knä och lägger armarna om henne. Hon ler smått och lägger huvudet på min axel.
"Demi?" säger jag och hon lyfter upp huvudet för att möta min blick. "Ja?" säger hon.
Jag slickar mig om läpparna innan jag närmar mig henne och pressar mina läppar mot hennes.
När jag kysser henne känns det rätt, liksom, det är som att känslor jag inte trodde fanns kommer fram. Vem försöker jag lura? Jag gillar henne.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag går ut på bryggan och stirrar ner i vattnet på min egna spegelbild. Tårar rinner nerför mina kinder. Jag känner mig så otroligt sviken. Jag suckar sparkar ner en sten i vattnet. Efter en stunds tänkande avbryter någon mina tankar.
"Justin" säger en röst bakom mig. Jag vrider på huvudet och ser Demi's vackra men oroliga ansikte. Hon går mot mig och lägger armarna om mig. Hon kramar mig hårt och jag besvarar kramen.
"Jag är så ledsen för att du fick se det där" mumlade hon mot min axel.
"Så du såg det?" suckar jag och kramar henne hårdare. Hon nickar.
"Jag tänkte gå till dig för att stoppa dig från att se henne, jag ville inte att du skulle blir mer krossad än vad du redan är, men det var försent, för du hade redan sett" säger hon.
Jag släpper taget om henne och kollar in i hennes bruna ögon.
"Allt du sa var sant, hon har utnyttjat mig och varit otrogen mot mig och behandlat dig som skit, eller hur? Jag var en idiot som inte trodde på dig. Du försökte bara hindra mig från att bli sårad, du brydde dig om mig men jag behandlade dig som skit" säger jag och suckar.
"Du sårade mig, du valde att tro på henne över mig trots att jag berättat allt för dig. Du trodde att jag hade ljugit för dig" säger hon och tittar ner i marken.
"Förlåt Demi, jag vet inte hur jag tänkte. Jasmine fick mig att tro att det var du som hade ljugit, men det var hon hela tiden, snälla förlåt" säger jag och känner hur det rinner tårar för mina kinder.
Demi blir tårögd och en tår rinner ner och jag torkar bort den med tummen.
Hon ler och slänger armarna om min hals.
"Jag älskar dig även om du inte känner likadant, och jag kommer alltid bry mig om dig. Jag kommer aldrig göra något för att såra dig, och speciellt inte ljuga, det måste du förstå. Om jag ska förlåta dig, måste du lita på mig. Jag är din bästa vän Justin, du borde kunna lita på mig" snyftar hon.
Jag kramar henne hårt innan jag släpper taget om henne. Jag studerar hennes vackra ansikte och lägger hennes ansikte mellan mina händer.
"Jag älskar dig visst" säger jag och hennes läppar formar ett vackert leende.
Min blick dras ner till hennes läppar och jag biter mig löst i läppen. Jag närmar mitt ansikte mot hennes och mitt hjärta dunkar fortare för varje sekund som går.
När jag är bara några millimeter ifrån och tänker pressa mina läppar mot hennes hör jag en harkling. Fan.
Jag vrider på huvudet och får syn på.. Jasmine?
"Justin?!" säger hon upprört och går fram till oss. Hon sliter bort mina händer från Demi och stirrar ilsket på oss båda.
"Vafan gör ni?" säger hon och jag höjer på ögonbrynen. Seriöst?
"Fan bryr du dig för?" säger jag och tar Demi's hand. Jag ser i ögonvrån hur Demi tittar ner i marken och ler.
"Varför är du arg på mig för? Det är ju hon som har ljugit för dig, och nu är du på väg att kyssa henne när du älskar MIG?" säger hon och lägger händerna i midjan.
"Nej Jasmine, DU ljög. Demi har pratat sanning hela tiden. Och jag älskar inte dig, inte längre. Du bryr dig bara om dig själv och till skillnad från dig så bryr sig Demi om mig" säger jag.
"Va?! Förstår du inte? Detta har varit hennes plan hela tiden! Nu har hon fått sin vilja genom, hon har fått dig! Det är fan jag som ska ha dig, inte den slampan!" säger Jasmine ilsket och blänger hårt på Demi.
"Seriöst Jasmine?! Vi såg dig precis stå och hångla med någon kille där inne, och du tror fortfarande att du kan få tillbaka Justin?! Hitta någon kille som är lika hjärtlös som dig istället och sluta leka med Justins känslor!" säger Demi och jag flinar åt Jasmine.
"Jus-" "Prata aldrig med mig igen" avbryter jag henne och går förbi Jasmine med Demi jämte mig.
"Jag känner inte för att gå tillbaka till festen igen" säger Demi och skrattar lite. Jag ler och instämmer.
Vi går tills vi kommer till en stor strand där det inte finns något folk. Demi tar av sig sina klackar och går barfota i sanden med skorna i handen och jag gör samma sak. Vi lägger skorna i sanden och går och känner på vattnet. Det var rätt varmt faktiskt. Jag släpper hennes hand och går ut så vattnet når knäna. Jag vänder mig om och börjar skvätta vatten på Demi.
"Vafan gör du Justin?!" skrattar hon och skvätter tillbaka. Allt leder till ett stort vattenkrig och snart står vi i vattnet helt dyngsura. Vi springer upp till stranden igen och sätter oss i sanden.
"Fryser du?" frågar jag när jag märker att Demi ryser. Hon nickar och ler lite.
Jag lyfter upp henne i mitt knä och lägger armarna om henne. Hon ler smått och lägger huvudet på min axel.
"Demi?" säger jag och hon lyfter upp huvudet för att möta min blick. "Ja?" säger hon.
Jag slickar mig om läpparna innan jag närmar mig henne och pressar mina läppar mot hennes.
När jag kysser henne känns det rätt, liksom, det är som att känslor jag inte trodde fanns kommer fram. Vem försöker jag lura? Jag gillar henne.
Love me or let me go - Chapter 23
Hon har fått Justin, världens finaste, underbaraste, snällaste, roligaste, bästa kille att vända sig mot mig. Hon har hjärntvättat honom med sina jävla lögner. Allt detta för att Jasmine ska få sin vilja genom. Hon bryr sig inte om Justin eller honoms känslor, hon bryr sig endast om sig själv, ingen annan. Hon bara sårar folket omkring henne, och jag är jävligt trött på det. Detta måste få ett stopp. Jag måste bevisa för Justin att jag talar sanning.
Hela crewet satt i kafeterian och åt frukost. Det var någon konstig stämning mellan mig, Justin och Jasmine, men efter allt som har hänt är jag inte förvånad. Jasmine tittar på Justin hela tiden, och han ger henne några blickar då och då. Jag lägger armbågen på bordet och gömmer ansiktet med armen.
"Okej, lyssna allihopa" säger Scooter plötsligt. Vi vänder våra huvuden mot honom och väntar på att han ska fortsätta.
"Som ni kanske vet är Cody Simpsons födelsedag idag, och eftersom den är här i London så tänkte vi gå på den. Vi är lediga från jobb hela dagen så ni får göra vad ni vill" säger han och jag slutar lyssna efter det. Jag sneglar åt Justin's håll och han möter min blick.
Jag tittar ner i min tallrik och suckar lågt för mig själv.
"Är du klar?" frågar jag Carro och hon nickar och lägger besticken på tallriken. Vi skjuter in stolarna och tar hissen upp till hotellrummet.
"Vad ska vi göra idag då?" frågar jag och slänger mig i sängen.
"Vi kan shoppa till festen, jag behöver någon ny klänning" flinar hon. Jag lyser upp och ler brett.
"Visst!" säger jag och reser mig upp. "Ska vi dra nu eller?" säger jag och går mot dörren.
"Yes" säger hon och tar på sig sina skor. Jag nickar och tar på mig mina egna. Vi går ut ur hotellet och tar Carros bil in till stan. Eftersom vi aldrig varit här förut har vi ingen aning om vad det finns för affärer.
Hon parkerar bilen och vi hoppar ur bilen. Vi går först till starbucks och köper en latte eftersom vi är rätt trötta.
*
FRAMSPOLNING - I BILEN PÅ VÄG TILL FESTEN
Vi var nu på väg till Cody's födelsedagsfest och jag och Carro hade köpt klänningar förut. Jag hade en svart med svarta klackar med nitar på & hon en blå klänning med svarta klackar. Justin hade på sig svarta jeans, svarta supras och en svart tröja. Han var överdrivet snygg. Jasmine hade på sig någon rosa spetsklänning och om jag ska vara ärlig satt den inte alls snyggt på henne.
Vi är i olika bilar, jag, Justin, Jasmine och Carro är i en, och dom andra i andra bilar bakom oss. Det var rätt spänt mellan alla förutom mig och Carro som pratade på om allt möjligt.
När vi är framme kliver vi ur bilen och möts av en massa paparazzis. Vi går på röda mattan och posar lite innan vi går in.
Inne i lokalen är det en stor scen längst bort, en stor bar på sidan, några bord och stolar i hörnen och ett enormt dansgolv. Jag har träffat Cody en gång innan på någon gala jag gick på med Justin.
"Demi!" säger någon bakom mig och jag vänder mig om. Jag ler stort.
"Grattis Cody!" säger jag och ler brett.
Vi pratar en stund men sen måste han gå vidare. Jag och Carro går ut på dansgolvet och dansar, och hälsar på lite kändisar i några timmar och har allmänt kul. Jag har inte sett till varken Justin eller Jasmine under tider, men dom är väl och dansar någonstans.
"Jag måste ta en paus, kommer snart" säger jag när jag känner att jag inte orkar dansa mer. Jag går till baren och beställer en cider. Jag dricker en klunk och tittar ut över folket på festen. Plötsligt ser jag någon bekant. Jasmine. Hon springer glatt till någon kille och kramar om honom.
Någon sekund senare står dom och grovhånglar.
Jag måste hitta Justin, han behöver inte få se det det här, det skulle bara krossa honom ännu mer. Jag reser mig upp och precis när jag ska börja gå ser jag honom stå och titta på något. Jag följer hans blick och den stannar på Jasmine.
Han skakar på huvudet och backar några steg, sen springer han iväg. Jag springer efter och försöker hitta honom men det är för mycket folk.
Halvkonstigt kapitel, men måste ha något tråkigt för att komma till den bra delen ;D
Hela crewet satt i kafeterian och åt frukost. Det var någon konstig stämning mellan mig, Justin och Jasmine, men efter allt som har hänt är jag inte förvånad. Jasmine tittar på Justin hela tiden, och han ger henne några blickar då och då. Jag lägger armbågen på bordet och gömmer ansiktet med armen.
"Okej, lyssna allihopa" säger Scooter plötsligt. Vi vänder våra huvuden mot honom och väntar på att han ska fortsätta.
"Som ni kanske vet är Cody Simpsons födelsedag idag, och eftersom den är här i London så tänkte vi gå på den. Vi är lediga från jobb hela dagen så ni får göra vad ni vill" säger han och jag slutar lyssna efter det. Jag sneglar åt Justin's håll och han möter min blick.
Jag tittar ner i min tallrik och suckar lågt för mig själv.
"Är du klar?" frågar jag Carro och hon nickar och lägger besticken på tallriken. Vi skjuter in stolarna och tar hissen upp till hotellrummet.
"Vad ska vi göra idag då?" frågar jag och slänger mig i sängen.
"Vi kan shoppa till festen, jag behöver någon ny klänning" flinar hon. Jag lyser upp och ler brett.
"Visst!" säger jag och reser mig upp. "Ska vi dra nu eller?" säger jag och går mot dörren.
"Yes" säger hon och tar på sig sina skor. Jag nickar och tar på mig mina egna. Vi går ut ur hotellet och tar Carros bil in till stan. Eftersom vi aldrig varit här förut har vi ingen aning om vad det finns för affärer.
Hon parkerar bilen och vi hoppar ur bilen. Vi går först till starbucks och köper en latte eftersom vi är rätt trötta.
*
FRAMSPOLNING - I BILEN PÅ VÄG TILL FESTEN
Vi var nu på väg till Cody's födelsedagsfest och jag och Carro hade köpt klänningar förut. Jag hade en svart med svarta klackar med nitar på & hon en blå klänning med svarta klackar. Justin hade på sig svarta jeans, svarta supras och en svart tröja. Han var överdrivet snygg. Jasmine hade på sig någon rosa spetsklänning och om jag ska vara ärlig satt den inte alls snyggt på henne.
Vi är i olika bilar, jag, Justin, Jasmine och Carro är i en, och dom andra i andra bilar bakom oss. Det var rätt spänt mellan alla förutom mig och Carro som pratade på om allt möjligt.
När vi är framme kliver vi ur bilen och möts av en massa paparazzis. Vi går på röda mattan och posar lite innan vi går in.
Inne i lokalen är det en stor scen längst bort, en stor bar på sidan, några bord och stolar i hörnen och ett enormt dansgolv. Jag har träffat Cody en gång innan på någon gala jag gick på med Justin.
"Demi!" säger någon bakom mig och jag vänder mig om. Jag ler stort.
"Grattis Cody!" säger jag och ler brett.
Vi pratar en stund men sen måste han gå vidare. Jag och Carro går ut på dansgolvet och dansar, och hälsar på lite kändisar i några timmar och har allmänt kul. Jag har inte sett till varken Justin eller Jasmine under tider, men dom är väl och dansar någonstans.
"Jag måste ta en paus, kommer snart" säger jag när jag känner att jag inte orkar dansa mer. Jag går till baren och beställer en cider. Jag dricker en klunk och tittar ut över folket på festen. Plötsligt ser jag någon bekant. Jasmine. Hon springer glatt till någon kille och kramar om honom.
Någon sekund senare står dom och grovhånglar.
Jag måste hitta Justin, han behöver inte få se det det här, det skulle bara krossa honom ännu mer. Jag reser mig upp och precis när jag ska börja gå ser jag honom stå och titta på något. Jag följer hans blick och den stannar på Jasmine.
Han skakar på huvudet och backar några steg, sen springer han iväg. Jag springer efter och försöker hitta honom men det är för mycket folk.
Halvkonstigt kapitel, men måste ha något tråkigt för att komma till den bra delen ;D
btw, ni har blivit grymma på att kommentera! KÄRLEK TILL ER!11
Börjar skriva på nästa kapitel med en gång :)
Börjar skriva på nästa kapitel med en gång :)
Love me or let me go - Chapter 22
Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.
"Har du ljugit för mig?" frågar han och tittar djupt in i mina ögon.
"Va?" säger jag förvirrat och sätter mig ner i soffan jämte honom.
"Du gillar mig, eller hur?" säger han och jag nickar långsamt.
"Så hur vet jag att du inte ljög ihop den där historien för att få mig att vända mig mot Jasmine så att du har en större chans att få mig och inte hon?" säger han och tittar ner i sitt knä.
"Justin?! Har Jasmine sagt det där?" säger jag och reser mig upp och han nickar smått.
"Jag vet ju att du gillar mig, och du kanske ljög för att få mig på din sida" mumlar han.
"Seriöst Justin?! Hur fan kan du ens tro något sånt om mig? Jag är din bästa vän, jag skulle ALDRIG göra något sånt, jag skulle aldrig göra något för att såra dig. Jag sa sanningen till dig förut, varför är det så svårt för dig att tro på mig?! Det är fan Jasmine du borde snacka med, inte mig!" säger jag upprört och känner hur en tår rinner ner för min kind.
"För det är svårt att tro att Jasmine har varit otrogen mot mig, eller utnyttjar mig, hon är inte sån när hon är med mig. Du känner henne inte som jag gör" säger han och suckar.
"Och jag då?! Är det så jävla lätt för dig att tro att jag skulle ljuga för dig?! Jag skulle aldrig göra så mot någon jag älskar så jävla mycket. Jag såg själv hur ledsen du blev när jag berättade, jag skulle ALDRIG göra något för att göra dig ledsen med mening, speciellt inte ljuga.
Fattar inte hur du kan tro på henne mer än din egna bästa vän sen år tillbaka. Trodde jag betydde mer för dig" säger jag och rusar ut genom dörren innan han hunnit säga något. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag springer in i vårat egna hotellrum.
Jag ser att Jasmine ligger i MIN säng och tittar på tv. Jag går snabbt fram till henne och ställer mig framför henne så hon inte ser tvn.
"STICK, JAG VILL INTE HA DIN ÄCKLIGA KROPP I MIN SÄNG!" skriker jag och drar ner henne från sängen.
"Men ta det lugnt din jävla hora! Räcker det inte med att du har förstört mitt och Justins förhållande och min chans att bli världsberömd? Och du kallar mig självisk.." säger hon och går in i sitt rum och stänger dörren efter sig.
Jag sätter mig ner i sängen och andas häftigt. Jag är bara så arg, och speciellt sårad.
Justin och jag har varit bästa vänner i nästan 3 år, och ändå tror han på Jasmine mer än mig, när jag suttit och berättat för honom att hon utnyttjar honom, och är otrogen, men han vill inte lyssna. Han vill inte tro på det dåliga, även om det är sant. Och det värsta av allt är att han blir arg på mig, inte Jasmine, när det är hon som har gjort fel.
Allt jag gör är att bry mig om Justin. Allt är Jasmines fel. Allt. Hon är skälet till att min och Justin vänskap nästan är förstörd, hon är skälet till att Justin mår dåligt, hon är skälet till allt som har hänt, och jag hatar henne bara mer för det.
Hon har fått Justin, världens finaste, underbaraste, snällaste, roligaste, bästa kille att vända sig mot mig. Hon har hjärntvättat honom med sina jävla lögner.
Allt detta för att Jasmine ska få sin vilja genom. Hon bryr sig inte om Justin eller honoms känslor, hon bryr sig endast om sig själv, ingen annan. Hon bara sårar folket omkring henne, och jag är jävligt trött på det.
Detta måste få ett stopp. Jag måste bevisa för Justin att jag talar sanning.
"Har du ljugit för mig?" frågar han och tittar djupt in i mina ögon.
"Va?" säger jag förvirrat och sätter mig ner i soffan jämte honom.
"Du gillar mig, eller hur?" säger han och jag nickar långsamt.
"Så hur vet jag att du inte ljög ihop den där historien för att få mig att vända mig mot Jasmine så att du har en större chans att få mig och inte hon?" säger han och tittar ner i sitt knä.
"Justin?! Har Jasmine sagt det där?" säger jag och reser mig upp och han nickar smått.
"Jag vet ju att du gillar mig, och du kanske ljög för att få mig på din sida" mumlar han.
"Seriöst Justin?! Hur fan kan du ens tro något sånt om mig? Jag är din bästa vän, jag skulle ALDRIG göra något sånt, jag skulle aldrig göra något för att såra dig. Jag sa sanningen till dig förut, varför är det så svårt för dig att tro på mig?! Det är fan Jasmine du borde snacka med, inte mig!" säger jag upprört och känner hur en tår rinner ner för min kind.
"För det är svårt att tro att Jasmine har varit otrogen mot mig, eller utnyttjar mig, hon är inte sån när hon är med mig. Du känner henne inte som jag gör" säger han och suckar.
"Och jag då?! Är det så jävla lätt för dig att tro att jag skulle ljuga för dig?! Jag skulle aldrig göra så mot någon jag älskar så jävla mycket. Jag såg själv hur ledsen du blev när jag berättade, jag skulle ALDRIG göra något för att göra dig ledsen med mening, speciellt inte ljuga.
Fattar inte hur du kan tro på henne mer än din egna bästa vän sen år tillbaka. Trodde jag betydde mer för dig" säger jag och rusar ut genom dörren innan han hunnit säga något. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag springer in i vårat egna hotellrum.
Jag ser att Jasmine ligger i MIN säng och tittar på tv. Jag går snabbt fram till henne och ställer mig framför henne så hon inte ser tvn.
"STICK, JAG VILL INTE HA DIN ÄCKLIGA KROPP I MIN SÄNG!" skriker jag och drar ner henne från sängen.
"Men ta det lugnt din jävla hora! Räcker det inte med att du har förstört mitt och Justins förhållande och min chans att bli världsberömd? Och du kallar mig självisk.." säger hon och går in i sitt rum och stänger dörren efter sig.
Jag sätter mig ner i sängen och andas häftigt. Jag är bara så arg, och speciellt sårad.
Justin och jag har varit bästa vänner i nästan 3 år, och ändå tror han på Jasmine mer än mig, när jag suttit och berättat för honom att hon utnyttjar honom, och är otrogen, men han vill inte lyssna. Han vill inte tro på det dåliga, även om det är sant. Och det värsta av allt är att han blir arg på mig, inte Jasmine, när det är hon som har gjort fel.
Allt jag gör är att bry mig om Justin. Allt är Jasmines fel. Allt. Hon är skälet till att min och Justin vänskap nästan är förstörd, hon är skälet till att Justin mår dåligt, hon är skälet till allt som har hänt, och jag hatar henne bara mer för det.
Hon har fått Justin, världens finaste, underbaraste, snällaste, roligaste, bästa kille att vända sig mot mig. Hon har hjärntvättat honom med sina jävla lögner.
Allt detta för att Jasmine ska få sin vilja genom. Hon bryr sig inte om Justin eller honoms känslor, hon bryr sig endast om sig själv, ingen annan. Hon bara sårar folket omkring henne, och jag är jävligt trött på det.
Detta måste få ett stopp. Jag måste bevisa för Justin att jag talar sanning.
Love me or let me go - Chapter 21
Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.
(Vi låtsas att det är i flygplanet hehe)
PÅ FLYGPLANET PÅ VÄG TILL LONDON - JUSTINS PERSPEKTIV
Jag sneglar lite åt Demi's håll. Hon lutar sig mot sätet och stirrar in i sätet framför henne med hörlurar i öronen. Carro har däckat jämte henne, Kenny och mamma som sitter bredvid mig har också somnat.
"Psst" säger någon plötsligt bakom mig. Jag vrider på huvudet och får syn på Jasmines huvud sticka ut genom sätet. Jag suckar högt.
"Vad?" frågar jag ointressert.
"Det Demi har sagt till dig är inte sant Justin. Fattar du inte vad hon har gjort? Hon gillar dig, så hon ljög ihop en historia för att få dig vända dig emot mig så att hon kan få dig istället för mig. Jag älskar dig Justin, och innerst inne vet jag att du fortfarande älskar mig" säger hon och ler svagt.
Hon kanske har rätt? Demi har ljugit, jag vet ju att hon gillar mig. Men samtidigt vet jag att Demi aldrig skulle ljuga för mig, hon är inte sån. Hon är min bästa vän och jag känner henne väl för att veta att hon aldrig skulle göra så. Eller..?
Men Jasmine är inte heller personen som ljuger. Efter tiden jag har varit ensam med henne så verkar hon inte alls vara den personen. Åååh, vem fan ska jag tro på? Allt är bara för svårt. Om det Demi sa till mig är sant vill jag aldrig mer prata med Jasmine.
"Jag måste få tänka" mumlar jag och pluggar in hörlurar i öronen. Jag sätter på Find your love av Drake och lutar mig bakåt.
*
FRAMME I LONDON - DEMI'S PERSPEKTIV
(Vi låtsas att det är i flygplanet hehe)
PÅ FLYGPLANET PÅ VÄG TILL LONDON - JUSTINS PERSPEKTIV
Jag sneglar lite åt Demi's håll. Hon lutar sig mot sätet och stirrar in i sätet framför henne med hörlurar i öronen. Carro har däckat jämte henne, Kenny och mamma som sitter bredvid mig har också somnat.
"Psst" säger någon plötsligt bakom mig. Jag vrider på huvudet och får syn på Jasmines huvud sticka ut genom sätet. Jag suckar högt.
"Vad?" frågar jag ointressert.
"Det Demi har sagt till dig är inte sant Justin. Fattar du inte vad hon har gjort? Hon gillar dig, så hon ljög ihop en historia för att få dig vända dig emot mig så att hon kan få dig istället för mig. Jag älskar dig Justin, och innerst inne vet jag att du fortfarande älskar mig" säger hon och ler svagt.
Hon kanske har rätt? Demi har ljugit, jag vet ju att hon gillar mig. Men samtidigt vet jag att Demi aldrig skulle ljuga för mig, hon är inte sån. Hon är min bästa vän och jag känner henne väl för att veta att hon aldrig skulle göra så. Eller..?
Men Jasmine är inte heller personen som ljuger. Efter tiden jag har varit ensam med henne så verkar hon inte alls vara den personen. Åååh, vem fan ska jag tro på? Allt är bara för svårt. Om det Demi sa till mig är sant vill jag aldrig mer prata med Jasmine.
"Jag måste få tänka" mumlar jag och pluggar in hörlurar i öronen. Jag sätter på Find your love av Drake och lutar mig bakåt.
*
FRAMME I LONDON - DEMI'S PERSPEKTIV
Vi kliver in i den stora lobbyn och checkar in. Eftersom ingen vet vad som har hänt med Jasmine så har Scooter sagt att jag, Carro och Jasmine ska dela rum, för han tror att vi tjejer skulle ha kul tillsammans. Justin delar med Alfredo, Dan och några killar från danscrewet. Vi går in i våra hotellrum och jag och Carro paxar dom 2 största dubbelsängarna och Jasmine får en mindre säng i ett rum jämte. Hon suckar högt och går in i rummet och smäller igen dörren efter sig. Jag och Carro skrattar lite och sätter oss i sängen och sätter på tvn. Vi byter till MTV där en massa musikvideos är på. En låt som jag inte vet namnet på sätts på och jag och Carro tar fjärrkontrollen och låtsas att det är en mick och hoppar runt och sjunger högt. Vi dansar helt galet och skrattar och jag höjer ljudet. Jasmine får säkert damp nu, men det skiter jag i. Jag gör en dansrörelse och då får jag syn på Justin stå i dörröppningen och med ett litet leende på läpparna.. Men när han ser att jag tittar slutar han le och blir genast seriös. Jag sänker ljudet på musiken och möter hans blick.
"Demi, kan du komma lite?" säger han och går ut genom dörren. Jag rycker på axlarna och följer med honom ut. Han går in i sitt hotellrum och jag följer efter. Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.
"Demi, kan du komma lite?" säger han och går ut genom dörren. Jag rycker på axlarna och följer med honom ut. Han går in i sitt hotellrum och jag följer efter. Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.
Love me or let me go - Chapter 20
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"
Innan Jasmine har hunnit svara knackar det på dörren och Ryan sticker in huvudet.
"Vi åker till flygplatsen om en timme, get ready" flinar han.
"Got it Ryman" ler jag och han stänger dörren. Jag vänder mig om till Justin som tittar på Jasmine med tårfyllda ögon.
"Hur kunde du Jasmine?" säger han besviket och lägger armarna i kors.
"Vad har hon sagt till dig?" muttrar Jasmine och blänger på mig.
"Jag berättade allt Jasmine, att du utnyttjar honom, har hotat mig, och är otrogen" säger jag och sätter mig ner i soffan.
"Va?! Justin, säg inte att du tror på henne?" utbrister Jasmine och Justin rycker på axlarna med en suck.
"Jag vet inte vad och vem jag ska tro på" säger han och sätter sig ner i soffan en liten bit från mig.
"Du ska tro på mig, din egna flickvän!" säger Jasmine ilsket och sätter sig ner med en duns mellan oss.
Justin vrider på huvudet för att möta min blick. En tår rinner ner för hans kind. Han ser sorgset på mig och känner hur mina egna ögon blir tårfyllda av att se på honom såhär ledsen. Han reser sig upp och låser in sig på badrummet.
"Fattar du vad du har gjort Jasmine?" säger jag och suckar högt.
"Nej, fattar du vad DU har gjort? Du har förstårt vårat förhållande din bitch" muttrar hon.
"Du har sårat honom starkt, fattar du inte att han gillade dig? Och du har bara utnyttjat honom och dessutom varit otrogen mot honom. Hur kan du ens leva med dig själv? Hjärtlösa bitch" säger jag och hon fnyser åt mig. Jag går till badrumsdörren och knackar.
"Justin, det är jag, snälla släpp in mig" säger jag och rycker lite i handtaget. "Jag vill bara prata" mumlar jag.
Inget svar. Jag suckar och lägger mig ner i min säng och tar upp min laptop. Jag loggar in på twitter och går in på Justins sida. Jag ser att han har twittrat för bara några minuter sen.
"It was all a lie for u" och "How could u do this to me?". Jag tar upp min mobil och smsar Carro att hon ska komma, jag vet faktiskt inte var hon är just nu. Jag går in på min sida och twittrar "Love u more than anything in the world & im here 4 u" och loggar ut. Jag går till min väska och packar ner mina kläder, smink, plattång och allt annat jag har med mig. När jag är klar kommer Carro, och inte förräns då märkte jag att Jasmine inte längre var i rummet.
"Hej! Har du packat?" frågar hon och jag nickar. "Var är Justin?"
"På badrummet. Jag berättade allt om Jasmine för honom och han är rätt upprörd" säger jag och suckar.
"Stötte på Jasmine där nere, om blickar kunde döda alltså" säger Carro.
"Hon har varit otrogen mot Justin" mumlar jag och lägger ner laptopen i min väska.
"Va?!" utbrister Carro chockat och sätter sig ner i sin säng. Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.
Innan Jasmine har hunnit svara knackar det på dörren och Ryan sticker in huvudet.
"Vi åker till flygplatsen om en timme, get ready" flinar han.
"Got it Ryman" ler jag och han stänger dörren. Jag vänder mig om till Justin som tittar på Jasmine med tårfyllda ögon.
"Hur kunde du Jasmine?" säger han besviket och lägger armarna i kors.
"Vad har hon sagt till dig?" muttrar Jasmine och blänger på mig.
"Jag berättade allt Jasmine, att du utnyttjar honom, har hotat mig, och är otrogen" säger jag och sätter mig ner i soffan.
"Va?! Justin, säg inte att du tror på henne?" utbrister Jasmine och Justin rycker på axlarna med en suck.
"Jag vet inte vad och vem jag ska tro på" säger han och sätter sig ner i soffan en liten bit från mig.
"Du ska tro på mig, din egna flickvän!" säger Jasmine ilsket och sätter sig ner med en duns mellan oss.
Justin vrider på huvudet för att möta min blick. En tår rinner ner för hans kind. Han ser sorgset på mig och känner hur mina egna ögon blir tårfyllda av att se på honom såhär ledsen. Han reser sig upp och låser in sig på badrummet.
"Fattar du vad du har gjort Jasmine?" säger jag och suckar högt.
"Nej, fattar du vad DU har gjort? Du har förstårt vårat förhållande din bitch" muttrar hon.
"Du har sårat honom starkt, fattar du inte att han gillade dig? Och du har bara utnyttjat honom och dessutom varit otrogen mot honom. Hur kan du ens leva med dig själv? Hjärtlösa bitch" säger jag och hon fnyser åt mig. Jag går till badrumsdörren och knackar.
"Justin, det är jag, snälla släpp in mig" säger jag och rycker lite i handtaget. "Jag vill bara prata" mumlar jag.
Inget svar. Jag suckar och lägger mig ner i min säng och tar upp min laptop. Jag loggar in på twitter och går in på Justins sida. Jag ser att han har twittrat för bara några minuter sen.
"It was all a lie for u" och "How could u do this to me?". Jag tar upp min mobil och smsar Carro att hon ska komma, jag vet faktiskt inte var hon är just nu. Jag går in på min sida och twittrar "Love u more than anything in the world & im here 4 u" och loggar ut. Jag går till min väska och packar ner mina kläder, smink, plattång och allt annat jag har med mig. När jag är klar kommer Carro, och inte förräns då märkte jag att Jasmine inte längre var i rummet.
"Hej! Har du packat?" frågar hon och jag nickar. "Var är Justin?"
"På badrummet. Jag berättade allt om Jasmine för honom och han är rätt upprörd" säger jag och suckar.
"Stötte på Jasmine där nere, om blickar kunde döda alltså" säger Carro.
"Hon har varit otrogen mot Justin" mumlar jag och lägger ner laptopen i min väska.
"Va?!" utbrister Carro chockat och sätter sig ner i sin säng. Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.
Love me or let me go - Chapter 19
Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
Hur kommer han ta det här? Jag vet att han gillar Jasmine, man ser det på honom. Han kommer bli helt förkrossad när han får reda på sanningen.
"Kom" säger jag och sätter mig i soffan. Han följer efter och sätter sig jämte mig. Jag tar ett djupt andetag innan jag börjar.
"Justin, jag berättar detta för jag älskar dig, och du förtjänar sanningen" börjar jag. Jag tittar ner i mitt knä och funderar på vad jag ska säga. Jag lägger hans hand mellan mina och tittar i hans ögon.
"Jasmine utnyttjar dig, Justin. Hon är otrogen mot dig" säger jag och tittar spänt efter en reaktion. Han skakar på huvudet och drar undan sin hand.
"Justin, jag berättar detta för jag älskar dig, och du förtjänar sanningen" börjar jag. Jag tittar ner i mitt knä och funderar på vad jag ska säga. Jag lägger hans hand mellan mina och tittar i hans ögon.
"Jasmine utnyttjar dig, Justin. Hon är otrogen mot dig" säger jag och tittar spänt efter en reaktion. Han skakar på huvudet och drar undan sin hand.
"Hur kan du ens säga så?! Vi älskar varandra!" säger han upprört.
"Jag vet att du gör det, men lyssna. Hon visste att jag gillade dig från dagen hon kom, och hon sa till mig att du ville ha henne, att du aldrig skulle vilja ha mig, så jag kan sluta försöka. När ni blev tillsammans har hon hela tiden gett mig blickar, när du kramar henne flinar hon hånfullt mot mig. Hon försöker krama och kyssa dig framför mig, hon gör allt för att göra mig avundsjuk. Du vet den dagen jag skrek till henne och sprang in på badrummet? Hon räckte ut tungan till mig när du kramade henne. Jag ville säga sanningen till dig när vi pratade, men jag kunde bara inte, jag trodde att du inte skulle tro mig, och jag vill inte förlora dig. Jag vet inte vad hon sa till dig innan, men jag är inte den enda du borde vara arg på. Ja, jag slog henne, men hon kastade en dricka över mig, och hon sa att jag ska ge fan i dig, för att sen jag sa att jag älskade dig hade du betett dig konstig. Hon sa att jag inte får förstöra allt, speciellt inte när hon har blivit så här känd. Jag sa famewhore till henne, då puttade hon in mig i bilen bakom, och kallade mig hora, då slog jag till henne. Hon skrek att min och din vänskap skulle vara som bortblåst snart, sen stack hon. När jag kom till hotellet hörde jag henne prata i telefon. Hon pratade med en kille. Hon sa att genom att dejta dig får hon en massa publicitet, och att hon och hennes kille skulle bli rika. Hon kallade honom loverboy och sa puss, så någonting måste det vara mellan dom. Anledningen till att jag berättar detta är för du förtjänar sanningen. Jag vet inte hur du kommer ta det, för det är svårt att tyda på din blick, men jag kan inte låta henne köra runt med varken dig eller mig längre. Jag vet att du älskar henne, men det är sanningen om henne" säger jag och andas tungt efter min långa förklaring.
Han reser sig upp går fram och tillbaka i hotellrummet, chockad över vad jag precis sakt.
"Nej.. nej" mumlar han och en tår rinner ner för hans kind. Nej, jag hatar att se honom ledsen. Jag reser mig upp och kramar om honom, och han besvarar kramen men efter en stund puttar han bort mig.
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"
"Jag vet att du gör det, men lyssna. Hon visste att jag gillade dig från dagen hon kom, och hon sa till mig att du ville ha henne, att du aldrig skulle vilja ha mig, så jag kan sluta försöka. När ni blev tillsammans har hon hela tiden gett mig blickar, när du kramar henne flinar hon hånfullt mot mig. Hon försöker krama och kyssa dig framför mig, hon gör allt för att göra mig avundsjuk. Du vet den dagen jag skrek till henne och sprang in på badrummet? Hon räckte ut tungan till mig när du kramade henne. Jag ville säga sanningen till dig när vi pratade, men jag kunde bara inte, jag trodde att du inte skulle tro mig, och jag vill inte förlora dig. Jag vet inte vad hon sa till dig innan, men jag är inte den enda du borde vara arg på. Ja, jag slog henne, men hon kastade en dricka över mig, och hon sa att jag ska ge fan i dig, för att sen jag sa att jag älskade dig hade du betett dig konstig. Hon sa att jag inte får förstöra allt, speciellt inte när hon har blivit så här känd. Jag sa famewhore till henne, då puttade hon in mig i bilen bakom, och kallade mig hora, då slog jag till henne. Hon skrek att min och din vänskap skulle vara som bortblåst snart, sen stack hon. När jag kom till hotellet hörde jag henne prata i telefon. Hon pratade med en kille. Hon sa att genom att dejta dig får hon en massa publicitet, och att hon och hennes kille skulle bli rika. Hon kallade honom loverboy och sa puss, så någonting måste det vara mellan dom. Anledningen till att jag berättar detta är för du förtjänar sanningen. Jag vet inte hur du kommer ta det, för det är svårt att tyda på din blick, men jag kan inte låta henne köra runt med varken dig eller mig längre. Jag vet att du älskar henne, men det är sanningen om henne" säger jag och andas tungt efter min långa förklaring.
Han reser sig upp går fram och tillbaka i hotellrummet, chockad över vad jag precis sakt.
"Nej.. nej" mumlar han och en tår rinner ner för hans kind. Nej, jag hatar att se honom ledsen. Jag reser mig upp och kramar om honom, och han besvarar kramen men efter en stund puttar han bort mig.
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"
Love me or let me go - Chapter 18
(Jasmines perspektiv)
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Jag har precis varit och handlat lite nödvändiga saker, så nu var jag på väg till hotellet igen.
"Demi!" hör jag en röst säga. Jag vänder mig om och får syn på Justin. Jag ler lite svagt men han ler inte tillbaka, utan har ett seriöst ansiktsuttryck.
"Hur kunde du?" säger han och ser sorgset på mig.
"Vadå?" frågar jag förvirrat.
"Du slog henne, Demi. Du slog min flickvän. Jag trodde aldrig du skulle sjunka så lågt. Jag trodde aldrig att du, min bästa vän skulle slå till Jasmine. Så fel jag hade" säger han och suckar.
"Justi-" "Demi, hon har redan berättat allt. Jag förstår hur du känner, men håll känslorna inne, slå inte henne för det. Jasmine berättade allting för mig. Hon skulle bara vara snäll och säga förlåt till dig, men då slår du till henne och säger att hon inte förtjänar mig och kallar henne hora? Vad är det för stil Demi? Jag älskar dig, du är min bästa vän, men det här trodde jag aldrig om dig" säger han upprört och vänder sig om men jag tar snabbt tag i honoms arm.
"Kan du snälla låta mig förklara?!" säger jag och släpper honoms arm.
"Det finns inget att förklara, Demi. Be om ursäkt till Jasmine så kanske jag förlåter dig" mumlar han och tittar ner på sina skor och sedan upp igen. Jag möter hans blick och det räcker med att stirra in i honoms ögon för att fatta att han är sjukt besviken.
"Justin, det finns inget jag ska be om ursäkt för, inte till henne, om du låter mig förklara s-" börjar men återigen avbryter Justin mig.
"Hejdå" säger han och vänder sig om och börjar gå. Jag står som förstelad på trottoaren och tårarna brände bakom ögonlocken.
Jasmine har alltså ljugit för honom igen. Jag har varken kallat henne hora eller sagt att hon inte förtjänar Justin även om jag ville det. Jag måste få förklara för Justin, jag kan inte låta Jasmine hjärntvätta honom sådär mer. Jag måste berätta. Allting. Jag börjar springa mot hotellet och går in i lobbyn. Precis när jag ska svänga runt hörnet för att gå till hissen hör jag en bekant röst. Jasmine.
"Jag vet baby, jag saknar dig också! Ja, men Justin är den kändaste i hela världen, förstår du hur mycket publicitet jag kommer få? Ja älskling, vi kommer bli rika! Ja, vi ses snart. Älskar dig loverboy, pusspuss!" säger hon och jag hör ett klickljud. Jag hör steg komma mot mig så jag backar en bit och precis när Jasmine rundar hörnet börjar jag gå.
"Men hej! Har Justin skällt ut dig än?" frågar hon och ler stort. Jag ignorerar henne och går in i hissen.
Så Jasmine är otrogen mot Justin? Han förtjänar verkligen inte detta. Justin är världens finaste kille och han förtjänar bara det bästa av det bästa. Ingen billig slampa som utnyttjar honom för att bli mer känd, och dessutom är otrogen mot honom. Det är fan inte okej. Det är bara patetiskt av Jasmine. Justin ska iallafall få veta sanningen, han förtjänar den.
Jag tar upp nyckeln ur väskan och låser upp dörren. Justin ligger i sängen och reagerar inte när jag går in, så han sover antagligen. Jag stänger dörren efter mig och går in och sätter mig på sängkanten.
Jag smeker hans kind lätt med mina fingrar och tar bort några hårstrån från hans ansikte. Jävla Jasmine. Hon har förstört allt. Hon har förstört min vänskap med den bästa killen i världen. Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Jag har precis varit och handlat lite nödvändiga saker, så nu var jag på väg till hotellet igen.
"Demi!" hör jag en röst säga. Jag vänder mig om och får syn på Justin. Jag ler lite svagt men han ler inte tillbaka, utan har ett seriöst ansiktsuttryck.
"Hur kunde du?" säger han och ser sorgset på mig.
"Vadå?" frågar jag förvirrat.
"Du slog henne, Demi. Du slog min flickvän. Jag trodde aldrig du skulle sjunka så lågt. Jag trodde aldrig att du, min bästa vän skulle slå till Jasmine. Så fel jag hade" säger han och suckar.
"Justi-" "Demi, hon har redan berättat allt. Jag förstår hur du känner, men håll känslorna inne, slå inte henne för det. Jasmine berättade allting för mig. Hon skulle bara vara snäll och säga förlåt till dig, men då slår du till henne och säger att hon inte förtjänar mig och kallar henne hora? Vad är det för stil Demi? Jag älskar dig, du är min bästa vän, men det här trodde jag aldrig om dig" säger han upprört och vänder sig om men jag tar snabbt tag i honoms arm.
"Kan du snälla låta mig förklara?!" säger jag och släpper honoms arm.
"Det finns inget att förklara, Demi. Be om ursäkt till Jasmine så kanske jag förlåter dig" mumlar han och tittar ner på sina skor och sedan upp igen. Jag möter hans blick och det räcker med att stirra in i honoms ögon för att fatta att han är sjukt besviken.
"Justin, det finns inget jag ska be om ursäkt för, inte till henne, om du låter mig förklara s-" börjar men återigen avbryter Justin mig.
"Hejdå" säger han och vänder sig om och börjar gå. Jag står som förstelad på trottoaren och tårarna brände bakom ögonlocken.
Jasmine har alltså ljugit för honom igen. Jag har varken kallat henne hora eller sagt att hon inte förtjänar Justin även om jag ville det. Jag måste få förklara för Justin, jag kan inte låta Jasmine hjärntvätta honom sådär mer. Jag måste berätta. Allting. Jag börjar springa mot hotellet och går in i lobbyn. Precis när jag ska svänga runt hörnet för att gå till hissen hör jag en bekant röst. Jasmine.
"Jag vet baby, jag saknar dig också! Ja, men Justin är den kändaste i hela världen, förstår du hur mycket publicitet jag kommer få? Ja älskling, vi kommer bli rika! Ja, vi ses snart. Älskar dig loverboy, pusspuss!" säger hon och jag hör ett klickljud. Jag hör steg komma mot mig så jag backar en bit och precis när Jasmine rundar hörnet börjar jag gå.
