You need me, I will always be there for you - 6 Snart
Alla har en önskning om att få nya skor, kläder, väskor men inte jag.Jag önskar mig det som få önskar men många har, det är att ha någon att hålla om och gråta i famnen på.
Jag reste mig lite upp och sträckte mig efter spriten mamma hade lämnat på köks bordet.
Locket åkte av och jag tog en stor klunk.
Jag ville bara släppa tankarna över allt och alla.
En till klunk åkte i en till och en till...
Jag svalde hårt i spriten i mig och sedan la jag tillbaka den på samma plats.
Mitt huvud vred sig mot klockan och jag insåg snabb att mamma brukade komma hem vid denna tiden, om hon inte håller på med något annat för att då kommer hon hem tidigt på morgonen nästa dag.
Jag gick lätt vinglande in till mitt rum och smällde igen dörren efter mig.
- Det blir snart bättre, suckade jag tyst samtidigt som jag slängde mig på magen i sängen.
Mitt huvud började att dunka av de jag hade druckit och av rycket som jag föll ner i sängen.
Jag la ihop mina händer och sedan la som dom på kudden och huvudet på.
Efter en stund somna jag men det var inte lätt, mitt huvud dunkade och jag kände mig bara svagare och svagare.
En vecka efter
- Packa dina saker till flytten, hörde jag mamma skrika från köket.
Jag gnugga till mina ögon och sedan satt jag mig gäspande upp med blicken fast på klockan.
Det var lördag eftermiddag och vinter lovet hade börjat.
Jul avslutningen hade jag inte gått på och de sista dagarna i skolan satt jag bara och tänkte på Atlanta och att kring det.
Mamma hade skrikit på över att se mina betyg, jag var häller inte så nöjd med mina betyd men jag brydde mig inte så mycket.
Imorgon söndag morgon skulle vi vara på flygplatsen.
Mitt rum var tomt av alla saker som skulle åka över till Atlanta, Bara en enstaka säng stod kvar i mitt mörka rum.
Jag gäspa till och drog till mig resväskan som stod en bit bort på de dammiga golvet i mitt rum.
Min hand flög i resväskan med kläderna i, längre bort stod resväskan med andra sakerna.
Jag drog upp ett par gråa mjukis och en röd tröja.
- Kom och hämta din macka, hörde jag mammas hesa röst ropa.
Jag drog på mig kläderna snabbt, satt upp håret i en slarvig hästasvans.
- Kommer, ropa jag tyst med tanken på att mamma säkert inte hörde mig.
Tyst gick jag ut i köket och satte mig på stolen som var intryckt i träbordet.
Mamma vände sig med ett ryck om mot mig med tallriken i handen.
Utan att säga något la hon tallriken hårt på bordet och sedan vände hon sig om snabbt.
Jag titta tomt på mamma som vände ryggen till mig sedan vände jag blicken till mackan som log på den blåa tallriken.
- Vad skönt det ska bli, sa mamma medans hon tog ett djupt andetag med cigaretten i munnen.
Utan att svara henne tog jag upp mackan och sedan tog jag en stor tugga, jag var väldigt hungrig
Alla har en önskning om att få nya skor, kläder, väskor men inte jag.
Jag önskar mig det som få önskar men många har, det är att ha någon att hålla om och gråta i famnen på.
Jag reste mig lite upp och sträckte mig efter spriten mamma hade lämnat på köks bordet.
Locket åkte av och jag tog en stor klunk.
Jag ville bara släppa tankarna över allt och alla.
En till klunk åkte i en till och en till...
Jag svalde hårt spriten i mig och sedan la jag tillbaka den på samma plats.
Mitt huvud vred sig mot klockan och jag insåg snabb att mamma brukade komma hem vid denna tiden, om hon inte håller på med något annat för att då kommer hon hem tidigt på morgonen nästa dag.
Jag gick lätt vinglande in till mitt rum och smällde igen dörren efter mig.
- Det blir snart bättre, suckade jag tyst samtidigt som jag slängde mig på magen i sängen.
Mitt huvud började att dunka av de jag hade druckit och av rycket som jag föll ner i sängen.
Jag la ihop mina händer och sedan la som dom på kudden och huvudet på.
Efter en stund somna jag men det var inte lätt, mitt huvud dunkade och jag kände mig bara svagare och svagare.
En vecka efter
- Packa dina saker till flytten, hörde jag mamma skrika från köket.
