Love you like a love song - Chapter 21 - THE EEEEND


MELANIES PERSPEKTIV - SÖNDAG - BEGRAVNINGEN:

Idag var det alltså begravning. Jag suckade högt och reste mig ur sängen. Jag gick ner till köket och plockade fram frukost på bordet samtidigt som mina ögon blev alldeles tårögda. Jag satte mig ner på en stol och drog handen igenom håret. Detta kommer bli svårt. Jag kommer bryta ihop helt på begravningen. Jag torkade tårarna som runnit ner och åt min frukost. När jag var klar plockade jag undan och la mig i soffan och satte på tvn. Jag ville bara ligga här, jag kände inte för att göra något annat. Pappa var på jobbet, men han skulle komma på begravningen iallafall. Även Chaz, Ryan och Nicole skulle komma. Justin vet jag seriöst inte. Han åkte i fredags och det var en väldigt deppig dag. Sen dess har vi smsat, och ringt varandra så mycket det går, eftersom han är väldigt upptagen just nu. Justin var dock kvar i landet, han hade konserter i olika städer, men han får inte komma tillbaka just hit, vilket han ville, han ville stötta mig på begravningen. Men han var fullbokad, och han kan inte inställa sina konserter och svika sina fans. Och jag förstår honom. Även om jag vill ha honom här så vill jag att han ska ha kul, inte sitta och deppa med mig. 
Jag måste ha somnat i soffan, för jag väcktes av pappa senare. 
"Mel, vakna, begravningen är om en timme" sa han och skakade lite lätt på mig. 
"En timme?!" sa jag och satte mig upp, "Varför väckte du mig inte tidigare?" 
"Gumman, du har knappt sovit någonting, jag ville bara låta dig sova ut. Upp med dig nu" log han. Jag reste mig upp och sprang upp till mitt rum. Jag duschade snabbt och drog på mig underkläder och den svarta klänningen. Jag fönade och plattade håret och satte upp i en toffs. Jag sminkade mig med vattenfast mascara, kajal och läppglans. Jag ställde mig framför spegeln och satte i guldiga öronhängen. Jag granskade mig själv i spegeln. 

"Vi har samlats här idag..." pratade prästen på men jag lyssnade inte särskilt mycket. Allt jag kunde tänka på var mamma som låg i den vita kistan "Mår du bra?" frågade Nico som satt jämte mig och tog min hand. Jag nickade. Men egentligen mådde jag inte bra alls.
Nicole satt på min vänstra, och jämte henne satt Chaz och Ryan. På min högra sida satt pappa. 
"Ge en applåd för hennes dotter Melanie Moore, som ska framföra en låt" sa prästen. Jag reagerade på mitt namn och vände mig mot Nico. Hon nickade och jag reste mig upp. Jag la en rosbukett på kistan och drog fingrarna över kistan. En tår rann ner för min kind. Jag gick och satte mig vid pianot och rättade till micken.
"Min mamma.. hon betyder allt för mig. Hon har alltid stöttat mig och alltid varit där för mig. Hennes cancer har varit svår för oss alla, man gick runt deppig och undrade om hon skulle dö, och när. Jag och min mamma brukade spela piano tillsammans. Det var som våran grej, det var som att vi var dom enda i världen när vi spelade. Sen mamma dog har jag inte spelat någonting. Det påminner för mycket om henne. Men jag vet att hon hade velat att jag skulle fortsätta spela, jag skulle vara glad, jag skulle gå vidare med henne i mitt hjärta." Jag tog en paus, tårarna rann ner för mina kinder och det var svårt att koncentrera sig på att prata när man knappt ser någonting. "Hur som helst, tänkte jag spela en låt för er, för mamma, det var den första låten vi spelade tillsammans" Precis när jag skulle börja spela öppnades dörren. Jag höjde blicken och såg Justin. Min älskade Justin. Han kom. Han log och gick fram och satte sig längst fram bredvid Ryan. Jag torkade tårarna och log lite. Jag satte fingrarna på tangenterna och började spela och sjunga.

(GICK INTE MINSKA FÖR JAG HAR GOOGLE CHROME SRY!)
Hon sjunger denna låten iaf.



The rain falls, to the ground
So much harder when you’re not around
‘Cause my love for you
Is so strong
But is yours really true?
You said you loved me
But my heart still says we’re through
I’m feeling sorrow
But there’s nothing I can do
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
You can do what you want, baby
‘Cause I am leaving you
Leaving you

For someone who will love me true
You don’t love me
But you won’t let us be apart
It’s because you know
It will break my heart
But all the while
You’re still unhappy
So desperate to be free
And because I love you, baby
I have to let you be
So be free
I’ll let you go

I only said these things because I love you so
So, be free
I’ll let you go
I know that when you’re gone
I’m gonna miss you so
The rain falls to the ground
So much harder now you’re not around

Alla ställde sig upp och applåderade. Applåderna dånade i öronen. Jag sa "tack" i micken och reste mig upp. Jag gick ner för den korta trappan och möttes av Justin som la armarna om mig och kramade mig hårt. Då brast det ut. Tårarna forsade nerför mina kinder. "Du har aldrig berättat att du kan sjunga" viskade han i mitt öra. Jag log lite smått och kramade honom hårdare. 

"Jag trodde inte du skulle komma" sa jag när vi var utanför kyrkan. "Jag kunde inte missa begravningen" sa han och flätade in sina fingrar i mina. Jag log. 
"Så hur länge stannar du?" frågade jag. "Jag måste åka tillbaka snart, förlåt" sa Justin.
"Säg inte förlåt" log jag. "Det är okej, vi ses igen" fortsatte jag. Han nickade och kysste mig. 
"Du var helt grym Mel!" sa Chaz som kom gåendes med Nico och Ryan. "Vi visste inte att du kunde sjunga!" sa Ryan. Jag gick fram och gav varsin kram. "Tack för ni kom" sa jag. 
"Melanie!" ropade en röst bakom mig. Jag vände mig om och där kom pappa. Han gick fram till mig och kramade mig. Jag släppte taget efter en stund och han la armen om mig. 
Chaz, Ryan, Nicole och Justin hälsade på pappa. Pappa gillar Justin som tur är.
"Melanie, jag måste åka.." sa Justin tyst och pekade på en svart bil som stog på parkeringen en bit bort. "Åh" mumlade jag. Jag la armana om hans hals och kysste honom och kramade om honom sedan. Hans grepp blev hårdare och jag kände hur något blött träffade min hals. Jag släppte taget och tittade på Justin. Han grät. "Gråt inte, då gråter ju jag" sa jag och kände hur tårarna började rinna. Bilen tutade. 
"Jag måste gå, jag kommer och hälsar på, jag lovar. Jag älskar dig mest, det vet du." sa han och kramade mig ännu en gång. "Jag älskar dig" mumlade jag mot hans jacka. Vi släppte taget om varandra och han gick mot parkeringen. Han vände sig om och gjorde ett hjärta med händerna.

"ÄLSKAR DIG!" ropade han. "ÄLSKAR DIG MER" ropade jag tillbaka.
"ÄLSKAR DIG MEST"
"ÄLSKAR DIG MER ÄN MEST"
"ÄLSKAR DIG MER ÄN MER ÄN MEST" 
Jag skrattade och vinkade hejdå till honom. Jag torkade tårarna och vände mig mot pappa, Nicole, Chaz och Ryan. "Gruppkram!" sa Nicole och drog in mig i en kram. Där stog vi och kramades. I den stunden bestämde jag mig för att gå vidare. Mamma kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, men jag ska inte gå runt och vara ledsen. Jag ska vara glad. Jag ska göra mamma stolt. Jag ska leva för henne.

dåligt, ja. 
Men jag var tvungen att få ett slut på denna så jag kan börja på den nya. :]
Börjar skriva på den direkt, kika in om en stund så finns Kapitel 1 ute! :)

Love you like a love song - Chapter 29

"Söt du är med morgonfrisyr" sa jag och skrattade. Han himlade med ögonen och drog handen genom håret innan han satte sig bredvid mig och la armen om mig. Jag lät huvudet vila mot honoms bröstkorg och lyssna på hans hjärtslag.