"Men hej! Har Justin skällt ut dig än?" frågar hon och ler stort. Jag ignorerar henne och går in i hissen.
Så Jasmine är otrogen mot Justin? Han förtjänar verkligen inte detta. Justin är världens finaste kille och han förtjänar bara det bästa av det bästa. Ingen billig slampa som utnyttjar honom för att bli mer känd, och dessutom är otrogen mot honom. Det är fan inte okej. Det är bara patetiskt av Jasmine. Justin ska iallafall få veta sanningen, han förtjänar den.
Jag tar upp nyckeln ur väskan och låser upp dörren. Justin ligger i sängen och reagerar inte när jag går in, så han sover antagligen. Jag stänger dörren efter mig och går in och sätter mig på sängkanten.
Jag smeker hans kind lätt med mina fingrar och tar bort några hårstrån från hans ansikte. Jävla Jasmine. Hon har förstört allt. Hon har förstört min vänskap med den bästa killen i världen. Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
Ganska många kapitel idag va? :3
Har sånt skrivhumör idag! ;o Kanske kommer ännu ett till senare, annars kommer det imorgon :)
PUSS.
PUSS.
Love me or let me go - Chapter 17
Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?
DEMIS PERSPEKTIV
Klockan var runt tre på dagen och jag och Carro hade precis varit ute och tittat runt lite i staden. Det var en otrolig fin stad det här. Det var en ganska konstig spänning mellan mig och Justin vid frukosten, och man såg att han försöket att inte hålla på för mycket med Jasmine framför mig, men dom är tillsammans, det är meningen att dom ska göra det. Jasmine vet jag inte vad det är för fel på henne, hon ger mig blickar hela tiden men jag orkar inte gå runt och vara ledsen över henne.
Plötsligt svänger en bil in på parkeringen och jag ser att det är Jasmine. Hon stannar bilen framför mig och tittar konstigt på mig. Hon har en coca-cola i handen. Innan jag hann reagera kastade hon drickan på mig så jag fick dricka över mina kläder.
"Vafan är ditt problem Jasmine?!" skriker jag upprört. Hon öppnar bildörren och kliver ut. Hon ställer sig framför mig så hennes ansikte bara är några centimeter från mitt.
"Håll dig borta från Justin, fattar du? Jag trodde du hade fattat att han inte vill ha dig, han vill ha mig, bara mig, okej?" säger hon och ler ett fakeleende.
"Du bestämmer inte över mig, jag får gärna hänga med Justin om jag vill" säger jag och höjer på ögonbrynen.
"MEN AAH! Hörde du inte vad jag sa? Håll dig borta från honom! Han är min, fatta. Enda sen du berättade att du älskade honom där ute har han betett sig helt konstigt, och jag ska fan inte låta dig förstöra allt, speciellt inte nu när jag är såhär känd!" säger hon och ler så tänderna visas.
"Okej, så du är bara ute efter fame?" säger Carro ch lägger armarna i kors. "Famewhore" mumlar jag.
"Vafan kallade du mig?" säger hon och puttar mig hårt så jag trillar in i bilen bakom mig.
"Ey!" säger Caroline och knuffar till Jasmine. "Lägg ner förfan" säger hon.
"Jag tänker inte sluta förrän den horan ger fan i Justin" säger Jasmine ilsket. Jag smäller till henne hårt i ansiktet och ser att det börjar rinna näsblod. Hon stirrar chockat på mig och lägger sin hand på näsan. Hon tittar på sina fingrar och när hon ser blodet tittar på mig med en mördarblick.
"DIN JÄVLA BITCH, VADFAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG? GUD, VÄNTA DU BARA! DU SKA FÅ SE VAD JAG KOMMER GÖRA, DIN OCH JUSTINS VÄNSKAP KOMMER VARA SOM BORTBLÅST!" skriker hon och hoppar i bilen och åker iväg. Jag vänder mig om till Caroline och tittar osäkert på henne.
"Hon förtjänade det" säger hon. Jag nickar. Såklart hon förtjänade smällen, men jag är bara rädd för vad hon kommer säga till Justin. Han verkar ju tro på allt hon säger.
"Jag kan inte låta henne utnyttja Justin.." mumlar jag och suckar.
JASMINES PERSPEKTIV
Jag spriner in i hotellet och tar hissen upp till vårat hotellrum. Nu jävlar ska hon få. Jag ställer mig utanför dörren och tvingar fram några tårar. Jag känner efter om blodet är kvar, och det är det. Jag knackar hastigt på och öppnar dörren. Justin ligger i sängen och när han får syn på mig reser han sig upp och springer till mig.
"Herregud Jasmine! Vad har hänt?" säger han panikslaget och torkar mina tårar.
"Demi.. Hon.. Hon slog mig!" säger jag och slänger armarna om honom. Jag ler mot hans axel. Gud vilken grym skådespelare jag är.
"Skojar du? Varför skulle Demi göra något sånt?" säger han och släpper taget om mig.
"Jag gick för att säga förlåt för hur jag har betett mig mot henne, och att jag älskar dig och inte vill såra henne, och då bara hon slog till mig! Hon sa att jag var en hora och inte förtjänar dig" säger jag och flera tårar rinner nerför mina kinder.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
DEMIS PERSPEKTIV
Klockan var runt tre på dagen och jag och Carro hade precis varit ute och tittat runt lite i staden. Det var en otrolig fin stad det här. Det var en ganska konstig spänning mellan mig och Justin vid frukosten, och man såg att han försöket att inte hålla på för mycket med Jasmine framför mig, men dom är tillsammans, det är meningen att dom ska göra det. Jasmine vet jag inte vad det är för fel på henne, hon ger mig blickar hela tiden men jag orkar inte gå runt och vara ledsen över henne.
Plötsligt svänger en bil in på parkeringen och jag ser att det är Jasmine. Hon stannar bilen framför mig och tittar konstigt på mig. Hon har en coca-cola i handen. Innan jag hann reagera kastade hon drickan på mig så jag fick dricka över mina kläder.
"Vafan är ditt problem Jasmine?!" skriker jag upprört. Hon öppnar bildörren och kliver ut. Hon ställer sig framför mig så hennes ansikte bara är några centimeter från mitt.
"Håll dig borta från Justin, fattar du? Jag trodde du hade fattat att han inte vill ha dig, han vill ha mig, bara mig, okej?" säger hon och ler ett fakeleende.
"Du bestämmer inte över mig, jag får gärna hänga med Justin om jag vill" säger jag och höjer på ögonbrynen.
"MEN AAH! Hörde du inte vad jag sa? Håll dig borta från honom! Han är min, fatta. Enda sen du berättade att du älskade honom där ute har han betett sig helt konstigt, och jag ska fan inte låta dig förstöra allt, speciellt inte nu när jag är såhär känd!" säger hon och ler så tänderna visas.
"Okej, så du är bara ute efter fame?" säger Carro ch lägger armarna i kors. "Famewhore" mumlar jag.
"Vafan kallade du mig?" säger hon och puttar mig hårt så jag trillar in i bilen bakom mig.
"Ey!" säger Caroline och knuffar till Jasmine. "Lägg ner förfan" säger hon.
"Jag tänker inte sluta förrän den horan ger fan i Justin" säger Jasmine ilsket. Jag smäller till henne hårt i ansiktet och ser att det börjar rinna näsblod. Hon stirrar chockat på mig och lägger sin hand på näsan. Hon tittar på sina fingrar och när hon ser blodet tittar på mig med en mördarblick.
"DIN JÄVLA BITCH, VADFAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG? GUD, VÄNTA DU BARA! DU SKA FÅ SE VAD JAG KOMMER GÖRA, DIN OCH JUSTINS VÄNSKAP KOMMER VARA SOM BORTBLÅST!" skriker hon och hoppar i bilen och åker iväg. Jag vänder mig om till Caroline och tittar osäkert på henne.
"Hon förtjänade det" säger hon. Jag nickar. Såklart hon förtjänade smällen, men jag är bara rädd för vad hon kommer säga till Justin. Han verkar ju tro på allt hon säger.
"Jag kan inte låta henne utnyttja Justin.." mumlar jag och suckar.
JASMINES PERSPEKTIV
Jag spriner in i hotellet och tar hissen upp till vårat hotellrum. Nu jävlar ska hon få. Jag ställer mig utanför dörren och tvingar fram några tårar. Jag känner efter om blodet är kvar, och det är det. Jag knackar hastigt på och öppnar dörren. Justin ligger i sängen och när han får syn på mig reser han sig upp och springer till mig.
"Herregud Jasmine! Vad har hänt?" säger han panikslaget och torkar mina tårar.
"Demi.. Hon.. Hon slog mig!" säger jag och slänger armarna om honom. Jag ler mot hans axel. Gud vilken grym skådespelare jag är.
"Skojar du? Varför skulle Demi göra något sånt?" säger han och släpper taget om mig.
"Jag gick för att säga förlåt för hur jag har betett mig mot henne, och att jag älskar dig och inte vill såra henne, och då bara hon slog till mig! Hon sa att jag var en hora och inte förtjänar dig" säger jag och flera tårar rinner nerför mina kinder.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Love me or let me go - Chapter 16
Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.
"Justin" mumlar jag tyst för mig själv och reser mig upp. Jag ställer mig framför honom och stirrar in i hans vackra bruna ögon. Jag får kämpa för att inte gråta.
"Demi.." börjar Justin och ser sorgset på mig. Jag tittar ner på mina converse och känner något blött mot min kind. Great. Jag torkar snabbt tåren och tittar åt något annat håll. Justin lägger fingrarna på min haka och lyfter upp mitt huvud mot honoms. Jag tittar ner i marken men han lyfter upp huvudet igen och tvingar mig möta hans blick.
"Jag vill vara själv" mumlar jag och lägger armarna i kors.
"Demi, säg inte att inget är fel för jag ser tydligt på dig att något är fel. Varför gråter du?" säger han. Jag skakar på huvudet.
"Ingen anledning" muttrar jag biter mig hårt i läppen.
"Sluta.. Jag klarar inte av att se dig såhär" säger han och tar min hand.
Jag suckar högt.
"Jag hörde dig igår" säger han och jag blir som förstelad. Har han hört vad jag sa..? Nej, han kan inte. Han sov. Om han hade varit vaken hade han svarat när jag sa hans namn. Nej, han kan inte ha hört mig.
"Jus-" Mer hinner jag inte säga förrän jag blir avbruten av.. henne. Alltid ska hon förstöra.
"Justin! Där är du!" säger hon och joggar fram till Justin. Han ler lite svagt åt henne men jag kan se en glimt av besvikenhet i hans ögon.
"Jasmine.. Jag behöver prata med henne ensam" säger han och tittar menat på Jasmine. Hon kollar konstigt på honom och sen på mig.
"Varför vill du prata med henne?" säger hon och ger mig en snabb bitchblick.
"Bara gå iväg lite, jag kommer till dig sen" säger han och Jasmine suckar och ger honom en passionerad kyss innan hon går. Hon går in i min axel när hon går förbi och säger ett ett pipigt förlåt och går och sätter sig på en bänk en liten iväg bort.
"Demi, jag förstår att du är arg på Jasm-" Jag avbryter honom.
"Fattar du inte? Jag älskar dig. Jag älskar dig mer än någon nånsin kommer att göra. Du är allt jag tänker på. Vet du hur jävla svårt det är för mig att se er två tillsammans? Den där lilla bitchen gör allt för att göra mig avundsjuk om du inte sett det, när du tittar bort ger hon mig blickar. Jag vet att du inte gillar mig mer än som en vän men du måste förstå att jag inte orkar mer" säger jag och känner hur mina ögon börjar vattnas.
"Demi, jag älskar dig, det är bara det att.."
"Att du inte är kär i mig" avslutar jag honoms mening. "Jag förstår, du är kär i Jasmine. Och jag måste acceptera det, för jag tänker inte förlora dig" säger jag och torkar mina tårar. Jag vänder mig om och börjar gå tillbaka till hotellet. Jag slänger en blick bakåt och ser att Justin inte har rört sig. Han står bara och tittar på mig.
JUSTINS PERSPEKTIV
Vad hände precis? Är Demi kär i mig? Hur kunde jag vara så blind och inte sett det? Hon har ju alltid blivit ledsen när hon sett mig och Jasmine tillsammans. Jag suckar och sparkar iväg en sten. Jasmine kommer fram till mig i ett stort leende och kysser mig snabbt på munnen.
"Ska vi åka in till stan?" säger hon glatt och flätar in sina fingrar i mina.
"Inte nu, jag måste tillbaka till hotellet" säger jag och släpper hennes hand och börjar gå mot hotellet.
När jag är framme kikar jag in i kafeterian men ingen av crewet är där. Dom måste gått upp till sina rum igen. Jag suckar högt och tar hissen till vårat rum. Jag öppnar dörren och ser att Demi ligger i sängen och gråter. Hon tittar upp på mig någon sekund men lägger ner sitt huvud på kudden igen. Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?
"Justin" mumlar jag tyst för mig själv och reser mig upp. Jag ställer mig framför honom och stirrar in i hans vackra bruna ögon. Jag får kämpa för att inte gråta.
"Demi.." börjar Justin och ser sorgset på mig. Jag tittar ner på mina converse och känner något blött mot min kind. Great. Jag torkar snabbt tåren och tittar åt något annat håll. Justin lägger fingrarna på min haka och lyfter upp mitt huvud mot honoms. Jag tittar ner i marken men han lyfter upp huvudet igen och tvingar mig möta hans blick.
"Jag vill vara själv" mumlar jag och lägger armarna i kors.
"Demi, säg inte att inget är fel för jag ser tydligt på dig att något är fel. Varför gråter du?" säger han. Jag skakar på huvudet.
"Ingen anledning" muttrar jag biter mig hårt i läppen.
"Sluta.. Jag klarar inte av att se dig såhär" säger han och tar min hand.
Jag suckar högt.
"Jag hörde dig igår" säger han och jag blir som förstelad. Har han hört vad jag sa..? Nej, han kan inte. Han sov. Om han hade varit vaken hade han svarat när jag sa hans namn. Nej, han kan inte ha hört mig.
"Jus-" Mer hinner jag inte säga förrän jag blir avbruten av.. henne. Alltid ska hon förstöra.
"Justin! Där är du!" säger hon och joggar fram till Justin. Han ler lite svagt åt henne men jag kan se en glimt av besvikenhet i hans ögon.
"Jasmine.. Jag behöver prata med henne ensam" säger han och tittar menat på Jasmine. Hon kollar konstigt på honom och sen på mig.
"Varför vill du prata med henne?" säger hon och ger mig en snabb bitchblick.
"Bara gå iväg lite, jag kommer till dig sen" säger han och Jasmine suckar och ger honom en passionerad kyss innan hon går. Hon går in i min axel när hon går förbi och säger ett ett pipigt förlåt och går och sätter sig på en bänk en liten iväg bort.
"Demi, jag förstår att du är arg på Jasm-" Jag avbryter honom.
"Fattar du inte? Jag älskar dig. Jag älskar dig mer än någon nånsin kommer att göra. Du är allt jag tänker på. Vet du hur jävla svårt det är för mig att se er två tillsammans? Den där lilla bitchen gör allt för att göra mig avundsjuk om du inte sett det, när du tittar bort ger hon mig blickar. Jag vet att du inte gillar mig mer än som en vän men du måste förstå att jag inte orkar mer" säger jag och känner hur mina ögon börjar vattnas.
"Demi, jag älskar dig, det är bara det att.."
"Att du inte är kär i mig" avslutar jag honoms mening. "Jag förstår, du är kär i Jasmine. Och jag måste acceptera det, för jag tänker inte förlora dig" säger jag och torkar mina tårar. Jag vänder mig om och börjar gå tillbaka till hotellet. Jag slänger en blick bakåt och ser att Justin inte har rört sig. Han står bara och tittar på mig.
JUSTINS PERSPEKTIV
Vad hände precis? Är Demi kär i mig? Hur kunde jag vara så blind och inte sett det? Hon har ju alltid blivit ledsen när hon sett mig och Jasmine tillsammans. Jag suckar och sparkar iväg en sten. Jasmine kommer fram till mig i ett stort leende och kysser mig snabbt på munnen.
"Ska vi åka in till stan?" säger hon glatt och flätar in sina fingrar i mina.
"Inte nu, jag måste tillbaka till hotellet" säger jag och släpper hennes hand och börjar gå mot hotellet.
När jag är framme kikar jag in i kafeterian men ingen av crewet är där. Dom måste gått upp till sina rum igen. Jag suckar högt och tar hissen till vårat rum. Jag öppnar dörren och ser att Demi ligger i sängen och gråter. Hon tittar upp på mig någon sekund men lägger ner sitt huvud på kudden igen. Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?
Love me or let me go - Chapter 15
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.
"Demi, vakna" hör jag någon säga och skakar lite lätt på mig. Jag öppnar mina sömniga ögon och lyfter lätt på huvudet. Där står Justin, Jasmine och Carro fullt påklädda.
"Vad?" mumlar jag och lägger ner huvudet på kudden igen och blundar.
"Vi går ner till frukosten, crewet är redan där nere. Kom när du är klar" säger Justin och suckar.
"Jag väntar på henne" säger Carro och Jasmine och Justin går ut och stänger dörren efter sig. Jag reser mig upp och byter om till svarta shorts, ett vitt linne, en beige magtröja och en röd halsduk. Jag tvättar av sminket från gårdagen och kletar på ny maskara. Jag borstar håret och tänderna och tar min väska. Jag och Carro tar hissen ner till kafeterian och möts av crewet som babblar glatt med varandra. Jasmine sitter i Justins knä och äter medans Justin sitter och pussar på henne.
"Demi, försök att inte titta" säger hon lugnt och armkrokar mig och vi går och slår oss ner vid dom 2 lediga stolarna mittemot Jasmine och Justin. Jag börjar bre en macka och häller upp fanta i mitt glas. Jag vet inte varför dom har fanta till frukost men det är gott, så varför inte? Jag tar en tugga och gör allt för att försöka inte titta på Jasmine och Justin som sitter och myser. Varför kan inte det där vara jag?
"Demi, mår du bra?" frågar Ryan plötsligt och resten blir tysta.
"Ehm, ja, vadårå?" frågar jag förvirrat och tar en klunk av min dricka.
"Du ser ledsen ut, och så är du rätt tyst, du brukar alltid vara hur pratglad som helst" säger han. Jag rycker på axlarna.
"Jag är rätt utmattad bara" ljuger jag och tar en tugga av min mackan. Jag märker att Justin tittar på mig när jag äter men när jag tittar upp tittar han snabbt på Jasmine istället. Justin sträcker sig efter mjölken och Jasmine flinar hånfullt åt mig. Jag skjuter ut stolen och springer snabbt ut ur hotellet. Jag hör Justin ropa efter mig men jag ignorerar det. Jag sätter mig ner på en bänk när jag sprungit en bit för att andas. Tårarna rinner för mina kinder och plötsligt kommer en massa paparazzis. Dom kommer framifrån, bakifrån, från vänster och höger. Jag torkar tårarna och blir bländad av dom jobbiga blixtrarna.
"Snälla, låt mig vara" säger jag men dom vill inte lyssna utan fortsätter knäppa kort. Jag tar på mig mina solglasögon men inte ens dom hjälper. Blixtrarna går rakt igenom.
Jag hör min mobil ringa. Jag fiskar upp den ur fickan och det står "Justin<3" på skärmen. Jag trycker upptaget och lägger ner den i fickan igen.
Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.
DUN DUN DUNNNNNNNNNNN!
"Demi, vakna" hör jag någon säga och skakar lite lätt på mig. Jag öppnar mina sömniga ögon och lyfter lätt på huvudet. Där står Justin, Jasmine och Carro fullt påklädda.
"Vad?" mumlar jag och lägger ner huvudet på kudden igen och blundar.
"Vi går ner till frukosten, crewet är redan där nere. Kom när du är klar" säger Justin och suckar.
"Jag väntar på henne" säger Carro och Jasmine och Justin går ut och stänger dörren efter sig. Jag reser mig upp och byter om till svarta shorts, ett vitt linne, en beige magtröja och en röd halsduk. Jag tvättar av sminket från gårdagen och kletar på ny maskara. Jag borstar håret och tänderna och tar min väska. Jag och Carro tar hissen ner till kafeterian och möts av crewet som babblar glatt med varandra. Jasmine sitter i Justins knä och äter medans Justin sitter och pussar på henne.
"Demi, försök att inte titta" säger hon lugnt och armkrokar mig och vi går och slår oss ner vid dom 2 lediga stolarna mittemot Jasmine och Justin. Jag börjar bre en macka och häller upp fanta i mitt glas. Jag vet inte varför dom har fanta till frukost men det är gott, så varför inte? Jag tar en tugga och gör allt för att försöka inte titta på Jasmine och Justin som sitter och myser. Varför kan inte det där vara jag?
"Demi, mår du bra?" frågar Ryan plötsligt och resten blir tysta.
"Ehm, ja, vadårå?" frågar jag förvirrat och tar en klunk av min dricka.
"Du ser ledsen ut, och så är du rätt tyst, du brukar alltid vara hur pratglad som helst" säger han. Jag rycker på axlarna.
"Jag är rätt utmattad bara" ljuger jag och tar en tugga av min mackan. Jag märker att Justin tittar på mig när jag äter men när jag tittar upp tittar han snabbt på Jasmine istället. Justin sträcker sig efter mjölken och Jasmine flinar hånfullt åt mig. Jag skjuter ut stolen och springer snabbt ut ur hotellet. Jag hör Justin ropa efter mig men jag ignorerar det. Jag sätter mig ner på en bänk när jag sprungit en bit för att andas. Tårarna rinner för mina kinder och plötsligt kommer en massa paparazzis. Dom kommer framifrån, bakifrån, från vänster och höger. Jag torkar tårarna och blir bländad av dom jobbiga blixtrarna.
"Snälla, låt mig vara" säger jag men dom vill inte lyssna utan fortsätter knäppa kort. Jag tar på mig mina solglasögon men inte ens dom hjälper. Blixtrarna går rakt igenom.
Jag hör min mobil ringa. Jag fiskar upp den ur fickan och det står "Justin<3" på skärmen. Jag trycker upptaget och lägger ner den i fickan igen.
Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.
DUN DUN DUNNNNNNNNNNN!
Ville bara säga TAAAAAAAAACK för alla fina ord! :D
Ni fattar inte hur glad jag blir av dom :)<3
Ni fattar inte hur glad jag blir av dom :)<3
Love me or let me go - Chapter 14
"Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.
Publikens applåder dånar mina öron.. Alla skriker och är helt galna. Jag säger "Tack" i micken och reser mig upp. Justin går mot mig med öppna armar och jag kramar om honom.
"Visst var hon grym?!" skrek han i micken. Skriken blev högre och jag bara log. Jag tittade ner i marken någon sekund men höjde blicken mot publiken igen.
"Hon älskar att ge komplimanger, men hatar att ta emot, bara så så ni vet" skrattar Justin.
"Nejmen vi är klara här eller vad tycker ni?" undrar Justin med ett flin.
"NEEEEEJ! SJUNG BABY!" hör man typ hälften av publiken skrika. Jag skulle precis gå tillbaka när Justin drar tillbaka mig. "Vadå?" säger jag i micken för han skulle antagligen inte höra mig annars.
"Nejnej, du stannar här älsklingen min" säger han och publikens skrik blev högrare än någonsin. Antagligen för att han kallade mig älskling. Jag himlar med ögonen och skakar på huvudet.
"Jodå" säger han och nickar. Jag suckar och ställer mig jämte dansarna eftersom jag inte vill sjunga mer, så jag kan lika väl dansa. Det är inte det att jag inte gillar att sjunga, men att sjunga framför så många var ett stort steg för mig, och jag känner bara inte för att sjunga ännu mer.
Danserna kan jag dessutom eftersom jag dansade till låten förut, så det var inga problem.
Oh woooah, oh woooooah, oh wooooah, oh.
You know you love me, I know you care,
you shout whenever and I'll be there.
You are my love, you are my heart
and we will never ever ever be apart.'
Are we an item? girl quit playing,
were just friends, what are you saying.
Said theres another, look right in my eyes,
my first love broke my heart for the first time.
And I was like
Baby, baby, baby oooooh,
like baby, baby, baby noooooooo,
like baby, baby, baby, ooooh.
Thought you'd always be mine, mine
Jag trodde aldrig att jag skulle våga sjunga framför så många människor som det var i denna arenan just nu, men ändå så gjorde jag det, och jag kunde inte känna mig mer stoltare.
Någon timme senare satt vi i bilen på väg hem. Justin och Jasmine sitter och myser medans jag och Caroline snackar om dans. Jag måste erkänna att jag är sjuktavundsjuk av att se dom tillsammans, avundsjuk på att det där inte är jag som får känna Justins läppar mot sina varje dag. Jag suckar lite låg och försöker att inte tänka på det.
Efter en stund är vi framme vid hotellet och vi hoppar ur bilen. Vi åker hissen upp till vårat hotellrum och låser upp. Justin bär upp Jasmine i famnen och lägger henne i sängen. Hon lägger armarna om honom och jag känner avundsjukan bubbla i magen. Hon räcker ut tungan och flinar.
"Seriöst Jasmine?!" säger jag ilsket och Justin backar från Jasmine och tittar på mig förvånat.
"Jag har försökt att inte bry mig men jag orkar fan inte mer! Jag fattar att du vill se mig ledsen, men gör det på något annat sätt, använd förfan inte Justin för det! Jag vet inte hur du känner för honom, men det du håller på med är bara så sjukt lågt" säger jag och jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken.
Jag blundar och försöker få mina ögon att sluta vattnat men det funkar inte, en tår rinner ner för min kind och jag torkar snabbt bort den och låser in mig på badrummet.
"Jasmine, vad var det där om?" säger Justin högt.
"Jag vet inte vad hon pratar om, jag lovar!" säger hon och jag kan höra paniken i hennes röst.
"Förklara" säger han och jag hör en dörr öppnas och sedan stängas.
"Demi, du kan komma ut, dom har gått" hör jag Carro säga och knackar på dörren. Jag låser upp och kastar mig i hennes famn och gråter ut. Hon tröstar mig och försöker få mig på bättre humör men det funkar inte. Jag älskar Justin så jävla mycket, och ingen förstår hur svårt detta är för mig, speciellt när Jasmine håller på som hon gör. Mina kinder svider efter alla tårar och jag blöter ner ansiktet med kallvatten och byter om till svarta hotpants och en I ♥ NY t-shirt. Jag la mig ner i sängen och en kort stund efter kommer Carro och sätter sig på sängkanten framför mig.
Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den igen när hotelldörren öppnas.
In kommer Jasmine och Justin som håller händer. Jasmine måste väl matat in en massa lögner i hans hjärna, så dom blivit sams igen. Justin går mot mig och kramar mig.
"Jasmine berättade" säger han och släpper taget om mig. Jasmine lägger sig i honoms säng och en stund efter kommer Justin och lägger sig jämte med armen om henne. Okej, hon har ljugit för honom. Om han bara visste sanningen om henne skulle han lämna henne direkt. Men han kommer aldrig tro mig om jag berättade. Han skulle tro att jag ljög och kommer börja hata mig istället, och jag kan inte förlora Justin. Jag kan bara inte.
Alla har gått och lagt sig nu och har säkert somnat, förutom jag. Allt jag kan tänka på är Justin, Justin och Justin. Hans vackra ögon, hans söta näsa, hans urgulliga skratt, hans sexiga muskler, hans perfekta läppar..
"Jasmine" viskar jag. Inget svar. Bra, hon sover.
"Justin?" viskar jag. Inget svar där heller, så han sover också, bra.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.
Publikens applåder dånar mina öron.. Alla skriker och är helt galna. Jag säger "Tack" i micken och reser mig upp. Justin går mot mig med öppna armar och jag kramar om honom.
"Visst var hon grym?!" skrek han i micken. Skriken blev högre och jag bara log. Jag tittade ner i marken någon sekund men höjde blicken mot publiken igen.
"Hon älskar att ge komplimanger, men hatar att ta emot, bara så så ni vet" skrattar Justin.
"Nejmen vi är klara här eller vad tycker ni?" undrar Justin med ett flin.
"NEEEEEJ! SJUNG BABY!" hör man typ hälften av publiken skrika. Jag skulle precis gå tillbaka när Justin drar tillbaka mig. "Vadå?" säger jag i micken för han skulle antagligen inte höra mig annars.
"Nejnej, du stannar här älsklingen min" säger han och publikens skrik blev högrare än någonsin. Antagligen för att han kallade mig älskling. Jag himlar med ögonen och skakar på huvudet.
"Jodå" säger han och nickar. Jag suckar och ställer mig jämte dansarna eftersom jag inte vill sjunga mer, så jag kan lika väl dansa. Det är inte det att jag inte gillar att sjunga, men att sjunga framför så många var ett stort steg för mig, och jag känner bara inte för att sjunga ännu mer.
Danserna kan jag dessutom eftersom jag dansade till låten förut, så det var inga problem.
Oh woooah, oh woooooah, oh wooooah, oh.
You know you love me, I know you care,
you shout whenever and I'll be there.
You are my love, you are my heart
and we will never ever ever be apart.'
Are we an item? girl quit playing,
were just friends, what are you saying.
Said theres another, look right in my eyes,
my first love broke my heart for the first time.
And I was like
Baby, baby, baby oooooh,
like baby, baby, baby noooooooo,
like baby, baby, baby, ooooh.
Thought you'd always be mine, mine
Jag trodde aldrig att jag skulle våga sjunga framför så många människor som det var i denna arenan just nu, men ändå så gjorde jag det, och jag kunde inte känna mig mer stoltare.
Någon timme senare satt vi i bilen på väg hem. Justin och Jasmine sitter och myser medans jag och Caroline snackar om dans. Jag måste erkänna att jag är sjuktavundsjuk av att se dom tillsammans, avundsjuk på att det där inte är jag som får känna Justins läppar mot sina varje dag. Jag suckar lite låg och försöker att inte tänka på det.
Efter en stund är vi framme vid hotellet och vi hoppar ur bilen. Vi åker hissen upp till vårat hotellrum och låser upp. Justin bär upp Jasmine i famnen och lägger henne i sängen. Hon lägger armarna om honom och jag känner avundsjukan bubbla i magen. Hon räcker ut tungan och flinar.
"Seriöst Jasmine?!" säger jag ilsket och Justin backar från Jasmine och tittar på mig förvånat.
"Jag har försökt att inte bry mig men jag orkar fan inte mer! Jag fattar att du vill se mig ledsen, men gör det på något annat sätt, använd förfan inte Justin för det! Jag vet inte hur du känner för honom, men det du håller på med är bara så sjukt lågt" säger jag och jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken.
Jag blundar och försöker få mina ögon att sluta vattnat men det funkar inte, en tår rinner ner för min kind och jag torkar snabbt bort den och låser in mig på badrummet.
"Jasmine, vad var det där om?" säger Justin högt.
"Jag vet inte vad hon pratar om, jag lovar!" säger hon och jag kan höra paniken i hennes röst.
"Förklara" säger han och jag hör en dörr öppnas och sedan stängas.
"Demi, du kan komma ut, dom har gått" hör jag Carro säga och knackar på dörren. Jag låser upp och kastar mig i hennes famn och gråter ut. Hon tröstar mig och försöker få mig på bättre humör men det funkar inte. Jag älskar Justin så jävla mycket, och ingen förstår hur svårt detta är för mig, speciellt när Jasmine håller på som hon gör. Mina kinder svider efter alla tårar och jag blöter ner ansiktet med kallvatten och byter om till svarta hotpants och en I ♥ NY t-shirt. Jag la mig ner i sängen och en kort stund efter kommer Carro och sätter sig på sängkanten framför mig.
Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den igen när hotelldörren öppnas.
In kommer Jasmine och Justin som håller händer. Jasmine måste väl matat in en massa lögner i hans hjärna, så dom blivit sams igen. Justin går mot mig och kramar mig.
"Jasmine berättade" säger han och släpper taget om mig. Jasmine lägger sig i honoms säng och en stund efter kommer Justin och lägger sig jämte med armen om henne. Okej, hon har ljugit för honom. Om han bara visste sanningen om henne skulle han lämna henne direkt. Men han kommer aldrig tro mig om jag berättade. Han skulle tro att jag ljög och kommer börja hata mig istället, och jag kan inte förlora Justin. Jag kan bara inte.
Alla har gått och lagt sig nu och har säkert somnat, förutom jag. Allt jag kan tänka på är Justin, Justin och Justin. Hans vackra ögon, hans söta näsa, hans urgulliga skratt, hans sexiga muskler, hans perfekta läppar..
"Jasmine" viskar jag. Inget svar. Bra, hon sover.
"Justin?" viskar jag. Inget svar där heller, så han sover också, bra.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.
Love me or let me go - Chapter 13
Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
JUSTINS PERSPEKTIV
"Jag hoppar in i duschen" säger Demi och låser in sig i badrummet. Jag tar upp min laptop och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och retweetar, följer och svarar några fans. Sen skriver jag en tweet "Glad we could work things out! #ILoveDemi" Jag vet att Jasmine inte gillar när jag twitter om Demi, men hon får lära sig leva med det. Det är Jasmine som är min flickvän, inte Demi. Jag loggar ut och stänger ner locket och sätter på tvn.
Jag bläddrar bland kanalerna och stannade på MTV där Hard times of RJ Berger gick. Undrar var Jasmine och Caroline tog vägen? Dom borde väl kommit tillbaka nu? Jag tittar på mobilen för att se om jag har fått något sms, men inget. Äh, dom kommer väl snart. Jag lyssnar på Demi som står och sjunger och blir helt stum av hennes vackra stämma. Efter en stund är Demi klar så jag hoppar in i duschen efter henne. När jag duschat klart och tagit på mig kläder går jag ut till Demi igen. Hon sitter med laptopen i knät och jag ser att hon är inne på facebook. Jag sätter mig jämte henne och hon loggar in på twitter.
"Vet du hur grym du är på att sjunga eller?" frågar jag och hon himlar med ögonen.
"Du har sagt det.." mumlar hon och tittar ner i sitt knä. Hon höjer upp blicken och möter mina ögon.
Jag ler mot henne och skulle precis säga något när Jasmine och Caroline kommer in.
Jasmine skuttar ner i sängen bredvid mig och kysser mig. Hon avslutar den och ger Demi en blick. Demi loggar ut från sin twitter och lägger sig i sin egen säng.
"När åker vi?" frågar hon och vänder blicken mot mig.
"Om typ 3 timmar" säger jag och ler. Hon ler svagt tillbaka och vänder huvudet mot Caroline som satt sig i hennes säng. Vad ska vi göra i 3 timmar då?
*
3 TIMMAR SENARE - KONSERTEN - DEMI'S PERSPEKTIV:
Jag sitter just nu och stirrar in i min spegelbild. Jag hade på mig mina danskläder som idag var svarta shorts, och ett lila linne det stog "BIEBS DANCERS" på. Mitt hår var lockat och jag hade mascara, eyeliner, ögonskugga och rött läppstift.
"Det är dags!" ropar Scooter och hela danscrewet rusar ut och ställer sig bakom scenen.
"Nu!" säger Scooter och vi går ut och möter publiken som applåderar och skriker högt. Justin ler stort mot mig när han ser mig och låten Somebody to love börjar spelas och nervösiteten börjar kännas.
Konserten flöt på, och Justin var grym som vanligt. Overboard var lite svår att se på men jag klarade det. Danserna klarade vi bra, och nervösiteten släppte när jag kom in i dansen. Justin uppträder Bigger just nu, och jag står backstage och tittar på honom. Jag har bytt om till min svarta skinnjacka, svarta jeans, en pösig tröja och en massa armband och halsband. Låten var nu slut och Justin tackar publiken.
"Men, konserten är inte riktigt slut än.. Jag vill att en speciell tjej ska få uppträda också" säger han och jag vänder huvudet mot Jasmine som står på andra sidan av scenen som ler stort när han sa så.
"MIN ALLRA BÄSTA VÄN, DEMI SANTIAGO, KOM UT HÄR!" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Vänta, va? Sa han precis mitt namn? Jag tänker inte gå ut dit? Aldrig att jag sjunger för flera tusen människor, nej. Jag har alltid haft scenskräck. Hälften av publiken hatar mig säkert.
"Deeeeemi, vill du inte dela med dig din talang? Jag lovar, hon är grym" säger han och småspringer till mig. Han tar i min hand och drar ut mig på scenen. Jag lägger ena handen för ansiktet men tar bort den sen. Justin räcker fram en mick men jag skakar på huvudet.
Han lutar sig fram och säger "Du klarar det" i mitt öra. Jag skakar på huvudet, "För mycket folk!" säger jag i honoms öra och han bara ler mot mig.
"Demi, Demi, Demi" säger han i micken och publiken börjar säga efter honom. Jag suckar och ler lite. Jag tar emot mikrofonen och Justin kramar mig. Jag besvarar kramen och sätter mig vid pianot. "Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
JUSTINS PERSPEKTIV
"Jag hoppar in i duschen" säger Demi och låser in sig i badrummet. Jag tar upp min laptop och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och retweetar, följer och svarar några fans. Sen skriver jag en tweet "Glad we could work things out! #ILoveDemi" Jag vet att Jasmine inte gillar när jag twitter om Demi, men hon får lära sig leva med det. Det är Jasmine som är min flickvän, inte Demi. Jag loggar ut och stänger ner locket och sätter på tvn.
Jag bläddrar bland kanalerna och stannade på MTV där Hard times of RJ Berger gick. Undrar var Jasmine och Caroline tog vägen? Dom borde väl kommit tillbaka nu? Jag tittar på mobilen för att se om jag har fått något sms, men inget. Äh, dom kommer väl snart. Jag lyssnar på Demi som står och sjunger och blir helt stum av hennes vackra stämma. Efter en stund är Demi klar så jag hoppar in i duschen efter henne. När jag duschat klart och tagit på mig kläder går jag ut till Demi igen. Hon sitter med laptopen i knät och jag ser att hon är inne på facebook. Jag sätter mig jämte henne och hon loggar in på twitter.
"Vet du hur grym du är på att sjunga eller?" frågar jag och hon himlar med ögonen.
"Du har sagt det.." mumlar hon och tittar ner i sitt knä. Hon höjer upp blicken och möter mina ögon.
Jag ler mot henne och skulle precis säga något när Jasmine och Caroline kommer in.
Jasmine skuttar ner i sängen bredvid mig och kysser mig. Hon avslutar den och ger Demi en blick. Demi loggar ut från sin twitter och lägger sig i sin egen säng.
"När åker vi?" frågar hon och vänder blicken mot mig.
"Om typ 3 timmar" säger jag och ler. Hon ler svagt tillbaka och vänder huvudet mot Caroline som satt sig i hennes säng. Vad ska vi göra i 3 timmar då?
*
3 TIMMAR SENARE - KONSERTEN - DEMI'S PERSPEKTIV:
Jag sitter just nu och stirrar in i min spegelbild. Jag hade på mig mina danskläder som idag var svarta shorts, och ett lila linne det stog "BIEBS DANCERS" på. Mitt hår var lockat och jag hade mascara, eyeliner, ögonskugga och rött läppstift.
"Det är dags!" ropar Scooter och hela danscrewet rusar ut och ställer sig bakom scenen.
"Nu!" säger Scooter och vi går ut och möter publiken som applåderar och skriker högt. Justin ler stort mot mig när han ser mig och låten Somebody to love börjar spelas och nervösiteten börjar kännas.
Konserten flöt på, och Justin var grym som vanligt. Overboard var lite svår att se på men jag klarade det. Danserna klarade vi bra, och nervösiteten släppte när jag kom in i dansen. Justin uppträder Bigger just nu, och jag står backstage och tittar på honom. Jag har bytt om till min svarta skinnjacka, svarta jeans, en pösig tröja och en massa armband och halsband. Låten var nu slut och Justin tackar publiken.
"Men, konserten är inte riktigt slut än.. Jag vill att en speciell tjej ska få uppträda också" säger han och jag vänder huvudet mot Jasmine som står på andra sidan av scenen som ler stort när han sa så.
"MIN ALLRA BÄSTA VÄN, DEMI SANTIAGO, KOM UT HÄR!" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Vänta, va? Sa han precis mitt namn? Jag tänker inte gå ut dit? Aldrig att jag sjunger för flera tusen människor, nej. Jag har alltid haft scenskräck. Hälften av publiken hatar mig säkert.
"Deeeeemi, vill du inte dela med dig din talang? Jag lovar, hon är grym" säger han och småspringer till mig. Han tar i min hand och drar ut mig på scenen. Jag lägger ena handen för ansiktet men tar bort den sen. Justin räcker fram en mick men jag skakar på huvudet.
Han lutar sig fram och säger "Du klarar det" i mitt öra. Jag skakar på huvudet, "För mycket folk!" säger jag i honoms öra och han bara ler mot mig.
"Demi, Demi, Demi" säger han i micken och publiken börjar säga efter honom. Jag suckar och ler lite. Jag tar emot mikrofonen och Justin kramar mig. Jag besvarar kramen och sätter mig vid pianot. "Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.
Love me or let me go - Chapter 12
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.
DEMIS PERSPEKTIV
DEMIS PERSPEKTIV
Jag och Caroline går mot vårat hotellrum efter flera timmars danstränande. Caroline går först och öppnar dörren, sen stänger hon den igen utan att jag ens hunnit se rummet.
"Vadå? Varför stänger du?" säger jag och tänker precis ta tag i handtaget när Caroline blockerar vägen. Jag tittar förvirrat på henne.
"Uhm.. Jag tror inte du vill se det där" säger hon och skakar på huvudet. Vad är det jag inte skulle vilja se? Hon flyttar sig lite så jag kan öppna dörren, och hon hade rätt, jag vill inte se det där. Justin och Jasmine, strulandes i sängen. Jag harklar mig högt och dom tittar upp på mig.
Justin ler ett oskyldigt leende medans Jasmine flinar hånfullt, jag ser på lång väg hur glad hon är över att det är hon som ligger där, inte jag. Jag blänger åt henne och struntar i att Justin ser och drar med mig Caroline in till badrummet och låser dörren.
"Jag hatar henne!" viskar jag slänger ner min väska på golvet. Caroline sätter sig på toalocket.
"Såg du vilket flin hon hade eller? Hon är så jävla glad över att det är hon som har fått Justin, inte jag" väser jag tyst så inte Jasmine och Justin hör något. Caroline tänkte precis säga något när det knackade på dörren.
"Carro, Demi, vad gör ni? Kom ut!" säger Justin och rycker lite i handtaget. Jag suckar och vänder blicken till Carro.
"Dom kommer väl antagligen inte gå någonstans så det är väl bäst att vi går ut, jag kan få ut Jasmine så kan du och Justin prata?" säger hon tyst och slänger en blick mot dörren i hopp om att inte Justin hörde. Jag nickar.
"Det är väl lika bra, han kommer väl säkert vilja prata med tanke på hur konstigt jag betett mig på sistone" säger jag och suckar.
"Baaaaaaaabe, kom ut!" säger Justin och bankar på dörren samtidigt som han rycker i handtaget, "Jag vet att du inte är på toa, för isåfall skulle du inte dragit in Caroline där också! Unless.. du kanske mördar henne?" säger Justin och jag hör hans höga gulliga skrattt genom dörren. Jag ler lite och låser upp dörren. Justin tar min hand och drar ut mig.