Jag gnugga till mina ögon och sedan satt jag mig gäspande upp med blicken fast på klockan.
Det var lördag eftermiddag och vinter lovet hade börjat.
Jul avslutningen hade jag inte gått på och de sista dagarna i skolan satt jag bara och tänkte på Atlanta och allt kring det.
Mamma hade skrikit på mig över att sett mina betyg, jag var häller inte så nöjd med mina betyd men jag brydde mig inte så mycket.
Imorgon söndag morgon skulle vi vara på flygplatsen.
Mitt rum var tomt av alla saker som skulle åka över till Atlanta, Bara en enstaka säng stod kvar i mitt mörka rum.
Jag gäspa till och drog till mig resväskan som stod en bit bort på de dammiga golvet i mitt rum.
Min hand flög i resväskan med kläderna i, längre bort stod resväskan med andra sakerna.
Jag drog upp ett par gråa mjukis och en röd tröja.
- Kom och hämta din macka, hörde jag mammas hesa röst ropa.
Jag drog på mig kläderna snabbt, satt upp håret i en slarvig hästasvans.
- Kommer, ropa jag tyst med tanken på att mamma säkert inte hörde mig.
Tyst gick jag ut i köket och satte mig på stolen som var intryckt i träbordet.
Mamma vände sig med ett ryck om mot mig med tallriken i handen.
Utan att säga något la hon tallriken hårt på bordet och sedan vände hon sig om snabbt.
Jag titta tomt på mamma som vände ryggen till mig sedan vände jag blicken till mackan som log på den blåa tallriken.
- Vad skönt det ska bli, sa mamma medans hon tog ett djupt andetag med cigaretten i munnen.
Utan att svara henne tog jag upp mackan och sedan tog jag en stor tugga, jag var väldigt hungrig..
Ni får en kort nu :((
KOMMENTERA, MER/ INTE ?
BRA/ DÅLIG ?
KOMIGEN, ALLA KOMMENTER NU!..
Ni kommer förmodligen att få 'My little sweetheart' idag, äntligen va ? :D
Men om ni vill ha mer idag får ni kommentera! :))
Jag har inte glömt er!
Förlåt, förlåt, förlåt för dåig uppdateringe men jag skriver en del nu.
Har match ikväll så får se när den kommer att komma upp men tack så himmla mycket till er som stannar!
Jag lovar att den kommer snart.
Förlåt, förlått, förråt och enu en gång förlåt men det är bara 11 skoldagar kvar och jag måste hålla på med skolan nu dom sista dagarna sen vet jag inte om jag alls kommer att uppdatera på sommarlovet.
Jag kommer att gå iväg till Kroatien två - tre veckor efter skolanavslutningen och stanna där tills skolan börjar, men kanske skriver något från mina kusiners dator eller så gör jag tidinställda inlägg.
Love ya all ♥
Har match ikväll så får se när den kommer att komma upp men tack så himmla mycket till er som stannar!
Jag lovar att den kommer snart.
Förlåt, förlått, förråt och enu en gång förlåt men det är bara 11 skoldagar kvar och jag måste hålla på med skolan nu dom sista dagarna sen vet jag inte om jag alls kommer att uppdatera på sommarlovet.
Jag kommer att gå iväg till Kroatien två - tre veckor efter skolanavslutningen och stanna där tills skolan börjar, men kanske skriver något från mina kusiners dator eller så gör jag tidinställda inlägg.
Love ya all ♥
You need me, I will always be there for you - 5 Jag orkar inte mer
När vi var på väg ut genom klassrummet kände jag hur någon putta ut mig ur folkmassan som stod vid dörringen, Personen tog ett hårt grepp om min överarma.
Jag kunde se någon, person höll sina stora händer för mitt ansikte.
I samma stund som jag hade reagerat över vad som hade hänt trycktes min rygg hårt in i en vägg.
Jag vågar inte säga någon, Jag vågade inte att öppna mina ögon.
På gissningar kunde jag tyda vem det var som tryckte in mig mot väggen men jag var inte säker..
Den kalla kakel väggens kyla trängde sig igenom min tjocka tröja, det kändes som att jag inte hade någon tröja på.
Jag öppna sakta mina ögon och min blick kunde fånga massa blickar som var riktade mot mig.
Blicken studsa runt personerna som stod runt mig i en ring.
Jag lyfte min blick nervöst för att möta personens blick som stod framför mig.
