Matilda & Nellas noveller - It's A Thin Line Between Love And Hate

Här står jag, mitt på scenen och sjunger med hela min själ. Mitt hjärta dunkar fort, men jag känner hur nervositeten börjar försvinna. Innan jag hade gått ut på scenen kändes det som hela jag skulle exlodera av nervositet, men när jag väl kom ut på scen kände jag direkt att jag älskade det.

"Men det finns en hake.." börjar han och jag stannar upp. 
"Tell me" säger jag och ställer mig framför honom. 
"Du sjunger overboard med mig" säger han snabbt och jag spärrar upp ögonen.
"WHAT?! Nej, no way Justin" säger jag och skakar på huvudet. Justin sträcker ut armarna och lägger händerna vid min midja. Han drar ner mig i sitt knä och lägger armarna om mig.
"Scooter hade kommit fram till mig innan och berättat om vad som hände i morse mellan dig och Jasmine, och ärligt är jag inte förvånad. Iallafall så pratade jag med Scooter om allt som har hänt, och frågade om hon kunde åka hem, för jag ville inte att hon skulle förstöra mer eller få dig att må dåligt, så han sa att han skickar hem Jasmine, men bara om du ersätter henne" säger Justin och jag tittar ner i mitt knä.
"Justin, jag kan inte uppträda framför så många typ varje dag" säger jag och suckar.
"Du har uppträtt en gång innan, det var väl inte så farligt?" säger han och jag lutar mitt huvud mot hans axel.
"Ja, en gång. Jag kommer sjunga på varenda konsert isåfall, jag vet inte om jag skulle klara det" säger jag och han ler snett.
"Demi, du är grym på att sjunga. Du klarar det, jag är ju med dig" ler han och jag besvarar leendet.
"Dansen då?" säger jag förvirrat.
"Eftersom Overboard kommer efter typ 2 låtar kommer du hinna dansa till Baby och Somebody to love som är i slutet, om du vill" säger han och jag pillar nervöst med naglarna. Jag vet inte om jag skulle klara av att sjunga framför tusentals av Justin's fans varje dag när säkert hälften av dom hatar mig. Jag skulle bli så pass nervös att jag skulle trilla av scenen eller något. Dans klarar jag av, för då är man i bakrunden. Men sjunga när man har flera tusentals ögon på sig som ser varenda rörelse jag gör, nja.. 
"Jag vet inte" säger jag och Justin tar min hand.
"Följ med mig på soundchecken" flinar han och jag tittar misstänksamt på honom.
"Vadå då?" säger jag men han ler bara.
"Följ med mig bara" säger han och kysser mig. "Visst" mumlar jag.

"Fan, jag orkar inte med henne mer!" säger jag upprört och lägger händerna i midjan. Justin är på en intervjuv, så jag är med Carro. Vi har stött på Jasmine flera gånger som gått in i oss med mening. Under frukosten gick hon in i mig när jag höll i ett glas mjölk, och ni kan nog gissa vad som hände. Hur som helst tog jag hennes vattenglas och kastade det i hennes ansikte, framför hela crewet, så jag antar att Scooter kommer vilja prata med oss båda två. Just nu är jag och Carro iallafall ute, jag kände att jag inte orkade vara kvar där inne med Jasmine längre. 
"Såg du blickarna hon gav Pauly?" säger Carro och drar handen genom sitt hår.
"Nej, vadå då?" frågar jag och Carro höjer på ögonbrynen.
"Hela morgonen har hon ju suttit och stirrat på honom tills han vänder huvudet mot henne" säger Carro men min blick har fastnat på något bakom henne. Pauly och Jasmine.
"Demi?" säger Carro och lyfter på ögonbrynen. "Jasmine och Pauly" viskar jag och gör en diskret nickning mot dom. Carro vrider på huvudet men vänder snabbt tillbaka det och biter sig i läppen. Jasmine flinar när hon kommer mot oss och tar tag i Paulys hand. Hon går hårt in i min axel när hon går förbi.
"Men kom hit då!" säger jag irriterat men Carro stoppar mig. "Demi, nej!" säger hon och tar tag i min arm.