"Sitt" säger han bestämt och puttar ner mig i sängen.
"Voff" säger jag ironiskt och lägger armarna i kors. Justin skrattar men blir sedan seriös igen.
"Jasmine, kan du gå ut lite?" frågar Justin och nickar mot dörren.
"Meh, varför då?" suckar hon och lägger händerna i midjan. Caroline himlar med ögonen och drar ut henne genom dörren. "Tack!" ropar jag och Caroline ler mot mig innan hon stänger dörren.
"Så, vill du förklara varför du betett dig konstigt på sistone?" frågar han och sätter sig i fåtöljen mittemot mig.
"Vadå?" säger jag och lägger mig på rygg ner i sängen.
"Demi, kom igen, så fort jag och Jasmine kommer suckar du och går iväg. Du är annorlunda, Demi, och jag vet inte vad som är felet, är du sur på mig eller vad? Du vet att jag älskar dig, du är min bästa vän, och om du mår dåligt eller är sur kan du berätta för mig!" säger han och jag börjar automatiskt le så tänderna syntes.
"Och med tanke på att du sprang och låste in dig på badrummet när du fick syn på oss måste det väl vara något?" säger han och höjer på ögonbrynen.
"Vadå? Varför stänger du?" säger jag och tänker precis ta tag i handtaget när Caroline blockerar vägen. Jag tittar förvirrat på henne.
"Uhm.. Jag tror inte du vill se det där" säger hon och skakar på huvudet. Vad är det jag inte skulle vilja se? Hon flyttar sig lite så jag kan öppna dörren, och hon hade rätt, jag vill inte se det där. Justin och Jasmine, strulandes i sängen. Jag harklar mig högt och dom tittar upp på mig.
Justin ler ett oskyldigt leende medans Jasmine flinar hånfullt, jag ser på lång väg hur glad hon är över att det är hon som ligger där, inte jag. Jag blänger åt henne och struntar i att Justin ser och drar med mig Caroline in till badrummet och låser dörren.
"Jag hatar henne!" viskar jag slänger ner min väska på golvet. Caroline sätter sig på toalocket.
"Såg du vilket flin hon hade eller? Hon är så jävla glad över att det är hon som har fått Justin, inte jag" väser jag tyst så inte Jasmine och Justin hör något. Caroline tänkte precis säga något när det knackade på dörren.
"Carro, Demi, vad gör ni? Kom ut!" säger Justin och rycker lite i handtaget. Jag suckar och vänder blicken till Carro.
"Dom kommer väl antagligen inte gå någonstans så det är väl bäst att vi går ut, jag kan få ut Jasmine så kan du och Justin prata?" säger hon tyst och slänger en blick mot dörren i hopp om att inte Justin hörde. Jag nickar.
"Det är väl lika bra, han kommer väl säkert vilja prata med tanke på hur konstigt jag betett mig på sistone" säger jag och suckar.
"Baaaaaaaabe, kom ut!" säger Justin och bankar på dörren samtidigt som han rycker i handtaget, "Jag vet att du inte är på toa, för isåfall skulle du inte dragit in Caroline där också! Unless.. du kanske mördar henne?" säger Justin och jag hör hans höga gulliga skrattt genom dörren. Jag ler lite och låser upp dörren. Justin tar min hand och drar ut mig.
"Sitt" säger han bestämt och puttar ner mig i sängen.
"Voff" säger jag ironiskt och lägger armarna i kors. Justin skrattar men blir sedan seriös igen.
"Jasmine, kan du gå ut lite?" frågar Justin och nickar mot dörren.
"Meh, varför då?" suckar hon och lägger händerna i midjan. Caroline himlar med ögonen och drar ut henne genom dörren. "Tack!" ropar jag och Caroline ler mot mig innan hon stänger dörren.
"Så, vill du förklara varför du betett dig konstigt på sistone?" frågar han och sätter sig i fåtöljen mittemot mig.
"Vadå?" säger jag och lägger mig på rygg ner i sängen.
"Demi, kom igen, så fort jag och Jasmine kommer suckar du och går iväg. Du är annorlunda, Demi, och jag vet inte vad som är felet, är du sur på mig eller vad? Du vet att jag älskar dig, du är min bästa vän, och om du mår dåligt eller är sur kan du berätta för mig!" säger han och jag börjar automatiskt le så tänderna syntes.
"Och med tanke på att du sprang och låste in dig på badrummet när du fick syn på oss måste det väl vara något?" säger han och höjer på ögonbrynen.
Mitt leende dör ut och jag suckar högt och sätter mig upp i sängen och tittar ner i mitt knä. Vad fan ska jag säga? Hej Justin, jag hatar Jasmine och vill inte att du ska vara tillsammans med henne för jag gillar dig mer som än vän, nej, jag älskar dig. På det sättet. Jag vet att trots att jag avskyr Jasmine, så måste jag lära mig acceptera deras förhållande. Sålänge Justin är glad, är jag glad. Jag vill bara inte att hon ska krossa honoms hjärta. Jag vet inte ens om hon älskar honom, eller om hon bara utnyttjar honom för att göra mig avundsjuk.
"Jag vet inte, alltså, jag och Jasmine har fortfarande lite problem med varandra, sen förra året duvet" säger jag och rycker på axlarna.
"Jag trodde ni löst det?" säger han och tittar misstänksamt på mig. Han kommer och sätter sig jämte mig.
"Det trodde jag med, men antagligen inte.." mumlar jag och tittar på honom. Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
Bara jag som tycker hon är sjuuukt söt på den rörliga bilden? ;D
"Jag vet inte, alltså, jag och Jasmine har fortfarande lite problem med varandra, sen förra året duvet" säger jag och rycker på axlarna.
"Jag trodde ni löst det?" säger han och tittar misstänksamt på mig. Han kommer och sätter sig jämte mig.
"Det trodde jag med, men antagligen inte.." mumlar jag och tittar på honom. Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
Bara jag som tycker hon är sjuuukt söt på den rörliga bilden? ;D
Aja, förlåt för dålig uppdatering ibland, får se om det kommer ett till kapitel ikväll, isåfall kommer det nog ut sent ;3
Och tack till alla fina ord! ♥
Det är ni som peppar mig till att skriva ;D
Och tack till alla fina ord! ♥
Det är ni som peppar mig till att skriva ;D
Youtubevideos!
Tänkte bara fråga om ni vet hur man förminskar youtube videos här på bloggen om man använder Google chrome? Om det ens går.
Har Mozilla Firefox också, och det har kunnat förminska på det, men det verkar inte funka nu? :s
Sen på internet, går det, men när jag sparar blir den stor igen.
Någon som vet något?!? D:
Har Mozilla Firefox också, och det har kunnat förminska på det, men det verkar inte funka nu? :s
Sen på internet, går det, men när jag sparar blir den stor igen.
Någon som vet något?!? D:
Love me or let me go - Chapter 11
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"
"Åh nej! Paparazzis!" utbrister Jasmine plötsligt. Hon börjar fixa med sitt hår och tar snabbt tag i min hand. Hon vinkar glatt till alla paparazzis med andra handen. Dom omringar oss fort och jag tittar ner i marken samtidigt som jag går, men Jasmine därimot, hon har ett brett leende på ansiktet och verkar inte se ett dugg irriterad ut. Hon har förändrats sen sist jag såg henne, hon är bara så.. annorlunda. Jag antar att det är för jag inte träffat henne på länge. Hur som helst har vi landat i Rumänien och eftersom dom flesta skulle ha träning bestämde jag och Jasmine oss för att gå ut på en promenad, utforska stället liksom.
När vi kommit fram till hotellet och äntligen kommit bort från alla paparazzis tog vi hissen upp till vårat hotellrum. Jag, Jasmine, Caroline och Demi delar rum. På tal om Demi, jag vet inte om hon är sur på mig eller något, hon verkar inte vara sig själv, speciellt när jag är med Jasmine. Jag måste verkligen prata med henne. Jag älskar Demi mer än allt, hon är världens bästa, vackraste och roligaste bästa vän, vi har alltid kul tillsammans, och när hon är såhär, frånvarande och inte alls lika glad längre, så får det mig att bli orolig. Hon verkar ju vara hur glad som helst i Carros och resten av crewets närhet? Så fort hon ser Jasmine och mig blir hon som en helt annan person.
"Jag hoppar in i duschen" säger Jasmine och kysser mig innan hon försvinner ut i badrummet och fjärilarna bubblar i magen. Jag är kär i Jasmine Villegas.
Jag loggar in på min twitter och retweetar, svarar och följer några fans. Det var helt sjukt hur9 jag kunde göra någon glad för livet genom att bara trycka på en knapp.
Jag twittrar "My fans are awesome, #ilovemyfans" och går in på Demi's sida. Jag ser att hon har lagt in en video för en kvart sen så jag trycker upp den och tittar.
Vad vore jag utan Demi? Helt seriöst, jag hade aldrig kunnat önska mig någon bättre bästa kompis än henne. Jag kopierar länken och skriver en tweet - "Love you weirdos @DemiSantiago and @CarolineSmith"
Jag fick genast en massa mentions om videon och jag är glad att dom flesta är snälla. Dom förstår att Demi gör mig glad och dom är glada att jag har henne som bästa vän. Dock ser jag en hel del elaka, både om Demi, Caroline och t.o.m Jasmine. Bilderna på oss hade väl kommit ut. Jag gillar verkligen henne, så jag hoppas att dom lär sig acceptera henne med tiden, som dom gjorde med Demi. Jag älskar mina fans, men dom kan bli rätt överbeskyddande ibland.
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.
Förlåt för kort del, men klockan är mycket och jag börjar bli trött D:
Skriver nästa del imorgon, och det kommer komma rätt mycket drama med tiden så ni vet :3
Och jag bara älskar den videon - varför vet jag inte - så jag ville ha med den. thehe.
Jag fick genast en massa mentions om videon och jag är glad att dom flesta är snälla. Dom förstår att Demi gör mig glad och dom är glada att jag har henne som bästa vän. Dock ser jag en hel del elaka, både om Demi, Caroline och t.o.m Jasmine. Bilderna på oss hade väl kommit ut. Jag gillar verkligen henne, så jag hoppas att dom lär sig acceptera henne med tiden, som dom gjorde med Demi. Jag älskar mina fans, men dom kan bli rätt överbeskyddande ibland.
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.
Förlåt för kort del, men klockan är mycket och jag börjar bli trött D:
Skriver nästa del imorgon, och det kommer komma rätt mycket drama med tiden så ni vet :3
Och jag bara älskar den videon - varför vet jag inte - så jag ville ha med den. thehe.
Love me or let me go - Chapter 10
Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
Efter en hel del danstränande slänger vi oss utmattade i sängen, jag och Carro.
"Det där var jobbigt" mumlar hon mot kudden. Jag instämmer och stänger mina ögon. Jag känner hur hela min kropp värker. Det var en riktigt hård träning. Jag och Carro kommer dansa till Somebody to love och Love me ikväll på honoms konsert, och sedan på konserten i Romänien ska vi dansa till Somebody to love, Love me, Baby och One time. Vi kommer ha en träning så fort vi landar i Rumänien och den kommer vara lång, så vi lär oss alla danser.
Jag rycker till av det plötsliga ljudet och tar upp min mobil och svarar utan att kolla vem det var.
"Hallå?" svarar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vi ska ha repetition på danserna osv, så gör er i ordning och kom ner till lobbyn om en timme" hör jag Scooter säga.
"You got it" säger jag med ett flin trots att han inte kan se mig.
"Säg det till Caroline också är du snäll, ses!" säger han och lägger på. Jag lägger ner mobilen på nattduksbordet och vänder mig mot Carro.
"Vi ska på repetition, vi ska ner till lobbyn om en timme" säger jag och tar fram andra kläder. Jag tar med mig dom in i badrummet och hänger upp dom på kroken. Jag tar en snabbdusch och byter om till en lila pösig tröja och svarta jeans. Jag borstar tänderna och flätar luggen.
"Är duschen ledig slöfock?!" hör jag Carro ropa utanför. Jag skrattar lite och låser upp dörren
"Its all yours" flinar jag och går förbi henne. Jag tar på mig mina vita converse och sätter mig vid laptopen. Jag går in på Oceanup.com och söker upp Justin Bieber. Varför vet jag inte. Jag bläddrar lite och min blick fastnar på en bild av Jasmine och Justin. Det kändes som hela jag skulle gå sönder när jag såg bilden.
"JASMINE VILLEGAS OCH JUSTIN BIEBER ETT PAR?" lyder rubriken. Jag vill inte se vad som står, det skulle bara få mig deppig, så jag kryssar snabbt och loggar istället in på twitter. Jag tittar mina mentions och svarar på dom flesta. Iallafall dom snälla. Jag går in på Justin's twitter och kollar runt lite, inget nytt. Jag går in på min sida och skriver en tweet. "I dont know what to do" Jag publicerar men tar snabbt bort det. "I love you more than u can imagine" skriver jag men tar bort det snabbt också så ingen hinner se. Jag loggar ut och stänger ner locket. En stund senare kommer Caroline ut. Hon fönar håret och lockar det lite lätt. Hon tar på sig en rosa tröja, svarta jeans och några halsband och öronhängen. Hon tar på sig sina turkosa converse och vi går ner mot lobbyn. När vi svänger runt hörnet ser jag att alla står och väntar. Även Jasmine och Justin, tillsammas.
Efter en hel del danstränande slänger vi oss utmattade i sängen, jag och Carro.
"Det där var jobbigt" mumlar hon mot kudden. Jag instämmer och stänger mina ögon. Jag känner hur hela min kropp värker. Det var en riktigt hård träning. Jag och Carro kommer dansa till Somebody to love och Love me ikväll på honoms konsert, och sedan på konserten i Romänien ska vi dansa till Somebody to love, Love me, Baby och One time. Vi kommer ha en träning så fort vi landar i Rumänien och den kommer vara lång, så vi lär oss alla danser.
Jag rycker till av det plötsliga ljudet och tar upp min mobil och svarar utan att kolla vem det var.
"Hallå?" svarar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vi ska ha repetition på danserna osv, så gör er i ordning och kom ner till lobbyn om en timme" hör jag Scooter säga.
"You got it" säger jag med ett flin trots att han inte kan se mig.
"Säg det till Caroline också är du snäll, ses!" säger han och lägger på. Jag lägger ner mobilen på nattduksbordet och vänder mig mot Carro.
"Vi ska på repetition, vi ska ner till lobbyn om en timme" säger jag och tar fram andra kläder. Jag tar med mig dom in i badrummet och hänger upp dom på kroken. Jag tar en snabbdusch och byter om till en lila pösig tröja och svarta jeans. Jag borstar tänderna och flätar luggen.
"Är duschen ledig slöfock?!" hör jag Carro ropa utanför. Jag skrattar lite och låser upp dörren
"Its all yours" flinar jag och går förbi henne. Jag tar på mig mina vita converse och sätter mig vid laptopen. Jag går in på Oceanup.com och söker upp Justin Bieber. Varför vet jag inte. Jag bläddrar lite och min blick fastnar på en bild av Jasmine och Justin. Det kändes som hela jag skulle gå sönder när jag såg bilden.
"JASMINE VILLEGAS OCH JUSTIN BIEBER ETT PAR?" lyder rubriken. Jag vill inte se vad som står, det skulle bara få mig deppig, så jag kryssar snabbt och loggar istället in på twitter. Jag tittar mina mentions och svarar på dom flesta. Iallafall dom snälla. Jag går in på Justin's twitter och kollar runt lite, inget nytt. Jag går in på min sida och skriver en tweet. "I dont know what to do" Jag publicerar men tar snabbt bort det. "I love you more than u can imagine" skriver jag men tar bort det snabbt också så ingen hinner se. Jag loggar ut och stänger ner locket. En stund senare kommer Caroline ut. Hon fönar håret och lockar det lite lätt. Hon tar på sig en rosa tröja, svarta jeans och några halsband och öronhängen. Hon tar på sig sina turkosa converse och vi går ner mot lobbyn. När vi svänger runt hörnet ser jag att alla står och väntar. Även Jasmine och Justin, tillsammas.
"Det är okej" säger Caroline tyst och klappar mig lätt på armen. Jag ler lite svagt och tar ett djupt andetag innan jag går fram till dom.
"Det är ett mirakel! Demi var inte långsam! Hon kom i tid, shit, vi måste fira!" utbrister Ryan när han får syn på mig. Jag ger honom en mördarblick och han håller upp händerna.
"Slå mig inte" säger han och jag skrattar och slår han löst på armen.
"Ska vi dra då eller?" säger Justin och jag känner ett par varma händer på mina axlar. Ryan och dom andra nickar och börjar gå. Jag vänder mig om och där står Justin och ler, och jag ler automatiskt tillbaka. Men när jag får syn att Jasmine kommer dör leendet ut. Hon kommer och lägger armarna om honom och pussar honom lätt på munnen. Sen fakeler hon mot mig.
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"
"Det är ett mirakel! Demi var inte långsam! Hon kom i tid, shit, vi måste fira!" utbrister Ryan när han får syn på mig. Jag ger honom en mördarblick och han håller upp händerna.
"Slå mig inte" säger han och jag skrattar och slår han löst på armen.
"Ska vi dra då eller?" säger Justin och jag känner ett par varma händer på mina axlar. Ryan och dom andra nickar och börjar gå. Jag vänder mig om och där står Justin och ler, och jag ler automatiskt tillbaka. Men när jag får syn att Jasmine kommer dör leendet ut. Hon kommer och lägger armarna om honom och pussar honom lätt på munnen. Sen fakeler hon mot mig.
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"
Love me or let me go - Chapter 9
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
"Demi! Vaknaaa!" hör jag en röst säga. Trött öppnar jag mina sömniga ögon och får syn på Caroline som står och flinar.
"Frukost om 10 minuter, alla har ätit förutom du, jag, Jasmine och Justin, så du kanske borde gå upp? Vi ska ju vidare till Romänien sen också efter kvällens konsert" säger hon glatt. Jag nickar och reser mig upp ur sängen. Jag låser in mig på badrummet och tar en dusch, sedan tar jag på mig en blommig blus med ett svart band runt midjan, svarta jeans och ett par vita converse. Caroline sitter vid sin laptop och tittar runt på twitter. Jag ställer mig bakom henne.
"Jag är klar" ler jag. Hon stänger ner twitter och fäller ihop locket på laptopen.
"Lets go then" säger hon och tar sin väska. Vi tar hissen ner till kafeterian och precis när jag går in ser jag Jasmine och Justin stå och kyssa varandra en bit bort. Jag kände hur det stack till i magen. Jag stog som förstelad och stirrade på dom. Fan, jävla Jasmine. Jag var rädd att det här skulle hända. Jag suckade och tittade ner i marken. Tårarna brände bakom ögonlocken.
"Demi, hur är det?" frågar Caroline och klappar lätt på min rygg. Hon vet om mina känslor för Justin.
"Ehm, aa.." säger jag och sliter blicken från dom. Jag och Caroline går och sätter sig vid ett bord. Justin och dom andra har betalat för frukost, så vi behöver inte betala någonting.
"Visste du om...?" säger jag lite tyst och nickar diskret åt Jasmine och Justin som nu står och pratar med varandra.
"Nej, jag hade ingen aning" säger Caroline och rycker på axlarna. "Att han inte ser igenom den bitchen? Hela hon lyser ju falsk om sig" suckar hon. Jag nickar och börjar bre en macka. När jag tar en tugga ser jag i ögonvrån att Jasmine och Justin kommer mot oss. Jag vänder huvudet mot dom och min blick dras ner till deras ihoplänkade händer. Jag kände ännu ett stick i magen.
"Hej.." säger jag och ler lite mot Justin. Jasmine ignorerar jag totalt.
"Hey Demi" säger han och sätter sig ner bredvid mig. Jämte honom sätter sig Jasmine.
"Så är ni.. tillsammans eller?" säger jag och sväljer hårt. Jag har lust att lägga mig på golvet och bara böla, men jag måste acceptera Justin's val. Trots att Jasmine är en självisk egoistisk bitch.
"Japp! Det är vi" säger Jasmine och hånflinar mot mig när Justin sitter vänd mot mig. Något måste väl finnas i henne som får Justin att vilja vara med henne? Jag suckar tyst för mig själv och häller upp mjölk i mitt glas. Plötsligt känner jag en hand på mitt ben. Jag drar blicken mot handen och ser direkt att det är Justin's. Jag tittar upp på honom och ser att han sitter med en blick jag inte kan tyda.
"Mår du bra?" frågar han och höjer lite på ögonbrynen. Jag nickar och tränger fram ett leende. Hur ont det än gör måste jag försöka lägga mina känslor åt sidan. Han nickar och drar bort handen. Han vänder sig mot Jasmine och börjar prata med henne. Jag tittar på Caroline som gör en äcklad min menat mot dom och jag börjar skratta men tystnar när Jasmine ger ifrån sig ett högt skratt. Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
"Demi! Vaknaaa!" hör jag en röst säga. Trött öppnar jag mina sömniga ögon och får syn på Caroline som står och flinar.
"Frukost om 10 minuter, alla har ätit förutom du, jag, Jasmine och Justin, så du kanske borde gå upp? Vi ska ju vidare till Romänien sen också efter kvällens konsert" säger hon glatt. Jag nickar och reser mig upp ur sängen. Jag låser in mig på badrummet och tar en dusch, sedan tar jag på mig en blommig blus med ett svart band runt midjan, svarta jeans och ett par vita converse. Caroline sitter vid sin laptop och tittar runt på twitter. Jag ställer mig bakom henne.
"Jag är klar" ler jag. Hon stänger ner twitter och fäller ihop locket på laptopen.
"Lets go then" säger hon och tar sin väska. Vi tar hissen ner till kafeterian och precis när jag går in ser jag Jasmine och Justin stå och kyssa varandra en bit bort. Jag kände hur det stack till i magen. Jag stog som förstelad och stirrade på dom. Fan, jävla Jasmine. Jag var rädd att det här skulle hända. Jag suckade och tittade ner i marken. Tårarna brände bakom ögonlocken.
"Demi, hur är det?" frågar Caroline och klappar lätt på min rygg. Hon vet om mina känslor för Justin.
"Ehm, aa.." säger jag och sliter blicken från dom. Jag och Caroline går och sätter sig vid ett bord. Justin och dom andra har betalat för frukost, så vi behöver inte betala någonting.
"Visste du om...?" säger jag lite tyst och nickar diskret åt Jasmine och Justin som nu står och pratar med varandra.
"Nej, jag hade ingen aning" säger Caroline och rycker på axlarna. "Att han inte ser igenom den bitchen? Hela hon lyser ju falsk om sig" suckar hon. Jag nickar och börjar bre en macka. När jag tar en tugga ser jag i ögonvrån att Jasmine och Justin kommer mot oss. Jag vänder huvudet mot dom och min blick dras ner till deras ihoplänkade händer. Jag kände ännu ett stick i magen.
"Hej.." säger jag och ler lite mot Justin. Jasmine ignorerar jag totalt.
"Hey Demi" säger han och sätter sig ner bredvid mig. Jämte honom sätter sig Jasmine.
"Så är ni.. tillsammans eller?" säger jag och sväljer hårt. Jag har lust att lägga mig på golvet och bara böla, men jag måste acceptera Justin's val. Trots att Jasmine är en självisk egoistisk bitch.
"Japp! Det är vi" säger Jasmine och hånflinar mot mig när Justin sitter vänd mot mig. Något måste väl finnas i henne som får Justin att vilja vara med henne? Jag suckar tyst för mig själv och häller upp mjölk i mitt glas. Plötsligt känner jag en hand på mitt ben. Jag drar blicken mot handen och ser direkt att det är Justin's. Jag tittar upp på honom och ser att han sitter med en blick jag inte kan tyda.
"Mår du bra?" frågar han och höjer lite på ögonbrynen. Jag nickar och tränger fram ett leende. Hur ont det än gör måste jag försöka lägga mina känslor åt sidan. Han nickar och drar bort handen. Han vänder sig mot Jasmine och börjar prata med henne. Jag tittar på Caroline som gör en äcklad min menat mot dom och jag börjar skratta men tystnar när Jasmine ger ifrån sig ett högt skratt. Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
Love me or let me go - Chapter 8
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.
2 dagar senare - Australien - Demi's perspektiv:
"JUSTIN SLUTA!" tjuter jag och sprattlar i hopp om att Justin ska sluta kittla mig. Han håller fast mig och börjar kittla mina fötter. Jag garvar så jag knappt kan andas.
"SL-UTA KAN INTE ANDAS" flämtar jag mellan skrattattackerna.
"Säg att jag är bäst!" säger han och sätter sig på mig. Han lägger händerna på min mage beredd på att börja kittla mig igen. Jag skakar på huvudet men ångrar mig direkt efter. Han börjar snabbt kittla mig och jag kämpar med att komma loss, - men det går inte så bra med tanke på hur svag jag blir när jag skrattar.
"Justin! JUSTIN!" säger Jasmine plötsligt. Jag har helt glömt bort att hon var i rummet. Justin stoppar sina händer och jag kan äntligen andas.
"Vad?" frågar Justin och skrattar lite. Jasmine tar honoms hand och drar upp honom.
Hon tittar på mig och sen tillbaka på Justin. "Uhm.." säger hon och verkar inte veta vad hon ska säga.
"Ville du något eller?" frågar Justin och jag reser mig upp och sätter mig i fåtöljen.
"Mm alltså, jag bara undrar om du följer med ut? Jag vill prata med dig lite om konserterna och så" säger hon och ler.
"Demi vill d-" mer hinner han inte säga förrän Jasmine avbryter honom.
"Ehm, bara du och jag" säger hon.
"Varför då?" säger Justin och ser frågandes på Jasmine som bara rycker på axlarna.
"Inget, men kom nu!" säger hon och drar i honoms arm. "Öh okej, jag ska bara på toa, vänta här" säger Justin och går iväg.
Jasmine följer honom med blicken och så fort han försvunnit ur syne ställer hon sig framför mig med armarna i kors. Hon blänger på mig och jag tittar frågandes på henne.
"Lyssna, jag vet att du gillar Justin. Men han gillar inte dig, och han kommer aldrig göra. Så sluta försöka. Okej, gumman?" säger hon bitchigt och ler sitt fakeleende.
"Ursäkta?" frågar jag och höjer på ögonbrynen, i chock av vad hon nyss sagt. För det första, hur vet hon att jag gillar Justin? Och för det andra, vad får henne att tro att jag försöker få Justin att gilla mig? Tankarna snurrade runt i mitt huvud men dom blev avbrutna av Jasmine.
"Demi, jag är fan inte dum. Jag ser hur du tittar på honom, jag ser hur hela du lyser när han är i närheten. Men han kommer aldrig bli din. Du vet ju att vi har varit tillsammans förut, han och jag, och han gillar mig fortfarande, men det kanske du redan fattat, med tanke på att han just nu tänker lämna dig för mig?" säger hon och slänger med sitt svarta hår.
Jag får inte fram ett enda ord. Jag öppnar munnen och stänger den igen.
"Jag gillar inte Justin" får jag fram till slut. Hon skrattar glädjelöst och lägger händerna på midjan.
"Försök inte. Som sagt, jag är inte dum. Jag vet att du gillar honom vad du än säger" flinar hon. Okej, så hon vet om att jag gillar Justin. Fan, fan, fan, fan! Och tänk så är det hon säger sant? Justin kanske gillar henne? Han har faktiskt umgåtts med henne en hel del sen hon kom, mer än vad han har umgåtts med mig faktiskt. Plus att han kommer lämna mig strax, för att gå ut med Jasmine. Vem vet vad hon kommer hitta på för lögner för honom? Jag vet ju att dom var tillsammans ett tag, dock inte länge. Dom gjorde slut för båda skulle ha turnéer, massa konserter så ingen hade tid för varandra. Men nu kommer Jasmine vara med på hela turnén, dom kanske blir tillsammans igen? Fyfan, jag vill inte ens tänka tanken att se Justin med.. henne.
"Jasmine, kommer du?" säger Justin plötsligt som står i dörröppningen. Hon vänder sig om och skuttar glatt fram till honom.
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
2 dagar senare - Australien - Demi's perspektiv:
"JUSTIN SLUTA!" tjuter jag och sprattlar i hopp om att Justin ska sluta kittla mig. Han håller fast mig och börjar kittla mina fötter. Jag garvar så jag knappt kan andas.
"SL-UTA KAN INTE ANDAS" flämtar jag mellan skrattattackerna.
"Säg att jag är bäst!" säger han och sätter sig på mig. Han lägger händerna på min mage beredd på att börja kittla mig igen. Jag skakar på huvudet men ångrar mig direkt efter. Han börjar snabbt kittla mig och jag kämpar med att komma loss, - men det går inte så bra med tanke på hur svag jag blir när jag skrattar.
"Justin! JUSTIN!" säger Jasmine plötsligt. Jag har helt glömt bort att hon var i rummet. Justin stoppar sina händer och jag kan äntligen andas.
"Vad?" frågar Justin och skrattar lite. Jasmine tar honoms hand och drar upp honom.
Hon tittar på mig och sen tillbaka på Justin. "Uhm.." säger hon och verkar inte veta vad hon ska säga.
"Ville du något eller?" frågar Justin och jag reser mig upp och sätter mig i fåtöljen.
"Mm alltså, jag bara undrar om du följer med ut? Jag vill prata med dig lite om konserterna och så" säger hon och ler.
"Demi vill d-" mer hinner han inte säga förrän Jasmine avbryter honom.
"Ehm, bara du och jag" säger hon.
"Varför då?" säger Justin och ser frågandes på Jasmine som bara rycker på axlarna.
"Inget, men kom nu!" säger hon och drar i honoms arm. "Öh okej, jag ska bara på toa, vänta här" säger Justin och går iväg.
Jasmine följer honom med blicken och så fort han försvunnit ur syne ställer hon sig framför mig med armarna i kors. Hon blänger på mig och jag tittar frågandes på henne.
"Lyssna, jag vet att du gillar Justin. Men han gillar inte dig, och han kommer aldrig göra. Så sluta försöka. Okej, gumman?" säger hon bitchigt och ler sitt fakeleende.
"Ursäkta?" frågar jag och höjer på ögonbrynen, i chock av vad hon nyss sagt. För det första, hur vet hon att jag gillar Justin? Och för det andra, vad får henne att tro att jag försöker få Justin att gilla mig? Tankarna snurrade runt i mitt huvud men dom blev avbrutna av Jasmine.
"Demi, jag är fan inte dum. Jag ser hur du tittar på honom, jag ser hur hela du lyser när han är i närheten. Men han kommer aldrig bli din. Du vet ju att vi har varit tillsammans förut, han och jag, och han gillar mig fortfarande, men det kanske du redan fattat, med tanke på att han just nu tänker lämna dig för mig?" säger hon och slänger med sitt svarta hår.
Jag får inte fram ett enda ord. Jag öppnar munnen och stänger den igen.
"Jag gillar inte Justin" får jag fram till slut. Hon skrattar glädjelöst och lägger händerna på midjan.
"Försök inte. Som sagt, jag är inte dum. Jag vet att du gillar honom vad du än säger" flinar hon. Okej, så hon vet om att jag gillar Justin. Fan, fan, fan, fan! Och tänk så är det hon säger sant? Justin kanske gillar henne? Han har faktiskt umgåtts med henne en hel del sen hon kom, mer än vad han har umgåtts med mig faktiskt. Plus att han kommer lämna mig strax, för att gå ut med Jasmine. Vem vet vad hon kommer hitta på för lögner för honom? Jag vet ju att dom var tillsammans ett tag, dock inte länge. Dom gjorde slut för båda skulle ha turnéer, massa konserter så ingen hade tid för varandra. Men nu kommer Jasmine vara med på hela turnén, dom kanske blir tillsammans igen? Fyfan, jag vill inte ens tänka tanken att se Justin med.. henne.
"Jasmine, kommer du?" säger Justin plötsligt som står i dörröppningen. Hon vänder sig om och skuttar glatt fram till honom.
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
STRUL MED DATAN
Tänkte bara säga att det kommer bli rätt dålig uppdatering på ett tag tills min laptop funkar igen. Den började typ hacka igår, kunde inte ens styra musen. Startade om datan minst 100 gånger för att kunna göra något, och tydligen var det typ 9 spionpogram? Dom borttagna men det går fortfarande inte logga in :s
Jag sitter iallafall vid min mammas dator nu, så jag kan slänga in några kapitel åt er, iallafall 1 om dagen, ibland inga alls, beror på när den är ledig. Hade typ en heeeeeeel del bilder till novellen, men nu vet jag inte vad som blir av med dom >:
Får se om jag hinner med ett kapitel idag, det kommer antagligen senare eller ikväll! :)
Får se om jag hinner med ett kapitel idag, det kommer antagligen senare eller ikväll! :)
Love me or let me go - Chapter 7
"Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.
Vi var nu i Spanien och hade precis tagit in på hotell. Under flygresan hade jag suttit med Caroline, och Justin hade suttit med Jasmine. Jag förstår inte grejen. Justin pratar knappt med mig, allt han gör är att prata med Jasmine. Jag antar att det är för dom inte har träffat varandra på typ ett halvår, men ändå. Jag kan inte låta bli att vara avundsjuk.
"Vad tänker du på?" frågar Justin plötsligt. Jag har inte ens märkt att han gått in i rummet.
"Va?" frågar jag förvirrat och tittar upp på honom. Jasmine var iallafall inte med honom, det var jag glad för. Äntligen har han tagit en liten paus från henne.
"Ersänn att du tänker på mig?" säger Justin och armbågar mig retsamt i armen.
"Pffft, dream on Justin" säger jag och himlar med ögonen. Han skrattar och går till kylskåpet.
Jag tittar ner i mitt knä och ler för mig själv.
"Var är Jasmine då?" frågar jag Justin som precis satt sig ner jämte mig.
"Hon är i sitt hotellrum, jag ville vara med min bästa kompis lite. Xbox?" frågar han med ett flin.
"Alltid!" säger jag glatt och reser mig upp och går mot xboxet. Typiskt Justin att alltid ha ett xbox på hotellrummet. Jag skrattar lite åt tanken och håller upp Call of duty; Black cops mot Justin. Han nickar och jag sätter i skivan i xboxet (heter det xboxet eller xboxen? o.o) Jag sätter mig i soffan bredvid Justin och får en spelkontroll av honom.
Vi var nu i Spanien och hade precis tagit in på hotell. Under flygresan hade jag suttit med Caroline, och Justin hade suttit med Jasmine. Jag förstår inte grejen. Justin pratar knappt med mig, allt han gör är att prata med Jasmine. Jag antar att det är för dom inte har träffat varandra på typ ett halvår, men ändå. Jag kan inte låta bli att vara avundsjuk.
"Vad tänker du på?" frågar Justin plötsligt. Jag har inte ens märkt att han gått in i rummet.
"Va?" frågar jag förvirrat och tittar upp på honom. Jasmine var iallafall inte med honom, det var jag glad för. Äntligen har han tagit en liten paus från henne.
"Ersänn att du tänker på mig?" säger Justin och armbågar mig retsamt i armen.
"Pffft, dream on Justin" säger jag och himlar med ögonen. Han skrattar och går till kylskåpet.
Jag tittar ner i mitt knä och ler för mig själv.
"Var är Jasmine då?" frågar jag Justin som precis satt sig ner jämte mig.
"Hon är i sitt hotellrum, jag ville vara med min bästa kompis lite. Xbox?" frågar han med ett flin.
"Alltid!" säger jag glatt och reser mig upp och går mot xboxet. Typiskt Justin att alltid ha ett xbox på hotellrummet. Jag skrattar lite åt tanken och håller upp Call of duty; Black cops mot Justin. Han nickar och jag sätter i skivan i xboxet (heter det xboxet eller xboxen? o.o) Jag sätter mig i soffan bredvid Justin och får en spelkontroll av honom.
"Men vad fan Justin!" utbrister jag när Justin dödat min gubbe för den 20ionde gången.
"Swaaaag!" säger han gör någon såkallad dans. Jag skrattar och slår honom löst på armen.
"Ska bara på toa, rör INGENTING!" säger han och pausar.
"Vad tror du om mig?" ler jag. Han ger mig en misstänksam blick innan han springer in på toan och jag hör hur toalocket lyfts upp. Jag passar på att pausa upp spelet och döda honom om och om igen. När jag hör att det spolas pausar jag spelet och lägger ner hans spelkontroll och låtsas som om ingenting har hänt.
"Äntligen!" säger jag och fakegäspar.
"Ha-ha, vad gjorde du?" frågar han och sätter sig i soffan och tar upp spelkontrollen.
"Jag? Ingenting" säger jag och ser på honom som om han är dum i huvudet.
"Jag vet att du gjorde nåt" flinar han. Jag skakade på huvudet och pausade upp spelet och vi fortsatte spela.
"Justin!" hör jag någon ropa. Rösten var bekant, men jag kunde inte koppla till vem det var.
"Åh, där är du! Hej Demi" säger Jasmine. Självklart var det Jasmine. Jag suckar och lägger ifrån mig spelkontrollen.
"Justiiiin, jag har tråkigt! Du bara lämnade mig i hotellrummet ju helt uttråkad" säger hon och skrattar. Herregud, måste han vara med dig hela tiden eller?
"Demi, kan du akta dig?" frågar hon och drar i min arm. Jag suckar högt och reser mig upp.
"Varsågod" mumlar jag och går mot dörren. "Demi vänta!" säger Justin från soffan.
"Nej, du kan vara med Jasmine" säger jag och tränger fram ett leende innan jag stänger dörren och går ut ur hotellrummet. Jag går ut och sätter på en liten stentrappa en liten bit bort från hotellet. Det var knappt en trappa ens. Jag sitter och tittar på allt folk som går förbi tills Caroline kommer och sätter sig jämte mig.
"Var har du varit?" frågar jag och granskar hennes kläder. Typiskt henne att alltid ha annorlunda kläder, men det älskade jag med henne, hon kan gå runt i en soppåse utan att bry om vad folk tycker. Nu hade hon på sig ett rosa linne, gröna shorts, gröna strumpor och lila skor.
"Varit ute och joggat, tränat lite på danssteg och så, det sa jag ju till dig innan. Har du glömt det?" frågar hon och ler.
"Ah juste" skrattar jag.
"Varför sitter du här ute förresten?" frågar hon.
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.
"Jag vet att du gjorde nåt" flinar han. Jag skakade på huvudet och pausade upp spelet och vi fortsatte spela.
"Justin!" hör jag någon ropa. Rösten var bekant, men jag kunde inte koppla till vem det var.
"Åh, där är du! Hej Demi" säger Jasmine. Självklart var det Jasmine. Jag suckar och lägger ifrån mig spelkontrollen.
"Justiiiin, jag har tråkigt! Du bara lämnade mig i hotellrummet ju helt uttråkad" säger hon och skrattar. Herregud, måste han vara med dig hela tiden eller?
"Demi, kan du akta dig?" frågar hon och drar i min arm. Jag suckar högt och reser mig upp.
"Varsågod" mumlar jag och går mot dörren. "Demi vänta!" säger Justin från soffan.
"Nej, du kan vara med Jasmine" säger jag och tränger fram ett leende innan jag stänger dörren och går ut ur hotellrummet. Jag går ut och sätter på en liten stentrappa en liten bit bort från hotellet. Det var knappt en trappa ens. Jag sitter och tittar på allt folk som går förbi tills Caroline kommer och sätter sig jämte mig.
"Var har du varit?" frågar jag och granskar hennes kläder. Typiskt henne att alltid ha annorlunda kläder, men det älskade jag med henne, hon kan gå runt i en soppåse utan att bry om vad folk tycker. Nu hade hon på sig ett rosa linne, gröna shorts, gröna strumpor och lila skor.
"Varit ute och joggat, tränat lite på danssteg och så, det sa jag ju till dig innan. Har du glömt det?" frågar hon och ler.
"Ah juste" skrattar jag.
"Varför sitter du här ute förresten?" frågar hon.
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.
Love me or let me go - Chapter 6
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.
"Jasmine!" ropar Justin och hon vänder sig om och brister ut i ett stort léende. Han småspringer mot henne och dom möts i en kram. Jag kände hur avundsjukan bubbla i magen. Det hade gått en månad av turnén och vi hade hunnit besökt en hel del länder, men vi har fortfarande en massa kvar. Jag och Caroline är som bästa kompisar. Vi har kommit varandra nära under månaden och vi kan berätta allt för varandra. Mina känslor för Justin blev fler för varje dag som gick, men som sagt tänker jag inte berätta för honom. Det är svårt, men jag kan inte. Det kommer förstöra våran vänskap, och våran vänskap är det bästa som hänt mig. Hur som helst ska Jasmine Villegas vara med på turnén för att sjunga Overboard med Justin. Jag vill såklart att Jessica Jarell ska sjunga istället för henne eftersom vi är jättebra kompisar, men hon kunde inte. Jag och Jasmine har aldrig riktigt gillat varandra. Jag tycker bara hon verkar vara så falsk. Förra året när hon kom verkade hon göra allt för att ta Justin ifrån mig, varje gång han vad med mig kom hon och tog över hela samtalet, så fort Justin var på väg att gå till mig sprang hon fram till honom och så gick dom iväg. Jag vet inte om det var med meningen eller om hon bara är så bra kompis med Justin. Hur som helst har jag sett igenom hennes falska leenden och jag fattar att hon inte är ett så stort fan av mig.
Dom går mot mig i armkrok och båda har bredda flin på ansiktet.
"Hej Demi!" säger hon och ler. Jag kan inte tyda om hennes leende är äkta eller fake.
"Hej!" säger jag och ler ett ansträngt leende. Hon går och kramar Scooter, Pattie, Ryan, Kenny och dom andra, sedan stannar hon framför Caroline.
"Du är Caroline va?" frågar hon och räcker fram handen. Hon skakar den och nickar. "Japp" Vi går mot bilen och jag och Caroline går lite bakom dom andra. Justin snackar ändå bara med Jasmine om vad som är nytt och hon berättar vem vet vad.
"Hon verkar trevlig" säger Caroline och ler lite smått.
"Tyckte jag också först" suckar jag och sparkar på en sten.
"Vad är det hon har gjort då?" frågar Caroline.
"Hon verkar bara så falsk" säger jag och rycker på axlarna. "Inte för jag känner henne men.." mumlar jag.
"Skynda på tjejer!" ropar Scooter plötsligt. Jag höjer upp blicken och ser att alla redan är framme vid bilen. Jag skrattar lite och vi går lite snabbare. Vi hoppar in i bilen i baksätet bredvid Justin och Jasmine. Jag sitter mellan Caroline och Justin, och Jasmine sätter längst ut på Justin's sida.
Jag börjar prata med Caroline under bilresan.
"Eller hur Demi?" skrattar Justin. Jag vänder mig om och tittar frågandes på honom.
"Vadå"? säger jag och kan inte låta bli att le.
"Du vet när du och jag busringde Jasmine's kompis för längesen? Han sa ju att han gillade henne" säger Justin och Jasmine slår till honom löst på armen. Sist Jasmine var med busringde vi en kille i hennes kontaktlista, och vi hade bara suttit och pratat drygt med honom, och han bokstavligen beskrev hela sitt liv för oss, och även hur han gillar Jasmine. Jasmine trodde inte på oss då. Justin måste tagit upp det igen med henne nu.
Jag nickar och skrattar lite. "Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.