"Hello people! Vi har chips och film!" sa Chaz glatt och klev innanför dörren. Bakom honom kom Ryan och Nicole. Jag skrattade lite och stängde dörren. 
"Vad är det för film då?" frågade jag och satte mig i soffan.
"The invasion, sen tvingade Nicole oss att titta på Dear John också, om du vill alltså" sa Ryan med ett flin.
Jag hällde upp chipsen i en skål och tog fram godis jag hade hemma och redbull. Jag ställde det på bordet och satte mig i Justin's knä. 
"Vilken vill ni se först?" frågade jag. "The Invasion!" utbrast killarna. Nicole suckade och nickade. "Jaja" log hon. Jag satte i filmen och hoppade ner i Justins knä igen. Han gav mig en lång och passionerad kyss men blev avbruten av Chaz.
"Get a room!" sa han och tittade på oss. Jag lipade åt honom och gav Justin en snabb kyss innan jag vände mitt huvud mot filmen. 
"OH LOOORD!" skrek Chaz halvägs in i filmen. "Men Chaz, det är ju inte ens läskigt" flinade jag.
"Jo fan, herregud herregud herregud" mumlade han mot en kudde han tryckt mot ansiktet. Justin skrattade och som vanligt fick jag ett automatiskt leende på mitt ansikte. Jag har aldrig hört något gulligare skratt än honoms. Vi tittade klart på filmen och flera gånger hade vi alla fått skrattattacker pga Chaz som höll på att skita ner sig av rädsla. Jag har redan sett den så jag tycker inte filmen var ett dugg läskig. 
"Nästaaaa!" sa jag och stoppade in Dear John i dvd:n. Den har jag också sett men det var något år sen. Jag kröp in i Justins famn. När filmen var slut satt både jag och Nicole och asbölade. Jag tittade mot Chazs håll som satt med tårögda ögon. 
"Naaaaw Chaz!" utbrast jag och torkade mina egna tårar. Jag tittade på mina blöta fingrar som var helt svarta. Jag vände mig mot Nicole och vi båda brast ut i skratt. Hon hade maskara runt ögonen och över kinderna. "Mel, Nico, andas!" flinade Justin. Jag la ansiktet i händerna och kontrollerade mig själv. 
"Är jag fin eller?" sa jag och log med tänderna. "Japp, den finaste, även om du är svart i hela ansiktet" log han. Jag slog honom löst på armen och kysste honom.
"Vad ska vi göra nudå?" sa Ryan. Jag ryckte på axlarna. "Bada?" "Låter bra!" 

Alla stack hem och hämtade sina badkläder, och kom tillbaka till mig därefter. Vi fattade tag i varandras händer och hoppade i poolen samtidigt. Efter flera timmars skojande i vattnet gick vi upp. Vi torkade oss och tog på oss våra kläder. Sedan gick vi ut en stund och bara skrattade och pratade om allt möjligt. För en gångs skull kunde jag bara ha kul utan att tänka på mamma.


Love you like a love song - Chapter 28

Jag skrev en lapp till pappa - "Åker till Justin's konsert, kommer hem senare" - och gick ut till bilen med dom andra. Ryan hoppade in i förarsätet och började köra mot arenan Justin skulle ha konserten i. Jag skulle ha kul med mina bästa kompisar och världens bästa pojkvän Justin, och mina tankar ska vara hos dom, inte mamma.




Vi fick stå backstage och kolla på Justin när han uppträdde. Jag kunde inte slita blicken från honom. När han började sjunga Down to earth kunde jag inte låta bli att gråta. Låten fick mig att tänka på mamma. Jag torkade tårarna med tröjan och la armarna i kors och tittade på Justin satt och spelade och sjöng helt underbart. Då och då slängde han några blickar mot mitt håll och allt jag kunde göra var att le.

*
Jag satt i soffan hemma hos mig och studerade Justins utmatta ansikte i mitt knä. 
"Du var helt awesome ikväll" log jag. 
"Tack baby" sa han och kysste mig. Jag log lite och fiskade upp mobilen ur fickan. Jag loggade in på twitter och gick in på Justin's sida. Det var lite tweets om hur han älskar sina fans, konserten var grym, och sådant, men en tweet fick genast min uppmärksamhet. Det stog "I love you M"
"Ehm, Justin.." började jag och visade mobilen för Justin. Han log bara åt mig.
"Vad hände med att hålla det hemligt?" sa jag. 
"Men dom vet inte att det är till dig." sa han. "Dom kan säkert lista ut det. Vi har spenderat massor tid med varandra, vilket får dina fans att tro vi dejtar, och nu skriver du I love you M, jag börjar på M. Såklart dom fattar" sa jag och log lite. Han tog min hand och flätade in sina fingrar i mina. "Melanie, slappna av." sa han och blundade. Jag böjde mig ner och gav honom en lång kyss.
"Vi borde gå och lägga oss. Det är sent" mumlade jag. Justin ska sova hos mig, han åker hem imorgon så vi ska spendera så mycket tid som möjligt. 
Han nickade och reste sig sakta upp.
Vi gick upp till mitt rum och bytte om, borstade tänderna och la oss i sängen. Justin la armen om mig och drog mig tätt intill honom. 
"Älskar dig" mumlade han mot mitt hår.
"Älskar dig mer" sa jag. 
"Älskar dig mest" sa han bestämt.
"Älskar dig mer än mest" sa jag och flinade. "Jag älskar dig mer än mer än mest." Jag fattade knappt vad han sa. "Jag förstog inte heller vad jag sa, men jag älskar dig mest i hela världen iallafall." sa han och skrattade. Jag blundade med ett leende på läpparna och föll i en djup sömn.


Jag vaknade nästa morgon av mig själv. Jag sneglade åt Justin's håll och såg att han sov. Jag drog mig försiktigt ut ur hans grepp och reste mig upp utan att väcka honom.
Jag trippade ner för trappan och satte mig i vardagsrummet. Jag satte på tvn och bläddrade bland kanalerna. Jag skulle precis ge upp och stänga av tvn tills jag såg en intervjuv med Justin. Det var inget speciellt, dom pratade om hans turnéer, album, och lite random saker men ingenting om mig.
"Vad gör du?" sa någon hes röst bakom mig. Med ett ryck vände jag mig om och möttes av ett brett flin på Justin's ansikte. Hans hår var morgonruffsigt och stog åt alla håll, så sjukt gulligt.
"Söt du är med morgonfrisyr" sa jag och skrattade. Han himlade med ögonen och drog handen genom håret innan han satte sig bredvid mig och la armen om mig. Jag lät huvudet vila mot honoms bröstkorg och lyssna på hans hjärtslag.

SÅHÄR GÖR VI

Jag skriver några till kapitel på Love you like a love song så den avslutas, sen börjar jag på en ny, en bättre. :) 


<3

Ny novell?

Känner att det har blivit så dålig uppdatering på Love you like a love song, har liksom ingen ork att skriva på den pga det, så jag tänkte höra med er vad ni tycker, ska jag börja på en helt ny, med bättre uppdatering, alltså 2-3 kapitel per dag eller ha kvar denna men då blir det runt 1 kapitel om dagen? För jag har en massa ny insperation men isåfall kommer det på den nya novellen.

Love you like a love song - Chapter 27

"Ge fan i Justin, fattar du? Du ska inte komma och tro att du är något för du är kompis med honom." sa hon och tog ett steg närmre mig. 
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt. 
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"


Med en suck stängde jag dörren efter mig. Jag förstår inte hur Amber orkar. Jag sprang upp på mitt rum och slängde mig i sängen och direkt brast jag ut i gråt. Jag lät tårarna rinna nerför mina kinder som hade börjat svida efter allt gråt. Jag gick fram till min laptop och loggade in på twitter. Jag har inte varit inne där på evigheter. Jag tittade mina mentions som rullade in en efter en, och alla var inte snälla. Det stog saker som "Låt bli Justin jävla hora" "Jävla famewhore, ska döda dig" Jag har fått mycket dödshot på sistone. Eftersom jag lätt tar åt mig så försöker jag inte att läsa, men det är svårt att låsa bli. Men dom var bara avundsjuka. Ja, så var det. Dom var avundsjuka på att jag hade världens underbaraste pojkvän. Plötsligt ringde det på dörren där nere. Jag reste mig upp och sprang ner till nervåningen och öppnade dörren, där stog Chaz, Ryan och Nicole. När dom såg att jag grät gick alla in och kramade om mig.
"Okej, så, varför är ni inte i skolan?" frågade jag när vi släppt varandra. 
"Ehm, vi slutade den precis?" sa Chaz och såg på mig som om jag var dum i huvudet.
"Va?" sa jag förvirrat. "Vad är klockan?" fortsatte jag. "Halv tre" sa Nico och log. Jag nickade och gick ut i köket med dom andra bakom mig.
"Redo för konserten sen då?" sa Ryan när vi satt i soffan och tittade på tv och åt pizza. Jag nickade och lutade mig bakåt i soffan och kände hur mätt jag var. Chaz gav ifrån sig en hög och lång rap. "Men eeeeeeeeew Chaz!" klagade jag. "Gud vad mätt jag är!" sa han och klappade sig på magen. Plötsligt kände jag hur mobilen plingade till. Jag fiskade upp mobilen och öppnade upp smset jag fått. Hela min kropp blev varm när jag läste Justin<3 på skärmen. Jag öppnade smset.
"Hej baby, du kommer väl på konserten? Puss<3" "Självklart älsk :)<3" "Längtar redan" Jag log för mig själv, fattar inte hur Justin hade velat ha just mig, av alla i världen, mig.
"Konserten börjar om typ 50 minuter, vi kanske ska göra iordning oss?" sa jag. Dom instämde och hjälpte mig med att plocka in allting i köket igen. Jag tog på mig ett lila linne, svarta jeansleggins med nitbälte och en svart skinnjacka. Jag lockade håret smått och kletade på lite maskara.
"Får jag låna din plattång?" frågade Nico. "Du behöver inte ens fråga" log jag och la ner nycklar, pengar och mobil i min svarta väska. 
Vi ställde oss framför spegeln och granskade våra kläder. Hon pillade på mig men drog tillbaka den snabbt och gjorde en plågsam min. "Vad?" frågade jag förvirrat.
"Du är het!" fnissade hon. Jag skrattade åt hennes dåliga humor och vände mig om till henne. "Du också!" skrattade jag och gick ner till nerevåningen med Nicole bakom mig. Vi ropade på Chaz och pRyan som kort därefter kom ut med svarta byxor och olika t-shirtar med tryck på.
Jag skrev en lapp till pappa - "Åker till Justin's konsert, kommer hem senare" - och gick ut till bilen med dom andra. Ryan hoppade in i förarsätet och började köra mot arenan Justin skulle ha konserten i. Jag skulle ha kul med mina bästa kompisar och världens bästa pojkvän Justin, och mina tankar ska vara hos dom, inte mamma.