Jag vänder mig mot Carro och tittar frågandes på henne.
"Det kommer bara ge dig problem, det är liksom fullt med folk här som känner igen dig. Även paparazzis" säger hon menande och lägger armarna i kors.
"Du har rätt" suckar jag och ler snett, "Ska vi gå tillbaka?" säger jag och hon nickar. Vi pratar och skrattar på vägen hem, varken jag eller Carro orkar tänka på Jasmine eller någon annan som bara får oss på dåligt humör. När vi kommer fram till hotellet går vi genom lobbyn och ser bara Scooter som sitter med en kopp kaffe och en tidning vid ett bord i kafeterian. 
"Shit, kom" väser jag och vi går snabbt förbi. Jag vet att Scooter bara skulle vilja prata med mig om han såg mig, och jag orkar inte nu.
"Fan, jag måste till dansträningen" säger hon och tittar på klockan, "När börjar du igen?" säger hon och jag rycker på axlarna.
"Om typ 2 veckor" ler jag och hon ler stort. "Bra, men vi ses!" säger hon innan hon försvinner. Jag går in till mitt rum och sätter mig i sängen. Jag lutar mig bakåt och sätter på tvn. Jag tittar på Jersey Shore en stund tills min mobil ringer. Jag drar upp den ur fickan och Justin's namn pryder hela skärmen. 
"Hej baby" svarar jag och sänker tvn.
"Hej snygging, vad gör du?" undrar han.
"Tråkar. Carro stack nyss till träningen" suckar jag och han skrattar till.
"Jag kommer hem snart iallafall, hold on" säger han och jag ler för mig själv.
"Okej, ses sen då. Love you" 
"Love you too baby" säger han innan han lägger på. Jag lägger mobilen på nattduksbordet och bestämmer mig för att ta en dusch. Jag stänger av tvn och reser mig upp. Jag tar fram en svart skön tunnika och nya underkläder och tar med mig det in till badrummet. Jag tar av mig kläderna och tar en lång dusch. Jag både shamponerar och balsamerar noga och sköljer av. Jag kliver ur duschen och virar en handduk om min kropp. Jag torkar av min kropp och tar på mig underkläderna och tröjan. Jag låter håret självtorka och lämnar badrummet. Jag tar min laptop och sätter mig i soffan. Jag går in på twitter och tittar på mina mentions. Allt hat har faktiskt minskat, det är jag väldigt glad för. Det finns fortfarande hat, men jag klarar av att läsa det utan att gråta, för det finns så många snälla som får mig på bättre humör. Jag twittrar "Im bored to death" och lutar mig bakåt i soffan. Jag suckar uttråkat och går in på Justin's sida och ser att han twittrat "Yeah Demi, it must be so painful without me :(" för bara några sekunder sen. Jag skrattar lågt och stänger ner locket.

---

förlåtförlåt för dålig uppdatering, men här fick ni ett iallafall!

Ska titta på Pretty Little Liars, skriver ett till efter det avsnittet ok? puss.