"On our way back from the airport"
"Jasmine!" ropar Justin och hon vänder sig om och brister ut i ett stort léende. Han småspringer mot henne och dom möts i en kram. Jag kände hur avundsjukan bubbla i magen. Det hade gått en månad av turnén och vi hade hunnit besökt en hel del länder, men vi har fortfarande en massa kvar. Jag och Caroline är som bästa kompisar. Vi har kommit varandra nära under månaden och vi kan berätta allt för varandra. Mina känslor för Justin blev fler för varje dag som gick, men som sagt tänker jag inte berätta för honom. Det är svårt, men jag kan inte. Det kommer förstöra våran vänskap, och våran vänskap är det bästa som hänt mig. Hur som helst ska Jasmine Villegas vara med på turnén för att sjunga Overboard med Justin. Jag vill såklart att Jessica Jarell ska sjunga istället för henne eftersom vi är jättebra kompisar, men hon kunde inte. Jag och Jasmine har aldrig riktigt gillat varandra. Jag tycker bara hon verkar vara så falsk. Förra året när hon kom verkade hon göra allt för att ta Justin ifrån mig, varje gång han vad med mig kom hon och tog över hela samtalet, så fort Justin var på väg att gå till mig sprang hon fram till honom och så gick dom iväg. Jag vet inte om det var med meningen eller om hon bara är så bra kompis med Justin. Hur som helst har jag sett igenom hennes falska leenden och jag fattar att hon inte är ett så stort fan av mig.
Dom går mot mig i armkrok och båda har bredda flin på ansiktet.
"Hej Demi!" säger hon och ler. Jag kan inte tyda om hennes leende är äkta eller fake.
"Hej!" säger jag och ler ett ansträngt leende. Hon går och kramar Scooter, Pattie, Ryan, Kenny och dom andra, sedan stannar hon framför Caroline.
"Du är Caroline va?" frågar hon och räcker fram handen. Hon skakar den och nickar. "Japp" Vi går mot bilen och jag och Caroline går lite bakom dom andra. Justin snackar ändå bara med Jasmine om vad som är nytt och hon berättar vem vet vad.
"Hon verkar trevlig" säger Caroline och ler lite smått.
"Tyckte jag också först" suckar jag och sparkar på en sten.
"Vad är det hon har gjort då?" frågar Caroline.
"Hon verkar bara så falsk" säger jag och rycker på axlarna. "Inte för jag känner henne men.." mumlar jag.
"Skynda på tjejer!" ropar Scooter plötsligt. Jag höjer upp blicken och ser att alla redan är framme vid bilen. Jag skrattar lite och vi går lite snabbare. Vi hoppar in i bilen i baksätet bredvid Justin och Jasmine. Jag sitter mellan Caroline och Justin, och Jasmine sätter längst ut på Justin's sida.
Jag börjar prata med Caroline under bilresan.
"Eller hur Demi?" skrattar Justin. Jag vänder mig om och tittar frågandes på honom.
"Vadå"? säger jag och kan inte låta bli att le.
"Du vet när du och jag busringde Jasmine's kompis för längesen? Han sa ju att han gillade henne" säger Justin och Jasmine slår till honom löst på armen. Sist Jasmine var med busringde vi en kille i hennes kontaktlista, och vi hade bara suttit och pratat drygt med honom, och han bokstavligen beskrev hela sitt liv för oss, och även hur han gillar Jasmine. Jasmine trodde inte på oss då. Justin måste tagit upp det igen med henne nu.
Jag nickar och skrattar lite. "Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.
"On our way back from the airport"
Noveller?
Någon frågade om jag kunde skriva ner novellbloggar jag följer,
så dom jag följer är;
så dom jag följer är;
Love me or let me go - Chapter 5
"Detta är Caroline Smith, hon är den nya dansaren" säger han. Jag granskar Caroline som hon hette. Hon hade bruna ögon och brunrött hår. Hon var rätt söt faktiskt, hoppas bara inte hon är en sån där bortskämd bitch som var med förra året.
random bild hehe.
Hon sätter sig ner bredvid mig eftersom det är den enda lediga platsen.
"Hej, jag heter Demi" hälsar jag med ett léende. "Caroline" ler hon tillbaks.
"Så hur länge har du dansat?" frågar jag och tar en tugga av min macka.
"Sen jag var 13 började jag dansa på riktigt, så i 4 år" ler hon. Då är hon alltså 17 år, som mig.
"Är du hungrig? Det är bara att plocka åt sig" säger jag och dricker en klunk av min sprite.
"Åh okej" ler hon och börjar bre en macka. Vi börjar prata om allt möjligt och hon är verkligen jätteschysst och rolig. Inte alls som Melina, bitchen från förra året. Melina var precis som Caroline, ny, men hon gjorde allt för att förstöra mellan mig och Justin. Varför? Det vet jag inte. Hon började sprida falska rykten om att jag hatade Justins fans, att dom var töntiga och såna saker, vilket ledde till att jag fick en hel del haters. Men bara någon vecka senare skickades hon hem, för allt hon hade gjort. Efter att ha förklarat allt för Justin förklarade vi allt på twitter, och nu har folk börjat acceptera mig, vilket jag är väldigt glad för. Dom förstår att Justin och jag är bästa vänner och jag skulle aldrig någonsin såra varken honom eller hans fans.
*
"Det är bra! Vi tar en paus!" ropar Emily, dansläraren. Jag och Caroline andades tungt och gick åt sidan och drack ur våra vattenflaskor. "Och igen!" ropade Emily. Vi intog våra positioner och följde Emilys rörelser.
JUSTINS PERSPEKTIV
Danscrewet hade tränat på den nya koegrafin i några timmar, och om 3 timmar var konserten. Just nu skulle jag ut på soundchecken. Jag springer ut på scenen och möts av runt 100 fans som jublar när dom får syn på mig. "Whats up?" säger jag i micken och skriken blir högre. Jag skrattar till.
"Okej, tänkte att ni skulle få ställa några frågor" säger jag. Dom flesta räcker snabbt upp handen.
"Du i blå tröja" säger jag till en blond tjej och det blir lite tystare så man ska höra vad hon säger.
"Kan du sjunga Dan Kanter sången?" frågar hon och fnissar lite.
"Well ofcourse" säger jag med engelsk accent. Dom skriker och jag hör hur några ropar "sexy" i publiken. Jag skrattar och vänder mig om till Dan. Han nickar och börjar spela på gitarren.
"Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do..
Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do"
Den går faktiskt bara så, samma mening typ 11 gånger. Det var ett fan som kom upp med det på Dan's födelsedag, och nu brukar vi alltid sjunga den för Dan.
Jag riktade mikrofonen mot publiken och lät dom sjunga med. När jag sjungt den sista meningen klappar alla hårt och jublar. "Okej, nästa fråga!" ler jag.
DEMI'S PERSPEKTIV
"Är du nervös?" frågar jag Carro som jag börjat kalla henne. Hon skakar smått på huvudet.
"Inte så mycket, klart att jag är nervös, det är jag alltid, men jag är van att uppträda" ler hon och borstar igenom sitt hår.
"Klar?" frågar jag henne och lägger min lila adidasväska över axeln. Hon nickar och tar sin egna väska i handen och går mot dörren. Jag följer efter henne och låser dörren efter oss. Vi går ner till lobbyn och möts av resten av crewet. Scooter, Pattie, Ryan och dom andra hade följt med Justin till soundchecken. Den har väl hållt på 1 och en halv timme så om mer än en timme börjar konserten. Vi går till utgången och hoppar in i limon som står parkerad utanför. Typiskt Justin som alltid ska fixa limos till oss. Alla pratar med alla i bilen och har allmänt roligt.
När vi är framme hoppar vi ur bilen och går in backstage i arenan. Vi går till sminkrummen och sätter oss i stolarna med våra namn på. En kvinna kommer fram till mig och börjar sminka mig och fixa mitt hår. Dom ger oss kläder och visar oss till provhyttarna. Jag kliver in och stänger dörren efter mig. Jag tar på mig kläderna och granskar mig i spegeln. Det var svarta adidasbyxor med guliga ränder, ett svart linne och en röd kort tröja över.
När vi är klara går vi och sätter oss i sofforna bakom scenen där Pattie, Scooter, Dan och Mama Jan sitter.
"Hej! Var är Justin?" ler jag och korsar benen.
"Han är i sin loge med Ryan som väljer ut kläder åt honom" säger Pattie och ler sitt vanliga söta léende. Jag älskar Pattie, hon har alltid varit som en extramamma som mig, och det behöver jag, med tanke på att min mamma är död.
Jag tittar på klockan och ser att konserten börjar om en kvart. Man hör röster från aranen så jag antar att dom börjat släppa in folk. Jag reser mig upp och ställer mig vid sidan av scenen så jag kan se ut över publiken men dom inte kan se mig. Det började bli helt proppfullt. Jag börjar verkligen känna av nervösiteten nu, detta var inget nytt för mig, jag har uppträtt för fler folk t.o.m, men jag var alltid lika nervös. Plötsligt lägger någon händerna för mina ögon och allt blir svart.
"Gissa vem?" hör jag en röst säga. Och jag känner igen den direkt, Justin. Jag tar bort händerna och vänder mig om. Jag granskar hans kläder. Han har på sig svarta supras, svarta byxor, röd hoodie och en svart keps.
"Hello beautiful, nervös?" frågar han och log sitt bländande bieber-léende. Jag får som vanligt fjärilar i magen när han säger nåt sånt.
"Ja" svarade jag och vände mig om så jag kunde se ut över publiken. Justin la händerna på mina axlar.
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.
random bild hehe.
Hon sätter sig ner bredvid mig eftersom det är den enda lediga platsen.
"Hej, jag heter Demi" hälsar jag med ett léende. "Caroline" ler hon tillbaks.
"Så hur länge har du dansat?" frågar jag och tar en tugga av min macka.
"Sen jag var 13 började jag dansa på riktigt, så i 4 år" ler hon. Då är hon alltså 17 år, som mig.
"Är du hungrig? Det är bara att plocka åt sig" säger jag och dricker en klunk av min sprite.
"Åh okej" ler hon och börjar bre en macka. Vi börjar prata om allt möjligt och hon är verkligen jätteschysst och rolig. Inte alls som Melina, bitchen från förra året. Melina var precis som Caroline, ny, men hon gjorde allt för att förstöra mellan mig och Justin. Varför? Det vet jag inte. Hon började sprida falska rykten om att jag hatade Justins fans, att dom var töntiga och såna saker, vilket ledde till att jag fick en hel del haters. Men bara någon vecka senare skickades hon hem, för allt hon hade gjort. Efter att ha förklarat allt för Justin förklarade vi allt på twitter, och nu har folk börjat acceptera mig, vilket jag är väldigt glad för. Dom förstår att Justin och jag är bästa vänner och jag skulle aldrig någonsin såra varken honom eller hans fans.
*
"Det är bra! Vi tar en paus!" ropar Emily, dansläraren. Jag och Caroline andades tungt och gick åt sidan och drack ur våra vattenflaskor. "Och igen!" ropade Emily. Vi intog våra positioner och följde Emilys rörelser.
JUSTINS PERSPEKTIV
Danscrewet hade tränat på den nya koegrafin i några timmar, och om 3 timmar var konserten. Just nu skulle jag ut på soundchecken. Jag springer ut på scenen och möts av runt 100 fans som jublar när dom får syn på mig. "Whats up?" säger jag i micken och skriken blir högre. Jag skrattar till.
"Okej, tänkte att ni skulle få ställa några frågor" säger jag. Dom flesta räcker snabbt upp handen.
"Du i blå tröja" säger jag till en blond tjej och det blir lite tystare så man ska höra vad hon säger.
"Kan du sjunga Dan Kanter sången?" frågar hon och fnissar lite.
"Well ofcourse" säger jag med engelsk accent. Dom skriker och jag hör hur några ropar "sexy" i publiken. Jag skrattar och vänder mig om till Dan. Han nickar och börjar spela på gitarren.
"Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do..
Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do"
Den går faktiskt bara så, samma mening typ 11 gånger. Det var ett fan som kom upp med det på Dan's födelsedag, och nu brukar vi alltid sjunga den för Dan.
Jag riktade mikrofonen mot publiken och lät dom sjunga med. När jag sjungt den sista meningen klappar alla hårt och jublar. "Okej, nästa fråga!" ler jag.
DEMI'S PERSPEKTIV
"Är du nervös?" frågar jag Carro som jag börjat kalla henne. Hon skakar smått på huvudet.
"Inte så mycket, klart att jag är nervös, det är jag alltid, men jag är van att uppträda" ler hon och borstar igenom sitt hår.
"Klar?" frågar jag henne och lägger min lila adidasväska över axeln. Hon nickar och tar sin egna väska i handen och går mot dörren. Jag följer efter henne och låser dörren efter oss. Vi går ner till lobbyn och möts av resten av crewet. Scooter, Pattie, Ryan och dom andra hade följt med Justin till soundchecken. Den har väl hållt på 1 och en halv timme så om mer än en timme börjar konserten. Vi går till utgången och hoppar in i limon som står parkerad utanför. Typiskt Justin som alltid ska fixa limos till oss. Alla pratar med alla i bilen och har allmänt roligt.
När vi är framme hoppar vi ur bilen och går in backstage i arenan. Vi går till sminkrummen och sätter oss i stolarna med våra namn på. En kvinna kommer fram till mig och börjar sminka mig och fixa mitt hår. Dom ger oss kläder och visar oss till provhyttarna. Jag kliver in och stänger dörren efter mig. Jag tar på mig kläderna och granskar mig i spegeln. Det var svarta adidasbyxor med guliga ränder, ett svart linne och en röd kort tröja över.
När vi är klara går vi och sätter oss i sofforna bakom scenen där Pattie, Scooter, Dan och Mama Jan sitter.
"Hej! Var är Justin?" ler jag och korsar benen.
"Han är i sin loge med Ryan som väljer ut kläder åt honom" säger Pattie och ler sitt vanliga söta léende. Jag älskar Pattie, hon har alltid varit som en extramamma som mig, och det behöver jag, med tanke på att min mamma är död.
Jag tittar på klockan och ser att konserten börjar om en kvart. Man hör röster från aranen så jag antar att dom börjat släppa in folk. Jag reser mig upp och ställer mig vid sidan av scenen så jag kan se ut över publiken men dom inte kan se mig. Det började bli helt proppfullt. Jag börjar verkligen känna av nervösiteten nu, detta var inget nytt för mig, jag har uppträtt för fler folk t.o.m, men jag var alltid lika nervös. Plötsligt lägger någon händerna för mina ögon och allt blir svart.
"Gissa vem?" hör jag en röst säga. Och jag känner igen den direkt, Justin. Jag tar bort händerna och vänder mig om. Jag granskar hans kläder. Han har på sig svarta supras, svarta byxor, röd hoodie och en svart keps.
"Hello beautiful, nervös?" frågar han och log sitt bländande bieber-léende. Jag får som vanligt fjärilar i magen när han säger nåt sånt.
"Ja" svarade jag och vände mig om så jag kunde se ut över publiken. Justin la händerna på mina axlar.
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.
Svar på tal
Tryck på Maj så kommer det från början :)
Love me or let me go - Chapter 4
Jag loggar in på min twitter och lägger in bilden och skriver; "Check out me and @justinbieber's masterpiece. Isnt he beautiful?" Justin loggar in på sin och retweetar.
"Somna aldrig i närheten av oss" säger Justin. "Muahahaha!"
"Lycka till!" säger jag och ger Justin en snabb kram innan han springer ut på scenen.
"Tack" ropar han och jag gör tummen upp. Jag går och ställer mig bakom scenen där Pattie, Ryan, Scooter och dom andra är.
"HEJ TYSKLAAAAND! HUR MÅR NI?" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Justin börjar sjunga igenom sina låtar och när han sjunger One less lonely girl och de tar upp en tjej på scen börjar jag automatiskt le. Det är så gulligt vad Justin gör, det räcker med att han bara rör henne så är hon lycklig för livet. Tjejen på stolen har blont långt hår, jeansshorts och en t-shirt med texten "Belieber" om jag ser rätt. Hon gråter och tar sig för munnen så fort Justin kommer nära henne.
"Im gonna put you first, i'll show you what youre worth,
if you let me inside your world, there's gonna be one less lonely girl"
Han kramar om tjejen och leder henne backstage och springer ut på scenen igen. Jag skulle inte dansa på den här konserten eftersom jag inte tränat på någon dans, jag har typ varit ledig ett tag. Men imorgon ska vi börja träna igen, och då skulle även någon ny tjej komma.
När konserten är slut sätter vi oss i turnébussen och åker mot nästa Tysklands huvudstad Berlin.
Nästa morgon vaknar jag av att Ryan väcker mig.
"Alla ska gå ner i kafeterian till Scooter om en timme för att presentera oss för någon, så upp med dig" säger han och drar av mig täcket. Jag stönar högt och reser mig upp. Vi alla hade tagit in på hotell igår och jag delade med Justin, och Sam i mitt danscrew. Men eftersom jag var själv i hotellrummet har dom väl säkert redan gått ner.
"Ut med dig, jag ska byta om" säger jag och puttar ut Ryan ur rummet.
"Ta inte för lång tid på dig" flinar han innan jag stänger dörren. Jag tar med mig kläder in i badrummet och tar en snabb dusch. Jag byter om till svarta shorts och en grå 3/4 tröja. Jag fönar och plattar håret och borstar tänderna. Jag sminkar mig lätt och lägger ner mobilen i fickan och går ner till kafeterian där dom andra är.
"Lycka till!" säger jag och ger Justin en snabb kram innan han springer ut på scenen.
"Tack" ropar han och jag gör tummen upp. Jag går och ställer mig bakom scenen där Pattie, Ryan, Scooter och dom andra är.
"HEJ TYSKLAAAAND! HUR MÅR NI?" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Justin börjar sjunga igenom sina låtar och när han sjunger One less lonely girl och de tar upp en tjej på scen börjar jag automatiskt le. Det är så gulligt vad Justin gör, det räcker med att han bara rör henne så är hon lycklig för livet. Tjejen på stolen har blont långt hår, jeansshorts och en t-shirt med texten "Belieber" om jag ser rätt. Hon gråter och tar sig för munnen så fort Justin kommer nära henne.
"Im gonna put you first, i'll show you what youre worth,
if you let me inside your world, there's gonna be one less lonely girl"
Han kramar om tjejen och leder henne backstage och springer ut på scenen igen. Jag skulle inte dansa på den här konserten eftersom jag inte tränat på någon dans, jag har typ varit ledig ett tag. Men imorgon ska vi börja träna igen, och då skulle även någon ny tjej komma.
När konserten är slut sätter vi oss i turnébussen och åker mot nästa Tysklands huvudstad Berlin.
Nästa morgon vaknar jag av att Ryan väcker mig.
"Alla ska gå ner i kafeterian till Scooter om en timme för att presentera oss för någon, så upp med dig" säger han och drar av mig täcket. Jag stönar högt och reser mig upp. Vi alla hade tagit in på hotell igår och jag delade med Justin, och Sam i mitt danscrew. Men eftersom jag var själv i hotellrummet har dom väl säkert redan gått ner.
"Ut med dig, jag ska byta om" säger jag och puttar ut Ryan ur rummet.
"Ta inte för lång tid på dig" flinar han innan jag stänger dörren. Jag tar med mig kläder in i badrummet och tar en snabb dusch. Jag byter om till svarta shorts och en grå 3/4 tröja. Jag fönar och plattar håret och borstar tänderna. Jag sminkar mig lätt och lägger ner mobilen i fickan och går ner till kafeterian där dom andra är.
"Morning" säger jag och sätter mig ner på stolen. "Trött?" frågar Justin och räcker en spriteburk till mig. Han vet hur mycket jag älskar sprite, det är typ mitt andra beroende efter nutella. Jag ler mot honom och öppnar den. Jag dricker en klunk och ställer den på bordet.
"Okej allihopa!" säger Scooter plötsligt. Jag höjer blicken mot honom och ser att det står en tjej bredvid honom.
"Detta är Caroline Smith, hon är den nya dansaren" säger han. Jag granskar Caroline som hon hette. Hon hade bruna ögon och brunrött hår. Hon var rätt söt faktiskt, hoppas bara inte hon är en sån där bortskämd bitch som var med förra året.
"Detta är Caroline Smith, hon är den nya dansaren" säger han. Jag granskar Caroline som hon hette. Hon hade bruna ögon och brunrött hår. Hon var rätt söt faktiskt, hoppas bara inte hon är en sån där bortskämd bitch som var med förra året.
FÖRLÅT FÖR JÄTTEKORT DEL, MEN JAG SKA FÄRGA HÅRET NU.
Lägger in en längre senare :)
Love me or let me go - Chapter 3
Intervjuvn flöt på och det var en riktigt kul intervjuv. Lite annorlunda från dom andra där dom bara pratar om turnéer, album, och sådant som har med karriären attt göra. Nu skulle jag hem till Ryan och Justin till sig, sen börjar världsturnéern. Första stoppet - Tyskland.
"Upp med dig Demi!" hör jag en röst säga. Men jag är för trött för att ens bry mig.
"Tönt upp, annars vet du vad som händer!" säger en annan röst. Jag öppnar trött ögonen och får syn på Ryan och Justin med bredda flin på sina ansikten.
Jag mumlar något och vänder mig om och pressar mitt ansikte i en kudde. Jag är alltid svår att få upp på morgonen, det är därför folk hotar med att hälla en hink vatten på mig, som Justin.
"Okej, jag hämtar hinken" säger Ryan och jag hör några steg bortåt.
"Okej! Fine, jag går upp" säger jag och suckar högt. Jag reser mig upp ur sängen och blänger mot Justin.
"Snygg tröja" säger han och flinar. Ryan börjar skratta. Jag tittar ner på min tröja och ler. Jag hade glömt att jag har på mig en tröja med Justins ansikte på.
"Jag vet" ler jag. Justin skrattar lite och hans klingande skratt fyller hela mig med glädje.
"Gulligare skratt får man ju leta efter" säger jag och ler brett. Han skakar på huvudet och ler.
"Vad gör du här ens egentligen?" frågar jag när jag plockar ut kläder ut min garderob.
"Hade inget annat för mig" säger han och rycker på axlarna. Jag nickar och tar med mig kläderna in till badrummet. Jag tar en snabb dusch och byter om. Jag fönar och plattar håret och går ner till köket.
"Tid det tog!" säger Justin och gör någon dramatisk grej med handen.
"Ha-ha, lika lång tid som det tar för dig att göra iordning ditt hår?" flinar jag.
"Buuuuuurn!" säger Ryan och skrattar. Justin ger honom en mördarblick och slår till han på armen.
Jag öppnar kylskåpet och dricker direkt ur mjölkpaketet.
"Men Deeemi! Du vet vad jag tycker om det där" suckar Ryan. "HIGHFIVE!" säger Justin och räcker upp handen. Jag highfivar honom och dricker upp det sista i mjölkpatet.
"Förlåt Ryan" ler jag och tar ut nutellaburken ur kylskåpet och stället den på bordet. Jag hämtar en sked och sätter mig ner på stolen mittemot Justin.
Jag trycker ner skeden och börjar äta ur burken. Både Ryan och Justin kollar på mig med konstiga blickar.
"Vadå?" frågar jag och slickar av skeden.
"Vi måste göra något åt ditt beroende snart" skrattar Justin och tar upp mobilen ur ficken. Han riktar mobilen mot mig.
"Smile!" säger han. Jag ler stort och pekar på nutella burken och håller i skeden i den andra handen och Ryan sträcker ut huvudet så han också syns och gör någon konstig min med ansiktlet.. Det hörs ett klickljud och sen håller han på och pillar med sin mobil. Jag reser mig upp och går fram till honom för att se vad han gör. Twitter. Självklart ska han twittra om det. Han lägger in bilden och skriver en tweet.
"Dont mess with @DemiSantiago and the nutella"
"Klockan är 12, vi kanske ska åka till flygplatsen nu?" säger Justin och lägger ner mobilen i fickan.
"Jag ringer Kenny" säger Ryan och går iväg.
När vi kommit fram till flygplatsen är det helt galet. En massa skrikande fans och paparazzis står bakom galler och sträcker ut händerna när vi går förbi. Flera vakter plus Kenny rycker in och ser till så vi kan gå utan att någon attackerar oss. När kommit en bit ser vi Scooter, Mama Jan, Pattie, Alfredo, Dan, och danscrewet. "Heej!" säger jag glatt och dom hälsar glatt tillbaka.
"Ska vi gå då?" säger Pattie och gör en nick mot sidan. Vi nickar och följer efter. Vi skulle ta Justins privatjet.
När vi äntligen går på planet sätter jag mig ner längst in mot fönstret med Justin på min sida, och jämte honom sitter Ryan. Jag pluggar in hörlurar i öronen och sätter på Nobodys perfect - Jessie J.
Jag lutar mig bakåt i sätet och blundar. En timme senare har jag fortfarande inte somnat. Jag har bara blundat och lyssnat på musik, jag känner mig trött, men ändå pigg. Konstig känsla. Jag vänder mig om till Justin och ser att han läser en tidning och ser allmänt uttråkad ut. Ryan sover ser det ut som. Jag ger ifrån mig en hög suck. Justin vänder sig om.
"Jag trodde du sov" säger han och lägger undan tidningen. Jag skakar på huvudet och tittar på Ryan som ligger och snarkar.
"Ska vi..?" säger jag med ett busigt flin och gör en gest med huvudet mot Ryan. Justin flinar och nickar. Jag tar upp min sminknecessär och tar ut läppstift, mascara och rouge. Justin håller upp nån orange hårgrej och jag skrattar tyst.
Jag böjer mig över Justin och kletar på mascara på ögonfransarna medans Justin lägger på rosa läppstift. Han lägger på den oranga grejen på huvudet, var har han fått den ifrån egentligen? Vi gör klart vårat mästervärk och tar en bild på honom. En stund senare vaknar han.
"Hey guys" säger han och gäspar. Vi svarar hej tillbaka och kämpar med att inte börja asgarva. Han reser sig upp och går mot toan, en stund senare kommer han tillbaka med en mördarblick och en massa skratt hörs i säterna, antagligen resen av crewet som sett honom. Vi brister ut i skratt och skrattar så vi nästan tappar andan.
"Smileeeee" säger jag och riktar min mobil mot honom. Han putar med läpparna och jag tar en bild. Jag loggar in på min twitter och lägger in bilden och skriver; "Check out me and @justinbieber's masterpiece. Isnt he beautiful?" Justin loggar in på sin och retweetar.
"Somna aldrig i närheten av oss" säger Justin. "Muahahaha!"
haha jag var bara tvungen att ha med denna vackra bilden :D
Chapter 4 kommer senare idag :)
"Upp med dig Demi!" hör jag en röst säga. Men jag är för trött för att ens bry mig.
"Tönt upp, annars vet du vad som händer!" säger en annan röst. Jag öppnar trött ögonen och får syn på Ryan och Justin med bredda flin på sina ansikten.
Jag mumlar något och vänder mig om och pressar mitt ansikte i en kudde. Jag är alltid svår att få upp på morgonen, det är därför folk hotar med att hälla en hink vatten på mig, som Justin.
"Okej, jag hämtar hinken" säger Ryan och jag hör några steg bortåt.
"Okej! Fine, jag går upp" säger jag och suckar högt. Jag reser mig upp ur sängen och blänger mot Justin.
"Snygg tröja" säger han och flinar. Ryan börjar skratta. Jag tittar ner på min tröja och ler. Jag hade glömt att jag har på mig en tröja med Justins ansikte på.
"Jag vet" ler jag. Justin skrattar lite och hans klingande skratt fyller hela mig med glädje.
"Gulligare skratt får man ju leta efter" säger jag och ler brett. Han skakar på huvudet och ler.
"Vad gör du här ens egentligen?" frågar jag när jag plockar ut kläder ut min garderob.
"Hade inget annat för mig" säger han och rycker på axlarna. Jag nickar och tar med mig kläderna in till badrummet. Jag tar en snabb dusch och byter om. Jag fönar och plattar håret och går ner till köket.
"Tid det tog!" säger Justin och gör någon dramatisk grej med handen.
"Ha-ha, lika lång tid som det tar för dig att göra iordning ditt hår?" flinar jag.
"Buuuuuurn!" säger Ryan och skrattar. Justin ger honom en mördarblick och slår till han på armen.
Jag öppnar kylskåpet och dricker direkt ur mjölkpaketet.
"Men Deeemi! Du vet vad jag tycker om det där" suckar Ryan. "HIGHFIVE!" säger Justin och räcker upp handen. Jag highfivar honom och dricker upp det sista i mjölkpatet.
"Förlåt Ryan" ler jag och tar ut nutellaburken ur kylskåpet och stället den på bordet. Jag hämtar en sked och sätter mig ner på stolen mittemot Justin.
Jag trycker ner skeden och börjar äta ur burken. Både Ryan och Justin kollar på mig med konstiga blickar.
"Vadå?" frågar jag och slickar av skeden.
"Vi måste göra något åt ditt beroende snart" skrattar Justin och tar upp mobilen ur ficken. Han riktar mobilen mot mig.
"Smile!" säger han. Jag ler stort och pekar på nutella burken och håller i skeden i den andra handen och Ryan sträcker ut huvudet så han också syns och gör någon konstig min med ansiktlet.. Det hörs ett klickljud och sen håller han på och pillar med sin mobil. Jag reser mig upp och går fram till honom för att se vad han gör. Twitter. Självklart ska han twittra om det. Han lägger in bilden och skriver en tweet.
"Dont mess with @DemiSantiago and the nutella"
"Klockan är 12, vi kanske ska åka till flygplatsen nu?" säger Justin och lägger ner mobilen i fickan.
"Jag ringer Kenny" säger Ryan och går iväg.
När vi kommit fram till flygplatsen är det helt galet. En massa skrikande fans och paparazzis står bakom galler och sträcker ut händerna när vi går förbi. Flera vakter plus Kenny rycker in och ser till så vi kan gå utan att någon attackerar oss. När kommit en bit ser vi Scooter, Mama Jan, Pattie, Alfredo, Dan, och danscrewet. "Heej!" säger jag glatt och dom hälsar glatt tillbaka.
"Ska vi gå då?" säger Pattie och gör en nick mot sidan. Vi nickar och följer efter. Vi skulle ta Justins privatjet.
När vi äntligen går på planet sätter jag mig ner längst in mot fönstret med Justin på min sida, och jämte honom sitter Ryan. Jag pluggar in hörlurar i öronen och sätter på Nobodys perfect - Jessie J.
Jag lutar mig bakåt i sätet och blundar. En timme senare har jag fortfarande inte somnat. Jag har bara blundat och lyssnat på musik, jag känner mig trött, men ändå pigg. Konstig känsla. Jag vänder mig om till Justin och ser att han läser en tidning och ser allmänt uttråkad ut. Ryan sover ser det ut som. Jag ger ifrån mig en hög suck. Justin vänder sig om.
"Jag trodde du sov" säger han och lägger undan tidningen. Jag skakar på huvudet och tittar på Ryan som ligger och snarkar.
"Ska vi..?" säger jag med ett busigt flin och gör en gest med huvudet mot Ryan. Justin flinar och nickar. Jag tar upp min sminknecessär och tar ut läppstift, mascara och rouge. Justin håller upp nån orange hårgrej och jag skrattar tyst.
Jag böjer mig över Justin och kletar på mascara på ögonfransarna medans Justin lägger på rosa läppstift. Han lägger på den oranga grejen på huvudet, var har han fått den ifrån egentligen? Vi gör klart vårat mästervärk och tar en bild på honom. En stund senare vaknar han.
"Hey guys" säger han och gäspar. Vi svarar hej tillbaka och kämpar med att inte börja asgarva. Han reser sig upp och går mot toan, en stund senare kommer han tillbaka med en mördarblick och en massa skratt hörs i säterna, antagligen resen av crewet som sett honom. Vi brister ut i skratt och skrattar så vi nästan tappar andan.
"Smileeeee" säger jag och riktar min mobil mot honom. Han putar med läpparna och jag tar en bild. Jag loggar in på min twitter och lägger in bilden och skriver; "Check out me and @justinbieber's masterpiece. Isnt he beautiful?" Justin loggar in på sin och retweetar.
"Somna aldrig i närheten av oss" säger Justin. "Muahahaha!"
haha jag var bara tvungen att ha med denna vackra bilden :D
Chapter 4 kommer senare idag :)
Love me or let me go - Chapter 2
"Swag" säger Justin plötsligt. "Seriöst, du måste sluta säga swag hela tiden" flinar jag.
"Kan inte, har för mycket swag i mig" säger han och jag slår till honoms löst på armen.
"Inte mer än mig"
Nästa dag skulle jag och Justin på en intervjuv tillsammans.
Jag drar på mig jeansshorts och ett linne och struntar i att sminka mig eftersom jag ändå skulle bli sminkad där borta. Jag går ner till köket där Ryan sitter och läser tidningen.
"Whats uuup?" säger han när han får syn på mig.
Jag flinar bara åt honom och plockar fram mackor och min älskade nutella jag äter till allt. Nästan.
"Tröttnar du aldrig på nutellan?" frågar Ryan och tar en macka från mig.
"Omöjligt att tröttna på en sån smaskig sak" säger jag och brer på flera lager nutella på min macka.
"Det är ju verkligen inte gott om du tar ett helt ton på din macka" säger Ryan och himlar med ögonen.
"Jodå" flinar jag och tog en tugga.
När jag är klar borstar jag tänderna och tar på mig mina converse. Bilen utanför tutar.
"Ses sen Ryman!" ropar jag innan jag rusar ut genom dörren och går ner till Justin's vita Range rover som jag är sjukt avundsjuk på.
"Tja!" ler Justin och ger mig en kram. "Ready?" frågar han när jag knäppt på bältet.
"Ready" säger jag och sätter på radion. Justin's låt Somebody to love sätts på och jag höjer.
"Snälla byt!" klagar Justin. Jag vet att han hatar att höra sig själv på radio, vilket jag inte förstår.
Jag sjunger med högt och smådansar i sätet medans Justin skrattar åt mig och försöker trycka på bytknappen, men jag smäller bara till hans hand och flinar.
"I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOVE, I-I DONT NEED TOO MUCH, JUST SOMEBODY TO LOVE" sjunger jag och gör massa rörelser med armarna. Plötsligt börjar Justin sjunga också.
"Thats what im talking about!" säger jag och flinar mot honom.
När vi var framme gick vi in i byggnaden och möttes av 2 kvinnor som ledde oss till sminkrummet. Kvinnan som hette Melissa sminkar mig med mascara, eyeliner, lite rouge och ljusrosa läppglans. Justin får lite puder på sig och som vanligt försöker han övertala dom att strunta i sminket, men dom bara skrattar. Jag fick en grå silvrig klänning med ett vitt band i midjan och dom lockade mitt hår därefter. Vi ställer backstage och väntar på att han ska ropa ut oss.
"Ge en stor applåd för den stora popsensationen Justin Bieber och dansaren Demi Santiago!" ropar Adam, som intervjuvaren heter
Justin highfivar mig innan vi går ut med ett stort leende på läpparna och sätter oss på stolarna.
"Heeeej, vad kul att ni kunde komma!" säger Adam och ler så tänderna syntes.
"Tack för vi fick komma" ler jag. Justin instämmer och ler.
"Så, ni är bästa vänner, right?" säger Adam.
"Japp, sen två år tillbaka" ler Justin och jag nickar.
"Ni spenderar ju massor av tid tillsammans, eftersom du Demi, dansar på Justin's konserter, blir det inte mycket bråk mellan er?" frågar han.
"Nej, eller inte bråk, mer löjliga tjafs om vem som ska få den sista godisbiten" säger Justin och ett par skratt hörs i publiken. Jag skrattar lite och nickar.
"Berätta något om varandra vi inte vet om er" säger Adam och skrattar lite.
"Killen här är besatt av ordet swag. Det går inte en dag utan att han säger swag" säger jag och skrattar lite. Justin himlar med ögonen. "Inte mitt fel att jag har så mycket swag" flinar han.
"Demi är beroende av nutella" säger han. Jag nickar. "Det är fettgott" säger jag glatt.
"Ja det är gott!" säger Adam och jag ler.
"Inte om du har typ halva burken på mackan" säger Justin och gör en äcklig min.
"Det gör det hela ännu godare" skrattar jag. Adam skrattar till och vänder blad på pappret han har i handen.
"Så Justin, du håller på med ett nytt album?" säger Adam.
"Ja, det heter Believe och jag kommer skriva dom flesta låtarna själv" ler Justin.
Intervjuvn flöt på och det var en riktigt kul intervjuv. Lite annorlunda från dom andra där dom bara pratar om turnéer, album, och sådant som har med karriären attt göra. Nu skulle jag hem till Ryan och Justin till sig, sen börjar världsturnéern. Första stoppet - Tyskland.
Nästa dag skulle jag och Justin på en intervjuv tillsammans.
Jag drar på mig jeansshorts och ett linne och struntar i att sminka mig eftersom jag ändå skulle bli sminkad där borta. Jag går ner till köket där Ryan sitter och läser tidningen.
"Whats uuup?" säger han när han får syn på mig.
Jag flinar bara åt honom och plockar fram mackor och min älskade nutella jag äter till allt. Nästan.
"Tröttnar du aldrig på nutellan?" frågar Ryan och tar en macka från mig.
"Omöjligt att tröttna på en sån smaskig sak" säger jag och brer på flera lager nutella på min macka.
"Det är ju verkligen inte gott om du tar ett helt ton på din macka" säger Ryan och himlar med ögonen.
"Jodå" flinar jag och tog en tugga.
När jag är klar borstar jag tänderna och tar på mig mina converse. Bilen utanför tutar.
"Ses sen Ryman!" ropar jag innan jag rusar ut genom dörren och går ner till Justin's vita Range rover som jag är sjukt avundsjuk på.
"Tja!" ler Justin och ger mig en kram. "Ready?" frågar han när jag knäppt på bältet.
"Ready" säger jag och sätter på radion. Justin's låt Somebody to love sätts på och jag höjer.
"Snälla byt!" klagar Justin. Jag vet att han hatar att höra sig själv på radio, vilket jag inte förstår.
Jag sjunger med högt och smådansar i sätet medans Justin skrattar åt mig och försöker trycka på bytknappen, men jag smäller bara till hans hand och flinar.
"I JUST NEED SOMEBODY TO LOOOVE, I-I DONT NEED TOO MUCH, JUST SOMEBODY TO LOVE" sjunger jag och gör massa rörelser med armarna. Plötsligt börjar Justin sjunga också.
"Thats what im talking about!" säger jag och flinar mot honom.
När vi var framme gick vi in i byggnaden och möttes av 2 kvinnor som ledde oss till sminkrummet. Kvinnan som hette Melissa sminkar mig med mascara, eyeliner, lite rouge och ljusrosa läppglans. Justin får lite puder på sig och som vanligt försöker han övertala dom att strunta i sminket, men dom bara skrattar. Jag fick en grå silvrig klänning med ett vitt band i midjan och dom lockade mitt hår därefter. Vi ställer backstage och väntar på att han ska ropa ut oss.
"Ge en stor applåd för den stora popsensationen Justin Bieber och dansaren Demi Santiago!" ropar Adam, som intervjuvaren heter
Justin highfivar mig innan vi går ut med ett stort leende på läpparna och sätter oss på stolarna.
"Heeeej, vad kul att ni kunde komma!" säger Adam och ler så tänderna syntes.
"Tack för vi fick komma" ler jag. Justin instämmer och ler.
"Så, ni är bästa vänner, right?" säger Adam.
"Japp, sen två år tillbaka" ler Justin och jag nickar.
"Ni spenderar ju massor av tid tillsammans, eftersom du Demi, dansar på Justin's konserter, blir det inte mycket bråk mellan er?" frågar han.
"Nej, eller inte bråk, mer löjliga tjafs om vem som ska få den sista godisbiten" säger Justin och ett par skratt hörs i publiken. Jag skrattar lite och nickar.
"Berätta något om varandra vi inte vet om er" säger Adam och skrattar lite.
"Killen här är besatt av ordet swag. Det går inte en dag utan att han säger swag" säger jag och skrattar lite. Justin himlar med ögonen. "Inte mitt fel att jag har så mycket swag" flinar han.
"Demi är beroende av nutella" säger han. Jag nickar. "Det är fettgott" säger jag glatt.
"Ja det är gott!" säger Adam och jag ler.
"Inte om du har typ halva burken på mackan" säger Justin och gör en äcklig min.
"Det gör det hela ännu godare" skrattar jag. Adam skrattar till och vänder blad på pappret han har i handen.
"Så Justin, du håller på med ett nytt album?" säger Adam.
"Ja, det heter Believe och jag kommer skriva dom flesta låtarna själv" ler Justin.
Intervjuvn flöt på och det var en riktigt kul intervjuv. Lite annorlunda från dom andra där dom bara pratar om turnéer, album, och sådant som har med karriären attt göra. Nu skulle jag hem till Ryan och Justin till sig, sen börjar världsturnéern. Första stoppet - Tyskland.
Love me or let me go - Chapter 1
Novellen kommer handla om en 17-årig tjej som heter heter Demi Santiago. Hon är bästa kompis med Justin Bieber sen 2 år tillbaka. Hennes föräldrar dog i en bilolycka, så därför bor hon med hennes morbror Ryan Good som är Justin's stylist. Dansa är en stor passion i hennes liv och hon dansar på Justin's konserter, så hon åker runt med honom i stort sett överallt där han ska ha sina konserter. Hon älskar även att sjunga och spela trummor. Hon gillar Justin vilket hon gjort i över en månad men vågar inte säga något, för det kan förstöra deras vänskap.
"Jag vann!" säger jag glatt och dricker lite ur min sprite.
"Nej? Jag åt ju från din tallrik!" protesterar Justin och lägger armarna i kors.
"Jag hade mer pommes än du ju!" insisterar jag och skrattar åt Justin, det är så kul att se på när Justin förlorar, för han ska alltid hitta på en massa ursäkter.
"Demi, du fuskade. Jag har för mycket swagger för att kunna förlora" säger han och flinar.
"You wish" säger jag och himlar med ögonen.
"Att ni alltid ska tävla om allt" säger Kenny som sitter bredvid Justin och skrattar.
"Att jag alltid ska vinna över henne.." suckar Justin. "Du måste lära dig att vinna Demi!" fortsätter han.
"Tönt" säger jag och kastar en brödbit på honom.
"En tönt med swag" säger han och dricker upp sin cola. Jag skrattar och reser mig upp.
"Klara?" frågar jag och lägger upp maten som är kvar på brickan.
Dom nickar och reser sig upp, dom skjuter in stolarna och vi går och slänger våran mat.
Det är rätt lugnt på kafét, det är bara vuxna så ingen verkar se att det är självaste Justin Bieber, den kändaste tonåringen i världen som står här.
"OH MY GOD, DET ÄR JUSTIN BIEBER" hör jag en tjej skrika när vi gått ut från kafét.
Vi vänder oss om och får syn på 3 tjejer som kom springandes mot oss.
"Hej tjejer" säger Justin och ler.
"Hej Justin!" fnissar dom. "Kan vi få ta en bild med dig?" undrar en mörkhårig tjej och sträcker fram en kamera.
"Självklart!" ler han och ger kameran till Kenny. "Demi, kan du vara med också?" frågar en blond tjej.