Love you like a love song - Chapter 26

"Hon är död" viskade jag. Jag kunde knappt prata för alla jäkla tårar som rann nerför mina kinder. "Jag vet, jag vet, schh" sa han tyst och kramade mig hårdare. Hans kramar fick mig att må bra, även om jag var så ledsen att jag kunde lägga mig på vägen och låta en lastbil köra över mig.
Han kysste mig på huvudet, "det kommer bli bra" viskade han. Men det kommer inte bli bra. Mamma är död, ingenting kommer vara detsamma.




"Du måste äta något." sa pappa bestämt och la en tallrik med smörgåsar på mitt nattduksbord. 
"Jag vill inte ha." mumlade jag mot kudden. 
"Melanie, jag vet att det är svårt för dig, det är svårt för oss alla men du kan inte skita i din hälsa. Du har inte ens sovit någonting sen hon försvann." sa han och la handen mjukt på min arm. Jag svarade inte. Jag kände hur pappa reste sig upp och försvann nerför trappan. Jag reste mig upp och torkade mina tårar med tröjärmen. Jag tog en tugga av smörgåsen men la ner resten på tallriken igen. Jag kände mig inte alls hungrig, jag mådde illa, om jag skulle ätit upp hela skulle jag bara spytt ut den igen. Jag la mig ner i sängen igen och blundade. Jag hade tagit ledigt från skolan resten av dagarna, sen på fredag ska vi ha skolavslutning, så den ska jag gå på. På söndagen är det begravning för mamma. 
Det knackade på dörren och bara någon sekund senare kom pappa in. 
"Jag måste till jobbet, jag måste jobba övertid ifall jag ska få något ledigt så jag kommer hem sent ikväll, klarar du dig själv gumman?" frågade han. Jag nickade. "Bra, och försök äta något" sa han och tittade menande mot maten på nattduksbordet. 

*
Klockan var runt 11 och jag väntade på att dom andra skulle sluta skolan. Justin var på någon intervjuv sen skulle han ha en konsert vi skulle gå på. Jag tittade på tv en stund men bestämde mig för att gå ut och ta lite luft. Jag drog på mig mjukisbyxor, hoodie och en t-shirt med tryck på och knöt mina converse. Jag tog min vita väska med pengar, nycklar och mobil i. Jag tog på mig en mörkblå keps och gick ut. Jag började gå mot Starbucks. När jag var framme beställde jag en capuccino och satte mig ner vid ett bord. Jag fingrade lite med dragkedjan på min tröja och drack lite. Jag slängde drickan när jag var klar och gick ut igen. Solen lös men det blåste rätt mycket. Jag började tänka på mamma igen, jag kan inte fatta att hon är död. Jag kommer aldrig få se henne igen. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag torkade snabbt bort dom. Plötsligt hörde jag några klick-ljud, och innan jag visste ordet av det var jag omringad av paparazzis. 



"Melanie! Varför grät du?" "Dejtar du Justin Bieber?" "Var har du Justin?!" "Vad hände på sjukhuset?" "Är det sant att din mamma är död?" 
"Jag dejtar inte Justin" sa jag samtidigt som jag gick hemmåt.
"Vad hände på sjukhuset?" frågade en kvinna med blont hår. "Privat" mumlade jag och kände hur ännu en tår rann ner. Jag torkade den snabbt i hopp om att ingen märkte. 
"Dog din mamma?" sa en gubbe. "Vi tror att din mamma hade cancer, är det sant?" frågade en annan. Jag började gå snabbare bort från alla paparazzis men dom följde bara efter. Jag började springa och sprang tills jag såg en lekplats. Jag sprang och satte mig bakom en buske och tittade mig omkring efter paparazzisarna. Inga syntes till. Jag reste mig upp och suckade högt. Jag började gå hemmåt. På vägen hem stötte jag på Amber. 
"Men gud, hej! Är det inte skolkaren va? Hur mår din mamma? Hörde att hon har dött" sa hon och skrattade till. "Vafan vill du?" sa jag och försökte låta stark men egentligen höll jag på att bryta ihop. 
"Ge fan i Justin, fattar du? Du ska inte komma och tro att du är något för du är kompis med honom." sa hon och tog ett steg närmre mig. 
"Och vad får dig att tro att du kan bestämma över mitt liv?" frågade jag med en suck. Jag var bara trött på allting, hur mycket jag än hatar Amber så orkade jag inte bråka med henne, inte efter allting som hänt. 
"Jag vet att du utnyttjar honom för att bli känd, jag vet att du utnyttjar Chaz och Ryan för att komma närmre honom, och jag ska se till så dom får veta sanningen. Ge fan i dom!"

HEMMAA!

Kom hem nyss typ, men tyvärr får ni vänta ett tag för ett nytt kapietl för jag måste packa upp, duscha, äta och sen måste jag dessutom läsa om novellen, för jag har glömt det mesta hehe :]

Ang kapitel 22 har jag ingen aning om var det är, hittar det inte någonstans :s 
Lite synd att det är borta eftersom det hände lite i den, dom blev iallafall tillsammans i kapitlet. 

Love you like a love song - Chapter 25

"Vem är den söta tjejen Justin?" frågade hon. "Hon är en av mina bästa vänner!" log jag. "Aha? Bara vänner?" flinade hon. "Bara vänner" skrattade jag. Hon bytte äntligen samtalsämne och började prata på om annat. Efter någon halvtimme var interjuvn slut. Scooter highfivade mig, "Grymt! Är du taggad för Kanada nudå?" sa han. "Hell yeah" flinade jag. Jag skulle äntligen få se Melanie igen.


(andra kläder, annan bakrund och nersläppt hår haha)

MELANIES PERSPEKTIV
Klockan var 18.20 och jag hade suttit med mamma på sjukhuset i flera timmar. Nico, Chaz och Ryan kom ner en stund men dom var hemma nu igen. Pappa var tvungen att åka till jobbet för bara en stund sen, det var något krisläge han verkligen inte kunde gå ifrån, hur mycket han än ville stanna. Jag avbröts av mina tankar när maskinen började pipa, jag fick panik och tittade upp mot mamma, hon reagerade inte. "Mamma!?" sa jag och skakade lite lätt på henne. Mamma började hosta hysteriskt. En massa läkare kom in och försökte köra ut mig. "Nej! Mamma!" skrek jag panikslaget och sprattlade i läkarens famn. Läkaren var för stark, han körde ut mig och låste dörren efteråt. Jag tittade in genom fönstret och jag såg hur dom tittade pulsen på henne. Jag vände bort huvudet och gled ner längs väggen och satte mig på golvet. Tårarna forsade ner för mina kinder. Mamma får inte dö, inte nu, inte än. Jag försökte intala mig själv att hon kommer överleva, men jag trodde inte ens på mina ord. Dörren öppnades och läkarna försvann iväg mot korridorerna, men en kvinna stannade framför mig. "Det där var din mamma va?" frågade hon. Jag nickade och torkarna tårarna även om det inte hjälpte ett dugg. "Vad hände?" frågade jag hackigt. "Gumman, jag är så ledsen.." sa hon sorgset. Nejnejnejnej! "Är.. hon död?" frågade jag och fick ännu mer tårar. Hon nickade sakta. "Hon är i himmlen nu, hon är fri från smärtan" sa hon lugnt. Jag reste mig upp och sprang ut genom utgången. Jag satte mig på en bänk och drog fingrarna genom håret med handflatorna mot pannan. Jag kunde inte fatta att hon var död, jag visste att dagen skulle komma, men inte idag! Jag stängde ögonen och lät tårarna forsa nerför mina kinder. 
Plötsligt hörde jag en massa klick-ljud, och skrik. Jag reagerade på Justins namn. Jag tittade upp och där var han, finare än någonsin. Han var omringad av paparazzis som skrek från alla håll. När han fick syn på mig fick han genast fart och trängde sig fram mellan alla paparazzis och sprang mot mig. Jag reste mig upp och han slog armarna om mig. Jag la armarna om hans hals och grät ut i honoms famn. "Hon är död, Justin" snyftade jag. "Jag är så ledsen, Mel" sa han och kramade mig hårdare. Alla paparazzis omringade oss och skrek. Jag grävde ner ansiktet i Justins hals och blundade. Hans kramar gav ifrån sig en trygghet ingen annan kan ge. 
"Varför gråter hon?" "Justin vem är hon!?" "Justin!" "Är det sant att ni dejtar?" "Vad har hänt med henne?!" "Vad gör ni på sjukhuset?!" "Har någon dött?" skrek alla paparazzis. Till slut blev allt bara för jobbigt så Justin tog min hand och vi sprang in genom ingången och låste in oss på toaletten. 
Han satte sig på toalocket och drog ner mig i hans knä. Han la armarna om mig och kramade om mig hårt. "Hon är död" viskade jag. Jag kunde knappt prata för alla jäkla tårar som rann nerför mina kinder. "Jag vet, jag vet, schh" sa han tyst och kramade mig hårdare. Hans kramar fick mig att må bra, även om jag var så ledsen att jag kunde lägga mig på vägen och låta en lastbil köra över mig. 
Han kysste mig på huvudet, "det kommer bli bra" viskade han. Men det kommer inte bli bra. Mamma är död, ingenting kommer vara detsamma.