Det var Markus, en av killarna som hade sneglade bak på lektionen.
Jag försökte att tänka så positivt så möjligt.
Snart skulle jag lämna denna skolan, det var bara att hålla ut.
Nathalie du klarar detta, bara håll ut det kommer att bli bättre.
Små röster ekade i mitt huvud, Det skulle kanske vara bättre om jag faktiskt bara höll ut och att bara tänka positivt.
Markus minska sitt grepp om min hand och sedan hörde jag hur han lågt flina åt mig.
- Där blev du rädd av, Sa han och flina.
Jag titta frågande på honom i ryggen när han vände på sig och drog iväg med klacken.
Folkmassan började sakta att röra sig bort från mig, Ljud och skratt kunde jag tydligt att tyda när det bara stod ett par få elever med ryggen mot mig.
Jag försökte att inte lyssna på vad dem prata om utan jag vände bara ryggen om och med hårda steg gick jag in matsalen.
Jag drog ut en tallrik ur högen som stod på ett lite högre bord och ett hårt grepp om gaffeln.
Då och då titta jag mig om för att se om någon titta på mig.
Jag drog upp två köttbullar och sedan gick jag långsamt till ett litet tomt bord längst in i salen.
Mitt hjärta dunka snabbare och snabbar, jag var rädd över att någon skulle komma och hoppa på mig bakifrån.
Min blick titta bak då och då nervöst.
Jag drog sakta ut stolen och så tyst så möjligt, jag ville inte väcka uppmärksamhet när jag drar ut stolen och ger ut ett ljud.
Jag titta tomt på de två köttbullarna som rulla runt på min tomma tallrik.
Min gaffel tryckte in sig i den vattniga, mjuka köttbullen som lika snabbt åkte ur munnen.
-Vad fan är detta, Mumlade jag och titta på köttbullen jag spottat ut.
Jag reste mig upp ur stolen utan att bry mig om något, utan gick med tallriken i handen med kampande steg.
Det verkar inte som att någon ens då märkte mig.
Eller, vem skulle märka mig i detta oväsen, alla prata med alla.
Jag skrapa av mina två köttbullar ur tallriken.
Utan att titta mig nervöst om gick jag med raka steg med väskan hängande på axeln ut genom den stora glasdörren.
Jag hade bara haft en ända lektion men jag brydde mig inte, jag orkade inte vara där mer.
Jag hatade alla.
Hata alla, jag hata mig också.
Varför finns jag ens, är jag född för att vara ingen.
Jag gick raka vägen genom porten och sedan in i hissen.
Hoppas bara att inte mamma är hemma.
Jag vände mig mot spegeln som var fastspikad på hissvägen, jag titta mig länge i ögonen.
Hissen började att sakta in jag öppna den knakade, rostiga dörren.
Innan jag tryckte in nyckeln i dörren tog jag ett djupt andetag på hopp om att mamma inte skulle vara hemma.
Jag öppna dörren, allt i huset var nedsläckte och inget ljud från mammas hesa röst.
Jag pusta ut och sedan drog av mig skorna.
Nervositeten fanns fortfarande i luften fastän jag visste att ingen var hemma.
Jag gick in i köket och satt mig på köksstolen som redan var utdragen.
Genom de stora fönstret i köket kunde jag se lägenheten framför.
En likadan Blå och vit byggnad, fast det kanske var lite renar hemma hos dem andra än här.
Jag titta mig runt i köket och såg hur allt nästan var nästan nere på golvet.
Mina tårar började lätt att falla ner för min kind och sedan mjukt landa på mina byxor.
Jag torka inte bort tårarna utan fortsatte att gråta.
Bara jag hade någon att hålla om nu, någon att prata med.
Alla har en önskning om att få nya skor, kläder, väskor men inte jag.
Jag önskar mig det som få önskar men många har, det är att ha någon att hålla om och gråta i famnen på.
Jag reste mig lite upp och sträckte mig efter spriten mamma hade lämnat på köks bordet.
Locket åkte av och jag tog en stor klunk.
Jag ville bara släppa tankarna över allt och alla.
En till klunk åkte i en till och en till...
KOMMENTERA MYCKET NU!
KOM MED IDÉER, JAG KOMMER SNART ATT SPOLA FRAM TILL DAGEN DÄR HON FLYTTAR SÅ ATT DET INTE BLIR FÖÖR TRÅKIGT ATT LÄSA.
MEN HOPPAS ATT DEN BLEV BRA ?