"Visst" ler jag och ställer mig jämte henne. Kenny ger tillbaka kameran när han tagit kortet och tjejerna tackar och springer iväg fnissandes. "Jag förstår inte varför dom vill att jag ska vara med på bilden, jag är ju inte känd direkt" säger jag när vi går mot Justin's hus.
"Du är bästa kompis med den kändaste tonåringen, och du dansar på mina konserter, så du är känd. Enligt mina fans är du det iallafall" ler han.
"Så jag är känd genom dig då med andra ord" säger jag och sparkar på en sten.
"Ja, men en dag kommer alla känna igen dig genom din dans" säger han.
"Kanske" ler jag. Jag har alltid älskat att dansa, och min dröm är att bli en professionell dansare.
"Never say never" flinar Justin och armbågar mig löst i sidan.
"Never say never" upprepar jag och ler.
"Hej Pattie" hälsar jag när vi kommit innanför Justin's hus.
"Hejhej!" ler hon. "Är du taggad inför turnéen?" frågar hon. Jag ler och nickar. Imorgon börjar Justin's världsturne. Vi ska resa runt i olika länder och uppträda i hela 6 månader.
Justin och jag går upp till honoms rum medans Kenny och Pattie slår sig ner i köket med en kopp kaffe.
"Har du packat?" frågar jag och sätter mig i hans säng. "Japp, allt är packat och klart" flinar han och sätter sig jämte mig med sin laptop. Han loggar in på twitter och Retweetar några fans. Han startar webbkameran och tar en bild på oss två och lägger ut den på twitter.
"Swag" säger Justin plötsligt. "Seriöst, du måste sluta säga swag hela tiden" flinar jag.
"Kan inte, har för mycket swag i mig" säger han och jag slår till honoms löst på armen.
"Inte mer än mig"
"Jag vann!" säger jag glatt och dricker lite ur min sprite.
"Nej? Jag åt ju från din tallrik!" protesterar Justin och lägger armarna i kors.
"Jag hade mer pommes än du ju!" insisterar jag och skrattar åt Justin, det är så kul att se på när Justin förlorar, för han ska alltid hitta på en massa ursäkter.
"Demi, du fuskade. Jag har för mycket swagger för att kunna förlora" säger han och flinar.
"You wish" säger jag och himlar med ögonen.
"Att ni alltid ska tävla om allt" säger Kenny som sitter bredvid Justin och skrattar.
"Att jag alltid ska vinna över henne.." suckar Justin. "Du måste lära dig att vinna Demi!" fortsätter han.
"Tönt" säger jag och kastar en brödbit på honom.
"En tönt med swag" säger han och dricker upp sin cola. Jag skrattar och reser mig upp.
"Klara?" frågar jag och lägger upp maten som är kvar på brickan.
Dom nickar och reser sig upp, dom skjuter in stolarna och vi går och slänger våran mat.
Det är rätt lugnt på kafét, det är bara vuxna så ingen verkar se att det är självaste Justin Bieber, den kändaste tonåringen i världen som står här.
"OH MY GOD, DET ÄR JUSTIN BIEBER" hör jag en tjej skrika när vi gått ut från kafét.
Vi vänder oss om och får syn på 3 tjejer som kom springandes mot oss.
"Hej tjejer" säger Justin och ler.
"Hej Justin!" fnissar dom. "Kan vi få ta en bild med dig?" undrar en mörkhårig tjej och sträcker fram en kamera.
"Självklart!" ler han och ger kameran till Kenny. "Demi, kan du vara med också?" frågar en blond tjej.
"Visst" ler jag och ställer mig jämte henne. Kenny ger tillbaka kameran när han tagit kortet och tjejerna tackar och springer iväg fnissandes. "Jag förstår inte varför dom vill att jag ska vara med på bilden, jag är ju inte känd direkt" säger jag när vi går mot Justin's hus.
"Du är bästa kompis med den kändaste tonåringen, och du dansar på mina konserter, så du är känd. Enligt mina fans är du det iallafall" ler han.
"Så jag är känd genom dig då med andra ord" säger jag och sparkar på en sten.
"Ja, men en dag kommer alla känna igen dig genom din dans" säger han.
"Kanske" ler jag. Jag har alltid älskat att dansa, och min dröm är att bli en professionell dansare.
"Never say never" flinar Justin och armbågar mig löst i sidan.
"Never say never" upprepar jag och ler.
"Hej Pattie" hälsar jag när vi kommit innanför Justin's hus.
"Hejhej!" ler hon. "Är du taggad inför turnéen?" frågar hon. Jag ler och nickar. Imorgon börjar Justin's världsturne. Vi ska resa runt i olika länder och uppträda i hela 6 månader.
Justin och jag går upp till honoms rum medans Kenny och Pattie slår sig ner i köket med en kopp kaffe.
"Har du packat?" frågar jag och sätter mig i hans säng. "Japp, allt är packat och klart" flinar han och sätter sig jämte mig med sin laptop. Han loggar in på twitter och Retweetar några fans. Han startar webbkameran och tar en bild på oss två och lägger ut den på twitter.
"Swag" säger Justin plötsligt. "Seriöst, du måste sluta säga swag hela tiden" flinar jag.
"Kan inte, har för mycket swag i mig" säger han och jag slår till honoms löst på armen.
"Inte mer än mig"
Love you like a love song - Chapter 21 - THE EEEEND
MELANIES PERSPEKTIV - SÖNDAG - BEGRAVNINGEN:
Idag var det alltså begravning. Jag suckade högt och reste mig ur sängen. Jag gick ner till köket och plockade fram frukost på bordet samtidigt som mina ögon blev alldeles tårögda. Jag satte mig ner på en stol och drog handen igenom håret. Detta kommer bli svårt. Jag kommer bryta ihop helt på begravningen. Jag torkade tårarna som runnit ner och åt min frukost. När jag var klar plockade jag undan och la mig i soffan och satte på tvn. Jag ville bara ligga här, jag kände inte för att göra något annat. Pappa var på jobbet, men han skulle komma på begravningen iallafall. Även Chaz, Ryan och Nicole skulle komma. Justin vet jag seriöst inte. Han åkte i fredags och det var en väldigt deppig dag. Sen dess har vi smsat, och ringt varandra så mycket det går, eftersom han är väldigt upptagen just nu. Justin var dock kvar i landet, han hade konserter i olika städer, men han får inte komma tillbaka just hit, vilket han ville, han ville stötta mig på begravningen. Men han var fullbokad, och han kan inte inställa sina konserter och svika sina fans. Och jag förstår honom. Även om jag vill ha honom här så vill jag att han ska ha kul, inte sitta och deppa med mig.
Jag måste ha somnat i soffan, för jag väcktes av pappa senare.
"Mel, vakna, begravningen är om en timme" sa han och skakade lite lätt på mig.
"En timme?!" sa jag och satte mig upp, "Varför väckte du mig inte tidigare?"
"Gumman, du har knappt sovit någonting, jag ville bara låta dig sova ut. Upp med dig nu" log han. Jag reste mig upp och sprang upp till mitt rum. Jag duschade snabbt och drog på mig underkläder och den svarta klänningen. Jag fönade och plattade håret och satte upp i en toffs. Jag sminkade mig med vattenfast mascara, kajal och läppglans. Jag ställde mig framför spegeln och satte i guldiga öronhängen. Jag granskade mig själv i spegeln.
"Vi har samlats här idag..." pratade prästen på men jag lyssnade inte särskilt mycket. Allt jag kunde tänka på var mamma som låg i den vita kistan "Mår du bra?" frågade Nico som satt jämte mig och tog min hand. Jag nickade. Men egentligen mådde jag inte bra alls.
Nicole satt på min vänstra, och jämte henne satt Chaz och Ryan. På min högra sida satt pappa.
"Ge en applåd för hennes dotter Melanie Moore, som ska framföra en låt" sa prästen. Jag reagerade på mitt namn och vände mig mot Nico. Hon nickade och jag reste mig upp. Jag la en rosbukett på kistan och drog fingrarna över kistan. En tår rann ner för min kind. Jag gick och satte mig vid pianot och rättade till micken.
"Min mamma.. hon betyder allt för mig. Hon har alltid stöttat mig och alltid varit där för mig. Hennes cancer har varit svår för oss alla, man gick runt deppig och undrade om hon skulle dö, och när. Jag och min mamma brukade spela piano tillsammans. Det var som våran grej, det var som att vi var dom enda i världen när vi spelade. Sen mamma dog har jag inte spelat någonting. Det påminner för mycket om henne. Men jag vet att hon hade velat att jag skulle fortsätta spela, jag skulle vara glad, jag skulle gå vidare med henne i mitt hjärta." Jag tog en paus, tårarna rann ner för mina kinder och det var svårt att koncentrera sig på att prata när man knappt ser någonting. "Hur som helst, tänkte jag spela en låt för er, för mamma, det var den första låten vi spelade tillsammans" Precis när jag skulle börja spela öppnades dörren. Jag höjde blicken och såg Justin. Min älskade Justin. Han kom. Han log och gick fram och satte sig längst fram bredvid Ryan. Jag torkade tårarna och log lite. Jag satte fingrarna på tangenterna och började spela och sjunga.
(GICK INTE MINSKA FÖR JAG HAR GOOGLE CHROME SRY!)
Hon sjunger denna låten iaf.
The rain falls, to the ground
So much harder when you’re not around
‘Cause my love for you
Is so strong
But is yours really true?
You said you loved me
But my heart still says we’re through
I’m feeling sorrow
But there’s nothing I can do
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
Leaving you
For someone who will love me true
You don’t love me
But you won’t let us be apart
It’s because you know
It will break my heart
But all the while
You’re still unhappy
So desperate to be free
And because I love you, baby
I have to let you be
So be free
I’ll let you go
I only said these things because I love you so
So, be free
I’ll let you go
I know that when you’re gone
I’m gonna miss you so
The rain falls to the ground
So much harder now you’re not around
Alla ställde sig upp och applåderade. Applåderna dånade i öronen. Jag sa "tack" i micken och reste mig upp. Jag gick ner för den korta trappan och möttes av Justin som la armarna om mig och kramade mig hårt. Då brast det ut. Tårarna forsade nerför mina kinder. "Du har aldrig berättat att du kan sjunga" viskade han i mitt öra. Jag log lite smått och kramade honom hårdare.
"Jag trodde inte du skulle komma" sa jag när vi var utanför kyrkan. "Jag kunde inte missa begravningen" sa han och flätade in sina fingrar i mina. Jag log.
"Så hur länge stannar du?" frågade jag. "Jag måste åka tillbaka snart, förlåt" sa Justin.
"Säg inte förlåt" log jag. "Det är okej, vi ses igen" fortsatte jag. Han nickade och kysste mig.
"Du var helt grym Mel!" sa Chaz som kom gåendes med Nico och Ryan. "Vi visste inte att du kunde sjunga!" sa Ryan. Jag gick fram och gav varsin kram. "Tack för ni kom" sa jag.
"Melanie!" ropade en röst bakom mig. Jag vände mig om och där kom pappa. Han gick fram till mig och kramade mig. Jag släppte taget efter en stund och han la armen om mig.
Chaz, Ryan, Nicole och Justin hälsade på pappa. Pappa gillar Justin som tur är.
"Melanie, jag måste åka.." sa Justin tyst och pekade på en svart bil som stog på parkeringen en bit bort. "Åh" mumlade jag. Jag la armana om hans hals och kysste honom och kramade om honom sedan. Hans grepp blev hårdare och jag kände hur något blött träffade min hals. Jag släppte taget och tittade på Justin. Han grät. "Gråt inte, då gråter ju jag" sa jag och kände hur tårarna började rinna. Bilen tutade.
"Jag måste gå, jag kommer och hälsar på, jag lovar. Jag älskar dig mest, det vet du." sa han och kramade mig ännu en gång. "Jag älskar dig" mumlade jag mot hans jacka. Vi släppte taget om varandra och han gick mot parkeringen. Han vände sig om och gjorde ett hjärta med händerna.
"ÄLSKAR DIG!" ropade han. "ÄLSKAR DIG MER" ropade jag tillbaka.
"ÄLSKAR DIG MEST"
"ÄLSKAR DIG MER ÄN MEST"
"ÄLSKAR DIG MER ÄN MER ÄN MEST"
Jag skrattade och vinkade hejdå till honom. Jag torkade tårarna och vände mig mot pappa, Nicole, Chaz och Ryan. "Gruppkram!" sa Nicole och drog in mig i en kram. Där stog vi och kramades. I den stunden bestämde jag mig för att gå vidare. Mamma kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, men jag ska inte gå runt och vara ledsen. Jag ska vara glad. Jag ska göra mamma stolt. Jag ska leva för henne.
dåligt, ja.
Men jag var tvungen att få ett slut på denna så jag kan börja på den nya. :]
Börjar skriva på den direkt, kika in om en stund så finns Kapitel 1 ute! :)
Love you like a love song - Chapter 29
"Söt du är med morgonfrisyr" sa jag och skrattade. Han himlade med ögonen och drog handen genom håret innan han satte sig bredvid mig och la armen om mig. Jag lät huvudet vila mot honoms bröstkorg och lyssna på hans hjärtslag.
"Hello people! Vi har chips och film!" sa Chaz glatt och klev innanför dörren. Bakom honom kom Ryan och Nicole. Jag skrattade lite och stängde dörren.
"Vad är det för film då?" frågade jag och satte mig i soffan.
"The invasion, sen tvingade Nicole oss att titta på Dear John också, om du vill alltså" sa Ryan med ett flin.
Jag hällde upp chipsen i en skål och tog fram godis jag hade hemma och redbull. Jag ställde det på bordet och satte mig i Justin's knä.
"Vilken vill ni se först?" frågade jag. "The Invasion!" utbrast killarna. Nicole suckade och nickade. "Jaja" log hon. Jag satte i filmen och hoppade ner i Justins knä igen. Han gav mig en lång och passionerad kyss men blev avbruten av Chaz.
"Get a room!" sa han och tittade på oss. Jag lipade åt honom och gav Justin en snabb kyss innan jag vände mitt huvud mot filmen.
"OH LOOORD!" skrek Chaz halvägs in i filmen. "Men Chaz, det är ju inte ens läskigt" flinade jag.
"Jo fan, herregud herregud herregud" mumlade han mot en kudde han tryckt mot ansiktet. Justin skrattade och som vanligt fick jag ett automatiskt leende på mitt ansikte. Jag har aldrig hört något gulligare skratt än honoms. Vi tittade klart på filmen och flera gånger hade vi alla fått skrattattacker pga Chaz som höll på att skita ner sig av rädsla. Jag har redan sett den så jag tycker inte filmen var ett dugg läskig.
"Nästaaaa!" sa jag och stoppade in Dear John i dvd:n. Den har jag också sett men det var något år sen. Jag kröp in i Justins famn. När filmen var slut satt både jag och Nicole och asbölade. Jag tittade mot Chazs håll som satt med tårögda ögon.
"Naaaaw Chaz!" utbrast jag och torkade mina egna tårar. Jag tittade på mina blöta fingrar som var helt svarta. Jag vände mig mot Nicole och vi båda brast ut i skratt. Hon hade maskara runt ögonen och över kinderna. "Mel, Nico, andas!" flinade Justin. Jag la ansiktet i händerna och kontrollerade mig själv.
"Är jag fin eller?" sa jag och log med tänderna. "Japp, den finaste, även om du är svart i hela ansiktet" log han. Jag slog honom löst på armen och kysste honom.
"Vad ska vi göra nudå?" sa Ryan. Jag ryckte på axlarna. "Bada?" "Låter bra!"
Alla stack hem och hämtade sina badkläder, och kom tillbaka till mig därefter. Vi fattade tag i varandras händer och hoppade i poolen samtidigt. Efter flera timmars skojande i vattnet gick vi upp. Vi torkade oss och tog på oss våra kläder. Sedan gick vi ut en stund och bara skrattade och pratade om allt möjligt. För en gångs skull kunde jag bara ha kul utan att tänka på mamma.
"Hello people! Vi har chips och film!" sa Chaz glatt och klev innanför dörren. Bakom honom kom Ryan och Nicole. Jag skrattade lite och stängde dörren.
"Vad är det för film då?" frågade jag och satte mig i soffan.
"The invasion, sen tvingade Nicole oss att titta på Dear John också, om du vill alltså" sa Ryan med ett flin.
Jag hällde upp chipsen i en skål och tog fram godis jag hade hemma och redbull. Jag ställde det på bordet och satte mig i Justin's knä.
"Vilken vill ni se först?" frågade jag. "The Invasion!" utbrast killarna. Nicole suckade och nickade. "Jaja" log hon. Jag satte i filmen och hoppade ner i Justins knä igen. Han gav mig en lång och passionerad kyss men blev avbruten av Chaz.
"Get a room!" sa han och tittade på oss. Jag lipade åt honom och gav Justin en snabb kyss innan jag vände mitt huvud mot filmen.
"OH LOOORD!" skrek Chaz halvägs in i filmen. "Men Chaz, det är ju inte ens läskigt" flinade jag.
"Jo fan, herregud herregud herregud" mumlade han mot en kudde han tryckt mot ansiktet. Justin skrattade och som vanligt fick jag ett automatiskt leende på mitt ansikte. Jag har aldrig hört något gulligare skratt än honoms. Vi tittade klart på filmen och flera gånger hade vi alla fått skrattattacker pga Chaz som höll på att skita ner sig av rädsla. Jag har redan sett den så jag tycker inte filmen var ett dugg läskig.
"Nästaaaa!" sa jag och stoppade in Dear John i dvd:n. Den har jag också sett men det var något år sen. Jag kröp in i Justins famn. När filmen var slut satt både jag och Nicole och asbölade. Jag tittade mot Chazs håll som satt med tårögda ögon.
"Naaaaw Chaz!" utbrast jag och torkade mina egna tårar. Jag tittade på mina blöta fingrar som var helt svarta. Jag vände mig mot Nicole och vi båda brast ut i skratt. Hon hade maskara runt ögonen och över kinderna. "Mel, Nico, andas!" flinade Justin. Jag la ansiktet i händerna och kontrollerade mig själv.
"Är jag fin eller?" sa jag och log med tänderna. "Japp, den finaste, även om du är svart i hela ansiktet" log han. Jag slog honom löst på armen och kysste honom.
"Vad ska vi göra nudå?" sa Ryan. Jag ryckte på axlarna. "Bada?" "Låter bra!"
Alla stack hem och hämtade sina badkläder, och kom tillbaka till mig därefter. Vi fattade tag i varandras händer och hoppade i poolen samtidigt. Efter flera timmars skojande i vattnet gick vi upp. Vi torkade oss och tog på oss våra kläder. Sedan gick vi ut en stund och bara skrattade och pratade om allt möjligt. För en gångs skull kunde jag bara ha kul utan att tänka på mamma.
Love you like a love song - Chapter 28
Jag skrev en lapp till pappa - "Åker till Justin's konsert, kommer hem senare" - och gick ut till bilen med dom andra. Ryan hoppade in i förarsätet och började köra mot arenan Justin skulle ha konserten i. Jag skulle ha kul med mina bästa kompisar och världens bästa pojkvän Justin, och mina tankar ska vara hos dom, inte mamma.
Vi fick stå backstage och kolla på Justin när han uppträdde. Jag kunde inte slita blicken från honom. När han började sjunga Down to earth kunde jag inte låta bli att gråta. Låten fick mig att tänka på mamma. Jag torkade tårarna med tröjan och la armarna i kors och tittade på Justin satt och spelade och sjöng helt underbart. Då och då slängde han några blickar mot mitt håll och allt jag kunde göra var att le.
*
Jag satt i soffan hemma hos mig och studerade Justins utmatta ansikte i mitt knä.
"Du var helt awesome ikväll" log jag.
"Tack baby" sa han och kysste mig. Jag log lite och fiskade upp mobilen ur fickan. Jag loggade in på twitter och gick in på Justin's sida. Det var lite tweets om hur han älskar sina fans, konserten var grym, och sådant, men en tweet fick genast min uppmärksamhet. Det stog "I love you M"
"Ehm, Justin.." började jag och visade mobilen för Justin. Han log bara åt mig.
"Vad hände med att hålla det hemligt?" sa jag.
"Men dom vet inte att det är till dig." sa han. "Dom kan säkert lista ut det. Vi har spenderat massor tid med varandra, vilket får dina fans att tro vi dejtar, och nu skriver du I love you M, jag börjar på M. Såklart dom fattar" sa jag och log lite. Han tog min hand och flätade in sina fingrar i mina. "Melanie, slappna av." sa han och blundade. Jag böjde mig ner och gav honom en lång kyss.
Vi fick stå backstage och kolla på Justin när han uppträdde. Jag kunde inte slita blicken från honom. När han började sjunga Down to earth kunde jag inte låta bli att gråta. Låten fick mig att tänka på mamma. Jag torkade tårarna med tröjan och la armarna i kors och tittade på Justin satt och spelade och sjöng helt underbart. Då och då slängde han några blickar mot mitt håll och allt jag kunde göra var att le.
*
Jag satt i soffan hemma hos mig och studerade Justins utmatta ansikte i mitt knä.
"Du var helt awesome ikväll" log jag.
"Tack baby" sa han och kysste mig. Jag log lite och fiskade upp mobilen ur fickan. Jag loggade in på twitter och gick in på Justin's sida. Det var lite tweets om hur han älskar sina fans, konserten var grym, och sådant, men en tweet fick genast min uppmärksamhet. Det stog "I love you M"
"Ehm, Justin.." började jag och visade mobilen för Justin. Han log bara åt mig.
"Vad hände med att hålla det hemligt?" sa jag.
"Men dom vet inte att det är till dig." sa han. "Dom kan säkert lista ut det. Vi har spenderat massor tid med varandra, vilket får dina fans att tro vi dejtar, och nu skriver du I love you M, jag börjar på M. Såklart dom fattar" sa jag och log lite. Han tog min hand och flätade in sina fingrar i mina. "Melanie, slappna av." sa han och blundade. Jag böjde mig ner och gav honom en lång kyss.
"Vi borde gå och lägga oss. Det är sent" mumlade jag. Justin ska sova hos mig, han åker hem imorgon så vi ska spendera så mycket tid som möjligt.
Han nickade och reste sig sakta upp.
Vi gick upp till mitt rum och bytte om, borstade tänderna och la oss i sängen. Justin la armen om mig och drog mig tätt intill honom.
"Älskar dig" mumlade han mot mitt hår.
"Älskar dig mer" sa jag.
"Älskar dig mest" sa han bestämt.
Han nickade och reste sig sakta upp.
Vi gick upp till mitt rum och bytte om, borstade tänderna och la oss i sängen. Justin la armen om mig och drog mig tätt intill honom.
"Älskar dig" mumlade han mot mitt hår.
"Älskar dig mer" sa jag.
"Älskar dig mest" sa han bestämt.
"Älskar dig mer än mest" sa jag och flinade. "Jag älskar dig mer än mer än mest." Jag fattade knappt vad han sa. "Jag förstog inte heller vad jag sa, men jag älskar dig mest i hela världen iallafall." sa han och skrattade. Jag blundade med ett leende på läpparna och föll i en djup sömn.
Jag vaknade nästa morgon av mig själv. Jag sneglade åt Justin's håll och såg att han sov. Jag drog mig försiktigt ut ur hans grepp och reste mig upp utan att väcka honom.
Jag trippade ner för trappan och satte mig i vardagsrummet. Jag satte på tvn och bläddrade bland kanalerna. Jag skulle precis ge upp och stänga av tvn tills jag såg en intervjuv med Justin. Det var inget speciellt, dom pratade om hans turnéer, album, och lite random saker men ingenting om mig.
"Vad gör du?" sa någon hes röst bakom mig. Med ett ryck vände jag mig om och möttes av ett brett flin på Justin's ansikte. Hans hår var morgonruffsigt och stog åt alla håll, så sjukt gulligt.
"Söt du är med morgonfrisyr" sa jag och skrattade. Han himlade med ögonen och drog handen genom håret innan han satte sig bredvid mig och la armen om mig. Jag lät huvudet vila mot honoms bröstkorg och lyssna på hans hjärtslag.
Jag vaknade nästa morgon av mig själv. Jag sneglade åt Justin's håll och såg att han sov. Jag drog mig försiktigt ut ur hans grepp och reste mig upp utan att väcka honom.
Jag trippade ner för trappan och satte mig i vardagsrummet. Jag satte på tvn och bläddrade bland kanalerna. Jag skulle precis ge upp och stänga av tvn tills jag såg en intervjuv med Justin. Det var inget speciellt, dom pratade om hans turnéer, album, och lite random saker men ingenting om mig.
"Vad gör du?" sa någon hes röst bakom mig. Med ett ryck vände jag mig om och möttes av ett brett flin på Justin's ansikte. Hans hår var morgonruffsigt och stog åt alla håll, så sjukt gulligt.
"Söt du är med morgonfrisyr" sa jag och skrattade. Han himlade med ögonen och drog handen genom håret innan han satte sig bredvid mig och la armen om mig. Jag lät huvudet vila mot honoms bröstkorg och lyssna på hans hjärtslag.
SÅHÄR GÖR VI
Jag skriver några till kapitel på Love you like a love song så den avslutas, sen börjar jag på en ny, en bättre. :)
<3
Ny novell?
Känner att det har blivit så dålig uppdatering på Love you like a love song, har liksom ingen ork att skriva på den pga det, så jag tänkte höra med er vad ni tycker, ska jag börja på en helt ny, med bättre uppdatering, alltså 2-3 kapitel per dag eller ha kvar denna men då blir det runt 1 kapitel om dagen? För jag har en massa ny insperation men isåfall kommer det på den nya novellen.
Love you like a love song - Chapter 27
"Ge fan i Justin, fattar du? Du ska inte komma och tro att du är något för du är kompis med honom." sa hon och tog ett steg närmre mig.
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt.
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt.
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"
Med en suck stängde jag dörren efter mig. Jag förstår inte hur Amber orkar. Jag sprang upp på mitt rum och slängde mig i sängen och direkt brast jag ut i gråt. Jag lät tårarna rinna nerför mina kinder som hade börjat svida efter allt gråt. Jag gick fram till min laptop och loggade in på twitter. Jag har inte varit inne där på evigheter. Jag tittade mina mentions som rullade in en efter en, och alla var inte snälla. Det stog saker som "Låt bli Justin jävla hora" "Jävla famewhore, ska döda dig" Jag har fått mycket dödshot på sistone. Eftersom jag lätt tar åt mig så försöker jag inte att läsa, men det är svårt att låsa bli. Men dom var bara avundsjuka. Ja, så var det. Dom var avundsjuka på att jag hade världens underbaraste pojkvän. Plötsligt ringde det på dörren där nere. Jag reste mig upp och sprang ner till nervåningen och öppnade dörren, där stog Chaz, Ryan och Nicole. När dom såg att jag grät gick alla in och kramade om mig.
"Okej, så, varför är ni inte i skolan?" frågade jag när vi släppt varandra.
"Ehm, vi slutade den precis?" sa Chaz och såg på mig som om jag var dum i huvudet.
"Va?" sa jag förvirrat. "Vad är klockan?" fortsatte jag. "Halv tre" sa Nico och log. Jag nickade och gick ut i köket med dom andra bakom mig.
"Ehm, vi slutade den precis?" sa Chaz och såg på mig som om jag var dum i huvudet.
"Va?" sa jag förvirrat. "Vad är klockan?" fortsatte jag. "Halv tre" sa Nico och log. Jag nickade och gick ut i köket med dom andra bakom mig.
"Redo för konserten sen då?" sa Ryan när vi satt i soffan och tittade på tv och åt pizza. Jag nickade och lutade mig bakåt i soffan och kände hur mätt jag var. Chaz gav ifrån sig en hög och lång rap. "Men eeeeeeeeew Chaz!" klagade jag. "Gud vad mätt jag är!" sa han och klappade sig på magen. Plötsligt kände jag hur mobilen plingade till. Jag fiskade upp mobilen och öppnade upp smset jag fått. Hela min kropp blev varm när jag läste Justin<3 på skärmen. Jag öppnade smset.
"Hej baby, du kommer väl på konserten? Puss<3" "Självklart älsk :)<3" "Längtar redan" Jag log för mig själv, fattar inte hur Justin hade velat ha just mig, av alla i världen, mig.
"Konserten börjar om typ 50 minuter, vi kanske ska göra iordning oss?" sa jag. Dom instämde och hjälpte mig med att plocka in allting i köket igen. Jag tog på mig ett lila linne, svarta jeansleggins med nitbälte och en svart skinnjacka. Jag lockade håret smått och kletade på lite maskara.
"Får jag låna din plattång?" frågade Nico. "Du behöver inte ens fråga" log jag och la ner nycklar, pengar och mobil i min svarta väska.
Vi ställde oss framför spegeln och granskade våra kläder. Hon pillade på mig men drog tillbaka den snabbt och gjorde en plågsam min. "Vad?" frågade jag förvirrat.
"Du är het!" fnissade hon. Jag skrattade åt hennes dåliga humor och vände mig om till henne. "Du också!" skrattade jag och gick ner till nerevåningen med Nicole bakom mig. Vi ropade på Chaz och pRyan som kort därefter kom ut med svarta byxor och olika t-shirtar med tryck på.
Jag skrev en lapp till pappa - "Åker till Justin's konsert, kommer hem senare" - och gick ut till bilen med dom andra. Ryan hoppade in i förarsätet och började köra mot arenan Justin skulle ha konserten i. Jag skulle ha kul med mina bästa kompisar och världens bästa pojkvän Justin, och mina tankar ska vara hos dom, inte mamma.
"Hej baby, du kommer väl på konserten? Puss<3" "Självklart älsk :)<3" "Längtar redan" Jag log för mig själv, fattar inte hur Justin hade velat ha just mig, av alla i världen, mig.
"Konserten börjar om typ 50 minuter, vi kanske ska göra iordning oss?" sa jag. Dom instämde och hjälpte mig med att plocka in allting i köket igen. Jag tog på mig ett lila linne, svarta jeansleggins med nitbälte och en svart skinnjacka. Jag lockade håret smått och kletade på lite maskara.
"Får jag låna din plattång?" frågade Nico. "Du behöver inte ens fråga" log jag och la ner nycklar, pengar och mobil i min svarta väska.
Vi ställde oss framför spegeln och granskade våra kläder. Hon pillade på mig men drog tillbaka den snabbt och gjorde en plågsam min. "Vad?" frågade jag förvirrat.
"Du är het!" fnissade hon. Jag skrattade åt hennes dåliga humor och vände mig om till henne. "Du också!" skrattade jag och gick ner till nerevåningen med Nicole bakom mig. Vi ropade på Chaz och pRyan som kort därefter kom ut med svarta byxor och olika t-shirtar med tryck på.
Jag skrev en lapp till pappa - "Åker till Justin's konsert, kommer hem senare" - och gick ut till bilen med dom andra. Ryan hoppade in i förarsätet och började köra mot arenan Justin skulle ha konserten i. Jag skulle ha kul med mina bästa kompisar och världens bästa pojkvän Justin, och mina tankar ska vara hos dom, inte mamma.
Love you like a love song - Chapter 26
"Hon är död" viskade jag. Jag kunde knappt prata för alla jäkla tårar som rann nerför mina kinder. "Jag vet, jag vet, schh" sa han tyst och kramade mig hårdare. Hans kramar fick mig att må bra, även om jag var så ledsen att jag kunde lägga mig på vägen och låta en lastbil köra över mig.
Han kysste mig på huvudet, "det kommer bli bra" viskade han. Men det kommer inte bli bra. Mamma är död, ingenting kommer vara detsamma.
"Du måste äta något." sa pappa bestämt och la en tallrik med smörgåsar på mitt nattduksbord.
"Jag vill inte ha." mumlade jag mot kudden.
"Melanie, jag vet att det är svårt för dig, det är svårt för oss alla men du kan inte skita i din hälsa. Du har inte ens sovit någonting sen hon försvann." sa han och la handen mjukt på min arm. Jag svarade inte. Jag kände hur pappa reste sig upp och försvann nerför trappan. Jag reste mig upp och torkade mina tårar med tröjärmen. Jag tog en tugga av smörgåsen men la ner resten på tallriken igen. Jag kände mig inte alls hungrig, jag mådde illa, om jag skulle ätit upp hela skulle jag bara spytt ut den igen. Jag la mig ner i sängen igen och blundade. Jag hade tagit ledigt från skolan resten av dagarna, sen på fredag ska vi ha skolavslutning, så den ska jag gå på. På söndagen är det begravning för mamma.
Det knackade på dörren och bara någon sekund senare kom pappa in.
"Jag måste till jobbet, jag måste jobba övertid ifall jag ska få något ledigt så jag kommer hem sent ikväll, klarar du dig själv gumman?" frågade han. Jag nickade. "Bra, och försök äta något" sa han och tittade menande mot maten på nattduksbordet.
*
Klockan var runt 11 och jag väntade på att dom andra skulle sluta skolan. Justin var på någon intervjuv sen skulle han ha en konsert vi skulle gå på. Jag tittade på tv en stund men bestämde mig för att gå ut och ta lite luft. Jag drog på mig mjukisbyxor, hoodie och en t-shirt med tryck på och knöt mina converse. Jag tog min vita väska med pengar, nycklar och mobil i. Jag tog på mig en mörkblå keps och gick ut. Jag började gå mot Starbucks. När jag var framme beställde jag en capuccino och satte mig ner vid ett bord. Jag fingrade lite med dragkedjan på min tröja och drack lite. Jag slängde drickan när jag var klar och gick ut igen. Solen lös men det blåste rätt mycket. Jag började tänka på mamma igen, jag kan inte fatta att hon är död. Jag kommer aldrig få se henne igen. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag torkade snabbt bort dom. Plötsligt hörde jag några klick-ljud, och innan jag visste ordet av det var jag omringad av paparazzis.
"Melanie! Varför grät du?" "Dejtar du Justin Bieber?" "Var har du Justin?!" "Vad hände på sjukhuset?" "Är det sant att din mamma är död?"
"Jag dejtar inte Justin" sa jag samtidigt som jag gick hemmåt.
"Vad hände på sjukhuset?" frågade en kvinna med blont hår. "Privat" mumlade jag och kände hur ännu en tår rann ner. Jag torkade den snabbt i hopp om att ingen märkte.
"Dog din mamma?" sa en gubbe. "Vi tror att din mamma hade cancer, är det sant?" frågade en annan. Jag började gå snabbare bort från alla paparazzis men dom följde bara efter. Jag började springa och sprang tills jag såg en lekplats. Jag sprang och satte mig bakom en buske och tittade mig omkring efter paparazzisarna. Inga syntes till. Jag reste mig upp och suckade högt. Jag började gå hemmåt. På vägen hem stötte jag på Amber.
"Men gud, hej! Är det inte skolkaren va? Hur mår din mamma? Hörde att hon har dött" sa hon och skrattade till. "Vafan vill du?" sa jag och försökte låta stark men egentligen höll jag på att bryta ihop.
"Ge fan i Justin, fattar du? Du ska inte komma och tro att du är något för du är kompis med honom." sa hon och tog ett steg närmre mig.
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt.
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"
"Du måste äta något." sa pappa bestämt och la en tallrik med smörgåsar på mitt nattduksbord.
"Jag vill inte ha." mumlade jag mot kudden.
"Melanie, jag vet att det är svårt för dig, det är svårt för oss alla men du kan inte skita i din hälsa. Du har inte ens sovit någonting sen hon försvann." sa han och la handen mjukt på min arm. Jag svarade inte. Jag kände hur pappa reste sig upp och försvann nerför trappan. Jag reste mig upp och torkade mina tårar med tröjärmen. Jag tog en tugga av smörgåsen men la ner resten på tallriken igen. Jag kände mig inte alls hungrig, jag mådde illa, om jag skulle ätit upp hela skulle jag bara spytt ut den igen. Jag la mig ner i sängen igen och blundade. Jag hade tagit ledigt från skolan resten av dagarna, sen på fredag ska vi ha skolavslutning, så den ska jag gå på. På söndagen är det begravning för mamma.
Det knackade på dörren och bara någon sekund senare kom pappa in.
"Jag måste till jobbet, jag måste jobba övertid ifall jag ska få något ledigt så jag kommer hem sent ikväll, klarar du dig själv gumman?" frågade han. Jag nickade. "Bra, och försök äta något" sa han och tittade menande mot maten på nattduksbordet.
*
Klockan var runt 11 och jag väntade på att dom andra skulle sluta skolan. Justin var på någon intervjuv sen skulle han ha en konsert vi skulle gå på. Jag tittade på tv en stund men bestämde mig för att gå ut och ta lite luft. Jag drog på mig mjukisbyxor, hoodie och en t-shirt med tryck på och knöt mina converse. Jag tog min vita väska med pengar, nycklar och mobil i. Jag tog på mig en mörkblå keps och gick ut. Jag började gå mot Starbucks. När jag var framme beställde jag en capuccino och satte mig ner vid ett bord. Jag fingrade lite med dragkedjan på min tröja och drack lite. Jag slängde drickan när jag var klar och gick ut igen. Solen lös men det blåste rätt mycket. Jag började tänka på mamma igen, jag kan inte fatta att hon är död. Jag kommer aldrig få se henne igen. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag torkade snabbt bort dom. Plötsligt hörde jag några klick-ljud, och innan jag visste ordet av det var jag omringad av paparazzis.
"Melanie! Varför grät du?" "Dejtar du Justin Bieber?" "Var har du Justin?!" "Vad hände på sjukhuset?" "Är det sant att din mamma är död?"
"Jag dejtar inte Justin" sa jag samtidigt som jag gick hemmåt.
"Vad hände på sjukhuset?" frågade en kvinna med blont hår. "Privat" mumlade jag och kände hur ännu en tår rann ner. Jag torkade den snabbt i hopp om att ingen märkte.
"Dog din mamma?" sa en gubbe. "Vi tror att din mamma hade cancer, är det sant?" frågade en annan. Jag började gå snabbare bort från alla paparazzis men dom följde bara efter. Jag började springa och sprang tills jag såg en lekplats. Jag sprang och satte mig bakom en buske och tittade mig omkring efter paparazzisarna. Inga syntes till. Jag reste mig upp och suckade högt. Jag började gå hemmåt. På vägen hem stötte jag på Amber.
"Men gud, hej! Är det inte skolkaren va? Hur mår din mamma? Hörde att hon har dött" sa hon och skrattade till. "Vafan vill du?" sa jag och försökte låta stark men egentligen höll jag på att bryta ihop.
"Ge fan i Justin, fattar du? Du ska inte komma och tro att du är något för du är kompis med honom." sa hon och tog ett steg närmre mig.
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt.
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"
HEMMAA!
Kom hem nyss typ, men tyvärr får ni vänta ett tag för ett nytt kapietl för jag måste packa upp, duscha, äta och sen måste jag dessutom läsa om novellen, för jag har glömt det mesta hehe :]
Ang kapitel 22 har jag ingen aning om var det är, hittar det inte någonstans :s
Lite synd att det är borta eftersom det hände lite i den, dom blev iallafall tillsammans i kapitlet.
Ang kapitel 22 har jag ingen aning om var det är, hittar det inte någonstans :s
Lite synd att det är borta eftersom det hände lite i den, dom blev iallafall tillsammans i kapitlet.
Love you like a love song - Chapter 25
"Vem är den söta tjejen Justin?" frågade hon. "Hon är en av mina bästa vänner!" log jag. "Aha? Bara vänner?" flinade hon. "Bara vänner" skrattade jag. Hon bytte äntligen samtalsämne och började prata på om annat. Efter någon halvtimme var interjuvn slut. Scooter highfivade mig, "Grymt! Är du taggad för Kanada nudå?" sa han. "Hell yeah" flinade jag. Jag skulle äntligen få se Melanie igen.
(andra kläder, annan bakrund och nersläppt hår haha)
MELANIES PERSPEKTIV
Klockan var 18.20 och jag hade suttit med mamma på sjukhuset i flera timmar. Nico, Chaz och Ryan kom ner en stund men dom var hemma nu igen. Pappa var tvungen att åka till jobbet för bara en stund sen, det var något krisläge han verkligen inte kunde gå ifrån, hur mycket han än ville stanna. Jag avbröts av mina tankar när maskinen började pipa, jag fick panik och tittade upp mot mamma, hon reagerade inte. "Mamma!?" sa jag och skakade lite lätt på henne. Mamma började hosta hysteriskt. En massa läkare kom in och försökte köra ut mig. "Nej! Mamma!" skrek jag panikslaget och sprattlade i läkarens famn. Läkaren var för stark, han körde ut mig och låste dörren efteråt. Jag tittade in genom fönstret och jag såg hur dom tittade pulsen på henne. Jag vände bort huvudet och gled ner längs väggen och satte mig på golvet. Tårarna forsade ner för mina kinder. Mamma får inte dö, inte nu, inte än. Jag försökte intala mig själv att hon kommer överleva, men jag trodde inte ens på mina ord. Dörren öppnades och läkarna försvann iväg mot korridorerna, men en kvinna stannade framför mig. "Det där var din mamma va?" frågade hon. Jag nickade och torkarna tårarna även om det inte hjälpte ett dugg. "Vad hände?" frågade jag hackigt. "Gumman, jag är så ledsen.." sa hon sorgset. Nejnejnejnej! "Är.. hon död?" frågade jag och fick ännu mer tårar. Hon nickade sakta. "Hon är i himmlen nu, hon är fri från smärtan" sa hon lugnt. Jag reste mig upp och sprang ut genom utgången. Jag satte mig på en bänk och drog fingrarna genom håret med handflatorna mot pannan. Jag kunde inte fatta att hon var död, jag visste att dagen skulle komma, men inte idag! Jag stängde ögonen och lät tårarna forsa nerför mina kinder.
Plötsligt hörde jag en massa klick-ljud, och skrik. Jag reagerade på Justins namn. Jag tittade upp och där var han, finare än någonsin. Han var omringad av paparazzis som skrek från alla håll. När han fick syn på mig fick han genast fart och trängde sig fram mellan alla paparazzis och sprang mot mig. Jag reste mig upp och han slog armarna om mig. Jag la armarna om hans hals och grät ut i honoms famn. "Hon är död, Justin" snyftade jag. "Jag är så ledsen, Mel" sa han och kramade mig hårdare. Alla paparazzis omringade oss och skrek. Jag grävde ner ansiktet i Justins hals och blundade. Hans kramar gav ifrån sig en trygghet ingen annan kan ge.
"Varför gråter hon?" "Justin vem är hon!?" "Justin!" "Är det sant att ni dejtar?" "Vad har hänt med henne?!" "Vad gör ni på sjukhuset?!" "Har någon dött?" skrek alla paparazzis. Till slut blev allt bara för jobbigt så Justin tog min hand och vi sprang in genom ingången och låste in oss på toaletten.
Han satte sig på toalocket och drog ner mig i hans knä. Han la armarna om mig och kramade om mig hårt. "Hon är död" viskade jag. Jag kunde knappt prata för alla jäkla tårar som rann nerför mina kinder. "Jag vet, jag vet, schh" sa han tyst och kramade mig hårdare. Hans kramar fick mig att må bra, även om jag var så ledsen att jag kunde lägga mig på vägen och låta en lastbil köra över mig.
Han kysste mig på huvudet, "det kommer bli bra" viskade han. Men det kommer inte bli bra. Mamma är död, ingenting kommer vara detsamma.