Love you like a love song - Chapter 24

Justin kramade först om Ryan och Chaz och gjorde sitt konstiga handslag med dom, sen Nicole och sist mig. "Jag skulle kyssa dig om jag kunde." mumlade han i mitt hår. "Justin, kom nu!" hörde jag Pattie säga. Han kramade om mig extra hårt och släppte sedan taget.



Veckorna rullade på, jag var hos mamma varje dag efter skolan, hon var riktigt dålig. Justin och jag smsade, ringde och skypade när han var ledig. På tal om Justin, han kommer och hälsar om bara någon dag på för han skulle på någon gala här i Kanada. Jasmine Villegas skulle tydligen vara med på Justin's turné och sjunga Overboard med honom. Jag hade blivit lite sur över att han inte berättat för Nicole berättade att dom hade haft något på G för ett tag sen. Men vi blev snabbt sams igen, jag litar på honom. Jag hade berättat för mamma och hon blev glad för min skull. Chaz, Ryan och Nicole var med mig på sjukhuset ibland, men nu när hon mår såhär vill jag vara ensam med henne. Pappa har fått ledigt rätt mycket så han har kunnat vara med oss också, men han måste snart börja jobba igen för hans lön minskar.
Jag vaknade nästa morgon av det jobbiga alarmet. Jag skulle vara ledig från skolan idag, så jag kunde vara hos mamma. Jag låste in mig på badrummet och drog av mig mina kläder. Jag klev in i duschen och gjorde det vanliga där inne. Jag virade en handduk runt om mig och gick ut till min garderob. Jag tog på mig svarta trosor & en matchande bh, en vit tröja med spetsränder och ett par svarta jeansleggins. Jag gick mot nattduksbordet och plockade upp min mobil. 2 sms, ett från Justin, och ett från Nicole. Jag läste Justin's först för det var längst upp.
"Hej sötnos, tänkte bara säga att jag kommer hem senare<3" 
"Hej snygging. Fan va bra, saknar dig<3"
Jag hann inte öppna upp nästa sms förens jag fick ett till av Justin. "Saknar dig också, mest av allt" Jag log och öppnade upp smsen från Nicole. 
"Kommer du till skolan idag? Vi saknar dig!<3"
"Nej, jag vill vara hos mamma :(<3"
Jag la ner mobilen i fickan och tog med mig väskan ner. Jag knöt mina converse och gick ut. Precis som han sagt, stog pappa där med bilen. Jag hoppade in och möttes i en kram. Hans ögon var röda och han hade ränder längs kinderna. Jag suckade och vred på radion. Pray av Justin Bieber spelades. Gud vilken tajming. Jag lutade mig bakåt i sätet och lät hans underbara röst fylla mina öron. 

JUSTINS PERSPEKTIV
Jag skulle in hos Ellen Degeneres show om bara några minuter, sen ska jag till Kanada igen. Hon pratade lite som vanligt i början. "GIVE IT UP FOR JUSTIN BIEBER!" skrek hon. Dom stora portarna öppnades och skriken blev högre. Jag gjorde peacetecknet och gick och kramade Ellen. Jag satte mig i den röda soffan och log mot publiken. Hon frågade lite om min turné, album, fans och det vanliga. "Så, Justin, du var i din hemmastad Stratford i 2 veckor?" sa hon med ett flin på ansiktet. Jag nickade. "Du sågs mycket med denna tjejen.." sa hon och en bild kom upp på den stora skärmen. 


Jag sneglade på bilden, så jävla fin var hon. 
"Vem är hon Justin?" frågade hon. "Hon är en av mina bästa vänner!" log jag. "Aha? Bara vänner?" flinade hon. "Bara vänner" skrattade jag. Hon bytte äntligen samtalsämne och började prata på om annat. Efter någon halvtimme var interjuvn slut. Scooter highfivade mig, "Grymt! Är du taggad för Kanada nudå?" sa han. "Hell yeah" flinade jag. Jag skulle äntligen få se Melanie igen.

Love you like a love song - Chapter 23

Jag var glad över vad som nyss hänt, men vad händer nu? Jag åker imorgon. Jag var bara tvungen att berätta för henne innan jag åker, jag behövde få ut det, och känna hennes läppar mot mina. Men jag förväntade mig inte att hon skulle känna likadant, som hon antagligen gjorde.


MELANIES PERSPEKTIV
Klockan var runt 12 på natten, så vi bestämde oss för att sova. Jag och Justin skulle dela säng, Nicole med Ryan i hans rum, och Chaz på en madrass i Ryans rum. Ryan hade bytt blickar med alla och sedan förslagit att jag skulle sova med Justin. Jag vet inte Justin sagt något men jag har iallafall inget emot att sova med honom. Jag drog på mig ett vitt linne och ett par gråa mjukisshorts. Jag borstade igenom håret och medans jag satte upp håret i en bulle kom Justin och kramade mig bakifrån. Han kysste mig på halsen vilket fick mig att rysa till. Jag vände mig om och min blick drogs ner till hans mage, han stog utan tröja. "You like what you see?" sa han flirtigt och flinade. Jag nickade och skrattade till. "Vem gör inte?" Jag la armarna om honom och gav honom en lång kyss på läpparna. Han särade på läpparna och våra tungor lekte med varandra. Jag drog ner handen mot hans mage och smekte den, seriöst, hur jävla snygg får man vara? Jag backade och la mig i sängen utan att avbryta kyssen och han la sig över mig. Vi låg och strulade en stund, men sen släckte vi lampan och kröp under täcket. Han pussade mig på pannan och la armen om mig. En stund efter somnade jag med ett leende på läpparna.

Nästa morgon vaknade jag av att jag fick en massa pussar i ansiktet. "Goodmorning sunshine!" sa Justin och log. "Vad är klockan?" frågade jag sömingt. "Tio, vi åker om en och en halv timma" sa han. När han sa det stack det till i hjärtat. Jag kommer inte se honom på 6 månader. "Justin, hur gör vi med.. oss?" sa jag osäkert. Han log smått, "Vi klarar det, jag kommer kunna hälsa på nån gång ibland, och ni kan också komma någon vecka" sa han. "Mh.. Glöm mig inte bara" sa jag och reste mig upp. "Aldrig." sa han och drog in mig i en kram. Jag gick till min väska och tog av mig t-shirten utan att tänka på att Justin stog där bakom. Jag tog på mig ett par gråa byxor, vitt linne och en beige magtröja. Jag struntade i sminket, det kommer ändå bara bli utkletat av tårar.. Jag borstade igenom mitt hår och gick in i badrummet. Jag borstade snabbt tänderna och gick tillbaka in till Justin igen. Jag slängde mig i sängen och suckade. "Fan att du måste åka.." mumlade jag. Han la sig ner bredvid mig och sa ingenting, bara tittade i mina ögon med sina nötbruna ögon. Han kysste mig mjukt som sen ledde till hångel.

En och en halv timme senare satt vi i bilen på väg till flygplatsen. Pattie och Kenny sitter längst fram, medans vi andra sitter här bak. Believe me, det är en stor jäkla bil, haha. Kenny hade tydligen varit ledig nu när Justin var i Stratford, så det var därför han inte hade varit med Justin förut när vi gick ut. Vi alla satt iallafall och babblade på som vanligt, dock var vi alla lite deppiga, men vi försökte att inte tänka på det, än. Justin envisades om att hålla min hand, jag ville inte för att alla, även Pattie och Kenny skulle se, men han lyckades övertala mig. Alla såg men ingen sa någonting om det, vilket var skönt. Jag och Justin ska iallafall hålla det här hemligt, för media då. När vi äntligen var framme hoppade vi ut ur bilen och gick in genom ingången. Det var helt galet, det var en massa skrikande fans och paparazzis, och flera vakter - plus Kenny - fick hjälpa till att hålla dom borta. Justin kramade först om Ryan och Chaz och gjorde sitt konstiga handslag med dom, sen Nicole och sist mig. "Jag skulle kyssa dig om jag kunde." mumlade han i mitt hår. "Justin, kom nu!" hörde jag Pattie säga. Han kramade om mig extra hårt och släppte sedan taget. 