ÄR SJUK SÅ KANSKE SKRIVER EN TILL, MEN OM NI KOMMENTERAR!
Glöm inte att jag har bloggsvar & där kan ni fråga vad ni vill & hur mkt ni vill.
Och komihåg, Inga frågor är för duma! ;)
Blogg svar!
Ger ut 3 bloggsvar till er bloggläsare!
Den som vill ha är det bara att kommentera, så det är först till kvar.
Så bara kommentera om du vill så skickar jag, lätt va ? :D
GLÖM INTE E-POST!
Sweet ? :)
Den som vill ha är det bara att kommentera, så det är först till kvar.
Så bara kommentera om du vill så skickar jag, lätt va ? :D
GLÖM INTE E-POST!
Sweet ? :)
You need me, I will always be there for you - 4 Skolan
Jag öppna upp mitt skåp och drog ut mina två matteböcker, in till skåpet var klassrummet.
Innan jag trycket ner de tröga handtaget dom jag alltid brukar ha problem med att dra ner står jag stilla i några sekunder för att lyssna lite noga på dom pratade om.
Små ljud hördes men jag kunde inte tyda vad de var.
Jag tryckte ner handtaget och klampa in tyst i klassrummet med blicken nere i golvet.
Blickarna vändes mot och jag hörde hur Gunilla harkla sig tyst..
När jag hörde ljudet av Gunillas svaga harkling – Men tydligt då att jag kunde göra den – lyfte jag blicken snabbt från golvet och titta nervöst på henne.
- Hej Nathalie, Var har du varit? Frågade Gunilla och la ner sin penna på bordet framför sig.
Jag titta mig omkring i klassrummet och på dem nyficka blickarna som titta spänt på mig innan jag svara.
- Tandläkaren, Sa jag och försökte göra det seriöst men innan Gunilla hann svara brast hela klassen ut i skratt.
Jag drog över matteboken över ansiktet och sedan blunda en stund och lyssna på skrattet som kom från alla håll runt om mig.
- Det spelar ingen roll, gå bara och sätt dig på den plats, Hörde jag Gunilla jag.
Jag gick smygande till min plats längst bak i klass rummet vid ett hörn och på hopp om att ingen skulle titta på mig.
Tyst drog jag ut min stol och sedan tyst satt jag mig på sen.
- Fortsätt med sida 89, Suckade Gunilla.
Jag märkte hur två killa vände huvudet mot mig och sedan tillbaka lika snabbt när jag lyfte blicken från boken.
Jag förstod inget, vad var det som vad felet med mig.
Inga fel har jag gjort, vad kan detta vara.
Just ni vill jag bara sitta på flyget på väg till Atlanta med huvudet in tryckt i de lilla flygplats fönstret och titta ut bland molnen.
Sitta bland folk som inte bryr sig om att jag är där, pekar på mig och skratta.
Jag ville vara band folk som behandla mig som en vanlig människa, som en av dem.
Under matte lektionen kunde jag inte koncentrera mig på matten, Jag titta bara ut ur fönstret intill mig och såg hur snön började att lägga sig i ett fint jämt lager och hur bilarna körde förbi.
Lektionen flög snabb förbi fast jag inte hann bli färdig med något, jag dagdrömde bara ut genom fönstret.
När vi var på väg ut genom klassrummet kände jag hur någon putta ut mig ur folkmassan som puttades ut sedan tog personen ett hårt grepp om min överarma.
Jag kunde se någon, person höll sina stora händer för mitt ansikte.
I samma stund som jag hade reagerat över vad som hade hänt flår min rygg hårt till i en vägg.
Jag vågar inte säga någon.
Jag vågade inte att öppna mina ögon.
På gissningar kunde jag tyda vem det var som tryckte in mig mot väggen men jag var inte säker..
Jag öppna upp mitt skåp och drog ut mina två matteböcker, in till skåpet var klassrummet.
Innan jag trycket ner de tröga handtaget dom jag alltid brukar ha problem med att dra ner står jag stilla i några sekunder för att lyssna lite noga på dom pratade om.
Små ljud hördes men jag kunde inte tyda vad de var.
Jag tryckte ner handtaget och klampa in tyst i klassrummet med blicken nere i golvet.
Blickarna vändes mot och jag hörde hur Gunilla harkla sig tyst..
När jag hörde ljudet av Gunillas svaga harkling – Men tydligt då att jag kunde göra den – lyfte jag blicken snabbt från golvet och titta nervöst på henne.