(andra kläder, annan bakrund och nersläppt hår haha)
MELANIES PERSPEKTIV
Klockan var 18.20 och jag hade suttit med mamma på sjukhuset i flera timmar. Nico, Chaz och Ryan kom ner en stund men dom var hemma nu igen. Pappa var tvungen att åka till jobbet för bara en stund sen, det var något krisläge han verkligen inte kunde gå ifrån, hur mycket han än ville stanna. Jag avbröts av mina tankar när maskinen började pipa, jag fick panik och tittade upp mot mamma, hon reagerade inte. "Mamma!?" sa jag och skakade lite lätt på henne. Mamma började hosta hysteriskt. En massa läkare kom in och försökte köra ut mig. "Nej! Mamma!" skrek jag panikslaget och sprattlade i läkarens famn. Läkaren var för stark, han körde ut mig och låste dörren efteråt. Jag tittade in genom fönstret och jag såg hur dom tittade pulsen på henne. Jag vände bort huvudet och gled ner längs väggen och satte mig på golvet. Tårarna forsade ner för mina kinder. Mamma får inte dö, inte nu, inte än. Jag försökte intala mig själv att hon kommer överleva, men jag trodde inte ens på mina ord. Dörren öppnades och läkarna försvann iväg mot korridorerna, men en kvinna stannade framför mig. "Det där var din mamma va?" frågade hon. Jag nickade och torkarna tårarna även om det inte hjälpte ett dugg. "Vad hände?" frågade jag hackigt. "Gumman, jag är så ledsen.." sa hon sorgset. Nejnejnejnej! "Är.. hon död?" frågade jag och fick ännu mer tårar. Hon nickade sakta. "Hon är i himmlen nu, hon är fri från smärtan" sa hon lugnt. Jag reste mig upp och sprang ut genom utgången. Jag satte mig på en bänk och drog fingrarna genom håret med handflatorna mot pannan. Jag kunde inte fatta att hon var död, jag visste att dagen skulle komma, men inte idag! Jag stängde ögonen och lät tårarna forsa nerför mina kinder.
Plötsligt hörde jag en massa klick-ljud, och skrik. Jag reagerade på Justins namn. Jag tittade upp och där var han, finare än någonsin. Han var omringad av paparazzis som skrek från alla håll. När han fick syn på mig fick han genast fart och trängde sig fram mellan alla paparazzis och sprang mot mig. Jag reste mig upp och han slog armarna om mig. Jag la armarna om hans hals och grät ut i honoms famn. "Hon är död, Justin" snyftade jag. "Jag är så ledsen, Mel" sa han och kramade mig hårdare. Alla paparazzis omringade oss och skrek. Jag grävde ner ansiktet i Justins hals och blundade. Hans kramar gav ifrån sig en trygghet ingen annan kan ge.
"Varför gråter hon?" "Justin vem är hon!?" "Justin!" "Är det sant att ni dejtar?" "Vad har hänt med henne?!" "Vad gör ni på sjukhuset?!" "Har någon dött?" skrek alla paparazzis. Till slut blev allt bara för jobbigt så Justin tog min hand och vi sprang in genom ingången och låste in oss på toaletten.
Han satte sig på toalocket och drog ner mig i hans knä. Han la armarna om mig och kramade om mig hårt. "Hon är död" viskade jag. Jag kunde knappt prata för alla jäkla tårar som rann nerför mina kinder. "Jag vet, jag vet, schh" sa han tyst och kramade mig hårdare. Hans kramar fick mig att må bra, även om jag var så ledsen att jag kunde lägga mig på vägen och låta en lastbil köra över mig.
Han kysste mig på huvudet, "det kommer bli bra" viskade han. Men det kommer inte bli bra. Mamma är död, ingenting kommer vara detsamma.
Love you like a love song - Chapter 24
Justin kramade först om Ryan och Chaz och gjorde sitt konstiga handslag med dom, sen Nicole och sist mig. "Jag skulle kyssa dig om jag kunde." mumlade han i mitt hår. "Justin, kom nu!" hörde jag Pattie säga. Han kramade om mig extra hårt och släppte sedan taget.
Veckorna rullade på, jag var hos mamma varje dag efter skolan, hon var riktigt dålig. Justin och jag smsade, ringde och skypade när han var ledig. På tal om Justin, han kommer och hälsar om bara någon dag på för han skulle på någon gala här i Kanada. Jasmine Villegas skulle tydligen vara med på Justin's turné och sjunga Overboard med honom. Jag hade blivit lite sur över att han inte berättat för Nicole berättade att dom hade haft något på G för ett tag sen. Men vi blev snabbt sams igen, jag litar på honom. Jag hade berättat för mamma och hon blev glad för min skull. Chaz, Ryan och Nicole var med mig på sjukhuset ibland, men nu när hon mår såhär vill jag vara ensam med henne. Pappa har fått ledigt rätt mycket så han har kunnat vara med oss också, men han måste snart börja jobba igen för hans lön minskar.
Jag vaknade nästa morgon av det jobbiga alarmet. Jag skulle vara ledig från skolan idag, så jag kunde vara hos mamma. Jag låste in mig på badrummet och drog av mig mina kläder. Jag klev in i duschen och gjorde det vanliga där inne. Jag virade en handduk runt om mig och gick ut till min garderob. Jag tog på mig svarta trosor & en matchande bh, en vit tröja med spetsränder och ett par svarta jeansleggins. Jag gick mot nattduksbordet och plockade upp min mobil. 2 sms, ett från Justin, och ett från Nicole. Jag läste Justin's först för det var längst upp.
"Hej sötnos, tänkte bara säga att jag kommer hem senare<3"
"Hej snygging. Fan va bra, saknar dig<3" Jag hann inte öppna upp nästa sms förens jag fick ett till av Justin. "Saknar dig också, mest av allt" Jag log och öppnade upp smsen från Nicole.
"Kommer du till skolan idag? Vi saknar dig!<3"
"Nej, jag vill vara hos mamma :(<3" Jag la ner mobilen i fickan och tog med mig väskan ner. Jag knöt mina converse och gick ut. Precis som han sagt, stog pappa där med bilen. Jag hoppade in och möttes i en kram. Hans ögon var röda och han hade ränder längs kinderna. Jag suckade och vred på radion. Pray av Justin Bieber spelades. Gud vilken tajming. Jag lutade mig bakåt i sätet och lät hans underbara röst fylla mina öron.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag skulle in hos Ellen Degeneres show om bara några minuter, sen ska jag till Kanada igen. Hon pratade lite som vanligt i början. "GIVE IT UP FOR JUSTIN BIEBER!" skrek hon. Dom stora portarna öppnades och skriken blev högre. Jag gjorde peacetecknet och gick och kramade Ellen. Jag satte mig i den röda soffan och log mot publiken. Hon frågade lite om min turné, album, fans och det vanliga. "Så, Justin, du var i din hemmastad Stratford i 2 veckor?" sa hon med ett flin på ansiktet. Jag nickade. "Du sågs mycket med denna tjejen.." sa hon och en bild kom upp på den stora skärmen.
Jag sneglade på bilden, så jävla fin var hon.
"Vem är hon Justin?" frågade hon. "Hon är en av mina bästa vänner!" log jag. "Aha? Bara vänner?" flinade hon. "Bara vänner" skrattade jag. Hon bytte äntligen samtalsämne och började prata på om annat. Efter någon halvtimme var interjuvn slut. Scooter highfivade mig, "Grymt! Är du taggad för Kanada nudå?" sa han. "Hell yeah" flinade jag. Jag skulle äntligen få se Melanie igen.
"Hej sötnos, tänkte bara säga att jag kommer hem senare<3"
"Hej snygging. Fan va bra, saknar dig<3" Jag hann inte öppna upp nästa sms förens jag fick ett till av Justin. "Saknar dig också, mest av allt" Jag log och öppnade upp smsen från Nicole.
"Kommer du till skolan idag? Vi saknar dig!<3"
"Nej, jag vill vara hos mamma :(<3" Jag la ner mobilen i fickan och tog med mig väskan ner. Jag knöt mina converse och gick ut. Precis som han sagt, stog pappa där med bilen. Jag hoppade in och möttes i en kram. Hans ögon var röda och han hade ränder längs kinderna. Jag suckade och vred på radion. Pray av Justin Bieber spelades. Gud vilken tajming. Jag lutade mig bakåt i sätet och lät hans underbara röst fylla mina öron.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag skulle in hos Ellen Degeneres show om bara några minuter, sen ska jag till Kanada igen. Hon pratade lite som vanligt i början. "GIVE IT UP FOR JUSTIN BIEBER!" skrek hon. Dom stora portarna öppnades och skriken blev högre. Jag gjorde peacetecknet och gick och kramade Ellen. Jag satte mig i den röda soffan och log mot publiken. Hon frågade lite om min turné, album, fans och det vanliga. "Så, Justin, du var i din hemmastad Stratford i 2 veckor?" sa hon med ett flin på ansiktet. Jag nickade. "Du sågs mycket med denna tjejen.." sa hon och en bild kom upp på den stora skärmen.
Jag sneglade på bilden, så jävla fin var hon.
"Vem är hon Justin?" frågade hon. "Hon är en av mina bästa vänner!" log jag. "Aha? Bara vänner?" flinade hon. "Bara vänner" skrattade jag. Hon bytte äntligen samtalsämne och började prata på om annat. Efter någon halvtimme var interjuvn slut. Scooter highfivade mig, "Grymt! Är du taggad för Kanada nudå?" sa han. "Hell yeah" flinade jag. Jag skulle äntligen få se Melanie igen.
Love you like a love song - Chapter 23
Jag var glad över vad som nyss hänt, men vad händer nu? Jag åker imorgon. Jag var bara tvungen att berätta för henne innan jag åker, jag behövde få ut det, och känna hennes läppar mot mina. Men jag förväntade mig inte att hon skulle känna likadant, som hon antagligen gjorde.
MELANIES PERSPEKTIV
Klockan var runt 12 på natten, så vi bestämde oss för att sova. Jag och Justin skulle dela säng, Nicole med Ryan i hans rum, och Chaz på en madrass i Ryans rum. Ryan hade bytt blickar med alla och sedan förslagit att jag skulle sova med Justin. Jag vet inte Justin sagt något men jag har iallafall inget emot att sova med honom. Jag drog på mig ett vitt linne och ett par gråa mjukisshorts. Jag borstade igenom håret och medans jag satte upp håret i en bulle kom Justin och kramade mig bakifrån. Han kysste mig på halsen vilket fick mig att rysa till. Jag vände mig om och min blick drogs ner till hans mage, han stog utan tröja. "You like what you see?" sa han flirtigt och flinade. Jag nickade och skrattade till. "Vem gör inte?" Jag la armarna om honom och gav honom en lång kyss på läpparna. Han särade på läpparna och våra tungor lekte med varandra. Jag drog ner handen mot hans mage och smekte den, seriöst, hur jävla snygg får man vara? Jag backade och la mig i sängen utan att avbryta kyssen och han la sig över mig. Vi låg och strulade en stund, men sen släckte vi lampan och kröp under täcket. Han pussade mig på pannan och la armen om mig. En stund efter somnade jag med ett leende på läpparna.
Nästa morgon vaknade jag av att jag fick en massa pussar i ansiktet. "Goodmorning sunshine!" sa Justin och log. "Vad är klockan?" frågade jag sömingt. "Tio, vi åker om en och en halv timma" sa han. När han sa det stack det till i hjärtat. Jag kommer inte se honom på 6 månader. "Justin, hur gör vi med.. oss?" sa jag osäkert. Han log smått, "Vi klarar det, jag kommer kunna hälsa på nån gång ibland, och ni kan också komma någon vecka" sa han. "Mh.. Glöm mig inte bara" sa jag och reste mig upp. "Aldrig." sa han och drog in mig i en kram. Jag gick till min väska och tog av mig t-shirten utan att tänka på att Justin stog där bakom. Jag tog på mig ett par gråa byxor, vitt linne och en beige magtröja. Jag struntade i sminket, det kommer ändå bara bli utkletat av tårar.. Jag borstade igenom mitt hår och gick in i badrummet. Jag borstade snabbt tänderna och gick tillbaka in till Justin igen. Jag slängde mig i sängen och suckade. "Fan att du måste åka.." mumlade jag. Han la sig ner bredvid mig och sa ingenting, bara tittade i mina ögon med sina nötbruna ögon. Han kysste mig mjukt som sen ledde till hångel.
En och en halv timme senare satt vi i bilen på väg till flygplatsen. Pattie och Kenny sitter längst fram, medans vi andra sitter här bak. Believe me, det är en stor jäkla bil, haha. Kenny hade tydligen varit ledig nu när Justin var i Stratford, så det var därför han inte hade varit med Justin förut när vi gick ut. Vi alla satt iallafall och babblade på som vanligt, dock var vi alla lite deppiga, men vi försökte att inte tänka på det, än. Justin envisades om att hålla min hand, jag ville inte för att alla, även Pattie och Kenny skulle se, men han lyckades övertala mig. Alla såg men ingen sa någonting om det, vilket var skönt. Jag och Justin ska iallafall hålla det här hemligt, för media då. När vi äntligen var framme hoppade vi ut ur bilen och gick in genom ingången. Det var helt galet, det var en massa skrikande fans och paparazzis, och flera vakter - plus Kenny - fick hjälpa till att hålla dom borta. Justin kramade först om Ryan och Chaz och gjorde sitt konstiga handslag med dom, sen Nicole och sist mig. "Jag skulle kyssa dig om jag kunde." mumlade han i mitt hår. "Justin, kom nu!" hörde jag Pattie säga. Han kramade om mig extra hårt och släppte sedan taget.
Tråkigt inlägg. Detta är som sagt tidinställt inlägg, har skrivit flera kapitel i rad så det blir bara konstigt nu haha.
Aja, kommentera? :)
Love you like a love song - Chapter 21
"Justin! Stirra inte!" skrattade Mel och slog mig löst på armen. "Sluta var så snygg då" sa jag och låste in mig på badrummet och bytte om. Denna gången stirrade Melanie på mig. Hennes blick fastnade på min mage. Jag log för mig själv. "Melanie! Sluta stirra!" härmade jag henne. Hon tittade upp och lipade mig mig innan hon gick ner för trappan och ut till dom andra.
MELANIES PERSPEKTIV
Efter att ha badat i några timmar la vi oss på solstolarna och lät värmen torka våran hud. "Kan vi inte dra och göra något?" sa Chaz. "Som?" "Vet inte, vi bara går någonstans" sa han. "Visst" sa jag. Dom andra instämde och vi gick in och drog på oss våra kläder. Chaz och Justin skejtade medans vi andra gick. Jag försökte hela tiden övertala Chaz eller Justin att byta med mig, för jag ville skejta men dom ville inte. "CHAZ OMG DU HAR EN SPINDEL I HÅRET!" skrek jag med panik i rösten. Han hoppade av skateboarden och började ruffsa i sitt hår, "TA BORT DEN TA BORT DEN!" skrek han. Jag ställde mig snabbt på hans skateboard. "Fattar inte att du gick på den" skrattade jag. Chaz tittade upp på mig med en mördarblick. Jag började snabbt skejta iväg från honom, och jag hörde hur någon sprang bakom mig. Men stegen saktades ner, så jag saktade ner farten och slängde en blick bakåt, där stog Chaz helt andfådd med en skrattandes Justin där bakom.
MELANIES PERSPEKTIV
Efter att ha badat i några timmar la vi oss på solstolarna och lät värmen torka våran hud. "Kan vi inte dra och göra något?" sa Chaz. "Som?" "Vet inte, vi bara går någonstans" sa han. "Visst" sa jag. Dom andra instämde och vi gick in och drog på oss våra kläder. Chaz och Justin skejtade medans vi andra gick. Jag försökte hela tiden övertala Chaz eller Justin att byta med mig, för jag ville skejta men dom ville inte. "CHAZ OMG DU HAR EN SPINDEL I HÅRET!" skrek jag med panik i rösten. Han hoppade av skateboarden och började ruffsa i sitt hår, "TA BORT DEN TA BORT DEN!" skrek han. Jag ställde mig snabbt på hans skateboard. "Fattar inte att du gick på den" skrattade jag. Chaz tittade upp på mig med en mördarblick. Jag började snabbt skejta iväg från honom, och jag hörde hur någon sprang bakom mig. Men stegen saktades ner, så jag saktade ner farten och slängde en blick bakåt, där stog Chaz helt andfådd med en skrattandes Justin där bakom.
"Sorry Chaz, du får den sen!" sa jag och Justin skejtade ikapp mig.
Vi stannade när vi fick syn på en lekpark. Vi sprang mot den och hoppade upp på gungorna. Vi alla fick en gunga förutom Chaz som blev utan. "Inte nog med att du tog min skateboard, utan du ska ta gungan också?" suckade han. "Förlåt sötnos, vill du sitta i mitt knä?" sa jag med ett flin. Han nickade ivrigt och satte sig i mitt knä med en duns som fick mig att ge ifrån mig ett stön.
Jag började ta fart med benen men efter ett tag orkade jag inte mer. "Jag blir ju fan åksjuk, hur orkar barn egentligen?" mumlade jag. Justin gav ifrån sig ett högt skratt. "Eller hur" sa Chaz och reste sig upp från mitt knä. Han började istället trixa med skateboarden. "Smile!" sa Justin plötsligt. Jag vände huvudet mot honom, han hade en mobil i handen riktad mot mig. "Awesome" mumlade han tyst och började pilla med mobilen. "Vad ska du göra med mobilen?" undrade jag.
"Låt mig gissa, twitter?" sa Nicole. Han nickade. Jag suckade och lutade mig mot Justin så jag kunde se vad han skrev.
"Chillin' with @MelanieMoore, @NicoJohn, @Chazsom3rs and itsRyanButler"
"Hur visste du ens vad jag hette på twitter?" frågade jag och höjde på ögonbrynen. "Jag är Justin Bieber, jag vet allt" sa han flirtigt. "Ha-ha" sa jag och log. "Kolla här!" sa Chaz och ställde sig i någon konstig ställning. Han gjorde ett coolt trix med skateboarden och log stolt. "Awesome Chaz!" sa jag och highfivade honom. "Chazman got swagger" sa han. Jag bara skrattade åt honom och applåderade lätt. "När går ditt plan imorgon, Justin?" frågade Nicole. Det gjorde nästan ont av att nämna det. "12.15" sa han sorgset. "Okej, vi får njuta av tiden vi har" sa jag och log, och han besvarade det med ett vackert leende som gjorde mig helt knäsvag. "Kan vi inte busringa någon?" sa Ryan. "JA, DET GÖR VI! Men vem?" sa Chaz. "Robin." sa jag. Nicole gav mig en mördarblick, jag visste att hon gillar honom. "Vem är robin?" frågade Justin.
"En i våran klass" sa jag. Justin drog fram sin Iphone och gav den till mig. "Slå in nummret" sa han. Jag tog fram min mobil och letade upp han i kontakterna och skrev av numret på Justins mobil. Han gjorde dolt nummer och började prata när Robin svarade. Vi andra försökte hålla käften medans Justin gav ifrån sig massa dryga svar i telefonen. Plötsligt stängde Robin av telefonen, och vi alla började asgarva.
Vi stannade när vi fick syn på en lekpark. Vi sprang mot den och hoppade upp på gungorna. Vi alla fick en gunga förutom Chaz som blev utan. "Inte nog med att du tog min skateboard, utan du ska ta gungan också?" suckade han. "Förlåt sötnos, vill du sitta i mitt knä?" sa jag med ett flin. Han nickade ivrigt och satte sig i mitt knä med en duns som fick mig att ge ifrån mig ett stön.
Jag började ta fart med benen men efter ett tag orkade jag inte mer. "Jag blir ju fan åksjuk, hur orkar barn egentligen?" mumlade jag. Justin gav ifrån sig ett högt skratt. "Eller hur" sa Chaz och reste sig upp från mitt knä. Han började istället trixa med skateboarden. "Smile!" sa Justin plötsligt. Jag vände huvudet mot honom, han hade en mobil i handen riktad mot mig. "Awesome" mumlade han tyst och började pilla med mobilen. "Vad ska du göra med mobilen?" undrade jag.
"Låt mig gissa, twitter?" sa Nicole. Han nickade. Jag suckade och lutade mig mot Justin så jag kunde se vad han skrev.
"Chillin' with @MelanieMoore, @NicoJohn, @Chazsom3rs and itsRyanButler"
"Hur visste du ens vad jag hette på twitter?" frågade jag och höjde på ögonbrynen. "Jag är Justin Bieber, jag vet allt" sa han flirtigt. "Ha-ha" sa jag och log. "Kolla här!" sa Chaz och ställde sig i någon konstig ställning. Han gjorde ett coolt trix med skateboarden och log stolt. "Awesome Chaz!" sa jag och highfivade honom. "Chazman got swagger" sa han. Jag bara skrattade åt honom och applåderade lätt. "När går ditt plan imorgon, Justin?" frågade Nicole. Det gjorde nästan ont av att nämna det. "12.15" sa han sorgset. "Okej, vi får njuta av tiden vi har" sa jag och log, och han besvarade det med ett vackert leende som gjorde mig helt knäsvag. "Kan vi inte busringa någon?" sa Ryan. "JA, DET GÖR VI! Men vem?" sa Chaz. "Robin." sa jag. Nicole gav mig en mördarblick, jag visste att hon gillar honom. "Vem är robin?" frågade Justin.
"En i våran klass" sa jag. Justin drog fram sin Iphone och gav den till mig. "Slå in nummret" sa han. Jag tog fram min mobil och letade upp han i kontakterna och skrev av numret på Justins mobil. Han gjorde dolt nummer och började prata när Robin svarade. Vi andra försökte hålla käften medans Justin gav ifrån sig massa dryga svar i telefonen. Plötsligt stängde Robin av telefonen, och vi alla började asgarva.
Love you like a love song - Chapter 20
"Justin, vi ska ha möte nu, vi behöver dig här" sa Scooter. Jag suckade, "Okej, ill be right there" sa jag och la på. Jag öppnade dörren till rummet där Mel och hennes mamma Karen låg, "Jag måste på något möte, sorry! Jag kommer tillbaka så fort jag är klar, okej?" frågade jag. Hon nickade. Jag kramade Melanie innan jag försvann ut genom dörren.
Dagarna rullade på för det mesta som vanligt, jag och Justin blev bara närmare och närmare, och ja, jag gillar honom. Mer än jag borde. Dessutom gillar inte han mig på det sättet. Mamma blev bara svagare och svagare för varje dag som gick, och hon hade runt 3 veckor kvar att leva. Jag gick i stort sett runt och var deppig varje dag, men Chaz, Ryan, Nicole och Justin fick mig glad, iallafall ibland. Imorgon ska Justin åka på sin turné, vilket suger. Jag kommer sakna honom så sjukt mycket. Idag var det fredag, och jag hade precis kommit hem från skolan. Hela gänget skulle sova över hos Ryan, sen följer vi med Justin till flygplatsen imorgon. Jag tog fram min adidas-väska och packade ner morgondagens kläder, plattång, smink, pyjamas, bikini och tandborste. Vi alla skulle mötas hos Chaz när vi var klara, förutom Justin, han skulle hämta mig med bilen. Varför vet jag inte, jag bor typ bara 10 minuter från Ryan. Jag tog med mig väskan och gick ner för trappan. Jag knöt mina lila converse och gick ut. Jag låste ytterdörren efter mig och väntade på Justin. Min mobil plingade plötsligt till. Jag tog upp mobilen, Justin<3 stog det på skärmen. "Förlåt för det tog tid, jag kommer nu<3" Jag tänkte precis svara när jag hörde en bil. Jag tittade upp och där kom Justin. Han stannade vid trottoaren och jag hoppade in och stängde dörren efter mig. Jag gav honom en snabb kram.
Dagarna rullade på för det mesta som vanligt, jag och Justin blev bara närmare och närmare, och ja, jag gillar honom. Mer än jag borde. Dessutom gillar inte han mig på det sättet. Mamma blev bara svagare och svagare för varje dag som gick, och hon hade runt 3 veckor kvar att leva. Jag gick i stort sett runt och var deppig varje dag, men Chaz, Ryan, Nicole och Justin fick mig glad, iallafall ibland. Imorgon ska Justin åka på sin turné, vilket suger. Jag kommer sakna honom så sjukt mycket. Idag var det fredag, och jag hade precis kommit hem från skolan. Hela gänget skulle sova över hos Ryan, sen följer vi med Justin till flygplatsen imorgon. Jag tog fram min adidas-väska och packade ner morgondagens kläder, plattång, smink, pyjamas, bikini och tandborste. Vi alla skulle mötas hos Chaz när vi var klara, förutom Justin, han skulle hämta mig med bilen. Varför vet jag inte, jag bor typ bara 10 minuter från Ryan. Jag tog med mig väskan och gick ner för trappan. Jag knöt mina lila converse och gick ut. Jag låste ytterdörren efter mig och väntade på Justin. Min mobil plingade plötsligt till. Jag tog upp mobilen, Justin<3 stog det på skärmen. "Förlåt för det tog tid, jag kommer nu<3" Jag tänkte precis svara när jag hörde en bil. Jag tittade upp och där kom Justin. Han stannade vid trottoaren och jag hoppade in och stängde dörren efter mig. Jag gav honom en snabb kram.
"Alltså jag kunde gått själv, det är ju nära" sa jag och knäppte bältet.
"Jag ville vara själv med dig.." sa han och började köra. Jag kände hur mitt hjärta bultade snabbare.
"Jaså? Varför då?" sa misstänksamt. Han slängde en blick på mig sen tillbaka på vägen igen. Han såg ut att fundera lite. "No reason" sa han till slut.
JUSTINS PERSPEKTIV
Fan, varför kan jag inte bara säga att jag gillar henne?! Jag gillar henne så jävla mycket, men jag är för feg för att säga det. Om jag berättade hur jag kände för henne, och hon inte känner samma sak skulle det bara förstöra våran vänskap. Ryan vet om hur jag känner, men han har inte berättat något för henne som tur var. Jag tänkte inte mer på det utan pratade med Mel som vanligt tills vi var framme. Hon tog sin väska och hoppade ut och stängde dörren efter sig. Jag låste bilen och följde med henne in till huset.
"JUSTIN AND MEL IN DA HOUSE!" ropade hon och jag skrattade till. Vi tog av oss skorna och gick ut till baksidan till poolen där alla var och fjantade sig i vattnet.
"MEEEEEEEEEL!" skrek Chaz överdrivet och hoppade på henne. "Hej på dig med Chaz" skrattade hon och satte sig på poolkanten och doppade fötterna, och jag gick och gjorde samma sak.
"Jag går och byter om till bikini!" sa Melanie efter ett tags pratande och reste sig upp. "Me too" sa jag och följde med henne in. Vi sprang upp för trappan tog fram våra badkläder. Melanie låste in sig på badrummet och bytte om. En stund senare kom hon ut i svart bikini, och allt jag kunde göra var att stirra. Jag bet mig i läppen, fan vad snygg hon är. Hela Melanie är perfekt.
"Justin! Stirra inte!" skrattade Mel och slog mig löst på armen. "Sluta var så snygg då" sa jag och låste in mig på badrummet och bytte om. Denna gången stirrade Melanie på mig när jag kom ut. Hennes blick fastnade på min mage. Jag log för mig själv. "Melanie! Sluta stirra!" härmade jag henne. Hon tittade upp och lipade mig mig innan hon gick ner för trappan och ut till dom andra.
"Jag ville vara själv med dig.." sa han och började köra. Jag kände hur mitt hjärta bultade snabbare.
"Jaså? Varför då?" sa misstänksamt. Han slängde en blick på mig sen tillbaka på vägen igen. Han såg ut att fundera lite. "No reason" sa han till slut.
JUSTINS PERSPEKTIV
Fan, varför kan jag inte bara säga att jag gillar henne?! Jag gillar henne så jävla mycket, men jag är för feg för att säga det. Om jag berättade hur jag kände för henne, och hon inte känner samma sak skulle det bara förstöra våran vänskap. Ryan vet om hur jag känner, men han har inte berättat något för henne som tur var. Jag tänkte inte mer på det utan pratade med Mel som vanligt tills vi var framme. Hon tog sin väska och hoppade ut och stängde dörren efter sig. Jag låste bilen och följde med henne in till huset.
"JUSTIN AND MEL IN DA HOUSE!" ropade hon och jag skrattade till. Vi tog av oss skorna och gick ut till baksidan till poolen där alla var och fjantade sig i vattnet.
"MEEEEEEEEEL!" skrek Chaz överdrivet och hoppade på henne. "Hej på dig med Chaz" skrattade hon och satte sig på poolkanten och doppade fötterna, och jag gick och gjorde samma sak.
"Jag går och byter om till bikini!" sa Melanie efter ett tags pratande och reste sig upp. "Me too" sa jag och följde med henne in. Vi sprang upp för trappan tog fram våra badkläder. Melanie låste in sig på badrummet och bytte om. En stund senare kom hon ut i svart bikini, och allt jag kunde göra var att stirra. Jag bet mig i läppen, fan vad snygg hon är. Hela Melanie är perfekt.
"Justin! Stirra inte!" skrattade Mel och slog mig löst på armen. "Sluta var så snygg då" sa jag och låste in mig på badrummet och bytte om. Denna gången stirrade Melanie på mig när jag kom ut. Hennes blick fastnade på min mage. Jag log för mig själv. "Melanie! Sluta stirra!" härmade jag henne. Hon tittade upp och lipade mig mig innan hon gick ner för trappan och ut till dom andra.
Love you like a love song - Chapter 19
Jag ville aldrig släppa taget om honom, jag kände en trygghet jag aldrig känt förut med hans armar omkring mig. Jag kände hur hans grepp om mig blev lösare och lösare så jag kramade honom hårt innan jag släppte honom. "Tack.. För du tog hand om mig duvet, och förlåt för allt jag sa, jag menade det inte." sa jag skamset, såra Justin är det sista jag vill göra.
Nicole, Chaz och Ryan var hemma hos sig, och Justin var med mig. Vi satt och pratade om allt i flera timmar. Det var skönt att prata med Justin, han förstog mig liksom, på ett sätt ingen anna gjorde. Efter ett tag bestämde vi oss för att åka ner till sjukhuset, jag måste få se mamma. När vi hoppade ur bilen dök det upp en massa paparazzis. Varfan kom dom ifrån? Justin la armen om mig och vi skyndade oss in. "Är ni tillsammans?""Justin!""Vad gör ni på sjukhuset?""Vem är tjejen?" Vi pustade ut när vi kom bort från alla paparazzis och gick mot receptionen. "Var kan jag hitta Karen Moore?" frågade jag kvinnan. (Vet inte om jag skrivit hennes mammas namn men hon får heta Karen nu) Kvinnan kollade upp något i sin dator och sa sedan "Är ni släkt?" Jag nickade, "Jag är hennes dotter" sa jag. "Hon är i rum 204" log hon.
Jag skyndade mig till mammas rum och blev riktigt nervös när jag stog utanför dörren. Jag vet inte vad jag ska säga till henne, jag kommer bryta ihop så fort jag ser henne. Justin märkte att jag var nervös så han drog in mig i en varm kram och släppte mig sedan. "Det är okej, gå in nu" sa han lugnt och strök bort en hårslinga från mitt ansikte. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.
Där låg hon, min mamma, min älskade mamma som en dag kommer att dö. Jag vill inte ens tänka på det. Mamma var helt vit i ansiktet, påsar under ögonen och hon hade en sån där sjal eller vad det heter på huvudet, man såg att hon hade tappat det mesta av hennes hår. Tårar rann ner för mina kinder och det blev bara mer och mer. Jag satte mig vid kanten på hennes säng och tog hennes hand.
"Mamma.." viskade jag. Hon öppnade långsamt ögonen och log när hon fick syn på mig. "Jag älskar dig" sa jag hackigt pga allt gråtande och la mig ner i sängen bredvid henne. "Jag älskar dig med gumman" sa hon hest och la armen om mig. Justin log lite mot oss och gick ut. Jag antar att han förstod att vi behövde lite tid ensamma. Som sagt, Justin förstår, bättre än alla andra. "Är pappa på jobbet?" frågade jag försiktigt. Jag grät fortfarande men jag kunde åtminstone andas normalt nu.
"Han måste jobba rätt mycket övertid denna veckan, och kanske nästa, sen kommer han få mycket ledigt så han kan vara här." sa hon och log. Hon var fortfarande vacker trots att man såg tydligt på henne att hon var sjuk. Vi låg och kramade om varandra och pratade lite smått.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag satt på en stol utanför rummet för jag antog att dom ville vara lite själva. Jag tyckte så synd om Mel, jag förstår hur mycket hennes mamma betyder för henne och jag kan inte ens föreställa mig att förlora min egna. Jag hörde att dom pratade om något där inne men jag var inte så uppmärksam på vad dom pratade om. Jag var insjunken i mina tankar när jag hörde mitt namn inifrån. "Trevlig pojke, han där Justin" hörde jag någon hes röst säga. Jag antog att det var hennes mamma. "Aa" Jag hörde tydligt vem som pratade, Melanie.
"Vad tycker du om honom då?" "Ehm.. Han är väl schysst" "Äh gumman, du lyser ju upp så fort du ser honom" Jag skrattade till för mig själv. "Gör jag väl inte?" sa Mel. "Gillar du honom?" "Mamma! Asså.. jag vet inte, kanske." Jag kände hur hela jag blev varm innombords och ett brett flin spreds på mitt ansikte. Tur att dom inte kunde se mig. Jag fick lite dåligt samvete över att jag satt och lyssnade på vad dom sa, men jag kunde inte låta bli. Plötsligt ringde min mobil, jag tittade på skärmen, Scooter. Vad ville han då?
"Hallå?" svarade jag.
"Justin, vi ska ha möte nu, vi behöver dig här" sa Scooter. Jag suckade, "Okej, ill be right there" sa jag och la på. Jag öppnade dörren till rummet där Mel och hennes mamma Karen låg, "Jag måste på något möte, sorry! Jag kommer tillbaka så fort jag är klar, okej?" frågade jag. Hon nickade. Jag kramade Melanie innan jag försvann ut genom dörren.
Nicole, Chaz och Ryan var hemma hos sig, och Justin var med mig. Vi satt och pratade om allt i flera timmar. Det var skönt att prata med Justin, han förstog mig liksom, på ett sätt ingen anna gjorde. Efter ett tag bestämde vi oss för att åka ner till sjukhuset, jag måste få se mamma. När vi hoppade ur bilen dök det upp en massa paparazzis. Varfan kom dom ifrån? Justin la armen om mig och vi skyndade oss in. "Är ni tillsammans?""Justin!""Vad gör ni på sjukhuset?""Vem är tjejen?" Vi pustade ut när vi kom bort från alla paparazzis och gick mot receptionen. "Var kan jag hitta Karen Moore?" frågade jag kvinnan. (Vet inte om jag skrivit hennes mammas namn men hon får heta Karen nu) Kvinnan kollade upp något i sin dator och sa sedan "Är ni släkt?" Jag nickade, "Jag är hennes dotter" sa jag. "Hon är i rum 204" log hon.
Jag skyndade mig till mammas rum och blev riktigt nervös när jag stog utanför dörren. Jag vet inte vad jag ska säga till henne, jag kommer bryta ihop så fort jag ser henne. Justin märkte att jag var nervös så han drog in mig i en varm kram och släppte mig sedan. "Det är okej, gå in nu" sa han lugnt och strök bort en hårslinga från mitt ansikte. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.
Där låg hon, min mamma, min älskade mamma som en dag kommer att dö. Jag vill inte ens tänka på det. Mamma var helt vit i ansiktet, påsar under ögonen och hon hade en sån där sjal eller vad det heter på huvudet, man såg att hon hade tappat det mesta av hennes hår. Tårar rann ner för mina kinder och det blev bara mer och mer. Jag satte mig vid kanten på hennes säng och tog hennes hand.
"Mamma.." viskade jag. Hon öppnade långsamt ögonen och log när hon fick syn på mig. "Jag älskar dig" sa jag hackigt pga allt gråtande och la mig ner i sängen bredvid henne. "Jag älskar dig med gumman" sa hon hest och la armen om mig. Justin log lite mot oss och gick ut. Jag antar att han förstod att vi behövde lite tid ensamma. Som sagt, Justin förstår, bättre än alla andra. "Är pappa på jobbet?" frågade jag försiktigt. Jag grät fortfarande men jag kunde åtminstone andas normalt nu.
"Han måste jobba rätt mycket övertid denna veckan, och kanske nästa, sen kommer han få mycket ledigt så han kan vara här." sa hon och log. Hon var fortfarande vacker trots att man såg tydligt på henne att hon var sjuk. Vi låg och kramade om varandra och pratade lite smått.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag satt på en stol utanför rummet för jag antog att dom ville vara lite själva. Jag tyckte så synd om Mel, jag förstår hur mycket hennes mamma betyder för henne och jag kan inte ens föreställa mig att förlora min egna. Jag hörde att dom pratade om något där inne men jag var inte så uppmärksam på vad dom pratade om. Jag var insjunken i mina tankar när jag hörde mitt namn inifrån. "Trevlig pojke, han där Justin" hörde jag någon hes röst säga. Jag antog att det var hennes mamma. "Aa" Jag hörde tydligt vem som pratade, Melanie.
"Vad tycker du om honom då?" "Ehm.. Han är väl schysst" "Äh gumman, du lyser ju upp så fort du ser honom" Jag skrattade till för mig själv. "Gör jag väl inte?" sa Mel. "Gillar du honom?" "Mamma! Asså.. jag vet inte, kanske." Jag kände hur hela jag blev varm innombords och ett brett flin spreds på mitt ansikte. Tur att dom inte kunde se mig. Jag fick lite dåligt samvete över att jag satt och lyssnade på vad dom sa, men jag kunde inte låta bli. Plötsligt ringde min mobil, jag tittade på skärmen, Scooter. Vad ville han då?
"Hallå?" svarade jag.
"Justin, vi ska ha möte nu, vi behöver dig här" sa Scooter. Jag suckade, "Okej, ill be right there" sa jag och la på. Jag öppnade dörren till rummet där Mel och hennes mamma Karen låg, "Jag måste på något möte, sorry! Jag kommer tillbaka så fort jag är klar, okej?" frågade jag. Hon nickade. Jag kramade Melanie innan jag försvann ut genom dörren.
Love you like a love song - Chapter 18
På vägen ut tittade jag efter Chaz och dom andra, men ingen syntes till. Jag hade själv druckit lite, tillräckligt för att jag inte ska kunna köra, så jag fick gå hem med Melanie. Det var inte sådär jättelångt hem ändå. Hon hade däckat i min famn. Jag smekte hennes kind med tummen, hon var så vacker.
(fortfarande Justin's perspektiv)
Jag la ner henne försiktigt i hennes säng så hon inte skulle vakna. Jag bäddade ner henne under täcket och la mig bredvid henne. Jag la armen om henne och la mig tätt intill henne. Jag vet att vi bara är bästa vänner, och hon ser mig nog inte som något mer än det, men jag kan inte låta bli att känna såhär för henne. Hon är så äkta och jordnära. Hon är inte som alla andra tjejer. Hon bryr sig inte om att jag är kändisen Justin Bieber, jag kan vara mig själv runt henne. Jag avbröts av mina tankar när Melanie rörde på sig. Hon vände sig om och öppnade ögonen. Hon tittade in i mina ögon med sina vackra bruna ögon och la armen om mig. Strax efter stängde hon sina ögon igen. Vi låg och kramade om varandra, jag vet inte om hon gjorde det för hon fortfarande var full, men hennes kramar gjorde hela mig varm. Alltså fan, jag får inte känna såhär, Nej. Jag ska på min 6-månaders långa turné om en vecka, jag kan inte gå och bli kär nu. Nej. Jag blundade och en stund senare somnade jag.
MELANIES PERSPEKTIV
Nästa morgon vaknade jag bara av mig själv. Jag gnuggade ögonen och satte mig upp i sängen, men ångrade mig direkt. Jag hade en sån jävla huvudvärk, det kändes som mitt huvud skulle sprängas. Vad hände egentligen igår? Jag vet bara att pappa ringde och.. Herregud, mamma.. Hon har en månad kvar att leva, en jävla månad! Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag orkade inte torka bort dom. Allt gjorde bara så ont just nu. Jag la mig ner i sängen och grät ut. Plötsligt hörde jag att en dörr öppnades, jag torkade tårarna med täcket, inte för det hjälpte så mycket, och tittade mot dörröppningen. Där stog en trött Justin.
"Hej" sa han kort och satte sig på min säng utan att ens slänga en blick på mig. Var han sur på mig? Varför skulle han vara det? Jag orkade knappt fråga, mitt huvud bultade och det kändes seriöst som hela jag skulle gå sönder och bryta ihop. "Är du sur?" frågade jag hest.
"Vad tror du? Klart som fan att jag är sur" sa han irriterat. "Vad har jag gjort?" frågade jag osäkert. Jag kom inte ihåg nånting från igår. "Jag hittade dig aspackad igår på festen, du skrek på mig och sa att du hatade mig, sen hittade jag dig där inne igen strulandes med en kille, hela du var messed up, så jag fick bära hem dig så du inte skulle göra något dumt" sa han och skulle precis resa sig upp men jag tog hans hand och drog ner honom igen. Jag svalde smärtan och försökte sluta gråta.
"Justin, förlåt!" sa jag och torkade tårarna som bara envisades att rinna nerför mina kinder hela tiden. "Varför drack du ens? Trodde inte du var sån." sa han och stirrade på mig med sina vackra ögon, som också tydligt visade att han var besviken. Han la sig ner bredvid mig. "Min mamma.. hon.." Jag svalde hårt, "Hon lever bara i en månad till" sa jag och grät ännu mer. Det kändes som jag skulle gråta en sjö eller något, tårarna bara rann och det gick inte sluta. Justin såg sorgset på mig och slog armarna om mig. "Jag är ledsen.." sa han och kramade mig hårdare. "Men gör aldrig sådär igen, okej?" "Aldrig" svarade jag. Vi låg och kramade om varandra en stund. Jag ville aldrig släppa taget om honom, jag kände en trygghet jag aldrig känt förut med hans armar omkring mig. Jag kände hur hans grepp om mig blev lösare och lösare så jag kramade honom hårt innan jag släppte honom. "Tack.. För du tog hand om mig duvet, och förlåt för allt jag sa, jag menade det inte." sa jag skamset, såra Justin är det sista jag vill göra.
(fortfarande Justin's perspektiv)
Jag la ner henne försiktigt i hennes säng så hon inte skulle vakna. Jag bäddade ner henne under täcket och la mig bredvid henne. Jag la armen om henne och la mig tätt intill henne. Jag vet att vi bara är bästa vänner, och hon ser mig nog inte som något mer än det, men jag kan inte låta bli att känna såhär för henne. Hon är så äkta och jordnära. Hon är inte som alla andra tjejer. Hon bryr sig inte om att jag är kändisen Justin Bieber, jag kan vara mig själv runt henne. Jag avbröts av mina tankar när Melanie rörde på sig. Hon vände sig om och öppnade ögonen. Hon tittade in i mina ögon med sina vackra bruna ögon och la armen om mig. Strax efter stängde hon sina ögon igen. Vi låg och kramade om varandra, jag vet inte om hon gjorde det för hon fortfarande var full, men hennes kramar gjorde hela mig varm. Alltså fan, jag får inte känna såhär, Nej. Jag ska på min 6-månaders långa turné om en vecka, jag kan inte gå och bli kär nu. Nej. Jag blundade och en stund senare somnade jag.