Tråkigt inlägg. Detta är som sagt tidinställt inlägg, har skrivit flera kapitel i rad så det blir bara konstigt nu haha. 
Aja, kommentera? :)

Love you like a love song - Chapter 21

"Justin! Stirra inte!" skrattade Mel och slog mig löst på armen. "Sluta var så snygg då" sa jag och låste in mig på badrummet och bytte om. Denna gången stirrade Melanie på mig. Hennes blick fastnade på min mage. Jag log för mig själv. "Melanie! Sluta stirra!" härmade jag henne. Hon tittade upp och lipade mig mig innan hon gick ner för trappan och ut till dom andra.



MELANIES PERSPEKTIV
Efter att ha badat i några timmar la vi oss på solstolarna och lät värmen torka våran hud. "Kan vi inte dra och göra något?" sa Chaz. "Som?" "Vet inte, vi bara går någonstans" sa han. "Visst" sa jag. Dom andra instämde och vi gick in och drog på oss våra kläder. Chaz och Justin skejtade medans vi andra gick. Jag försökte hela tiden övertala Chaz eller Justin att byta med mig, för jag ville skejta men dom ville inte. "CHAZ OMG DU HAR EN SPINDEL I HÅRET!" skrek jag med panik i rösten. Han hoppade av skateboarden och började ruffsa i sitt hår, "TA BORT DEN TA BORT DEN!" skrek han. Jag ställde mig snabbt på hans skateboard. "Fattar inte att du gick på den" skrattade jag. Chaz tittade upp på mig med en  mördarblick. Jag började snabbt skejta iväg från honom, och jag hörde hur någon sprang bakom mig. Men stegen saktades ner, så jag saktade ner farten och slängde en blick bakåt, där stog Chaz helt andfådd med en skrattandes Justin där bakom.
"Sorry Chaz, du får den sen!" sa jag och Justin skejtade ikapp mig. 
Vi stannade när vi fick syn på en lekpark. Vi sprang mot den och hoppade upp på gungorna. Vi alla fick en gunga förutom Chaz som blev utan. "Inte nog med att du tog min skateboard, utan du ska ta gungan också?" suckade han. "Förlåt sötnos, vill du sitta i mitt knä?" sa jag med ett flin. Han nickade ivrigt och satte sig i mitt knä med en duns som fick mig att ge ifrån mig ett stön. 
Jag började ta fart med benen men efter ett tag orkade jag inte mer. "Jag blir ju fan åksjuk, hur orkar barn egentligen?" mumlade jag. Justin gav ifrån sig ett högt skratt. "Eller hur" sa Chaz och reste sig upp från mitt knä. Han började istället trixa med skateboarden. "Smile!" sa Justin plötsligt. Jag vände huvudet mot honom, han hade en mobil i handen riktad mot mig. "Awesome" mumlade han tyst och började pilla med mobilen. "Vad ska du göra med mobilen?" undrade jag. 
"Låt mig gissa, twitter?" sa Nicole. Han nickade. Jag suckade och lutade mig mot Justin så jag kunde se vad han skrev. 
"Chillin' with @MelanieMoore, @NicoJohn, @Chazsom3rs and itsRyanButler"


"Hur visste du ens vad jag hette på twitter?" frågade jag och höjde på ögonbrynen. "Jag är Justin Bieber, jag vet allt" sa han flirtigt. "Ha-ha" sa jag och log. "Kolla här!" sa Chaz och ställde sig i någon konstig ställning. Han gjorde ett coolt trix med skateboarden och log stolt. "Awesome Chaz!" sa jag och highfivade honom. "Chazman got swagger" sa han. Jag bara skrattade åt honom och applåderade lätt. "När går ditt plan imorgon, Justin?" frågade Nicole. Det gjorde nästan ont av att nämna det. "12.15" sa han sorgset. "Okej, vi får njuta av tiden vi har" sa jag och log, och han besvarade det med ett vackert leende som gjorde mig helt knäsvag. "Kan vi inte busringa någon?" sa Ryan. "JA, DET GÖR VI! Men vem?" sa Chaz. "Robin." sa jag. Nicole gav mig en mördarblick, jag visste att hon gillar honom. "Vem är robin?" frågade Justin.
"En i våran klass" sa jag. Justin drog fram sin Iphone och gav den till mig. "Slå in nummret" sa han. Jag tog fram min mobil och letade upp han i kontakterna och skrev av numret på Justins mobil. Han gjorde dolt nummer och började prata när Robin svarade. Vi andra försökte hålla käften medans Justin gav ifrån sig massa dryga svar i telefonen. Plötsligt stängde Robin av telefonen, och vi alla började asgarva.

Love you like a love song - Chapter 20

"Justin, vi ska ha möte nu, vi behöver dig här" sa Scooter. Jag suckade, "Okej, ill be right there" sa jag och la på. Jag öppnade dörren till rummet där Mel och hennes mamma Karen låg, "Jag måste på något möte, sorry! Jag kommer tillbaka så fort jag är klar, okej?" frågade jag. Hon nickade. Jag kramade Melanie innan jag försvann ut genom dörren.



Dagarna rullade på för det mesta som vanligt, jag och Justin blev bara närmare och närmare, och ja, jag gillar honom. Mer än jag borde. Dessutom gillar inte han mig på det sättet. Mamma blev bara svagare och svagare för varje dag som gick, och hon hade runt 3 veckor kvar att leva. Jag gick i stort sett runt och var deppig varje dag, men Chaz, Ryan, Nicole och Justin fick mig glad, iallafall ibland. Imorgon ska Justin åka på sin turné, vilket suger. Jag kommer sakna honom så sjukt mycket. Idag var det fredag, och jag hade precis kommit hem från skolan. Hela gänget skulle sova över hos Ryan, sen följer vi med Justin till flygplatsen imorgon. Jag tog fram min adidas-väska och packade ner morgondagens kläder, plattång, smink, pyjamas, bikini och tandborste. Vi alla skulle mötas hos Chaz när vi var klara, förutom Justin, han skulle hämta mig med bilen. Varför vet jag inte, jag bor typ bara 10 minuter från Ryan. Jag tog med mig väskan och gick ner för trappan. Jag knöt mina lila converse och gick ut. Jag låste ytterdörren efter mig och väntade på Justin. Min mobil plingade plötsligt till. Jag tog upp mobilen, Justin<3 stog det på skärmen. "Förlåt för det tog tid, jag kommer nu<3" Jag tänkte precis svara när jag hörde en bil. Jag tittade upp och där kom Justin. Han stannade vid trottoaren och jag hoppade in och stängde dörren efter mig. Jag gav honom en snabb kram.
"Alltså jag kunde gått själv, det är ju nära" sa jag och knäppte bältet. 
"Jag ville vara själv med dig.." sa han och började köra. Jag kände hur mitt hjärta bultade snabbare.
"Jaså? Varför då?" sa misstänksamt. Han slängde en blick på mig sen tillbaka på vägen igen. Han såg ut att fundera lite. "No reason" sa han till slut. 



JUSTINS PERSPEKTIV
Fan, varför kan jag inte bara säga att jag gillar henne?! Jag gillar henne så jävla mycket, men jag är för feg för att säga det. Om jag berättade hur jag kände för henne, och hon inte känner samma sak skulle det bara förstöra våran vänskap. Ryan vet om hur jag känner, men han har inte berättat något för henne som tur var. Jag tänkte inte mer på det utan pratade med Mel som vanligt tills vi var framme. Hon tog sin väska och hoppade ut och stängde dörren efter sig. Jag låste bilen och följde med henne in till huset.
"JUSTIN AND MEL IN DA HOUSE!" ropade hon och jag skrattade till. Vi tog av oss skorna och gick ut till baksidan till poolen där alla var och fjantade sig i vattnet.
"MEEEEEEEEEL!" skrek Chaz överdrivet och hoppade på henne. "Hej på dig med Chaz" skrattade hon och satte sig på poolkanten och doppade fötterna, och jag gick och gjorde samma sak.
"Jag går och byter om till bikini!" sa Melanie efter ett tags pratande och reste sig upp. "Me too" sa jag och följde med henne in. Vi sprang upp för trappan tog fram våra badkläder. Melanie låste in sig på badrummet och bytte om. En stund senare kom hon ut i svart bikini, och allt jag kunde göra var att stirra. Jag bet mig i läppen, fan vad snygg hon är. Hela Melanie är perfekt.
"Justin! Stirra inte!" skrattade Mel och slog mig löst på armen. "Sluta var så snygg då" sa jag och låste in mig på badrummet och bytte om. Denna gången stirrade Melanie på mig när jag kom ut. Hennes blick fastnade på min mage. Jag log för mig själv. "Melanie! Sluta stirra!" härmade jag henne. Hon tittade upp och lipade mig mig innan hon gick ner för trappan och ut till dom andra.


Love you like a love song - Chapter 19

Jag ville aldrig släppa taget om honom, jag kände en trygghet jag aldrig känt förut med hans armar omkring mig. Jag kände hur hans grepp om mig blev lösare och lösare så jag kramade honom hårt innan jag släppte honom. "Tack.. För du tog hand om mig duvet, och förlåt för allt jag sa, jag menade det inte." sa jag skamset, såra Justin är det sista jag vill göra.