"Okej, så Ryan har alltså somnat i vårat rum, och han borde veta bättre än att somna i närheten av oss" säger jag tyst i kameran med ett leende och vänder den mot Justin som håller i en penna i högsta hugg. Han skrattar lågt innan han för pennan mot Ryan's ansikte. Justin kladdar på mustasch, skägg, ihopväxta ögonbryn, lite vårtor här och där och skriver "Stupid" i pannan. 
"Aw" flinar jag och zoomar in på hans ansikte. Justin fnissar och lägger pennan åt sidan.
"Väldigt vackert" skrattar han och slår sig ner jämte mig. Jag riktar kameran mot honom.
"Dont mess with the prankmasteeeers" säger han med sin creepy-röst och jag stänger av kameran.
Vi skrattar och laddar upp videon i datorn, sedan lägger vi ut den på twitter. Vi börjar genast få en massa kommenterar efter bara några sekunder, och jag är glad att dom inte skriver så mycket elakt om mig, det känns som att allt hat har minskat efter intervjuven. Jag sneglar åt Ryan som ligger i soffan med händerna och benen över hela soffan. Han snarkar högt vilket får mig och Justin att hålla oss för skratt. Jag kysser Justin och reser mig upp och går in till badrummet. Jag tvättar bort sminket och släpper ut håret jag hade i en toffs. Jag går ut igen och tar fram andra kläder. Jag låser in mig på badrummet och tar av mig kläderna och hoppar in i duschen. Jag schamponerar och balsamerar håret. Jag sköljer av mig snabbt och kliver ur duschen. Jag torkar min kropp med den vita handduken och sätter på mig ett svart linne och och gråa mjukisshorts. Jag låser upp badrumsdörren och går in till Justin som sitter i sängen med datorn. Han sitter med ryggen mot mig och verkar inte märkt att jag har kommit. Jag sneglar åt Ryan som ligger i soffan som fortfarande inte vaknat. Jag smyger bakom Justin och böjer mig fram. 
Jag puttar till honom med händerna så han ger ifrån sig ett litet men högt skrik. 
"Sch!" skrattar jag och nickar mot Ryan. Justin blänger åt mig och drar ner mig i sängen så jag hamnar på rygg. Han sätter sig gränsle över mig och flinar. Jag putar med läpparna och han böjer sig ner och trycker sina läppar mot mina. Han kysser mig passionerat och kärleksfullt. Vi snurrar runt så jag hamnar över honom. Våra tungor leker med varandra och vi båda andas tungt. Hans hand vandrar upp innanför mitt linne men han tar snabbt bort den när Ryan ger ifrån sig en hög snark. 
Jag rycker till och vänder mig om. Ryan sätter sig långsamt upp i soffan och jag hoppar av Justin. Han gnuggar sig i ögonen och gäspar stort. Jag går fram och sätter mig i fåtöljen framför soffan. 
"Goodmorning sunshine!" flinar jag och han tittar konstigt på mig.
"Vad gör du i mitt hotellrum?" säger han och reser sig upp.
"Du är i vårat Ryman" ler jag och han går förbi Justin och in till badrummet. Jag och Justin utbyter blickar och innan vi visste ordet av det hör vi ett skrik från badrummet. Ryan kommer ut med en mördarblick fastklistrad på ansiktet och sneglar fram och tillbaka på mig och Justin.
"VEM GJORDE DET HÄR?!" säger Ryan och jag håller mig för skratt.
"Jag vet inte, du hade det på dig när vi kom in" säger Justin och jag nickar. 
"Jag köper inte det där, jag vet att det var ni" säger Ryan och lägger armarna i kors.
"Nej, vi har ingen aning om vad du pratar om, eller hur Demi?" säger Justin och tittar på mig. Jag vänder huvudet mot Ryan som står med höjda ögonbryn. Jag nickar men kan inte hålla mig utan brister ut i skratt. 

Jag lägger ner handduken i sanden bredvid resten av crewet och plötsligt ligger jag i Justin's famn. Jag skriker och sprattlar så mina fötter landar  sanden igen, jag försöker ta mig loss från hans grepp när jag känner hur kallt vattnet är men han har ett hårt grepp om min kropp. Han lyfter upp mig igen och jag lägger händerna runt hans hals och han går längre och längre ut. 
"Jävl-" börjar jag men Justin avbryter mig, "Passa dig, du vill inte göra något som får mig att.." säger han och lösar på greppet så jag nästan trillar i vattnet, men då fångar han mig igen.