- Hej Nathalie, Var har du varit? Frågade Gunilla och la ner sin penna på bordet framför sig.
Jag titta mig omkring i klassrummet och på dem nyficka blickarna som titta spänt på mig innan jag svara.
- Tandläkaren, Sa jag och försökte göra det seriöst men innan Gunilla hann svara brast hela klassen ut i skratt.
Jag drog över matteboken över ansiktet och sedan blunda en stund och lyssna på skrattet som kom från alla håll runt om mig.
- Det spelar ingen roll, gå bara och sätt dig på den plats, Hörde jag Gunilla säga.
Jag gick smygande till min plats längst bak i klass rummet vid ett hörn och på hopp om att ingen skulle titta på mig.
Tyst drog jag ut min stol och sedan tyst satt jag mig på sen.
- Fortsätt med sida 89, Suckade Gunilla.
Jag märkte hur två killa vände huvudet mot mig och sedan tillbaka lika snabbt när jag lyfte blicken från boken.
Jag förstod inget, vad var det som vad felet med mig.
Inga fel har jag gjort, vad kan detta vara.
Just ni vill jag bara sitta på flyget på väg till Atlanta med huvudet in tryckt i de lilla flygplats fönstret och titta ut bland molnen.
Sitta bland folk som inte bryr sig om att jag är där, pekar på mig och skratta.
Jag ville vara band folk som behandla mig som en vanlig människa, som en av dem.
Under matte lektionen kunde jag inte koncentrera mig på matten, Jag titta bara ut ur fönstret intill mig och såg hur snön började att lägga sig i ett fint jämt lager utanför.
Lektionen flög snabb förbi fast jag inte hann bli färdig med något, jag dagdrömde bara ut genom fönstret.
När vi var på väg ut genom klassrummet kände jag hur någon putta ut mig ur folkmassan som stod vid dörringen. Ppersonen tog ett hårt grepp om min överarma.
Jag kunde se någon, person höll sina stora händer för mitt ansikte.
I samma stund som jag hade reagerat över vad som hade hänt trycktes min rygg hårt in i en vägg.
Jag vågar inte säga någon, Jag vågade inte att öppna mina ögon.
På gissningar kunde jag tyda vem det var som tryckte in mig mot väggen men jag var inte säker..
KOMMENTERA NU LIKA MYCKET SOM PÅ FÖRRE, (HOPPAS PÅ MER ;)
VAD SKA HÄNDA KOM MED IDÉER JAG ÄLSKAR DE!
BRA/DÅLIG, MER/ INTE ? :D
Detta kanske inte var mitt bästa :(
Men jag har inte tid och lust att skriva nu, pluggade sammtidigt så.
Förkänar inte den mycket kommentarer ?
KOMMENTERA NU LIKA MYCKET SOM PÅ FÖRRE, (HOPPAS PÅ MER ;)
VAD SKA HÄNDA KOM MED IDÉER JAG ÄLSKAR DE!
BRA/DÅLIG, MER/ INTE ? :D
Detta kanske inte var mitt bästa :(
Men jag har inte tid och lust att skriva nu, pluggade sammtidigt så.
Förkänar inte den mycket kommentarer ?
Plugga, skriva läxan och srkiva detta sammtidigt?
You need me, I will always be there for you - 3 Snön
Det var andra saker än mat som flög runt i mitt huvudet, Atlanta.
Jag skulle ju snart flytta till Atlanta men jag viste inte hur mamma kunde gå med på de.
Hon har ju träffat en pojkvän här i Sverige som bor i Atlanta så hade han övertalat henne att åka dit.
Mina tankar har ju funnits där över hur det kommer att vara där.
Jag menar, om jag inte trivs vad ska jag göra.
Om jag vill komma hem igen måste jag resa över halva jordklotet.
Sedan så vet man inte om Marks och mammas förhållande kommer att hålla så länge..
Jag grumla lite på Atlanta och hur det kunde se ut där.
En lite svag bild dunka i mitt huvud över hur det kommer att se ut, Med stora hus och en lugn gata med massa träd.
Eller kanske det inte kommer att vara så alls, Det kanske kommer att vara värre än bilden som dunka i mitt huvud.
Efter en stund slutade jag tänka på Atlanta, det återstår att se hur det ser ut när vi väl kommer ditt.
Det är inte lönt att grubbla på massa onödiga saker.