Nicole, Chaz och Ryan var hemma hos sig, och Justin var med mig. Vi satt och pratade om allt i flera timmar. Det var skönt att prata med Justin, han förstog mig liksom, på ett sätt ingen anna gjorde. Efter ett tag bestämde vi oss för att åka ner till sjukhuset, jag måste få se mamma. När vi hoppade ur bilen dök det upp en massa paparazzis. Varfan kom dom ifrån? Justin la armen om mig och vi skyndade oss in. "Är ni tillsammans?""Justin!""Vad gör ni på sjukhuset?""Vem är tjejen?" Vi pustade ut när vi kom bort från alla paparazzis och gick mot receptionen. "Var kan jag hitta Karen Moore?" frågade jag kvinnan. (Vet inte om jag skrivit hennes mammas namn men hon får heta Karen nu) Kvinnan kollade upp något i sin dator och sa sedan "Är ni släkt?" Jag nickade, "Jag är hennes dotter" sa jag. "Hon är i rum 204" log hon. 
Jag skyndade mig till mammas rum och blev riktigt nervös när jag stog utanför dörren. Jag vet inte vad jag ska säga till henne, jag kommer bryta ihop så fort jag ser henne. Justin märkte att jag var nervös så han drog in mig i en varm kram och släppte mig sedan. "Det är okej, gå in nu" sa han lugnt och strök bort en hårslinga från mitt ansikte. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren. 
Där låg hon, min mamma, min älskade mamma som en dag kommer att dö. Jag vill inte ens tänka på det. Mamma var helt vit i ansiktet, påsar under ögonen och hon hade en sån där sjal eller vad det heter på huvudet, man såg att hon hade tappat det mesta av hennes hår. Tårar rann ner för mina kinder och det blev bara mer och mer. Jag satte mig vid kanten på hennes säng och tog hennes hand. 
"Mamma.." viskade jag. Hon öppnade långsamt ögonen och log när hon fick syn på mig. "Jag älskar dig" sa jag hackigt pga allt gråtande och la mig ner i sängen bredvid henne. "Jag älskar dig med gumman" sa hon hest och la armen om mig. Justin log lite mot oss och gick ut. Jag antar att han förstod att vi behövde lite tid ensamma. Som sagt, Justin förstår, bättre än alla andra. "Är pappa på jobbet?" frågade jag försiktigt. Jag grät fortfarande men jag kunde åtminstone andas normalt nu.
"Han måste jobba rätt mycket övertid denna veckan, och kanske nästa, sen kommer han få mycket ledigt så han kan vara här." sa hon och log. Hon var fortfarande vacker trots att man såg tydligt på henne att hon var sjuk. Vi låg och kramade om varandra och pratade lite smått. 



JUSTINS PERSPEKTIV
Jag satt på en stol utanför rummet för jag antog att dom ville vara lite själva. Jag tyckte så synd om Mel, jag förstår hur mycket hennes mamma betyder för henne och jag kan inte ens föreställa mig att förlora min egna. Jag hörde att dom pratade om något där inne men jag var inte så uppmärksam på vad dom pratade om. Jag var insjunken i mina tankar när jag hörde mitt namn inifrån. "Trevlig pojke, han där Justin" hörde jag någon hes röst säga. Jag antog att det var hennes mamma. "Aa" Jag hörde tydligt vem som pratade, Melanie. 
"Vad tycker du om honom då?" "Ehm.. Han är väl schysst" "Äh gumman, du lyser ju upp så fort du ser honom" Jag skrattade till för mig själv. "Gör jag väl inte?" sa Mel. "Gillar du honom?" "Mamma! Asså.. jag vet inte, kanske." Jag kände hur hela jag blev varm innombords och ett brett flin spreds på mitt ansikte. Tur att dom inte kunde se mig. Jag fick lite dåligt samvete över att jag satt och lyssnade på vad dom sa, men jag kunde inte låta bli. Plötsligt ringde min mobil, jag tittade på skärmen, Scooter. Vad ville han då? 
"Hallå?" svarade jag. 
"Justin, vi ska ha möte nu, vi behöver dig här" sa Scooter. Jag suckade, "Okej, ill be right there" sa jag och la på. Jag öppnade dörren till rummet där Mel och hennes mamma Karen låg, "Jag måste på något möte, sorry! Jag kommer tillbaka så fort jag är klar, okej?" frågade jag. Hon nickade. Jag kramade Melanie innan jag försvann ut genom dörren.

Love you like a love song - Chapter 18

På vägen ut tittade jag efter Chaz och dom andra, men ingen syntes till. Jag hade själv druckit lite, tillräckligt för att jag inte ska kunna köra, så jag fick gå hem med Melanie. Det var inte sådär jättelångt hem ändå. Hon hade däckat i min famn. Jag smekte hennes kind med tummen, hon var så vacker.



(fortfarande Justin's perspektiv)
Jag la ner henne försiktigt i hennes säng så hon inte skulle vakna. Jag bäddade ner henne under täcket och la mig bredvid henne. Jag la armen om henne och la mig tätt intill henne. Jag vet att vi bara är bästa vänner, och hon ser mig nog inte som något mer än det, men jag kan inte låta bli att känna såhär för henne. Hon är så äkta och jordnära. Hon är inte som alla andra tjejer. Hon bryr sig inte om att jag är kändisen Justin Bieber, jag kan vara mig själv runt henne. Jag avbröts av mina tankar när Melanie rörde på sig. Hon vände sig om och öppnade ögonen. Hon tittade in i mina ögon med sina vackra bruna ögon och la armen om mig. Strax efter stängde hon sina ögon igen. Vi låg och kramade om varandra, jag vet inte om hon gjorde det för hon fortfarande var full, men hennes kramar gjorde hela mig varm. Alltså fan, jag får inte känna såhär, Nej. Jag ska på min 6-månaders långa turné om en vecka, jag kan inte gå och bli kär nu. Nej. Jag blundade och en stund senare somnade jag. 

MELANIES PERSPEKTIV
Nästa morgon vaknade jag bara av mig själv. Jag gnuggade ögonen och satte mig upp i sängen, men ångrade mig direkt. Jag hade en sån jävla huvudvärk, det kändes som mitt huvud skulle sprängas. Vad hände egentligen igår? Jag vet bara att pappa ringde och.. Herregud, mamma.. Hon har en månad kvar att leva, en jävla månad! Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder men jag orkade inte torka bort dom. Allt gjorde bara så ont just nu. Jag la mig ner i sängen och grät ut. Plötsligt hörde jag att en dörr öppnades, jag torkade tårarna med täcket, inte för det hjälpte så mycket, och tittade mot dörröppningen. Där stog en trött Justin.
"Hej" sa han kort och satte sig på min säng utan att ens slänga en blick på mig. Var han sur på mig? Varför skulle han vara det? Jag orkade knappt fråga, mitt huvud bultade och det kändes seriöst som hela jag skulle gå sönder och bryta ihop. "Är du sur?" frågade jag hest.
"Vad tror du? Klart som fan att jag är sur" sa han irriterat. "Vad har jag gjort?" frågade jag osäkert. Jag kom inte ihåg nånting från igår. "Jag hittade dig aspackad igår på festen, du skrek på mig och sa att du hatade mig, sen hittade jag dig där inne igen strulandes med en kille, hela du var messed up, så jag fick bära hem dig så du inte skulle göra något dumt" sa han och skulle precis resa sig upp men jag tog hans hand och drog ner honom igen. Jag svalde smärtan och försökte sluta gråta.
"Justin, förlåt!" sa jag och torkade tårarna som bara envisades att rinna nerför mina kinder hela tiden. "Varför drack du ens? Trodde inte du var sån." sa han och stirrade på mig med sina vackra ögon, som också tydligt visade att han var besviken. Han la sig ner bredvid mig. "Min mamma.. hon.." Jag svalde hårt, "Hon lever bara i en månad till" sa jag och grät ännu mer. Det kändes som jag skulle gråta en sjö eller något, tårarna bara rann och det gick inte sluta. Justin såg sorgset på mig och slog armarna om mig. "Jag är ledsen.." sa han och kramade mig hårdare. "Men gör aldrig sådär igen, okej?" "Aldrig" svarade jag. Vi låg och kramade om varandra en stund. Jag ville aldrig släppa taget om honom, jag kände en trygghet jag aldrig känt förut med hans armar omkring mig. Jag kände hur hans grepp om mig blev lösare och lösare så jag kramade honom hårt innan jag släppte honom. "Tack.. För du tog hand om mig duvet, och förlåt för allt jag sa, jag menade det inte." sa jag skamset, såra Justin är det sista jag vill göra.

tidinställda kapitel

Kommer lägga in tidinställda så ni vet, det kommer bli runt 1-2 om dagen, kanske hoppar över någon dag så dom ska räcka till den 16:e, men när jag kommer hem blir uppdateringen bra igen. :)



Kapitlerna kommer komma runt 15.00 varje dag!