"Sluta!" säger jag och ger ifrån mig ett högt skratt. "Det är fan skitkallt!" muttrar jag och han flinar bara åt mig.
"Tänk om jag bara skulle..." säger han och innan jag visste ordet av det har jag hamnat i vattnet. Jag skriker till av det plötsliga kalla vattnet och blänger på Justin. Han ler oskyldigt och rycker på axlarna. Jag skvätter vatten på honom och börjar gå lite längre ut. Justin kommer efter. Jag stannar och vänder mig om och lägger armarna om honoms nacke.
"Sötis" flinar jag och trycker mina läppar mot honoms. Hans hand vandrar ner från min kors rygg till min rumpa. Jag ler mot hans läppar och vi kyssar varandra passionerat. Vi orkar inte bry oss om paparazzis eller resten av crewet. Några ligger i sanden och solar och andra är ute i vattnet en bit från oss och leker. Jasmine och Pauly har spenderat mycket tid med varandra, dom är inte ens här, dom valde att åka till stan istället. Men jag orkar inte bry mig om dom ändå, dom får göra vad dom vill. Jag kysser Justin en sista gång innan jag backar ett steg och tittar in i hans ögon.
"Vill du simma till ön?" flinar han och jag skakar förskräckt på huvudet.
"No way, det är ju fettstora fiskar här!" säger jag och han vänder sig mot Alfredo och Dan som plaskar runt i vattnet. 
"YO DAN, ALFREDO! SKA VI SIMMA UT TILL ÖN ELLER?" ropar han och dom vänder sig om. Dom gör tummen upp och börjar gå mot oss.
"Alltså, okej, vi ses senare" flinar jag och alla tre skakar på huvudet.
"Du ska med" säger Alfredo och tar tag i min arm när jag försöker gå iväg.
"Vet ni vad som finns i vattnet?! Jag har fobi för stora fiskar" säger jag och skakar på huvudet.
"Men vi är ju här, vi skrämmer bort dom, i promise" säger Dan och Justin nickar medans Alfredo håller sig för magen och skrattar högt.
"Är du rädd för fiskar?!" skrattar han och jag slår till honom hårt på armen. "Ouuuch" säger han och slutar skratta och håller sig för armen istället och ser sårad ut men sen flinar han bara.
"Tönt. Fine, jag följer med" ler jag och Justin lägger armen om mig. Vi går längre och längre ut tills vi inte når botten längre, då börjar vi simma. 
"Akta bara så inte en alligator kommer och biter i dig" säger Alfredo plötsligt och jag skriker till.
"MEN SLUTA!" skriker jag förskräckt och simmar ikapp honom och hoppar upp på hans rygg så han kommer under vattenytan, men kommer upp någon sekund senare.
"OMG, JAG SÅG EN HAJ!" utbrister han och jag slår han på armen igen.
"Det är inte kul" muttrar jag och Justin börjar gapskratta, "Allvarligt.." mumlar jag och dom skrattar.
"Demi, dom är räddare för dig än vad du är för dom" säger han och jag skakar på huvudet.
"Har du sett vad det finns för fiskar här?! Dom kommer käka upp hela mig" säger jag och han ger ifrån sig ett högt skratt. Jag blänger åt honom men känner hur det drar i mungiporna.
När vi äntligen är framme klättrar jag upp på ön och slår ihop händerna och tittar upp i himlen.
"Jag har aldrig varit så glad att vara på land som jag är nu! Jag skulle pussa marken om den inte var så sjukt smutsig" säger jag och dom andra skrattar samtidigt som dom skakar på huvudet.
"Titta!" utbrister Dan och jag springer över till hans sida och följer hans blick. Jag ser en skugga i vattnet och skriker till och backar bakåt. "EN HAJ!" skriker jag och Justin lägger armarna om mig bakifrån. "Det är en fisk pucko" säger han och kysser min kind.