MELANIES PERSPEKTIV
Nästa morgon vaknade jag bara av mig själv. Jag gnuggade ögonen och satte mig upp i sängen, men ångrade mig direkt. Jag hade en sån jävla huvudvärk, det kändes som mitt huvud skulle sprängas. Vad hände egentligen igår? Jag vet bara att pappa ringde och.. Herregud, mamma.. Hon har en månad kvar att leva, en jävla månad! Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag orkade inte torka bort dom. Allt gjorde bara så ont just nu. Jag la mig ner i sängen och grät ut. Plötsligt hörde jag att en dörr öppnades, jag torkade tårarna med täcket, inte för det hjälpte så mycket, och tittade mot dörröppningen. Där stog en trött Justin.
"Hej" sa han kort och satte sig på min säng utan att ens slänga en blick på mig. Var han sur på mig? Varför skulle han vara det? Jag orkade knappt fråga, mitt huvud bultade och det kändes seriöst som hela jag skulle gå sönder och bryta ihop. "Är du sur?" frågade jag hest.
"Vad tror du? Klart som fan att jag är sur" sa han irriterat. "Vad har jag gjort?" frågade jag osäkert. Jag kom inte ihåg nånting från igår. "Jag hittade dig aspackad igår på festen, du skrek på mig och sa att du hatade mig, sen hittade jag dig där inne igen strulandes med en kille, hela du var messed up, så jag fick bära hem dig så du inte skulle göra något dumt" sa han och skulle precis resa sig upp men jag tog hans hand och drog ner honom igen. Jag svalde smärtan och försökte sluta gråta.
"Justin, förlåt!" sa jag och torkade tårarna som bara envisades att rinna nerför mina kinder hela tiden. "Varför drack du ens? Trodde inte du var sån." sa han och stirrade på mig med sina vackra ögon, som också tydligt visade att han var besviken. Han la sig ner bredvid mig. "Min mamma.. hon.." Jag svalde hårt, "Hon lever bara i en månad till" sa jag och grät ännu mer. Det kändes som jag skulle gråta en sjö eller något, tårarna bara rann och det gick inte sluta. Justin såg sorgset på mig och slog armarna om mig. "Jag är ledsen.." sa han och kramade mig hårdare. "Men gör aldrig sådär igen, okej?" "Aldrig" svarade jag. Vi låg och kramade om varandra en stund. Jag ville aldrig släppa taget om honom, jag kände en trygghet jag aldrig känt förut med hans armar omkring mig. Jag kände hur hans grepp om mig blev lösare och lösare så jag kramade honom hårt innan jag släppte honom. "Tack.. För du tog hand om mig duvet, och förlåt för allt jag sa, jag menade det inte." sa jag skamset, såra Justin är det sista jag vill göra.
tidinställda kapitel
Kommer lägga in tidinställda så ni vet, det kommer bli runt 1-2 om dagen, kanske hoppar över någon dag så dom ska räcka till den 16:e, men när jag kommer hem blir uppdateringen bra igen. :)
Kapitlerna kommer komma runt 15.00 varje dag!
Kapitlerna kommer komma runt 15.00 varje dag!
Love you like a love song - Chapter 17
Fan ta allt och alla. Varför måste MIN mamma dö? Varför just hon? Mina tårar rann, flera personer verkade märka men ingen frågade något. Det var inte bara jag som grät, flera stycken var aspackade och grät utan anledning. Jag började dricka. Alkohol. Jag drack minst 10 shots, sen satte jag mig i en soffa med en spritflaska och bara drack. Alkoholen skulle få bort min smärta.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Melanie gick för en halvtimme sen för hennes telefon ringde, och hon har inte kommit tillbaka. Jag blev lite orolig, men hon kanske bara inte hittade oss? Jag gick ur den stora folkmassan som dansade runt och letade desperat efter Mel. Jag såg Cloe, så jag gick fram till henne, "Har du sett Melanie?" frågade jag. "Sorry, inte sen innan du kom med henne, hoppas du har kul!" sa hon glatt. Jag log mot henne och gick iväg. Jag skulle precis gå tillbaka till dom andra när jag såg Melanie i soffan, med en flaska sprit i handen. Jag gick snabbt fram till henne och ställde mig framför henne.
"Melanie, mår du bra?" frågade jag osäkert. Hon lös upp när hon såg mig, hon ställde sig upp men vinglade till, jag tog emot henne så hon inte trillade, och frågade återigen samma sak.
"Wooops, jag.. jag mår asbra!" sa hon och började fnissa. Hon satte sig i soffan och drack en klunk. Jag tog flaskan ifrån henne. Det var bara en liten bit kvar, så hon hade druckit en hel del. "Juustiiinn, vad gör du?!" sa hon och ställde sig upp, men för snabbt, så hon flög in i mig.
"Ojoj" sa hon och skrattade högt. Hon drog flaskan ifrån mig och drack upp allting. Jag tog henne i armen och drog med henne ut genom bakvägen ut från festen.
"Mel, vad håller du på med?" frågade jag och suckade. Jag bryr mig verkligen om henne, jag vill inte att hon ska dricka, det kommer bara förstöra henne. "Jag vill.." hon hostade till, "-Jag vill gå till festen igen!" sa hon och stampade med fötterna. Man märkte på henne att hon var riktigt full. "Melanie, lyssna, vi måste gå hem, okej?" sa jag.
"Jag vill fan inte gå hem med dig, du bestämmer inte över mig. Jag hatar dig!" skrek hon och drog åt sig armen. Hon vinglade tillbaks in i lokalen, och det var ingen idé för mig att stoppa henne, jag fick gå och hämta Nico. Mel skulle säkert gå med på att gå hem med henne. Jag gick in till festen igen och letade efter Nico. Jag hittade henne inte nånstans. Varken Chaz, Ryan eller Nicole syntes till. Jag tittade runt och såg något jag inte gillade. Melanie, med en annan kille. Hon stog och strulade med honom. Jag kunde inte hjälpa att bli avundsjuk. Jag vet inte varför, jag vet inte om jag gillar henne på det sättet. Jag har känt henne i typ en vecka och ändå betyder hon så sjukt mycket för mig. Jag gick fram till Melanie och drog bort henne från killen, jag har ingen aning om vem han var, men han blängde bara på mig och gick iväg.
"Vafan gjorde du det för?!" Jag suckade. "Melanie, vi ska hem. Nu, inga men" sa jag och bärde upp henne i min famn. Hon la armarna om min hals och suckade högt. "Jag hatar dig" mumlade hon. Jag brydde mig inte om vad hon sa just nu, jag ville bara komma hem med henne så hon inte gör något dumt. På vägen ut tittade jag efter Chaz och dom andra, men ingen syntes till. Jag hade själv druckit lite, tillräckligt för att jag inte ska kunna köra, så jag fick gå hem med Melanie. Det var inte sådär jättelångt hem ändå. Hon hade däckat i min famn. Jag smekte hennes kind med tummen, så vacker..
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Melanie gick för en halvtimme sen för hennes telefon ringde, och hon har inte kommit tillbaka. Jag blev lite orolig, men hon kanske bara inte hittade oss? Jag gick ur den stora folkmassan som dansade runt och letade desperat efter Mel. Jag såg Cloe, så jag gick fram till henne, "Har du sett Melanie?" frågade jag. "Sorry, inte sen innan du kom med henne, hoppas du har kul!" sa hon glatt. Jag log mot henne och gick iväg. Jag skulle precis gå tillbaka till dom andra när jag såg Melanie i soffan, med en flaska sprit i handen. Jag gick snabbt fram till henne och ställde mig framför henne.
"Melanie, mår du bra?" frågade jag osäkert. Hon lös upp när hon såg mig, hon ställde sig upp men vinglade till, jag tog emot henne så hon inte trillade, och frågade återigen samma sak.
"Wooops, jag.. jag mår asbra!" sa hon och började fnissa. Hon satte sig i soffan och drack en klunk. Jag tog flaskan ifrån henne. Det var bara en liten bit kvar, så hon hade druckit en hel del. "Juustiiinn, vad gör du?!" sa hon och ställde sig upp, men för snabbt, så hon flög in i mig.
"Ojoj" sa hon och skrattade högt. Hon drog flaskan ifrån mig och drack upp allting. Jag tog henne i armen och drog med henne ut genom bakvägen ut från festen.
"Mel, vad håller du på med?" frågade jag och suckade. Jag bryr mig verkligen om henne, jag vill inte att hon ska dricka, det kommer bara förstöra henne. "Jag vill.." hon hostade till, "-Jag vill gå till festen igen!" sa hon och stampade med fötterna. Man märkte på henne att hon var riktigt full. "Melanie, lyssna, vi måste gå hem, okej?" sa jag.
"Jag vill fan inte gå hem med dig, du bestämmer inte över mig. Jag hatar dig!" skrek hon och drog åt sig armen. Hon vinglade tillbaks in i lokalen, och det var ingen idé för mig att stoppa henne, jag fick gå och hämta Nico. Mel skulle säkert gå med på att gå hem med henne. Jag gick in till festen igen och letade efter Nico. Jag hittade henne inte nånstans. Varken Chaz, Ryan eller Nicole syntes till. Jag tittade runt och såg något jag inte gillade. Melanie, med en annan kille. Hon stog och strulade med honom. Jag kunde inte hjälpa att bli avundsjuk. Jag vet inte varför, jag vet inte om jag gillar henne på det sättet. Jag har känt henne i typ en vecka och ändå betyder hon så sjukt mycket för mig. Jag gick fram till Melanie och drog bort henne från killen, jag har ingen aning om vem han var, men han blängde bara på mig och gick iväg.
"Vafan gjorde du det för?!" Jag suckade. "Melanie, vi ska hem. Nu, inga men" sa jag och bärde upp henne i min famn. Hon la armarna om min hals och suckade högt. "Jag hatar dig" mumlade hon. Jag brydde mig inte om vad hon sa just nu, jag ville bara komma hem med henne så hon inte gör något dumt. På vägen ut tittade jag efter Chaz och dom andra, men ingen syntes till. Jag hade själv druckit lite, tillräckligt för att jag inte ska kunna köra, så jag fick gå hem med Melanie. Det var inte sådär jättelångt hem ändå. Hon hade däckat i min famn. Jag smekte hennes kind med tummen, så vacker..
Svar på tal
Svar: Selenas mamma har inte cancer, allt är påhittat (: & tack för du gillar novellen ;)
(kommer ett tidinställt kapitel imorgon kl.12.00 så ni vet!)
(kommer ett tidinställt kapitel imorgon kl.12.00 så ni vet!)
Love you like a love song - Chapter 16
"Dom kände väl igen den snygga hunken här" sa Chaz och pekade på sig själv. Jag brast ut i skratt, och jag råkade skratta förhögt. Flera tittade på mig, viskade och pekade mot Justin. Fan. Vi försökte att inte bry oss om allt folk som stirrade på oss, eller ja, Justin, så vi pratade på som vi alltid gör. Vi beställde våran mat och gick tillbaka ut till bilen.
Klockan var 17.00 och vi skulle gå till festen om en timme. Jag och Nico satt och sminkade oss. Jag sminkade mig med rätt mycket mascara och rött läppstift medans Nico använde mascara, läppglans och lite kajal. Jag hade nyss duschat så jag lät mitt hår självtorka, och Nico lockade sitt. Jag drog på mig min svart/gråa klänning och Nicole hennes blåa. Vi tittade oss i spegeln och log mot varandra. "Yeaaah!" sa Nicole och gjorde en highfive med henne. Jag skrattade och gick ner för trappan med Nicole bakom mig. Killarna stog där nere och väntade, när dom fick syn på oss stog dom och gapade. "Daaaaamn" sa Chaz. Jag skrattade och granskade killarna. Chaz hade på sig en svart t-shirt det stog its party time, bitch på och mörkblåa jeans, Ryan hade på sig en grå munkjacka med nån cool text på, vad det stog vet jag inte, och nästan likadana jeans som Chaz. Justin hade en grå V-ringad tröja, en skinnjacka, svarta jeans och turkos keps. Fan vad snygg han var. "Snygg du är" viskade Justin tyst i mitt öra och log. Jag bet mig i läppen och tog min väska och öppnade ytterdörren. "Damerna först" sa jag och gjorde en gest med händerna att dom skulle gå ut. "Ha-ha" sa Justin med ett leende. Jag log mot dom och gick ut. Dom kom strax efter och vi hoppade in i Justin's bil.
Klockan var 17.00 och vi skulle gå till festen om en timme. Jag och Nico satt och sminkade oss. Jag sminkade mig med rätt mycket mascara och rött läppstift medans Nico använde mascara, läppglans och lite kajal. Jag hade nyss duschat så jag lät mitt hår självtorka, och Nico lockade sitt. Jag drog på mig min svart/gråa klänning och Nicole hennes blåa. Vi tittade oss i spegeln och log mot varandra. "Yeaaah!" sa Nicole och gjorde en highfive med henne. Jag skrattade och gick ner för trappan med Nicole bakom mig. Killarna stog där nere och väntade, när dom fick syn på oss stog dom och gapade. "Daaaaamn" sa Chaz. Jag skrattade och granskade killarna. Chaz hade på sig en svart t-shirt det stog its party time, bitch på och mörkblåa jeans, Ryan hade på sig en grå munkjacka med nån cool text på, vad det stog vet jag inte, och nästan likadana jeans som Chaz. Justin hade en grå V-ringad tröja, en skinnjacka, svarta jeans och turkos keps. Fan vad snygg han var. "Snygg du är" viskade Justin tyst i mitt öra och log. Jag bet mig i läppen och tog min väska och öppnade ytterdörren. "Damerna först" sa jag och gjorde en gest med händerna att dom skulle gå ut. "Ha-ha" sa Justin med ett leende. Jag log mot dom och gick ut. Dom kom strax efter och vi hoppade in i Justin's bil.
Vi åkte till lokalen festen skulle vara i, det var Cloes 16-årsdag, så hon skulle ha en stor fest. Jag vet att hon är en stort fan av Justin så jag ska presentera henne för honom. Vi hoppade ur bilen och man kunde höra tydligt hur musiken dunkade där inne. Vi sa våra namn till vakterna som stog vid dörren, och dom släppte in oss när dom letat upp oss på listorna. Inne i lokalen var det massor av folk, det var några bord och stolar i hörnen, en stor scen längst fram mot väggen och några långa bord med massa snacks och sånt, sedan en rätt stor bar på sidan. "Kom, du måste hälsa på Cloe!" sa jag glatt till Justin och tog hans hand. Jag drog runt han tills jag äntligen hittade Cloe. Hon stog med ryggen om oss och pratade med Adriana, som också är jätteschysst. Jag släppte Justin's hand och knackade henne på axeln. När hon fick syn på mig brast hon ut i ett leende och kramade mig, men när hon fick se att Justin Bieber stog bakom mig blev hon helt hyper.
"OH MY GOOD, JUSTIN BIEBER, VAD GÖR DU HÄR?!" skrek hon för att överrösta musiken. Han lutade sig mot henne så han kunde prata i hennes öra, "Grattis! Mel här berättade att du fyllde år!" sa han och ställde sig rakt igen. Hon kramade Justin och tillslut mig. "Tacktacktack så jävla mycket, taaack!" sa hon och hoppade runt samtidigt som hon kramade om mig. "Grattis på födelsedagen!" log jag mot henne.
Låten byttes till Only Girl med Rihanna, så jag drog med Justin ut på dansgolvet där Nicole och dom andra stog och började dansa. Vi dansade ett långt tag tills jag kände att det vibrerade mot mitt bröst, min mobil. Jag hade lagt den i bhn för jag hade ingen annanstans att lägga den, och jag ville ha den nära mig ifall mamma eller någon skulle ringa. Justin tittade på mig när jag drog ut den ur bhn och jag bara log oskyldigt och svarade utan att kolla på skärmen. "Hallå?" svarade jag.
Jag hörde att någon sa nåt men jag hörde inte för musiken, så jag gick och satte mig på en stol en bit bort och svarade samma sak igen. "Hej gumman, var är du?" hörde jag pappa säga. Jag höll för ena örat. "På Cloe's födelsedagsfest, är du på sjukhuset eller?" frågade jag. Jag ville åka till mamma men mamma ville inte att jag skulle se henne såhär, jag skulle bara bli deppig, och hon vill att jag ska vara glad och umgås med mina kompsiar, samt gå till skolan och inte stanna med henne på sjukhuset hela dagarna.
"Ja, du Melanie.. Kan du komma till sjukhuset imorgon?" frågade han. "Vadå, vad har hänt?" sa jag oroligt. "Jag vill inte säga det över telefon.." sa han. "Men då kommer jag till er då!" sa jag. "Nej, nej, kom inte. Jag berättar imorgon, det är inte så allvarligt" sa pappa. "Men sluta ljug för mig, berätta förfan!" sa jag irriterat. "Din mamma hon.. doktorn sa att hon bara har en månad kvar att leva. Jag är ledsen älskling" sa han och jag hörde hur hans röst sprack i slutet. Jag kände hur jag mina tårar bara rann och rann ner för mina kinder. "Pappa.. jag kommer nu" sa jag. "Nej! Mamma vill att du ska stanna kvar och ha kul! Det var därför jag inte ville berätta nu, speciellt inte över telefon, men jag vill inte bråka nu och göra din mamma ledsen" sa han och snyftade. Jag stängde av telefonen och la tillbaka den i bhn. Jag gick med tunga steg och satte mig på en stol vid baren. Fan ta allt och alla. Varför måste MIN mamma dö? Varför just hon? Mina tårar rann, flera personer verkade märka men ingen frågade något. Det var inte bara jag som grät, flera stycken var aspackade och grät utan anledning. Jag började dricka. Alkohol. Jag drack minst 10 shots, sen satte jag mig i en soffa med en spritflaska och bara drack. Alkoholen skulle få bort min smärta.
"OH MY GOOD, JUSTIN BIEBER, VAD GÖR DU HÄR?!" skrek hon för att överrösta musiken. Han lutade sig mot henne så han kunde prata i hennes öra, "Grattis! Mel här berättade att du fyllde år!" sa han och ställde sig rakt igen. Hon kramade Justin och tillslut mig. "Tacktacktack så jävla mycket, taaack!" sa hon och hoppade runt samtidigt som hon kramade om mig. "Grattis på födelsedagen!" log jag mot henne.
Låten byttes till Only Girl med Rihanna, så jag drog med Justin ut på dansgolvet där Nicole och dom andra stog och började dansa. Vi dansade ett långt tag tills jag kände att det vibrerade mot mitt bröst, min mobil. Jag hade lagt den i bhn för jag hade ingen annanstans att lägga den, och jag ville ha den nära mig ifall mamma eller någon skulle ringa. Justin tittade på mig när jag drog ut den ur bhn och jag bara log oskyldigt och svarade utan att kolla på skärmen. "Hallå?" svarade jag.
Jag hörde att någon sa nåt men jag hörde inte för musiken, så jag gick och satte mig på en stol en bit bort och svarade samma sak igen. "Hej gumman, var är du?" hörde jag pappa säga. Jag höll för ena örat. "På Cloe's födelsedagsfest, är du på sjukhuset eller?" frågade jag. Jag ville åka till mamma men mamma ville inte att jag skulle se henne såhär, jag skulle bara bli deppig, och hon vill att jag ska vara glad och umgås med mina kompsiar, samt gå till skolan och inte stanna med henne på sjukhuset hela dagarna.
"Ja, du Melanie.. Kan du komma till sjukhuset imorgon?" frågade han. "Vadå, vad har hänt?" sa jag oroligt. "Jag vill inte säga det över telefon.." sa han. "Men då kommer jag till er då!" sa jag. "Nej, nej, kom inte. Jag berättar imorgon, det är inte så allvarligt" sa pappa. "Men sluta ljug för mig, berätta förfan!" sa jag irriterat. "Din mamma hon.. doktorn sa att hon bara har en månad kvar att leva. Jag är ledsen älskling" sa han och jag hörde hur hans röst sprack i slutet. Jag kände hur jag mina tårar bara rann och rann ner för mina kinder. "Pappa.. jag kommer nu" sa jag. "Nej! Mamma vill att du ska stanna kvar och ha kul! Det var därför jag inte ville berätta nu, speciellt inte över telefon, men jag vill inte bråka nu och göra din mamma ledsen" sa han och snyftade. Jag stängde av telefonen och la tillbaka den i bhn. Jag gick med tunga steg och satte mig på en stol vid baren. Fan ta allt och alla. Varför måste MIN mamma dö? Varför just hon? Mina tårar rann, flera personer verkade märka men ingen frågade något. Det var inte bara jag som grät, flera stycken var aspackade och grät utan anledning. Jag började dricka. Alkohol. Jag drack minst 10 shots, sen satte jag mig i en soffa med en spritflaska och bara drack. Alkoholen skulle få bort min smärta.
Åker iväg på lördag!
Ska resa bort på lördag och stannar där i en vecka, så jag ska försöka skriva massa kapitel nu dom sista dagarna, så kommer det tidinställda.
Love you like a love song - Chapter 15
Nicole skulle ligga i hennes säng medans jag, Ryan och Chaz ska sova i gästrummet. Vi hade redan hämtat kläder och sånt, så vi bytte om och borstade tänderna. "Godnatt!" sa jag till Nicole och Melanie som precis lagt sig i sängen. "Gör inget dumt där inne nu" sa hon och blinkade mot mig. Jag skrattade och gick in till gästrummet.
"Godnatt bro" sa Chaz och släckte lampan.
"Godnatt bro" sa Chaz och släckte lampan.
(klänningarna får ni se i nästa inlägg)
(fortfarande Justin's perspektiv)
Klockan var runt halv elva och alla var vakna förutom Melanie, så vi tänkte låta henne sova ut lite. Vi var iallafall köket och stekte pannkakor. Eller jag då haha. Nicole, Chaz och Ryan satt vid köksbordet och vi pratade på som vanligt. Chaz hittar alltid nya saker att ta upp så det blev typ aldrig tyst. Jag stekte klart pannkakorna och la upp upp alla på en tallrik och ställde fram på bordet. "Ta för er, jag går och väcker Mel, men du Chaz, ta det lugnt med maten nu" sa jag och gick upp till hennes rum där hon låg i sin säng och sov djupt. Jag satte mig i sängen på andra sidan om henne. Hon var så fin, hon hade typ perfekt léende, ögon, näsa, läppar, kropp, allt. Dock var hon bara min bästa vän, och något förhållande skulle inte funka, jag är för upptagen, för efter denna break ska jag ha turnera och ha intervjuver, konserter osv hela tiden. Jag skakade på henne och öppnade långsamt ögonen. "Frukosten är klar" sa jag och log. Hon mumlade något och la kudden över ansiktet. "Hey, klockan är typ elva" sa jag och tog bort kudden från hennes ansikte.
"Mhhmm, kommer snart" sa hon och satte sig upp. Hon gnuggade sig i ögonen och log lite smått mot mig innan hon låste in sig i badrummet. Jag hörde att duschen gick igång så jag gick ner till köket igen. "Vad gjorde ni där uppe då?" frågade Chaz och höjde ögonbrynen. "Bra fråga, synd att du inte kommer få svar på den" log jag och la en pannkaka på min tallrik. Efter några minuter kom Mel ner och åt med oss.
MELANIES PERSPEKTIV
"Vad ska vi göra idag då?" sa jag och tog en tugga av min pannkaka.
"Shoppa!" utbrast Nicole. "Jaa!" sa jag glatt. "Men åååh! Orka!!" sa Chaz. "Vad vill du göra då?" sa jag med ett skratt. "Äta" sa han med munnen full av pannkakor. Jag himlade med ögonen och vände mig mot Justin och Ryan och gjorde mitt puppyface. "Shopping it is" sa Justin. "Hm.. Jag skulle behöva nya skor" sa Ryan och ryckte på axlarna. Jag gjorde highfive med Justin och Ryan och tittade tillbaks på Chaz som såg sur ut, men brast sedan ut i ett leende. "Om vi går till Mcdonalds följer jag med" "Visstvisst" sa jag och åt upp min pannkaka. Dom andra åt upp och hjälpte till med att plocka undan. Vi gjorde iordning oss och gick ut till Justin's bil när vi var klara.
När vi var framme och hoppade ut ur bilen började folk genast stirra på Justin, lite jobbigt att man inte får hänga utan att folk tittar på varje steg vi tar, men bara vi får umgås med Justin bryr jag mig inte så mycket. "Jag och Nicole går och kollar efter klänningar, vi möts här om 2 timmar?" sa jag till killarna. Dom nickade och vi gick iväg. Jag och Nicole gick först in i Forever 21, jag visste inte att dom hade det här men tydligen hade dom, vilket var riktigt bra, för jag älskar den affären. Jag plockade åt mig allt fint jag såg och Nicole gjorde detsamma. Till slut stog vi med en klädhög var i famnen. Vi gick till provhyttarna och provade kläderna. Jag bestämde mig för att köpa 3 tröjor, jeansshorts, 4 linnen och en magtröja. Nicole skulle köpa 4 tröjor och 2 par jeansshorts. På vägen till kassan fick jag syn på en tröja med Justin's ansikte på.
"Nicole!" ropade jag. Hon vände sig om och när hon såg vad jag höll i började hon skratta och gå mot mig. Det var en lila t-shirt där det står I LOVE och sedan ett ansikte på Justin. Jag skrattade lågt och tog med mig den till kassan. Vi betalade och gick in en affär som hade fullt med klänningar. Vi gick runt och drog fingrarna längs tygen. "Den här då?" sa Nicole och visade upp en vit klänning. "Gud vad snygg!" sa jag uppriktigt, "Prova den!" fortsatte jag glatt.
Hon log mot mig och hängde klänningen över armen. "Vad vill du ha för klänning?" frågade hon. Jag funderade en stund. "En.. svart tror jag" sa jag samtidigt som jag bläddrade bland klänningarna. "Nico, du måste prova den här!" sa jag när jag fick syn på en jättesnygg blå klänning. "Oh my god!" sa hon och sprang fram till mig. "Den finns bara en i din storlek, testa den" log jag. Hon tog glatt emot den och vi fortsatte leta. "Denna då?" frågade jag när jag hade hittat en jättefin svart klänning med volanger. "Fyfan vad snygg!" sa hon och log. Vi letade ett tag till och skulle precis gå till provhytten när jag såg en jättesnygg klänning. "Nico" sa jag och visade upp klänningen. Hon spärrade upp ögonen, "Oh shit, den var riktigt snygg!" Jag log mot henne och gick mot provhytten med klänningarna. Jag provade först den svarta med volanger och Nico den vita. Vi speglade oss i den stora spegeln på väggen utanför provhyttarna och tittade sedan på varandra. Den vita var riktigt fin, men den satt inte så jättebra på henne. Samma för mig. Vi provade nästa klänning. Min klänning var svart i skinntyg och lite gråa nyanser. Den satt perfekt, samt Nicoles blåa jättesnygga klänning. Hon passade jättebra i blå. Vi betalade för våra klänningar och gick ut till andra affärer, det var typ bara en kvart kvar till vi skulle möta Justin, Chaz och Ryan men dom får vänta en stund till. När vi var klara kom vi ut med massa påsar i handen. Vi gick till stället vi skulle möta Ryan, Chaz och Justin. Dom stog redan där, och när dom fick syn på oss började Chaz vinka glatt, självklart skulle Chaz stå och käka på en stor glass. Jag himlade med ögonen och gick fram till dom.
"Oh my godness, äntligen!" sa Chaz och slickade upp rinnande glass.
"Förlåt, väntade ni länge?" frågade jag. "Om 5 minuter räknas som länge" sa Justin och skrattade till. Hans klingande skratt fyllde hela mig med glädje. Vi hoppade in i Justin's bil och körde mot närmsta McDonald's. "Det kanske är bäst om vi går in, det kommer bli kaos annars" sa jag till Justin när vi hade stannat. Det var rätt mycket folk där inne, mest tjejer. "Förklädnad" log han och tog på sig solglasögon och drog ner sin keps lite över ögonen.
"Känner dom inte igen dig ändå?" frågade jag. "Ingen kommer störa, tro mig" sa han och blinkade mot mig. Vi in och ställde oss i kö, flera tjejers uppmärksamhet vändes mot Justin. "Dom märkte ju" viskade jag till honom. Han la bara armen om mig som om han inte hört vad jag sa, vilket han gjorde. "Dom kände väl igen den snygga hunken här" sa Chaz och pekade på sig själv. Jag brast ut i skratt, och jag råkade skratta för högt. Flera tittade på mig, viskade och pekade mot Justin. Fan. Vi försökte att inte bry oss om allt folk som stirrade på oss, eller ja, Justin, så vi pratade på som vi alltid gör. Vi beställde våran mat och gick tillbaka ut till bilen.
konstigt och tråkigt inlägg, men det kommer hända saker på festen i nästa kapitel :)
Klockan var runt halv elva och alla var vakna förutom Melanie, så vi tänkte låta henne sova ut lite. Vi var iallafall köket och stekte pannkakor. Eller jag då haha. Nicole, Chaz och Ryan satt vid köksbordet och vi pratade på som vanligt. Chaz hittar alltid nya saker att ta upp så det blev typ aldrig tyst. Jag stekte klart pannkakorna och la upp upp alla på en tallrik och ställde fram på bordet. "Ta för er, jag går och väcker Mel, men du Chaz, ta det lugnt med maten nu" sa jag och gick upp till hennes rum där hon låg i sin säng och sov djupt. Jag satte mig i sängen på andra sidan om henne. Hon var så fin, hon hade typ perfekt léende, ögon, näsa, läppar, kropp, allt. Dock var hon bara min bästa vän, och något förhållande skulle inte funka, jag är för upptagen, för efter denna break ska jag ha turnera och ha intervjuver, konserter osv hela tiden. Jag skakade på henne och öppnade långsamt ögonen. "Frukosten är klar" sa jag och log. Hon mumlade något och la kudden över ansiktet. "Hey, klockan är typ elva" sa jag och tog bort kudden från hennes ansikte.
"Mhhmm, kommer snart" sa hon och satte sig upp. Hon gnuggade sig i ögonen och log lite smått mot mig innan hon låste in sig i badrummet. Jag hörde att duschen gick igång så jag gick ner till köket igen. "Vad gjorde ni där uppe då?" frågade Chaz och höjde ögonbrynen. "Bra fråga, synd att du inte kommer få svar på den" log jag och la en pannkaka på min tallrik. Efter några minuter kom Mel ner och åt med oss.
MELANIES PERSPEKTIV
"Vad ska vi göra idag då?" sa jag och tog en tugga av min pannkaka.
"Shoppa!" utbrast Nicole. "Jaa!" sa jag glatt. "Men åååh! Orka!!" sa Chaz. "Vad vill du göra då?" sa jag med ett skratt. "Äta" sa han med munnen full av pannkakor. Jag himlade med ögonen och vände mig mot Justin och Ryan och gjorde mitt puppyface. "Shopping it is" sa Justin. "Hm.. Jag skulle behöva nya skor" sa Ryan och ryckte på axlarna. Jag gjorde highfive med Justin och Ryan och tittade tillbaks på Chaz som såg sur ut, men brast sedan ut i ett leende. "Om vi går till Mcdonalds följer jag med" "Visstvisst" sa jag och åt upp min pannkaka. Dom andra åt upp och hjälpte till med att plocka undan. Vi gjorde iordning oss och gick ut till Justin's bil när vi var klara.
När vi var framme och hoppade ut ur bilen började folk genast stirra på Justin, lite jobbigt att man inte får hänga utan att folk tittar på varje steg vi tar, men bara vi får umgås med Justin bryr jag mig inte så mycket. "Jag och Nicole går och kollar efter klänningar, vi möts här om 2 timmar?" sa jag till killarna. Dom nickade och vi gick iväg. Jag och Nicole gick först in i Forever 21, jag visste inte att dom hade det här men tydligen hade dom, vilket var riktigt bra, för jag älskar den affären. Jag plockade åt mig allt fint jag såg och Nicole gjorde detsamma. Till slut stog vi med en klädhög var i famnen. Vi gick till provhyttarna och provade kläderna. Jag bestämde mig för att köpa 3 tröjor, jeansshorts, 4 linnen och en magtröja. Nicole skulle köpa 4 tröjor och 2 par jeansshorts. På vägen till kassan fick jag syn på en tröja med Justin's ansikte på.
"Nicole!" ropade jag. Hon vände sig om och när hon såg vad jag höll i började hon skratta och gå mot mig. Det var en lila t-shirt där det står I LOVE och sedan ett ansikte på Justin. Jag skrattade lågt och tog med mig den till kassan. Vi betalade och gick in en affär som hade fullt med klänningar. Vi gick runt och drog fingrarna längs tygen. "Den här då?" sa Nicole och visade upp en vit klänning. "Gud vad snygg!" sa jag uppriktigt, "Prova den!" fortsatte jag glatt.
Hon log mot mig och hängde klänningen över armen. "Vad vill du ha för klänning?" frågade hon. Jag funderade en stund. "En.. svart tror jag" sa jag samtidigt som jag bläddrade bland klänningarna. "Nico, du måste prova den här!" sa jag när jag fick syn på en jättesnygg blå klänning. "Oh my god!" sa hon och sprang fram till mig. "Den finns bara en i din storlek, testa den" log jag. Hon tog glatt emot den och vi fortsatte leta. "Denna då?" frågade jag när jag hade hittat en jättefin svart klänning med volanger. "Fyfan vad snygg!" sa hon och log. Vi letade ett tag till och skulle precis gå till provhytten när jag såg en jättesnygg klänning. "Nico" sa jag och visade upp klänningen. Hon spärrade upp ögonen, "Oh shit, den var riktigt snygg!" Jag log mot henne och gick mot provhytten med klänningarna. Jag provade först den svarta med volanger och Nico den vita. Vi speglade oss i den stora spegeln på väggen utanför provhyttarna och tittade sedan på varandra. Den vita var riktigt fin, men den satt inte så jättebra på henne. Samma för mig. Vi provade nästa klänning. Min klänning var svart i skinntyg och lite gråa nyanser. Den satt perfekt, samt Nicoles blåa jättesnygga klänning. Hon passade jättebra i blå. Vi betalade för våra klänningar och gick ut till andra affärer, det var typ bara en kvart kvar till vi skulle möta Justin, Chaz och Ryan men dom får vänta en stund till. När vi var klara kom vi ut med massa påsar i handen. Vi gick till stället vi skulle möta Ryan, Chaz och Justin. Dom stog redan där, och när dom fick syn på oss började Chaz vinka glatt, självklart skulle Chaz stå och käka på en stor glass. Jag himlade med ögonen och gick fram till dom.
"Oh my godness, äntligen!" sa Chaz och slickade upp rinnande glass.
"Förlåt, väntade ni länge?" frågade jag. "Om 5 minuter räknas som länge" sa Justin och skrattade till. Hans klingande skratt fyllde hela mig med glädje. Vi hoppade in i Justin's bil och körde mot närmsta McDonald's. "Det kanske är bäst om vi går in, det kommer bli kaos annars" sa jag till Justin när vi hade stannat. Det var rätt mycket folk där inne, mest tjejer. "Förklädnad" log han och tog på sig solglasögon och drog ner sin keps lite över ögonen.
"Känner dom inte igen dig ändå?" frågade jag. "Ingen kommer störa, tro mig" sa han och blinkade mot mig. Vi in och ställde oss i kö, flera tjejers uppmärksamhet vändes mot Justin. "Dom märkte ju" viskade jag till honom. Han la bara armen om mig som om han inte hört vad jag sa, vilket han gjorde. "Dom kände väl igen den snygga hunken här" sa Chaz och pekade på sig själv. Jag brast ut i skratt, och jag råkade skratta för högt. Flera tittade på mig, viskade och pekade mot Justin. Fan. Vi försökte att inte bry oss om allt folk som stirrade på oss, eller ja, Justin, så vi pratade på som vi alltid gör. Vi beställde våran mat och gick tillbaka ut till bilen.
konstigt och tråkigt inlägg, men det kommer hända saker på festen i nästa kapitel :)
förlåt för den dåliga uppdateringen också D:
Love you like a love song - Chapter 14
Jag skulle precis dra upp fötterna men Justin hann före och drog ner mig i vattnet. "Vad var det där bra för?!" skrattade jag. Vi fortsatte med våra fjantiga lekar och tävlade om vem som kunde hålla andan längst, vem som kunde simma längst under vattnet och allt sånt. Efter ett tag joinade Nicole, Chaz och Ryan oss också, och vi alla hade allmänt kul.
Jag, Justin, Nicole, Chaz och Ryan var på väg till affären för att köpa godis och sånt. Justin parkerade och hoppade ur bilen. Vi gick in och tog en kundvagn eftersom vi säkert skulle köpa en hel massa. Jag satte mig i kundvagnen medans Justin körde runt mig och dom andra letade runt efter en massa gott. Det var ett par paparazzis utanför och några få här inne men dom störde oss inte så mycket. Ännu en gång råkade Justin köra in i hyllan när vi skulle svänga, vilket fick mig att börja asgarva så jag knappt kunde andas. Han har kört in i hyllorna typ 100 gånger nu. "Oops" sa Justin och ryckte på axlarna. "Dom här tar vi!" sa Chaz och slängde ner 4 chipspåsar i kundvagnen. Jag sträckte handen mot popcornpaketen och plockade ner 2 st.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Jag störde mig på att det var lite paparazzis här och där som fotade oss, men dom andra verkade inte bry sig så mycket så jag försökte att inte bry mig så mycket. Nicole, Chaz och Ryan sprang mot lösgodiset och började plocka. Jag styrde kundvagnen mot dom och självklart skulle jag krocka in i hyllan igen. Kungvagnen var så svår att svänga. "Asså vad händer?!" sa jag och Mel brast ut i skratt. "Går det bra för dig eller?" skrattade hon. Jag log mot henne och körde mot lösgodiset där Ryan och dom andra var. Nicole och Ryan plockade ner godis i godispåsen medans Chaz diskret försökte äta några godisbitar. Jag och Melanie tittade på varandra och brast ut i skratt.
"Chazman, vi såg dig!" skrattade jag. "Va, vadå, vad menar du va?" sa Chaz och stoppade ner handen i fickan som om ingenting hade hänt. "Försök inte" sa Melanie och skrattade fortfarande lite smått. Vi handlade klart och betalade i kassan. Tjejen i kassan blev chockad när hon såg att det var jag. Hon bad mig signera en ett papper åt hennes dotter och gav mig lite rabatt. Vi hjälpes åt att packa ner allt i påsarna och la ner påsarna i kundvagnen igen. Melanie satt fortfarande i kundvagnen för hon orkade inte resa sig upp, söt hon är. Vi gick mot utgången och direkt när vi kom ut dök det upp en massa paparazzis. Just nu önskade jag att jag hade med mig Kenny, men jag hade sagt att jag inte behövde honom för vi skulle bara stanna i området. Dom började ställa en massa frågor, speciellt om Melanie. Dom visste att Chaz, Ryan och Nicole var mina bästa vänner men dom visste inte vem Mel var. "Justin! Vem är tjejen?" "Är hon din flickvän?" "Justin! Vad ska ni göra?" "När träffades ni?" Vi började skynda oss på och Mel försökte täcka ansiktet med sina händer. Jag tog Mel's hand och hon hoppade ut ur kundvagnen. Jag tänkte precis gå och lämna tillbaka den men hon stoppade mig. "Det kanske är bättre om jag gör det, så du inte blir nertrampad eller något" sa hon och log. Jag log tacksamt tillbaka men jag sa att det var okej. "Jag följer med dig då" sa hon och tog ett grepp om kundvagnen. Vi lämnade tillbaka kundvagnen och gick tillbaka till bilen. Alla papparazis var sjukt jobbiga så jag la armen om Melanie och gick tillbaka mot bilen. Dom kommer säkert hitta på någon story om att det är något mellan oss nu men vi vet ju ändå sanningen. Vi hoppade in i bilen och körde iväg. Vi började babbla och skratta på som vanligt.
Jag parkerade bilen och vi hoppade ut och tog kassarna. Vi bärde in dom till Melaniie och la dom på köksbordet. Vi alla skulle sova över hos henne, sen imorgon ska vi på den där festen. Vi hällde upp allt i skålar och Nicole, Chaz och Ryan slängde sig över sofforna. Jag sprang och satte mig i fåtöljen som var ledig. En kort stund senare när vi hade satt på filmen hade jag en sur Melanie framför mig. "Kan du bara.. resa dig upp lite, jag tror du satte dig på något" sa hon och jag såg hur det ryckte i hennes mungipa. "No way" sa jag och la händerna bakom huvudet och lutade mig mot ryggstödet. Hon skulle precis sätta sig på golvet när jag drog ner henne i mitt knä. "Inte ska du sitta på golvet!" sa jag. Hon log ett vackert léende och stoppade en godis i munnen.
Filmen var sjukt läskigt, dock kunde jag inte låta bli att slänga några blickar på Melanie, hon var så vacker. Vi satt och kramade om varandra så fort det blev något läskigt och dom andra satt och kramade kuddar. Så fort någon hostade eller vi hörde något skrek vi till. När filmen äntligen var slut pustade vi alla ut. "Shit" mumlade Nicole. Jag skrattade till och tittade klockan på mobilen, 00:12. "Ska vi sova eller?" frågade jag och gäspade. Melanie mumlade något ohörbart och reste sig upp. Hon rättade till sin tröja och drack lite ur sin cola. Vi hade nästan ätit upp allt, hela bordet var grisigt och fullt med massa skräp. "Städar imorgon" sa Melanie och gjorde en gest med huvudet att vi skulle följa med henne upp. Nicole skulle ligga i hennes säng medans jag, Ryan och Chaz ska sova i gästrummet. Vi hade redan hämtat kläder och sånt, så vi bytte om och borstade tänderna. "Godnatt!" sa jag till Nicole och Melanie som precis lagt sig i sängen. "Gör inget dumt där inne nu" sa hon och blinkade mot mig. Jag skrattade och gick in till gästrummet.
"Godnatt bro" sa Chaz och släckte lampan.
Jag, Justin, Nicole, Chaz och Ryan var på väg till affären för att köpa godis och sånt. Justin parkerade och hoppade ur bilen. Vi gick in och tog en kundvagn eftersom vi säkert skulle köpa en hel massa. Jag satte mig i kundvagnen medans Justin körde runt mig och dom andra letade runt efter en massa gott. Det var ett par paparazzis utanför och några få här inne men dom störde oss inte så mycket. Ännu en gång råkade Justin köra in i hyllan när vi skulle svänga, vilket fick mig att börja asgarva så jag knappt kunde andas. Han har kört in i hyllorna typ 100 gånger nu. "Oops" sa Justin och ryckte på axlarna. "Dom här tar vi!" sa Chaz och slängde ner 4 chipspåsar i kundvagnen. Jag sträckte handen mot popcornpaketen och plockade ner 2 st.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Jag störde mig på att det var lite paparazzis här och där som fotade oss, men dom andra verkade inte bry sig så mycket så jag försökte att inte bry mig så mycket. Nicole, Chaz och Ryan sprang mot lösgodiset och började plocka. Jag styrde kundvagnen mot dom och självklart skulle jag krocka in i hyllan igen. Kungvagnen var så svår att svänga. "Asså vad händer?!" sa jag och Mel brast ut i skratt. "Går det bra för dig eller?" skrattade hon. Jag log mot henne och körde mot lösgodiset där Ryan och dom andra var. Nicole och Ryan plockade ner godis i godispåsen medans Chaz diskret försökte äta några godisbitar. Jag och Melanie tittade på varandra och brast ut i skratt.