Jag la min pizza på nattduksbordet bredvid min säng som jag knapp ätit av, jag var för nervös för att äta.
Jag puffa lätt till kudden bredvid mig och sedan la jag mig mjukt ner på den rök luktande kudden.
Mina fingrar fläta in sig i varandra och min blick sikta upp mot de vita taket.
Jag visste inte varför min mamma var tvungen att vara så här mot mig.
Från olika håll hör man massa snack om mammor som gör allt åt sina barn och köper massa saker åt dom, men vad gör mig mamma åt mig.
Inget, Bara dricker och skriker på mig.
Ingen i skolan viste att jag hade problem med mamma hemma, alla trodde att jag var en vanlig värdelös person som inte hade några vänner.
Om någon i skolan går förbi mig lyfter dem upp blicken i taket som inget.
Helgen flög förbi sakta som vanligt.
Jag gjorde inget utan bara satt i sängen, lyssna på musik ur den gamla radion som stod i mitt rum och så hade jag tränat inför provet idag.
Jag vakna av att jag kände någon smälla till mig i ansiktet.
Jag öppna hastigt ögonen och lika snabbt satt jag mig upp i sängen.
Smärtan dunka i mitt ansikte och det kändes som att ansiktet hade svullnat upp.
Mina ögon såg suddigt men jag kunde snabbt tyda att mamma stod farmför mig.
Jag gnugga till ögonen för att verkligen se om det var mamma, och det var det.
Min blick titta trött och nervöst på henne, framför mig stod hon i en kort spets pyjamas i rosa färg.
- Oj, väckte jag dig? Sa hon och titta på mig.
Jag nicka på huvudet frågsammt.
- Skolan börjar om 35 minuter, Sa hon och drog bort mitt täcke jag satt på.
- Ja, Sa jag och drog tillbaka täcket.
- Inget sånt mot mig, fattar du, Sa hon och lyfte upp fingret i luften framför mig.
Det var inte lönt att fortsätta med henne, Jag visste att hon redan hade druckit en massa redan.
Hon drog tillbaka täcket igen och titta på mig med en koncentrerad blick.
- En gång till så kommer du att dö, Sa hon och titta hotfullt på mig och i samma sekund innan jag han reagera smällde hon igen dörren till mitt rum.
Jag reste mig suckade upp ur sängen och snegla lätt på klockan, 20 över 7.
Jag öppna garderoben i mitt rum och drog ut en svart tjock tröja, ett svart linne under, ett par ljusa jeans och ett halsband jag fick av pappa innan han lämnade mig och mamma.
Jag hade ingen spegeln i mitt rum, den hade mamma slagit sönder en natt när hon kom hem från Mark.
När jag drog upp den tunga purt dörren till vår lägenhet titta jag mig omkring och kände hur en snöflinga lätt föll på min kind när en hörd, svidande vin kom mot mig.
Jag drog upp min hand och kände lätt på kinden och sedan lyfte jag huvudet uppåt.
Nu hade det börjat att snö, de kunde vara ett bra tecken på att jullovet närma sig och Atlanta flytten också gjorde de.
Jag sucka djupt och sedan vände på klacken till skolan med mina svarta uggs.
När jag kommit en liten bit från huset kunde jag höra hur purt dörren smällde till.
Vägen till skolan var rätt så lång, jag funder inte så mycket på något utan bara sparka bort snö under fötterna på mig.
När jag såg den stora, bruna byggnaden lite längre bort stanna jag upp.
Jag titta noga på skolan och eleverna som gick med raska steg in till skolan.
Jag kanske skulle vända och gå tillbaka, Vad skulle jag göra här egentligen.
Rycken i min kopp började att dram mig tillbaka igen men jag vägra.
Mot min vilja gick jag mot den bruna, stora bygganden, genom den stora glasdörren, upp för trapporna till mitt blå skåp.
Min blick gick nervöst runt i korridoren för att se så att ingen kom, det var rätt tyst.
Bara små svage ljud från klassrummen hördes.
Jag öppna upp mitt skåp och drog ut mina två matteböcker, in till skåpet var klassrummet.
Innan jag trycket ner de tröga handtaget dom jag alltid brukar ha problem med att dra ner står jag stilla i några sekunder för att lyssna lite noga på dom pratade om.
Små ljud hördes men jag kunde inte tyda vad de var.
Jag tryckte ner handtaget och klampa in tyst i klassrummet med blicken nere i golvet.