Jag vaknar nästa morgon av att någon knackar på dörren. Jag sneglar åt Justin's håll som fortfarande ligger och sover och drar mig försiktigt ur hans famn. Jag gnuggar mig i ögonen och går mot dörren. Jag trycker ner handtaget och när jag får se vem som står där vet jag inte riktigt hur jag ska reagera.

"Vad vill du Jasmine?" suckar jag och stänger dörren efter mig. Hon flinar och lägger armarna i kors.
"Du såg vad som hände igår, så där har du bevis på att han fortfarande är kär i mig" flinar hon.
"Han har redan berättat vad du har sagt till honom, förvänta dig inte att vi ska tro på dig. Allt du gör är att förstöra, du är så jävla hjärtlös så det finns inte, jag fattar inte hur du ens kan leva med dig själv. Justin är världens finaste människa men ändå leker du bara med hans känslor som om han är en jävla leksak. Så jävla lågt, du har aldrig ens älskat honom" säger jag och hon tittar på mig med en upprörd blick. 
"Jag älskade honom" säger hon och tittar ner i marken.
"Jaså? Så det var därför du utnyttjade honom för fame, du var otrogen och strulade med en kille mitt framför honom?" säger jag och höjer på ögonbrynen. Hon öppnar munnen men stänger den igen, "Tänkte väl det" fnyser jag och vänder mig om och stänger dörren igen. 
"Vem var det?" säger Justin plötsligt så jag rycker till. Jag vänder mig om och ler lite mot honom.
"Ehm, det var Ryan. Han skulle bara påminna om intervjuven vid 10" säger jag och rycker lätt på axlarna.
"Hur mycket är klockan?" frågar han och jag går fram till min mobil på nattduksbordet. "Kvart över åtta" säger jag och han flinar. "Kom" säger han och sträcker ut armarna. Jag ler och kryper in i hans varma famn. Jag lägger mina armar honom och vi ligger och håller om varandra ett tag. 
"Följer du med?" undrar jag och tittar upp på honom.
"Vart då?" frågar han förvirrat och jag himlar med ögonen.
"Intervjuven dumass" säger jag och han petar till mig i magen så jag ger ifrån mig ett högt skrik. Jag skrattar och ger honom en kyss innan jag reser mig upp ur sängen och tar fram nya kläder, det får bli slitna ljusblåa shorts och en lös vit t-shirt som hänger lite löst vid axeln. Jag struntar i sminket eftersom jag ändå kommer bli sminkad där borta.
"Förresten, vi alla tänkte dra ner till stranden efter din intervjuv" säger Justin och reser sig upp, "Awesome" ler jag och han flinar. Han går fram till mig och kysser mig innan han går och tar fram egna kläder. Han låser in sig på badrummet och duschen går igång. Eftersom jag duschade igårkväll så behöver jag inte duscha idag. Jag borstar igenom håret och tar upp min laptop. Jag loggar in på min twitter och överväger att titta mina mentions, men jag låter bli. Jag har inte lust att bli deppig innan intervjuven. Jag twittrar snabbt "Interview at Ryan Seacrest soon, #swag" och går in på Justin's sida. Han har twittrat lite om konserter, sina fans och det vanliga. Jag går in på min timeline och stirrar på mentions knappen. Jag kan ju bara kolla några. Jag för datamusen mot Mentions och klickar. Jag läser en efter en och dom flesta är likadana som förut, "You're a fat famewhore, im gonna kill you" och sådant. Det sticker till i magen när jag läser dom, men jag tänker inte gråta. Nej. Jag kan inte hålla på och bryta ihop varje gång jag läser något sånt, jag måste stå ut om jag ska vara med Justin, och jag tänker inte lämna honom bara för någon skriver något över internet. Jag fortsätter läsa och märker inte att Justin kommit in i rummet förrän locket stängs ner. 
"Ey" säger jag och tittar upp på Justin som står framför mig. 
"Du ska inte kolla vad dom skriver om dig, det är inte bra Demi" säger han allvarligt och jag suckar.
"Jag måste ju se vad dom skriver om mig.." säger jag och han sätter sig jämte mig.
"Inte om du mår dåligt av det" säger han och jag ler svagt över hur gullig han är. Han böjer sig fram och kysser mig passionerat. Han backar bak med huvudet och jag pussar honom snabbt på kinden innan jag reser mig upp. Jag kollar klockan och ser att vi måste åka. 
Jag tar på mig skorna och Justin gör samma sak. Vi öppnar dörren och går ner mot lobbyn där Scooter och Kenny står och pratar med varandra. När dom ser oss ler dom lättat och vi börjar gå mot bilen. Jag och Justin sätter oss i baksätet medans Kenny kör bilen med Scooter i framsätet. Jag och Justin sitter med sammanlänkade händer och pratar om allt möjligt. Jag tittar ut genom fönstret och studerar alla byggnader här i Hawaii.