Love you like a love song - Chapter 17

Fan ta allt och alla. Varför måste MIN mamma dö? Varför just hon? Mina tårar rann, flera personer verkade märka men ingen frågade något. Det var inte bara jag som grät, flera stycken var aspackade och grät utan anledning. Jag började dricka. Alkohol. Jag drack minst 10 shots, sen satte jag mig i en soffa med en spritflaska och bara drack. Alkoholen skulle få bort min smärta.



JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Melanie gick för en halvtimme sen för hennes telefon ringde, och hon har inte kommit tillbaka. Jag blev lite orolig, men hon kanske bara inte hittade oss? Jag gick ur den stora folkmassan som dansade runt och letade desperat efter Mel. Jag såg Cloe, så jag gick fram till henne, "Har du sett Melanie?" frågade jag. "Sorry, inte sen innan du kom med henne, hoppas du har kul!" sa hon glatt. Jag log mot henne och gick iväg. Jag skulle precis gå tillbaka till dom andra när jag såg Melanie i soffan, med en flaska sprit i handen. Jag gick snabbt fram till henne och ställde mig framför henne. 
"Melanie, mår du bra?" frågade jag osäkert. Hon lös upp när hon såg mig, hon ställde sig upp men vinglade till, jag tog emot henne så hon inte trillade, och frågade återigen samma sak.
"Wooops, jag.. jag mår asbra!" sa hon och började fnissa. Hon satte sig i soffan och drack en klunk. Jag tog flaskan ifrån henne. Det var bara en liten bit kvar, så hon hade druckit en hel del. "Juustiiinn, vad gör du?!" sa hon och ställde sig upp, men för snabbt, så hon flög in i mig.
"Ojoj" sa hon och skrattade högt. Hon drog flaskan ifrån mig och drack upp allting. Jag tog henne i armen och drog med henne ut genom bakvägen ut från festen.
"Mel, vad håller du på med?" frågade jag och suckade. Jag bryr mig verkligen om henne, jag vill inte att hon ska dricka, det kommer bara förstöra henne. "Jag vill.." hon hostade till, "-Jag vill gå till festen igen!" sa hon och stampade med fötterna. Man märkte på henne att hon var riktigt full. "Melanie, lyssna, vi måste gå hem, okej?" sa jag.
"Jag vill fan inte gå hem med dig, du bestämmer inte över mig. Jag hatar dig!" skrek hon och drog åt sig armen. Hon vinglade tillbaks in i lokalen, och det var ingen idé för mig att stoppa henne, jag fick gå och hämta Nico. Mel skulle säkert gå med på att gå hem med henne. Jag gick in till festen igen och letade efter Nico. Jag hittade henne inte nånstans. Varken Chaz, Ryan eller Nicole syntes till. Jag tittade runt och såg något jag inte gillade. Melanie, med en annan kille. Hon stog och strulade med honom. Jag kunde inte hjälpa att bli avundsjuk. Jag vet inte varför, jag vet inte om jag gillar henne på det sättet. Jag har känt henne i typ en vecka och ändå betyder hon så sjukt mycket för mig. Jag gick fram till Melanie och drog bort henne från killen, jag har ingen aning om vem han var, men han blängde bara på mig och gick iväg.
"Vafan gjorde du det för?!" Jag suckade. "Melanie, vi ska hem. Nu, inga men" sa jag och bärde upp henne i min famn. Hon la armarna om min hals och suckade högt. "Jag hatar dig" mumlade hon. Jag brydde mig inte om vad hon sa just nu, jag ville bara komma hem med henne så hon inte gör något dumt. På vägen ut tittade jag efter Chaz och dom andra, men ingen syntes till. Jag hade själv druckit lite, tillräckligt för att jag inte ska kunna köra, så jag fick gå hem med Melanie. Det var inte sådär jättelångt hem ändå. Hon hade däckat i min famn. Jag smekte hennes kind med tummen, så vacker..

Love you like a love song - Chapter 16

"Dom kände väl igen den snygga hunken här" sa Chaz och pekade på sig själv. Jag brast ut i skratt, och jag råkade skratta förhögt. Flera tittade på mig, viskade och pekade mot Justin. Fan. Vi försökte att inte bry oss om allt folk som stirrade på oss, eller ja, Justin, så vi pratade på som vi alltid gör. Vi beställde våran mat och gick tillbaka ut till bilen.



Klockan var 17.00 och vi skulle gå till festen om en timme. Jag och Nico satt och sminkade oss. Jag sminkade mig med rätt mycket mascara och rött läppstift medans Nico använde mascara, läppglans och lite kajal. Jag hade nyss duschat så jag lät mitt hår självtorka, och Nico lockade sitt. Jag drog på mig min svart/gråa klänning och Nicole hennes blåa. Vi tittade oss i spegeln och log mot varandra. "Yeaaah!" sa Nicole och gjorde en highfive med henne. Jag skrattade och gick ner för trappan med Nicole bakom mig. Killarna stog där nere och väntade, när dom fick syn på oss stog dom och gapade. "Daaaaamn" sa Chaz. Jag skrattade och granskade killarna. Chaz hade på sig en svart t-shirt det stog its party time, bitch på och mörkblåa jeans, Ryan hade på sig en grå munkjacka med nån cool text på, vad det stog vet jag inte, och nästan likadana jeans som Chaz. Justin hade en grå V-ringad tröja, en skinnjacka, svarta jeans och turkos keps. Fan vad snygg han var. "Snygg du är" viskade Justin tyst i mitt öra och log. Jag bet mig i läppen och tog min väska och öppnade ytterdörren. "Damerna först" sa jag och gjorde en gest med händerna att dom skulle gå ut. "Ha-ha" sa Justin med ett leende. Jag log mot dom och gick ut. Dom kom strax efter och vi hoppade in i Justin's bil.
Vi åkte till lokalen festen skulle vara i, det var Cloes 16-årsdag, så hon skulle ha en stor fest. Jag vet att hon är en stort fan av Justin så jag ska presentera henne för honom. Vi hoppade ur bilen och man kunde höra tydligt hur musiken dunkade där inne. Vi sa våra namn till vakterna som stog vid dörren, och dom släppte in oss när dom letat upp oss på listorna. Inne i lokalen var det massor av folk, det var några bord och stolar i hörnen, en stor scen längst fram mot väggen och några långa bord med massa snacks och sånt, sedan en rätt stor bar på sidan. "Kom, du måste hälsa på Cloe!" sa jag glatt till Justin och tog hans hand. Jag drog runt han tills jag äntligen hittade Cloe. Hon stog med ryggen om oss och pratade med Adriana, som också är jätteschysst. Jag släppte Justin's hand och knackade henne på axeln. När hon fick syn på mig brast hon ut i ett leende och kramade mig, men när hon fick se att Justin Bieber stog bakom mig blev hon helt hyper. 
"OH MY GOOD, JUSTIN BIEBER, VAD GÖR DU HÄR?!" skrek hon för att överrösta musiken. Han lutade sig mot henne så han kunde prata i hennes öra, "Grattis! Mel här berättade att du fyllde år!" sa han och ställde sig rakt igen. Hon kramade Justin och tillslut mig. "Tacktacktack så jävla mycket, taaack!" sa hon och hoppade runt samtidigt som hon kramade om mig. "Grattis på födelsedagen!" log jag mot henne. 
Låten byttes till Only Girl med Rihanna, så jag drog med Justin ut på dansgolvet där Nicole och dom andra stog och började dansa. Vi dansade ett långt tag tills jag kände att det vibrerade mot mitt bröst, min mobil. Jag hade lagt den i bhn för jag hade ingen annanstans att lägga den, och jag ville ha den nära mig ifall mamma eller någon skulle ringa. Justin tittade på mig när jag drog ut den ur bhn och jag bara log oskyldigt och svarade utan att kolla på skärmen. "Hallå?" svarade jag.
Jag hörde att någon sa nåt men jag hörde inte för musiken, så jag gick och satte mig på en stol en bit bort och svarade samma sak igen. "Hej gumman, var är du?" hörde jag pappa säga. Jag höll för ena örat. "På Cloe's födelsedagsfest, är du på sjukhuset eller?" frågade jag. Jag ville åka till mamma men mamma ville inte att jag skulle se henne såhär, jag skulle bara bli deppig, och hon vill att jag ska vara glad och umgås med mina kompsiar, samt gå till skolan och inte stanna med henne på sjukhuset hela dagarna.
"Ja, du Melanie.. Kan du komma till sjukhuset imorgon?" frågade han. "Vadå, vad har hänt?" sa jag oroligt. "Jag vill inte säga det över telefon.." sa han. "Men då kommer jag till er då!" sa jag. "Nej, nej, kom inte. Jag berättar imorgon, det är inte så allvarligt" sa pappa. "Men sluta ljug för mig, berätta förfan!" sa jag irriterat. "Din mamma hon.. doktorn sa att hon bara har en månad kvar att leva. Jag är ledsen älskling" sa han och jag hörde hur hans röst sprack i slutet. Jag kände hur jag mina tårar bara rann och rann ner för mina kinder. "Pappa.. jag kommer nu" sa jag. "Nej! Mamma vill att du ska stanna kvar och ha kul! Det var därför jag inte ville berätta nu, speciellt inte över telefon, men jag vill inte bråka nu och göra din mamma ledsen" sa han och snyftade. Jag stängde av telefonen och la tillbaka den i bhn. Jag gick med tunga steg och satte mig på en stol vid baren. Fan ta allt och alla. Varför måste MIN mamma dö? Varför just hon? Mina tårar rann, flera personer verkade märka men ingen frågade något. Det var inte bara jag som grät, flera stycken var aspackade och grät utan anledning. Jag började dricka. Alkohol. Jag drack minst 10 shots, sen satte jag mig i en soffa med en spritflaska och bara drack. Alkoholen skulle få bort min smärta.