"Chazman, vi såg dig!" skrattade jag. "Va, vadå, vad menar du va?" sa Chaz och stoppade ner handen i fickan som om ingenting hade hänt. "Försök inte" sa Melanie och skrattade fortfarande lite smått. Vi handlade klart och betalade i kassan. Tjejen i kassan blev chockad när hon såg att det var jag. Hon bad mig signera en ett papper åt hennes dotter och gav mig lite rabatt. Vi hjälpes åt att packa ner allt i påsarna och la ner påsarna i kundvagnen igen. Melanie satt fortfarande i kundvagnen för hon orkade inte resa sig upp, söt hon är. Vi gick mot utgången och direkt när vi kom ut dök det upp en massa paparazzis. Just nu önskade jag att jag hade med mig Kenny, men jag hade sagt att jag inte behövde honom för vi skulle bara stanna i området. Dom började ställa en massa frågor, speciellt om Melanie. Dom visste att Chaz, Ryan och Nicole var mina bästa vänner men dom visste inte vem Mel var. "Justin! Vem är tjejen?" "Är hon din flickvän?" "Justin! Vad ska ni göra?" "När träffades ni?" Vi började skynda oss på och Mel försökte täcka ansiktet med sina händer. Jag tog Mel's hand och hon hoppade ut ur kundvagnen. Jag tänkte precis gå och lämna tillbaka den men hon stoppade mig. "Det kanske är bättre om jag gör det, så du inte blir nertrampad eller något" sa hon och log. Jag log tacksamt tillbaka men jag sa att det var okej. "Jag följer med dig då" sa hon och tog ett grepp om kundvagnen. Vi lämnade tillbaka kundvagnen och gick tillbaka till bilen. Alla papparazis var sjukt jobbiga så jag la armen om Melanie och gick tillbaka mot bilen. Dom kommer säkert hitta på någon story om att det är något mellan oss nu men vi vet ju ändå sanningen. Vi hoppade in i bilen och körde iväg. Vi började babbla och skratta på som vanligt.
Jag parkerade bilen och vi hoppade ut och tog kassarna. Vi bärde in dom till Melaniie och la dom på köksbordet. Vi alla skulle sova över hos henne, sen imorgon ska vi på den där festen. Vi hällde upp allt i skålar och Nicole, Chaz och Ryan slängde sig över sofforna. Jag sprang och satte mig i fåtöljen som var ledig. En kort stund senare när vi hade satt på filmen hade jag en sur Melanie framför mig. "Kan du bara.. resa dig upp lite, jag tror du satte dig på något" sa hon och jag såg hur det ryckte i hennes mungipa. "No way" sa jag och la händerna bakom huvudet och lutade mig mot ryggstödet. Hon skulle precis sätta sig på golvet när jag drog ner henne i mitt knä. "Inte ska du sitta på golvet!" sa jag. Hon log ett vackert léende och stoppade en godis i munnen.
Filmen var sjukt läskigt, dock kunde jag inte låta bli att slänga några blickar på Melanie, hon var så vacker. Vi satt och kramade om varandra så fort det blev något läskigt och dom andra satt och kramade kuddar. Så fort någon hostade eller vi hörde något skrek vi till. När filmen äntligen var slut pustade vi alla ut. "Shit" mumlade Nicole. Jag skrattade till och tittade klockan på mobilen, 00:12. "Ska vi sova eller?" frågade jag och gäspade. Melanie mumlade något ohörbart och reste sig upp. Hon rättade till sin tröja och drack lite ur sin cola. Vi hade nästan ätit upp allt, hela bordet var grisigt och fullt med massa skräp. "Städar imorgon" sa Melanie och gjorde en gest med huvudet att vi skulle följa med henne upp. Nicole skulle ligga i hennes säng medans jag, Ryan och Chaz ska sova i gästrummet. Vi hade redan hämtat kläder och sånt, så vi bytte om och borstade tänderna. "Godnatt!" sa jag till Nicole och Melanie som precis lagt sig i sängen. "Gör inget dumt där inne nu" sa hon och blinkade mot mig. Jag skrattade och gick in till gästrummet.
"Godnatt bro" sa Chaz och släckte lampan.
tråkig del, i know. Men det är alltid tråkigt i början. Kommer bli bättre i promise!
Och angående uppdateringen, ska försöka skriva oftare men jag har inte tid eller så orkar jag helt enkelt inte. Imorgon ska jag upp vid 10 och åka till sjukhuset och röntga mig, orkar inte förklara varför hehe. Iallafall så ska jag försöka lägga in 2 kapitel imorgon!
Love you like a love song - Chapter 13
"Kan inte du sjunga något?" frågade jag för att avbryta tystnaden. "Va? Varför då?" sa han och skrattade till. "Finns ju inget bra på radio och inget roligt att prata om" sa jag och ryckte på axlarna. "Vad ska jag sjunga då?" frågade han. "Never say never" log jag stolt. Jag älskade den låten. Det var dessutom den enda låten jag kunde av honom..
Justin log mot mig och började sjunga. Jag rös till av hans röst, han träffade alla toner perfekt.
Idag var det fredag, så imorgon var det äntligen helg. Jag reste mig upp ur sängen och drog på mig en vit blus, svarta jeans och en grå stickad kofta. Jag borstade igenom håret, sminkade mig med mascara och gick ner till köket för att ta frukost. Jag fick syn på en lapp på bordet så jag gick fram och läste.
"Är hos mamma på sjukhuset hela dagen, du kan komma senare om du vill men annars får du gärna vara hemma. Mat finns i kylen /kram pappa"
Bra att han äntligen kunde ta ledigt från jobbet iallafall. Jag åt min frukost och borstade tänderna efter. Jag la pengar och nycklar i min väska och knöt mina skor. Det var varmt ute så jag struntade i jackan. Jag tänkte precis gå över till Nicole när jag såg Justin's Range Rover stå vid trottoaren. Jag log och låste ytterdörren. Jag sprang ner till bilen och öppnade dörren. "Tja!" sa han samt Nicole, Chaz och Ryan som satt i baksätet. Jag hoppade in i bilen och stängde dörren efter mig. Justin började köra mot skolan.
"Vad gör du när vi är i skolan förresten?" frågade jag och tuggade på ett tuggummi. "Är hos mormor och morfar med mamma, eller går jag typ ut och gör något" log han. "Du har tur som slipper skolan" suckade jag. Dom andra instämde och Justin bara skrattade.
Han parkerade och vi sa hejdå och stack in till skolan. Lektionerna flöt på, Amber bitchblickade mig så fort hon fick syn på mig men konstigt nog gick hon aldrig fram till mig, hon sa inte ens något. Jag antar att jag har Justin att tacka för det. Jag tänkte åka till sjukhuset men det kanske var bättre att låta henne vara med pappa ensam nu när han äntligen har ledighet. Imorgon var det en fest hos Cloe i klassen som jag, Nicole, Ryan, Chaz och Justin ska gå på. Otur nog kommer Amber också, men vi alla kom överens om att inte slå henne, haha. Iallafall, just nu var jag, Nicole, Justin, Chaz och Ryan på stranden. Jag och Nicole låg och solade på våra handdukar medans dom andra var och fjantade sig i vattnet.
Jag hade hörlurar i öronen och lyssnade på Justin's låtar, han var typ min nya idol nu. Jag satt djupt nersjunken i Justins vackra röst men avbröts av något blött mot min kropp. Justin hade satt sig på mig. Jag drog ur hörlurarna och tog av mig mina solglasögon. "Gå av! Jag är faktiskt sjuk." sa jag och fejkhostade. Han tittade konstigt på mig. "Om du inte har märkt så har jag fått världens jäkla bieberfever, så move!" sa jag och puttade ner honom från min mage. "Jaså?" skrattade han. Jag nickade och skrattade lite och tog på mig solglasögonen igen.
Några minuter senare var vi alla i vattnet och fjantade oss. Jag och Justin tävlade om vem som kunde göra dom snyggaste dyken från bryggan medans dom andra lekte någon konstig lek varken jag eller Justin fattade något utav. Och jag måste verkligen säga att Justin såg väldigt sexig ut utan tröja. Jag hade svårt att slita blicken från honom ibland och självklart skulle han märka det och göra mig generad. Justin dök ner i vattnet och log stolt. "Slå den du!" sa han och skvätte vatten på mig. "Med nöje" log jag. Jag ställde mig vid kanten och dök. När jag kom upp till ytan skrattade jag åt Justin. "Äh, vi båda vinner" sa han och tog cyklopet som vi lagt på bryggan. Han dök under vattnet och tog tag i mina fötter. Även om jag visste att det var Justin blev jag jätteskrämd. Jag drog min fot ur hans grepp och började simma iväg. Han kom upp till ytan men dök snabbt ner igen. Jag började simma mot bryggan och sprang upp för stegen.
"Men!" sa Justin när han kom upp till ytan ännu en gång. "Det är läskigt" sa jag satte mig på kanten av bryggan. Jag doppade ner fötterna i det ljumma vattnet. Justin skrattade och simmade mot mig. Jag skulle precis dra upp fötterna men Justin hann före och drog ner mig i vattnet. "Vad var det där bra för?!" skrattade jag. Vi fortsatte med våra fjantiga lekar och tävlade om vem som kunde hålla andan längst, vem som kunde simma längst under vattnet och allt sånt. Efter ett tag joinade Nicole, Chaz och Ryan oss också, och vi alla hade allmänt kul.
Justin log mot mig och började sjunga. Jag rös till av hans röst, han träffade alla toner perfekt.
Idag var det fredag, så imorgon var det äntligen helg. Jag reste mig upp ur sängen och drog på mig en vit blus, svarta jeans och en grå stickad kofta. Jag borstade igenom håret, sminkade mig med mascara och gick ner till köket för att ta frukost. Jag fick syn på en lapp på bordet så jag gick fram och läste.
"Är hos mamma på sjukhuset hela dagen, du kan komma senare om du vill men annars får du gärna vara hemma. Mat finns i kylen /kram pappa"
Bra att han äntligen kunde ta ledigt från jobbet iallafall. Jag åt min frukost och borstade tänderna efter. Jag la pengar och nycklar i min väska och knöt mina skor. Det var varmt ute så jag struntade i jackan. Jag tänkte precis gå över till Nicole när jag såg Justin's Range Rover stå vid trottoaren. Jag log och låste ytterdörren. Jag sprang ner till bilen och öppnade dörren. "Tja!" sa han samt Nicole, Chaz och Ryan som satt i baksätet. Jag hoppade in i bilen och stängde dörren efter mig. Justin började köra mot skolan.
"Vad gör du när vi är i skolan förresten?" frågade jag och tuggade på ett tuggummi. "Är hos mormor och morfar med mamma, eller går jag typ ut och gör något" log han. "Du har tur som slipper skolan" suckade jag. Dom andra instämde och Justin bara skrattade.
Han parkerade och vi sa hejdå och stack in till skolan. Lektionerna flöt på, Amber bitchblickade mig så fort hon fick syn på mig men konstigt nog gick hon aldrig fram till mig, hon sa inte ens något. Jag antar att jag har Justin att tacka för det. Jag tänkte åka till sjukhuset men det kanske var bättre att låta henne vara med pappa ensam nu när han äntligen har ledighet. Imorgon var det en fest hos Cloe i klassen som jag, Nicole, Ryan, Chaz och Justin ska gå på. Otur nog kommer Amber också, men vi alla kom överens om att inte slå henne, haha. Iallafall, just nu var jag, Nicole, Justin, Chaz och Ryan på stranden. Jag och Nicole låg och solade på våra handdukar medans dom andra var och fjantade sig i vattnet.
Jag hade hörlurar i öronen och lyssnade på Justin's låtar, han var typ min nya idol nu. Jag satt djupt nersjunken i Justins vackra röst men avbröts av något blött mot min kropp. Justin hade satt sig på mig. Jag drog ur hörlurarna och tog av mig mina solglasögon. "Gå av! Jag är faktiskt sjuk." sa jag och fejkhostade. Han tittade konstigt på mig. "Om du inte har märkt så har jag fått världens jäkla bieberfever, så move!" sa jag och puttade ner honom från min mage. "Jaså?" skrattade han. Jag nickade och skrattade lite och tog på mig solglasögonen igen.
Några minuter senare var vi alla i vattnet och fjantade oss. Jag och Justin tävlade om vem som kunde göra dom snyggaste dyken från bryggan medans dom andra lekte någon konstig lek varken jag eller Justin fattade något utav. Och jag måste verkligen säga att Justin såg väldigt sexig ut utan tröja. Jag hade svårt att slita blicken från honom ibland och självklart skulle han märka det och göra mig generad. Justin dök ner i vattnet och log stolt. "Slå den du!" sa han och skvätte vatten på mig. "Med nöje" log jag. Jag ställde mig vid kanten och dök. När jag kom upp till ytan skrattade jag åt Justin. "Äh, vi båda vinner" sa han och tog cyklopet som vi lagt på bryggan. Han dök under vattnet och tog tag i mina fötter. Även om jag visste att det var Justin blev jag jätteskrämd. Jag drog min fot ur hans grepp och började simma iväg. Han kom upp till ytan men dök snabbt ner igen. Jag började simma mot bryggan och sprang upp för stegen.
"Men!" sa Justin när han kom upp till ytan ännu en gång. "Det är läskigt" sa jag satte mig på kanten av bryggan. Jag doppade ner fötterna i det ljumma vattnet. Justin skrattade och simmade mot mig. Jag skulle precis dra upp fötterna men Justin hann före och drog ner mig i vattnet. "Vad var det där bra för?!" skrattade jag. Vi fortsatte med våra fjantiga lekar och tävlade om vem som kunde hålla andan längst, vem som kunde simma längst under vattnet och allt sånt. Efter ett tag joinade Nicole, Chaz och Ryan oss också, och vi alla hade allmänt kul.
PROBLEM MED BILDERNA
Kapitel 13 är klart, men det går inte lägga in bild? Antar att blogg.se strular IGEN. Jag lägger upp kapitlet så fort det går lägga in bild, så ni vet! :D
Love you like a love song - Chapter 12
"Justin.. Justin Bieber?!" utbrast hon. "Är du kompis med Melanie skithögen här?!" fortsatte hon. "Men håll käften" sa jag och öppnade fönstret helt så jag kunde hoppa ut. "Vi ses då Amber!" log jag. "Jag litar på dig att du inte berättat för eran lärare att hon sticker, okej?" sa Justin och flashade ett léende to die for. Hon nickade ivrigt.
Jag var på väg in till mammas rum på sjukhuset, Justin hade skjutsat mig och erbjudit sig att stanna men jag ville ha lite ensam tid med mamma. Jag öppnade dörren och där låg min mamma i sjukhussängen. Hon sken upp och log med hela ansiktet. "Hej mamma" sa jag glatt och stängde dörren efter mig. "Hej älskling" log hon. Jag satte mig i sängen bredvid henne och studerade hennes ansikte. Hon hade påsar under ögonen, var väldigt blek och såg bara allmänt trött ut.
"Mamma.. hur mår du egentligen?" frågade jag efter en stunds tystnad. "Jag mår bra gumman" sa hon och la armen om mig. Jag la mig ner i sjukhussängen bredvid mamma och kröp upp i hennes famn. Jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan henne. Vi har alltid varit nära och öppna mot varandra. Jag älskar henne mer än någon annan i värlen. "Mamma, var är pappa?" frågade jag. "Han var här ett par timmar när du var i skolan, men sen var han tvungen att åka till jobbet" Pappa var chef för något företag, vad vet jag inte, jag brukar inte hålla reda på sånt. Jag tyckte lite synd om mamma som inte får så mycket tid med pappa, men någon måste ju försörja oss. Jag och mamma pratade lite om allt möjligt, när hon frågade hur det hade varit i skolan visste jag inte vad jag skulle svara. Men jag bestämde mig för att inte berätta om Amber. Vi pratade nonstop till sömnen tog över.
"Vakna, Mel" hörde jag någon säga. Jag kände direkt igen rösten, Justin. Jag slog upp ögonen och såg Justin's ansikte. "Dom andra är hemma, jag tänkte bara komma och hämta dig, det börjar bli sent." sa han och log mjukt mot mig. Jag reste mig sakta upp och blinkade några gången för att vänja mig vid det starka ljuset. Jag vände mig om och tittade till mamma, hon låg och sov. Hon såg verkligen ut att behöva det så jag klev ur sängen försiktigt så jag inte skulle väcka henne. Jag pussade henne på kinden och tog mina saker. Jag följde med Justin ut till parkeringen och satte mig i hans bil. Det var ett par paparazzis som skrek och undrade vem jag var, om jag var hans flickvän osv så jag försökte täcka mitt ansikte. "Vad är klockan förresten?" frågade jag när vi hade börjat åka. "Typ tio" svarade han med ett leende. Jag satte på radion och bläddrade bland kanalerna för att hitta någon bra låt, - inget resultat. Jag suckade och stängde av.
Jag tittade på Justin som koncentrerade på körningen. Han var verkligen.. vacker. Hans vita vackra léende bländade mig, hans läppar var perfekt formade, och hans nötbruna ögon ska vi inte ens tala om.
"Vad tittar du på?" skrattade han. Jag kom på mig själv sitta och stirra på honom och vände mitt huvud mot vägen istället. "Vad menar du?" frågade jag och ansträngde mig för att inte le. "Du stirrade på mig, lite läskigt faktiskt." sa han och gjorde en konstig min som fick mig att skratta. "Jag vet inte vad du pratar om" sa jag och lutade mig bakåt i sätet. Återigen blev det tyst. "Kan inte du sjunga något?" frågade jag för att avbryta tystnaden. "Va? Varför då?" sa han och skrattade till. "Finns ju inget bra på radio och inget roligt att prata om" sa jag och ryckte på axlarna. "Vad ska jag sjunga då?" frågade han. "Never say never" log jag stolt. Jag älskade den låten. Det var dessutom den enda låten jag kunde av honom..
Justin log mot mig och började sjunga. Jag rös till av hans röst, han träffade alla toner perfekt.
Jag var på väg in till mammas rum på sjukhuset, Justin hade skjutsat mig och erbjudit sig att stanna men jag ville ha lite ensam tid med mamma. Jag öppnade dörren och där låg min mamma i sjukhussängen. Hon sken upp och log med hela ansiktet. "Hej mamma" sa jag glatt och stängde dörren efter mig. "Hej älskling" log hon. Jag satte mig i sängen bredvid henne och studerade hennes ansikte. Hon hade påsar under ögonen, var väldigt blek och såg bara allmänt trött ut.
"Mamma.. hur mår du egentligen?" frågade jag efter en stunds tystnad. "Jag mår bra gumman" sa hon och la armen om mig. Jag la mig ner i sjukhussängen bredvid mamma och kröp upp i hennes famn. Jag kan inte ens föreställa mig ett liv utan henne. Vi har alltid varit nära och öppna mot varandra. Jag älskar henne mer än någon annan i värlen. "Mamma, var är pappa?" frågade jag. "Han var här ett par timmar när du var i skolan, men sen var han tvungen att åka till jobbet" Pappa var chef för något företag, vad vet jag inte, jag brukar inte hålla reda på sånt. Jag tyckte lite synd om mamma som inte får så mycket tid med pappa, men någon måste ju försörja oss. Jag och mamma pratade lite om allt möjligt, när hon frågade hur det hade varit i skolan visste jag inte vad jag skulle svara. Men jag bestämde mig för att inte berätta om Amber. Vi pratade nonstop till sömnen tog över.
"Vakna, Mel" hörde jag någon säga. Jag kände direkt igen rösten, Justin. Jag slog upp ögonen och såg Justin's ansikte. "Dom andra är hemma, jag tänkte bara komma och hämta dig, det börjar bli sent." sa han och log mjukt mot mig. Jag reste mig sakta upp och blinkade några gången för att vänja mig vid det starka ljuset. Jag vände mig om och tittade till mamma, hon låg och sov. Hon såg verkligen ut att behöva det så jag klev ur sängen försiktigt så jag inte skulle väcka henne. Jag pussade henne på kinden och tog mina saker. Jag följde med Justin ut till parkeringen och satte mig i hans bil. Det var ett par paparazzis som skrek och undrade vem jag var, om jag var hans flickvän osv så jag försökte täcka mitt ansikte. "Vad är klockan förresten?" frågade jag när vi hade börjat åka. "Typ tio" svarade han med ett leende. Jag satte på radion och bläddrade bland kanalerna för att hitta någon bra låt, - inget resultat. Jag suckade och stängde av.
Jag tittade på Justin som koncentrerade på körningen. Han var verkligen.. vacker. Hans vita vackra léende bländade mig, hans läppar var perfekt formade, och hans nötbruna ögon ska vi inte ens tala om.
"Vad tittar du på?" skrattade han. Jag kom på mig själv sitta och stirra på honom och vände mitt huvud mot vägen istället. "Vad menar du?" frågade jag och ansträngde mig för att inte le. "Du stirrade på mig, lite läskigt faktiskt." sa han och gjorde en konstig min som fick mig att skratta. "Jag vet inte vad du pratar om" sa jag och lutade mig bakåt i sätet. Återigen blev det tyst. "Kan inte du sjunga något?" frågade jag för att avbryta tystnaden. "Va? Varför då?" sa han och skrattade till. "Finns ju inget bra på radio och inget roligt att prata om" sa jag och ryckte på axlarna. "Vad ska jag sjunga då?" frågade han. "Never say never" log jag stolt. Jag älskade den låten. Det var dessutom den enda låten jag kunde av honom..
Justin log mot mig och började sjunga. Jag rös till av hans röst, han träffade alla toner perfekt.
förlåt!
vet att det har varit lite sämre uppdatering nu dom senaste dagarna, men jag ska försöka skriva 2 eller mer kapitel imorgon! :)
Love you like a love song - Chapter 11
"Händer det igen får du kvarsittning" sa hon och fortsatte skriva i sin bok. "Det var bara tre minuter herregud" mumlade jag och satte mig vid Chaz, Ryan och Nicole's bord. "Amber" viskade jag till dom. Lektionen flöt på som vanligt, jag försökte koncentera mig men mina tankar flöt bort till mamma.
Vi gick ner till matsalen och plockade åt oss mat på våra brickor. Vi började gå mot bordet vi alltid sitter vid när Amber dök upp framför mig och innan jag hade hunnit reagera hade hon tryckt upp brickan mot min tröja så jag hade mat över mig. Det blev tyst i matsalen men sedan började folk skratta. "VAFAN GÖR DU?!" skrek jag ilsket. "Ops, såg dig inte! Sorry" sa hon och ryckte på axlarna med ett hånflin på läpparna. "VADÅ SÅG MIG INTE? ÄR DU BLIND ELLER?" Jag puttade henne så hon nästan tappade balansen och trillade på golvet. "Men hallå?! Du kan fan inte bara putta mig sådär idiot!" skrek hon och slängde med sitt blonda hår. "Oj, förlåt låt mig gottgöra dig! Är du törstig?" sa jag och greppade snabbt tag om ett glas med mjölk i som stog på bordet bredvid mig och kastade det i ansiktet på henne. Jag var nästan rädd hur bitchig jag kan vara. Jag brukar inte alls vara elak, men med Amber kan jag inte hjälpa det, och jag tror inte jag är den enda som skulle reagera såhär. "Moore, Williams!" sa någon bakom mig. Jag vände mig om, och där stog ingen mindre än Mrs. Smith. Hon såg strängt på mig och Amber. "Ni kommer med mig!" sa hon och tog ett hårt grepp om min arm, nästan så jag fick ont. "Men släpp mig!" sa jag och ryckte åt mig armen. Jag var bara så irriterad just nu. Jag kunde höra massa jubel och applåder bakom oss när vi gick iväg.
"Melanie Moore, varför kastar du mjölk i Amber's ansikte?!" sa hon och drog ner oss på 2 stolar mittemot hennes skrivbord. "För hon tryckte upp matbrickan på min tröja" sa jag och pekade på maten. "Amber, varför gjorde du så?" frågade hon. "Jag råkade gå in i henne, det var inte meningen!" Jag skrattade till. "Vadå inte meningen?! Du gick rakt in i mig?" sa jag och höjde på ögonbrynen. Hon började snabbt protestera men Mrs. Smith avbröt oss, "Båda får kvarsittning en timme efter skolan, slutdiskuterat" sa hon och gick ut ur klassrummet. "Tack så mycket då!" sa hon och pillade med sin nagel som mer liknade en klo. "Antar att du skulle gått in i någon annan" suckade jag. "Whatever" sa hon och gick iväg.
Efter dom två sista lektionerna var skolan slut, för alla andra. "Asså jag ska döda den där Amber!" sa Ryan och bet på sin penna. "Det vill vi alla" skrattade jag. "Men vi ses senare" "Försök att inte slå Amber nu, Mel!" log Nicole. "Ska försöka!" sa jag och vinkade hejdå till dom. En kort stund efter att dom gått kom Amber in i rummet. Hon satte sig på stolen på andra sidan klassrummet. Vi sa ingenting utan bara stirrade ilsket mot varandra. Mrs. Smith kom in och ställde sig framme vid tavlan. "Jag måste iväg på möte, men ni ska stanna kvar till klockan 4 och till dess ska ni jobba i era mattehäften, uppfattat?" Vi nickade. "Bra" sa hon och gick stressat ut genom dörren. "Great, nu kommer jag missa min tid hos frisören" suckade hon. "Pratar du med mig eller är du dum i huvet och pratar med dig själv?" sa jag och drog upp ett tuggummipaket i min ficka. Jag stoppade in 2 bitar i min mun och la tillbaka tuggummipaketet i fickan igen. Amber bitchblickade mig och började fila sina naglar. Jag drog upp mina knän närmare mot min kropp och la mattehäftet mot låren och började jobba, jag hade ändå inget annat att göra.
Jag satt koncentrerad i mitt mattehäfte när jag hörde någon knacka. Jag hoppade till av förvåning och tittade på Amber som satt förstelad med öppen mun med sina ögon riktade mot fönstret bakom mig. Jag vände mig om och såg.. Justin? Chaz, Ryan och Nicole dök upp bredvid honom. Jag öppnade fönstret och log, "Vad gör ni här?" undrade jag. "Hörde att du hade kvarsittning, så vi tänkte komma och rädda dig!" sa han glatt. Jag vände mig mot Amber som satt och stirrade, hennes ansiktsuttryck var oslagbar. "Justin.. Justin Bieber?!" utbrast hon. "Är du kompis med Melanie skithögen här?!" fortsatte hon. "Men håll käften" sa jag och öppnade fönstret helt så jag kunde hoppa ut. "Vi ses då Amber!" log jag. "Jag litar på dig att du inte berättat för eran lärare att hon sticker, okej?" sa Justin och flashade ett léende to die for. Hon nickade ivrigt.
Vi gick ner till matsalen och plockade åt oss mat på våra brickor. Vi började gå mot bordet vi alltid sitter vid när Amber dök upp framför mig och innan jag hade hunnit reagera hade hon tryckt upp brickan mot min tröja så jag hade mat över mig. Det blev tyst i matsalen men sedan började folk skratta. "VAFAN GÖR DU?!" skrek jag ilsket. "Ops, såg dig inte! Sorry" sa hon och ryckte på axlarna med ett hånflin på läpparna. "VADÅ SÅG MIG INTE? ÄR DU BLIND ELLER?" Jag puttade henne så hon nästan tappade balansen och trillade på golvet. "Men hallå?! Du kan fan inte bara putta mig sådär idiot!" skrek hon och slängde med sitt blonda hår. "Oj, förlåt låt mig gottgöra dig! Är du törstig?" sa jag och greppade snabbt tag om ett glas med mjölk i som stog på bordet bredvid mig och kastade det i ansiktet på henne. Jag var nästan rädd hur bitchig jag kan vara. Jag brukar inte alls vara elak, men med Amber kan jag inte hjälpa det, och jag tror inte jag är den enda som skulle reagera såhär. "Moore, Williams!" sa någon bakom mig. Jag vände mig om, och där stog ingen mindre än Mrs. Smith. Hon såg strängt på mig och Amber. "Ni kommer med mig!" sa hon och tog ett hårt grepp om min arm, nästan så jag fick ont. "Men släpp mig!" sa jag och ryckte åt mig armen. Jag var bara så irriterad just nu. Jag kunde höra massa jubel och applåder bakom oss när vi gick iväg.
"Melanie Moore, varför kastar du mjölk i Amber's ansikte?!" sa hon och drog ner oss på 2 stolar mittemot hennes skrivbord. "För hon tryckte upp matbrickan på min tröja" sa jag och pekade på maten. "Amber, varför gjorde du så?" frågade hon. "Jag råkade gå in i henne, det var inte meningen!" Jag skrattade till. "Vadå inte meningen?! Du gick rakt in i mig?" sa jag och höjde på ögonbrynen. Hon började snabbt protestera men Mrs. Smith avbröt oss, "Båda får kvarsittning en timme efter skolan, slutdiskuterat" sa hon och gick ut ur klassrummet. "Tack så mycket då!" sa hon och pillade med sin nagel som mer liknade en klo. "Antar att du skulle gått in i någon annan" suckade jag. "Whatever" sa hon och gick iväg.
Efter dom två sista lektionerna var skolan slut, för alla andra. "Asså jag ska döda den där Amber!" sa Ryan och bet på sin penna. "Det vill vi alla" skrattade jag. "Men vi ses senare" "Försök att inte slå Amber nu, Mel!" log Nicole. "Ska försöka!" sa jag och vinkade hejdå till dom. En kort stund efter att dom gått kom Amber in i rummet. Hon satte sig på stolen på andra sidan klassrummet. Vi sa ingenting utan bara stirrade ilsket mot varandra. Mrs. Smith kom in och ställde sig framme vid tavlan. "Jag måste iväg på möte, men ni ska stanna kvar till klockan 4 och till dess ska ni jobba i era mattehäften, uppfattat?" Vi nickade. "Bra" sa hon och gick stressat ut genom dörren. "Great, nu kommer jag missa min tid hos frisören" suckade hon. "Pratar du med mig eller är du dum i huvet och pratar med dig själv?" sa jag och drog upp ett tuggummipaket i min ficka. Jag stoppade in 2 bitar i min mun och la tillbaka tuggummipaketet i fickan igen. Amber bitchblickade mig och började fila sina naglar. Jag drog upp mina knän närmare mot min kropp och la mattehäftet mot låren och började jobba, jag hade ändå inget annat att göra.
Jag satt koncentrerad i mitt mattehäfte när jag hörde någon knacka. Jag hoppade till av förvåning och tittade på Amber som satt förstelad med öppen mun med sina ögon riktade mot fönstret bakom mig. Jag vände mig om och såg.. Justin? Chaz, Ryan och Nicole dök upp bredvid honom. Jag öppnade fönstret och log, "Vad gör ni här?" undrade jag. "Hörde att du hade kvarsittning, så vi tänkte komma och rädda dig!" sa han glatt. Jag vände mig mot Amber som satt och stirrade, hennes ansiktsuttryck var oslagbar. "Justin.. Justin Bieber?!" utbrast hon. "Är du kompis med Melanie skithögen här?!" fortsatte hon. "Men håll käften" sa jag och öppnade fönstret helt så jag kunde hoppa ut. "Vi ses då Amber!" log jag. "Jag litar på dig att du inte berättat för eran lärare att hon sticker, okej?" sa Justin och flashade ett léende to die for. Hon nickade ivrigt.
Love you like a love song - Chapter 10
"Jag är biff, eller hur?" sa han och kysste sina armmuskler. Jag satte nästan i halsen. Jag kämpade med att svälja och började asgarva så jag vek mig i stolen. Jag gömde ansiktet i händerna och försökte kontrollera mig själv, men det gick bara inte. Justin började skratta lite med mig, men jag tror han snarare skrattade ÅT mig.
Dagen efter, alltså torsdag, var jag tvungen att gå till skolan. Mamma gillade inte att jag struntade i skolan, och inte rektorn för den delen heller. Jag och Justin hade jättekul igår, sen joina Chaz, Ryan och Nicole oss. Vi var mest på sjukhuset men gick hem för att duscha, äta och sånt. Jag drog på mig ett svart linne, slitna jeansshorts och en grå tunn hoodie över. Jag borstade tänderna och borstade igenom håret efter. Jag satte håret i en tofs på sidan och la ner pengar, nycklar och mobil i min väska. Jag tittade på klockan, tjugo i åtta. Justin skulle skjuta oss så han brode väl vara där nere nu. Jag sprang ner för trappan och tog på mig mina vita slitna converse och öppna ytterdörren, och mycket rätt, där stog en Range Rover med en glad Justin innuti. Jag låste dörren efter mig och sprang till bilen. Jag öppnade bildörren och i baksätet satt Nicole, Chaz och Ryan. Jag hälsade på alla och spände fast bältet.
"Ready to go?" sa Justin. "Yep" svarade jag och la väskan i mitt knä. "Bra" log Justin och körde mot skolan. "Fan ska jag göra hela dagen då?" sa Justin när vi var framme vid skolan och putade med underläppen. Jag hoppade ut ur bilen och stannade vid bildörren. "Beundra ditt utséende i spegeln" log jag. "Shit bra idé!" skrattade Justin, "När slutar ni?" fortsatte han. "Tre typ" sa Nicole och ryckte på axlarna. "Awesome, jag hämtar er då." sa han. Vi sa hejdå till Justin och gick in mot skolan. Tack gud att ingen kände igen honom, skulle bli kaos då med tanke på att nästan alla tjejer är beliebers. Och låt oss inte ens gå in på vad Amber och hennes knähundar Carro och Linn som vet varje steg Justin tar skulle gjort om dom fick syn på honom här på parkeringen. Vi gick mot våra skåp och tittade på våra scheman vad vi skulle ha, - matte. Great. Jag har alltid haft svårt i matte. Alla var klara förutom jag som hade svårt att hitta mina böcker. "Gå ni, jag kommer strax" log jag. "Säker?" frågade Nicole. "Ah" nickade jag.
Dom svängde runt hörnet där klassrummet ligger. Jag måste verkligen städa mitt skåp, allt ligger huller om buller. Jag hittade äntligen min mattebok. Jag tog ut den och stängde skåpet, precis när jag stängde dök Amber's ansikte upp bakom. Jag ryckte till av rädsla. "Fan vad du skräms kvinna" sa jag och skulle precis gå förbi henne när hon tog ett grepp om min arm och drog in mig i skåpet. "Vad fan gör du?!" sa jag och puttade bort henne från mig. "Du ska inte komma och tro att du är något bara för du är kompis med Justin Bieber, Chaz och Ryan" sa hon och höll upp pekfingret mot mig som om det skulle skrämma mig. Jag fnös åt henne. "Till skillnad från dig utnyttjar jag inte folk" sa jag och gick in i henne med axeln när jag skulle gå förbi. "Bitch.. Vänta hon bara" mumlade Amber och gick iväg. Jag öppnade klassrumsdörren tyst och alla blickar vändes mot mig. Mrs. Smith harklade sig. "Varför är du så försenad?" sa hon och la ner pennan hon höll i handen.
"Hittade inte min mattebok" sa jag och stängde dörren. Jag tittade på klockan, tre minuter över åtta. Verkligen jätte försenad, 3 minuter -.- "Händer det igen får du kvarsittning" sa hon och fortsatte skriva i sin bok. "Det var bara tre minuter herregud" mumlade jag och satte mig vid Chaz, Ryan och Nicole's bord. "Amber" viskade jag till dom. Lektionen flöt på som vanligt, jag försökte koncentera mig men mina tankar flöt bort till mamma.
Dagen efter, alltså torsdag, var jag tvungen att gå till skolan. Mamma gillade inte att jag struntade i skolan, och inte rektorn för den delen heller. Jag och Justin hade jättekul igår, sen joina Chaz, Ryan och Nicole oss. Vi var mest på sjukhuset men gick hem för att duscha, äta och sånt. Jag drog på mig ett svart linne, slitna jeansshorts och en grå tunn hoodie över. Jag borstade tänderna och borstade igenom håret efter. Jag satte håret i en tofs på sidan och la ner pengar, nycklar och mobil i min väska. Jag tittade på klockan, tjugo i åtta. Justin skulle skjuta oss så han brode väl vara där nere nu. Jag sprang ner för trappan och tog på mig mina vita slitna converse och öppna ytterdörren, och mycket rätt, där stog en Range Rover med en glad Justin innuti. Jag låste dörren efter mig och sprang till bilen. Jag öppnade bildörren och i baksätet satt Nicole, Chaz och Ryan. Jag hälsade på alla och spände fast bältet.
"Ready to go?" sa Justin. "Yep" svarade jag och la väskan i mitt knä. "Bra" log Justin och körde mot skolan. "Fan ska jag göra hela dagen då?" sa Justin när vi var framme vid skolan och putade med underläppen. Jag hoppade ut ur bilen och stannade vid bildörren. "Beundra ditt utséende i spegeln" log jag. "Shit bra idé!" skrattade Justin, "När slutar ni?" fortsatte han. "Tre typ" sa Nicole och ryckte på axlarna. "Awesome, jag hämtar er då." sa han. Vi sa hejdå till Justin och gick in mot skolan. Tack gud att ingen kände igen honom, skulle bli kaos då med tanke på att nästan alla tjejer är beliebers. Och låt oss inte ens gå in på vad Amber och hennes knähundar Carro och Linn som vet varje steg Justin tar skulle gjort om dom fick syn på honom här på parkeringen. Vi gick mot våra skåp och tittade på våra scheman vad vi skulle ha, - matte. Great. Jag har alltid haft svårt i matte. Alla var klara förutom jag som hade svårt att hitta mina böcker. "Gå ni, jag kommer strax" log jag. "Säker?" frågade Nicole. "Ah" nickade jag.
Dom svängde runt hörnet där klassrummet ligger. Jag måste verkligen städa mitt skåp, allt ligger huller om buller. Jag hittade äntligen min mattebok. Jag tog ut den och stängde skåpet, precis när jag stängde dök Amber's ansikte upp bakom. Jag ryckte till av rädsla. "Fan vad du skräms kvinna" sa jag och skulle precis gå förbi henne när hon tog ett grepp om min arm och drog in mig i skåpet. "Vad fan gör du?!" sa jag och puttade bort henne från mig. "Du ska inte komma och tro att du är något bara för du är kompis med Justin Bieber, Chaz och Ryan" sa hon och höll upp pekfingret mot mig som om det skulle skrämma mig. Jag fnös åt henne. "Till skillnad från dig utnyttjar jag inte folk" sa jag och gick in i henne med axeln när jag skulle gå förbi. "Bitch.. Vänta hon bara" mumlade Amber och gick iväg. Jag öppnade klassrumsdörren tyst och alla blickar vändes mot mig. Mrs. Smith harklade sig. "Varför är du så försenad?" sa hon och la ner pennan hon höll i handen.
"Hittade inte min mattebok" sa jag och stängde dörren. Jag tittade på klockan, tre minuter över åtta. Verkligen jätte försenad, 3 minuter -.- "Händer det igen får du kvarsittning" sa hon och fortsatte skriva i sin bok. "Det var bara tre minuter herregud" mumlade jag och satte mig vid Chaz, Ryan och Nicole's bord. "Amber" viskade jag till dom. Lektionen flöt på som vanligt, jag försökte koncentera mig men mina tankar flöt bort till mamma.
Love you like a love song - Chapter 9
Jag var lättad över att mamma överlevde. Men som sagt, cancern är inte borta. Jag vet att hon kanske dör nån dag. Det är därför jag är så sjukt orolig för henne hela tiden. Hon hälsade på Justin och han hälsade artigt tillbaka. Resten känner hon redan. "När kommer du ut ur detta fängelse då?" frågade jag. "Jag vet inte, dom säger att min cancer blir värre för varje dag så jag måste nog stanna här ett tag till.."
(Ignorera att hon har hörlurar och mick)
(Ignorera att hon har hörlurar och mick)
Dagen efter var Nicole, Chaz och Ryan tvungna att gå till skolan, dels fick dom inte strunta i skolan för sina föräldrar, och inte för rektorn heller. Men Justin hade inget annat för sig så han stannade med mig. Mamma låg och sov just nu, hon behövde få lite sömn efter allt hon gått igenom. Justin tycker jag också borde sova, för jag har inte sovit nånting sen igår. Jag och Justin satt i cafeterian och käkade på allt möjligt, choklad, godis, munkar, muffins, cola, redbull, allt möjligt.
"Okej, gapa!" sa jag till Justin och plockade upp en godis. Han log och gapade. Jag kastade godisen mot hans mun, och grym som jag är, träffade jag. "SCOOOOREEE!" sa jag högt, för högt. Flera ansikten vändes mot vårat håll. Jag trodde dom skulle vända sig om men nej, dom satt och glodde på mig och justin som om vi var idioter. Jag tittade på Justin som höll sig för skratt och tittade sen tillbaka på dom andra. Jag antog att dom hade fattat att det var Justin Bieber som satt där, eftersom det var mest ungdomar och tonåringar.
"Uhm.. Ni kan gå tillbaka till vad ni nu gör.." sa jag osäkert. Dom flesta vände sig om men slängde blickar mot vårat håll ibland. "Gapa du nurå!" sa Justin glatt. Jag skrattade och gapade. Han kastade in en godis i min mun. "Har man skills eller vad!?" sa han. Så fort jag kände smaken av godisen spottade jag ut den på bordet igen. Jag gjorde en äcklad min och tittade upp mot Justin som tittade konstigt på mig. "Lakrits" sa jag och flinade. Jag hatade lakrits, jag fattar seriöst inte hur folk kan gilla det.
Justin skrattade bara åt mig och åt upp en annan lakrits. "Vi leker en lek." sa Justin plötsligt.
"En lek?" sa jag och höjde på ögonbrynen. Hur gamla är vi? haha. "Frågeleken, vi frågar varandra saker och vi måste svara ärligt." sa han och drack lite ur sin redbull. "Okej"
"Var kommer du ifrån?" frågade han och pillade med godispåsen.
"Jag föddes i New York. Bott där hela mitt liv typ, sen flyttade vi hit." sa jag, "Vad är din favoritmat?"
"Pasta, ofcourse!" sa han glatt. "Frågar dig samma sak." fortsatte han och drack ännu en klunk redbull. Jag var tvungen att fundera där ett tag, haha, jag vet inte ens min favoritmat.
"Uhm.. typ, tacos eller lasagne" sa jag och åt en chokladbit. "Favoritfärg?"
"Lila. Är du ett fan? Av mig alltså."
"Fan och fan.. Jag har väl hört ett par låtar, men jag har inte sån där bieberfever, för ärligt, jag trodde du var en sån snobb, så jag orkade inte lägga min tid på dig." sa jag och skrattade. "Tycker du jag är en snobb då?" frågade han. "Verkligen inte!" sa jag och drack lite ur colan.
"Jag är biff, eller hur?" sa han och kysste sina armmuskler. Jag satte nästan i halsen. Jag kämpade med att svälja och började asgarva så jag vek mig i stolen. Jag gömde ansiktet i händerna och försökte kontrollera mig själv, men det gick bara inte. Justin började skratta lite med mig, men jag tror han snarare skrattade ÅT mig.
Klockan är halv tre på natten nu, så jag orkar verkligen inte skriva mer :/
iallafall, kommer nog kunna skriva några kapitel imon för det kommer vara dåligt väder :)