DEMIS PERSPEKTIV

"Caroline!" säger jag utanför fönstret och hon vänder sig om. När hon får syn på mig brister hon ut i ett stort léende. 
"Demi!" ler hon och springer fram till mig. Jag lutar mig fram och kramar henne hårt. Efter stund släpper vi varandra.
"Det har varit så sjukt tråkigt utan dig! Och det var en pain in the ass att ha Jasmine här" säger hon och himlar med ögonen och jag skrattar. 
"Jag och Justin har löst allting" säger jag och hon ler, "Vad bra!" säger hon och slänger en blick mot dom andra. Caroline och dom andra gjorde några övningar, men dom har en paus nu.
"Jag kommer ut till dig" säger Caroline och springer fram till våran danslärare. Dom pratar om något och hon nickar och Caroline springer ut genom dörren. Hon dyker upp jämte mig och vi börjar gå samtidigt som vi pratar om allt som har hänt. Det var skönt att kunna prata ut med Carro. 
Hon visste om mina skärmärken för jag hade pratat med henne i telefon under tiden jag varit hemma men inte om att jag tänkte ta självmord, men Justin stoppade mig. 
"Jag fattar inte att du kunde varit död nu.." säger Carro och stannar plötsligt upp. 
"Vadå?" frågar jag förvirrat och följer hennes blick, men jag hittar inget speciellt.
"Men ser du inte?! Jasmine!" säger hon och jag tittar runt. 
"Var?" säger jag och Caroline pekar. Då ser jag henne. Jasmine går en bit bort och ser allmänt arg ut. Faktiskt, så ser hon förbannad ut. Som om hon kunde explodera. Hon går fram och tillbaka och sparkar hårt på en sten som ligger helt oskyldig på marken. 

Jag skrattar och tittar mot Carro som tittar på Jasmine, men till slut brister hon också ut i skratt. 
"Undrar vad som har hänt med henne" säger Carro och lägger handen för munnen.
"Hon har pms" säger jag och rycker på axlarna. Jag följer Jasmine med blicken som går åt andra hållet och stannar plötsligt. Hon tittar sig runt och slår sig ner på en grön rostig bänk en bit bort. Hon drar ner sina solglasögon och klappar stressat på sina ben.
"Väntar hon på någon eller?" säger jag och sätter mig på räcket vid trappan nedanför oss. 
"Ser ut så.." säger Carro och rycker på axlarna. 
"Haha, folk kommer tro vi är stalkers om någon ser att vi står och glor på Jasmine Villegas" säger jag och skrattar till lite.
Carro instämmer i skrattet och kliar sig på armen.
"Bara inte hon ser oss" säger hon och jag flinar. Jag hoppar ner från räcket och sätter mig ner på stentrappan. Carro sätter sig bredvid mig och lägger benen i kors.
"Jag är så jäkla nyfiken nu" säger jag och Carro skrattar. Jasmine tittar runt hela tiden och verkar desperat leta efter någon, och det är det vi vill veta, vem hon letar efter. Vi är konstiga som sitter och spionerar på henne, men vi är för nyfikna för att bry oss.
Jag och Carro sitter och snackar lite om allt möjligt och efter runt 10 minuter har Jasmine fortfarande inte gått, dock har hon rest sig upp och går bara runt lite, fast på samma ställe. Hon sätter sig vid fontänen och tar upp sin mobil och börjar hålla på med den. Jag reser mig upp och borstar av lite smuts från rumpan och låren och vänder mig mot Carro som också reser sig upp. Jag vänder mig om och tittar på Jasmine igen.
"Vem hon nu väntar på måste vara någon viktig" säger jag och Carro skrattar.
"Vem det nu är verkar ha dissat henne" skrattar Carro och lägger armen om mig. Jag instämmer i skrattet men slutar skratta när jag får se vem som kommer fram till henne.