Åker iväg på lördag!

Ska resa bort på lördag och stannar där i en vecka, så jag ska försöka skriva massa kapitel nu dom sista dagarna, så kommer det tidinställda.


Love you like a love song - Chapter 15

Nicole skulle ligga i hennes säng medans jag, Ryan och Chaz ska sova i gästrummet. Vi hade redan hämtat kläder och sånt, så vi bytte om och borstade tänderna. "Godnatt!" sa jag till Nicole och Melanie som precis lagt sig i sängen. "Gör inget dumt där inne nu" sa hon och blinkade mot mig. Jag skrattade och gick in till gästrummet.
"Godnatt bro" sa Chaz och släckte lampan.

(klänningarna får ni se i nästa inlägg)


(fortfarande Justin's perspektiv)
Klockan var runt halv elva och alla var vakna förutom Melanie, så vi tänkte låta henne sova ut lite. Vi var iallafall köket och stekte pannkakor. Eller jag då haha. Nicole, Chaz och Ryan satt vid köksbordet och vi pratade på som vanligt. Chaz hittar alltid nya saker att ta upp så det blev typ aldrig tyst. Jag stekte klart pannkakorna och la upp upp alla på en tallrik och ställde fram på bordet. "Ta för er, jag går och väcker Mel, men du Chaz, ta det lugnt med maten nu" sa jag och gick upp till hennes rum där hon låg i sin säng och sov djupt. Jag satte mig i sängen på andra sidan om henne. Hon var så fin, hon hade typ perfekt léende, ögon, näsa, läppar, kropp, allt. Dock var hon bara min bästa vän, och något förhållande skulle inte funka, jag är för upptagen, för efter denna break ska jag ha turnera och ha intervjuver, konserter osv hela tiden. Jag skakade på henne och öppnade långsamt ögonen. "Frukosten är klar" sa jag och log. Hon mumlade något och la kudden över ansiktet. "Hey, klockan är typ elva" sa jag och tog bort kudden från hennes ansikte.
"Mhhmm, kommer snart" sa hon och satte sig upp. Hon gnuggade sig i ögonen och log lite smått mot mig innan hon låste in sig i badrummet. Jag hörde att duschen gick igång så jag gick ner till köket igen. "Vad gjorde ni där uppe då?" frågade Chaz och höjde ögonbrynen. "Bra fråga, synd att du inte kommer få svar på den" log jag och la en pannkaka på min tallrik. Efter några minuter kom Mel ner och åt med oss. 

MELANIES PERSPEKTIV
"Vad ska vi göra idag då?" sa jag och tog en tugga av min pannkaka. 
"Shoppa!" utbrast Nicole. "Jaa!" sa jag glatt. "Men åååh! Orka!!" sa Chaz. "Vad vill du göra då?" sa jag med ett skratt. "Äta" sa han med munnen full av pannkakor. Jag himlade med ögonen och vände mig mot Justin och Ryan och gjorde mitt puppyface. "Shopping it is" sa Justin. "Hm.. Jag skulle behöva nya skor" sa Ryan och ryckte på axlarna. Jag gjorde highfive med Justin och Ryan och tittade tillbaks på Chaz som såg sur ut, men brast sedan ut i ett leende. "Om vi går till Mcdonalds följer jag med" "Visstvisst" sa jag och åt upp min pannkaka. Dom andra åt upp och hjälpte till med att plocka undan. Vi gjorde iordning oss och gick ut till Justin's bil när vi var klara. 

När vi var framme och hoppade ut ur bilen började folk genast stirra på Justin, lite jobbigt att man inte får hänga utan att folk tittar på varje steg vi tar, men bara vi får umgås med Justin bryr jag mig inte så mycket. "Jag och Nicole går och kollar efter klänningar, vi möts här om 2 timmar?" sa jag till killarna. Dom nickade och vi gick iväg. Jag och Nicole gick först in i Forever 21, jag visste inte att dom hade det här men tydligen hade dom, vilket var riktigt bra, för jag älskar den affären. Jag plockade åt mig allt fint jag såg och Nicole gjorde detsamma. Till slut stog vi med en klädhög var i famnen. Vi gick till provhyttarna och provade kläderna. Jag bestämde mig för att köpa 3 tröjor, jeansshorts, 4 linnen och en magtröja. Nicole skulle köpa 4 tröjor och 2 par jeansshorts. På vägen till kassan fick jag syn på en tröja med Justin's ansikte på.
"Nicole!" ropade jag. Hon vände sig om och när hon såg vad jag höll i började hon skratta och gå mot mig. Det var en lila t-shirt där det står I LOVE och sedan ett ansikte på Justin. Jag skrattade lågt och tog med mig den till kassan. Vi betalade och gick in en affär som hade fullt med klänningar. Vi gick runt och drog fingrarna längs tygen. "Den här då?" sa Nicole och visade upp en vit klänning. "Gud vad snygg!" sa jag uppriktigt, "Prova den!" fortsatte jag glatt.
Tumblr_lntn22dh4x1qgd3o2o1_500_large
Hon log mot mig och hängde klänningen över armen. "Vad vill du ha för klänning?" frågade hon. Jag funderade en stund. "En.. svart tror jag" sa jag samtidigt som jag bläddrade bland klänningarna. "Nico, du måste prova den här!" sa jag när jag fick syn på en jättesnygg blå klänning. "Oh my god!" sa hon och sprang fram till mig. "Den finns bara en i din storlek, testa den" log jag. Hon tog glatt emot den och vi fortsatte leta. "Denna då?" frågade jag när jag hade hittat en jättefin svart klänning med volanger. "Fyfan vad snygg!" sa hon och log. Vi letade ett tag till och skulle precis gå till provhytten när jag såg en jättesnygg klänning. "Nico" sa jag och visade upp klänningen. Hon spärrade upp ögonen, "Oh shit, den var riktigt snygg!" Jag log mot henne och gick mot provhytten med klänningarna. Jag provade först den svarta med volanger och Nico den vita. Vi speglade oss i den stora spegeln på väggen utanför provhyttarna och tittade sedan på varandra. Den vita var riktigt fin, men den satt inte så jättebra på henne. Samma för mig. Vi provade nästa klänning. Min klänning var svart i skinntyg och lite gråa nyanser. Den satt perfekt, samt Nicoles blåa jättesnygga klänning. Hon passade jättebra i blå. Vi betalade för våra klänningar och gick ut till andra affärer, det var typ bara en kvart kvar till vi skulle möta Justin, Chaz och Ryan men dom får vänta en stund till. När vi var klara kom vi ut med massa påsar i handen. Vi gick till stället vi skulle möta Ryan, Chaz och Justin. Dom stog redan där, och när dom fick syn på oss började Chaz vinka glatt, självklart skulle Chaz stå och käka på en stor glass. Jag himlade med ögonen och gick fram till dom. 

"Oh my godness, äntligen!" sa Chaz och slickade upp rinnande glass.
"Förlåt, väntade ni länge?" frågade jag. "Om 5 minuter räknas som länge" sa Justin och skrattade till. Hans klingande skratt fyllde hela mig med glädje. Vi hoppade in i Justin's bil och körde mot närmsta McDonald's. "Det kanske är bäst om vi går in, det kommer bli kaos annars" sa jag till Justin när vi hade stannat. Det var rätt mycket folk där inne, mest tjejer. "Förklädnad" log han och tog på sig solglasögon och drog ner sin keps lite över ögonen.
"Känner dom inte igen dig ändå?" frågade jag. "Ingen kommer störa, tro mig" sa han och blinkade mot mig. Vi in och ställde oss i kö, flera tjejers uppmärksamhet vändes mot Justin. "Dom märkte ju" viskade jag till honom. Han la bara armen om mig som om han inte hört vad jag sa, vilket han gjorde. "Dom kände väl igen den snygga hunken här" sa Chaz och pekade på sig själv. Jag brast ut i skratt, och jag råkade skratta för högt. Flera tittade på mig, viskade och pekade mot Justin. Fan. Vi försökte att inte bry oss om allt folk som stirrade på oss, eller ja, Justin, så vi pratade på som vi alltid gör. Vi beställde våran mat och gick tillbaka ut till bilen. 


konstigt och tråkigt inlägg, men det kommer hända saker på festen i nästa kapitel :)
förlåt för den dåliga uppdateringen också D:

Tidigare inlägg
RSS 2.0