Jasmine kommer mot oss och rycker loss Justin från mig. Hon drar honom en liten bit från mig och ställer sig framför honom med armarna i kors. 
"Vad händer med oss då?" säger hon tyst och slänger en blick åt mig och jag är säker på att hon vill att jag ska höra exakt vad dom snackar om. Det är nu Jasmine kommer komma med massa lögner för att försöka splittra oss ännu en gång, men denna gången ska hon inte lyckas. 
"Vilket oss?" suckar Justin och Jasmine himlar med ögonen som om det är världens självklaraste sak.
"Ja men.. Du vet, efter att Demi åkte så.." säger hon och smeker hans mage med sina händer. Han rycker bort hennes händer och backar ett steg.
"Så vad? Jag dissade dig och sa att jag aldrig ville prata med dig mer för all skit du gjort, men du är för trög för att fatta det, eller hur?" säger Justin och jag ger ifrån mig ett högt skratt. 

Justin sätter sig jämte mig och lägger armen bakom min rygg. Jag lägger huvudet mot hans axel och torkar tårarna. Jag suckar lågt och Justin tar min hand och flätar in sina fingrar i mina. 
"Allt blev bara för mycket, du, Jasmine, dina fans.." säger jag och hans grepp om min hand blir hårdare, "Jag klarade inte av allt hat, jag vet att jag inte borde, men jag läste vad dina fans skrev om mig, och jag kunde inte hantera det" säger jag och han släpper min hand. Han reser sig upp och går ut från badrummet. Jag tittar förvirrat efter honom och reser mig upp för att följa efter honmo. Han sätter sig vid datorn och jag ställer mig bakom honom för att se vad han gör. Han loggar in på twitter och skriver DemiSantiago i sökfältet så tweets om mig kommer upp. Jag lägger armarna om hans hals och lutar hakan mot hans axel. Jag läser några tweets och dom skriver alla nästan samma sak, att jag är en hora och jag borde dö. Tårarna bränner bakom ögonlocken men jag tänker inte låta dom rinna, jag måste försöka vara stark. Om jag ska vara med Justin så får jag stå ut med det, och jag gör allt för att få vara med honom. Jag kan inte hålla på och bryta ihop varje gång någon skriver något om mig. Justin mumlar ett par svärord och pussar mig på kinden innan han går in på sida och twittrar "All this hate on Demi is just ridiculous, she's just human, she doesnt deserve it" och "I should be able to date and be happy without worrying about this.. What happend to my supportive beliebers?" och "U have no idea how the hate breaks her, and when she's hurt, im hurt. I'll always love you guys, but atleast show some respect.."
Jag reser mig upp och sätter mig i Justin's knä och lägger armarna runt hans nacke.
"Tack" säger jag och han ler. Han kysser mig mjukt och lägger mitt ansikte mellan sina händer.
"Lova att du aldrig gör så igen, okej?" säger han allvarligt och jag nickar.
"Jag lovar" ler jag och flinar. Jag kysser honom och låter hans tunga möta min.

"Om jag inte hade varit där hade du varit död nu.." mumlar Justin och jag tittar ner i marken.

"Men jag är inte död, du räddade mig" säger jag och ler svagt. Han går fram till mig och tar mina händer.
"Du tänkte begå självmord, Demi. Tänk så skulle jag inte hunnit fram till dig? Jag skulle aldrig mer få se dig. Jag skulle aldrig klara av det" säger han och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Istället lägger jag armarna om honom och omfamnar han i en varm kram.

"Förlåt.." viskar jag och stänger ögonen och bara njuter av att ha hans armar runtom mig. 
"Men Demi.." börjar han och släpper taget om mig, "Varför trodde du att jag ville vara med.. Jasmine?" fortsätter han och jag biter mig i läppen och tittar ner i marken.
"Jasmine typ.. smsa mig" säger jag och möter honoms blick som förändras till ilska.
"Vad skrev hon?" säger han och jag fiskar upp min mobil ur fickan. Jag letar upp smset och visar det för honom. Han läser tyst för sig själv och jag ser hur han blir irriterad. 
"Vad fan är det för fel på den tjejen?! Jag ska fan ringa u-" 
"Du ska inte göra någonting" avbryter jag honom och han tittar förvirrat på mig. "Men alltså, jag orkar inte mer just nu, kan vi bara skita i henne för tillfället? Jag orkar inte tänka på henne nu" säger jag och han nickar.
"Jag snackar med henne när vi kommer tillbaka" ler han och jag himlar med ögonen och mumlar ett "visst". 
"När har har du tänkt åka tillbaka förresten?" frågar jag och sätter mig ner i soffan. Jag tar upp koftan jag lagt på armstöder drar på mig den. 
"Vi ska tillbaka imorgon!" ler han och betonar ordet 'Vi'. Jag suckar och han sätter sig i soffan. 
"Jag vet inte om jag orkar möta Jasmine.. Inte Pauly för den delen heller" mumlar jag och Justin drar upp mig i hans knä. Han stryker undan en hårslinga från mitt ansikte och smeker min kind nätt.
"Vi ska inte låta dom förstöra igen, right? Tro inte på några lögner dom försöker mata in i din skalle, vi har varandra och that's all that matters" säger han och jag vrider mitt huvud för att möta honoms blick. Han ler mot mig och hans blick vandrar neråt. Han spärrar upp ögonen och jag tittar förvirrat på honom. Han tar tag i min handled och tittar upp på mig igen.
"Demi?! Vad har du gjort?!" utbrister han högt och jag vänder blicken neråt. Fuck. 
"Ingenting!" säger jag snabbt och drar ner tröjärmen över mina skärmärken. Jag hade helt glömt bort dom.
"Vadå ingenting?!" säger han och jag hoppar ner från hans knä.
"Men det är ingenting säger jag ju!" skriker jag och reser mig upp. Jag springer iväg och låser in mig på badrummet. Jag vet inte varför jag blir så upprörd egentligen, jag orkar bara inte mer.
"Demi, öppna dörren" säger Justin och rycker i handtaget. Jag svarar inte utan glider ner mot väggen och sätter mig på golvet. Jag hör fotsteg som blir svagare och svagare. Efter en stund kommer dom tillbaka och jag hör hur någon pillar med låset. Dörren flyger upp och Justin sätter sig framför mig.
"Demi.." säger han och flyttar sig närmre mig och tar min hand. "Du kan prata med mig" fortsätter han. Då brister det. Tårarna rinner nerför mina kinder och Justin ser medlidande på mig. Jag ser hur hans ögon blir vattenfyllda och en tår rinner ner.
"Varför gråter du?" frågar jag förvånat och torkar mina egna tårar, inte för det hjälper direkt.
"För du gråter.. Kan inte låta bli" säger han och ler lite men blir sedan allvarlig. "Varför har du skärt dig?"