Blickarna vändes mot och jag hörde hur Gunilla harkla sig tyst..
Det var andra saker än mat som flög runt i mitt huvudet, Atlanta.
Jag skulle ju snart flytta till Atlanta men jag viste inte hur mamma kunde gå med på de.
Hon har ju träffat en pojkvän här i Sverige som bor i Atlanta så hade han övertalat henne att åka dit.
Mina tankar har ju funnits där över hur det kommer att vara där.
Jag menar, om jag inte trivs vad ska jag göra.
Om jag vill komma hem igen måste jag resa över halva jordklotet.
Sedan så vet man inte om Marks och mammas förhållande kommer att hålla så länge..
Jag grumla lite på Atlanta och hur det kunde se ut där.
En lite svag bild dunka i mitt huvud över hur det kommer att se ut, Med stora hus och en lugn gata med massa träd.
Eller kanske det inte kommer att vara så alls, Det kanske kommer att vara värre än bilden som dunka i mitt huvud.
Efter en stund slutade jag tänka på Atlanta, det återstår att se hur det ser ut när vi väl kommer ditt.
Det är inte lönt att grubbla på massa onödiga saker.
Jag la min pizza på nattduksbordet bredvid min säng som jag knapp ätit av, jag var för nervös för att äta.
Jag puffa lätt till kudden bredvid mig och sedan la jag mig mjukt ner på den rök luktande kudden.
Mina fingrar fläta in sig i varandra och min blick sikta upp mot de vita taket.
Jag visste inte varför min mamma var tvungen att vara så här mot mig.
Från olika håll hör man massa snack om mammor som gör allt åt sina barn och köper massa saker åt dom, men vad gör mig mamma åt mig.
Inget, Bara dricker och skriker på mig.
Ingen i skolan viste att jag hade problem med mamma hemma, alla trodde att jag var en vanlig värdelös person som inte hade några vänner.
Om någon i skolan går förbi mig lyfter dem upp blicken i taket som inget.
Helgen flög förbi sakta som vanligt.
Jag gjorde inget utan bara satt i sängen, lyssna på musik ur den gamla radion som stod i mitt rum och så hade jag tränat inför provet idag.
Jag vakna av att jag kände någon smälla till mig i ansiktet.
Jag öppna hastigt ögonen och lika snabbt satt jag mig upp i sängen.
Smärtan dunka i mitt ansikte och det kändes som att ansiktet hade svullnat upp.
Mina ögon såg suddigt men jag kunde snabbt tyda att mamma stod farmför mig.
Jag gnugga till ögonen för att verkligen se om det var mamma, och det var det.
Min blick titta trött och nervöst på henne, framför mig stod hon i en kort spets pyjamas i rosa färg.
- Oj, väckte jag dig? Sa hon och titta på mig.
Jag nicka på huvudet frågsammt.
- Skolan börjar om 35 minuter, Sa hon och drog bort mitt täcke jag satt på.
- Ja, Sa jag och drog tillbaka täcket.
- Inget sånt mot mig, fattar du, Sa hon och lyfte upp fingret i luften framför mig.
Det var inte lönt att fortsätta med henne, Jag visste att hon redan hade druckit en massa redan.
Hon drog tillbaka täcket igen och titta på mig med en koncentrerad blick.
- En gång till så kommer du att dö, Sa hon och titta hotfullt på mig och i samma sekund innan jag han reagera smällde hon igen dörren till mitt rum.
Jag reste mig suckade upp ur sängen och snegla lätt på klockan, 20 över 7.
Jag öppna garderoben i mitt rum och drog ut en svart tjock tröja, ett svart linne under, ett par ljusa jeans och ett halsband jag fick av pappa innan han lämnade mig och mamma.
Jag hade ingen spegeln i mitt rum, den hade mamma slagit sönder en natt när hon kom hem från Mark.
När jag drog upp den tunga purt dörren till vår lägenhet titta jag mig omkring och kände hur en snöflinga lätt föll på min kind när en hörd, svidande vin kom mot mig.
Jag drog upp min hand och kände lätt på kinden och sedan lyfte jag huvudet uppåt.
Nu hade det börjat att snö, de kunde vara ett bra tecken på att jullovet närma sig och Atlanta flytten också gjorde de.
Jag sucka djupt och sedan vände på klacken till skolan med mina svarta uggs.
När jag kommit en liten bit från huset kunde jag höra hur purt dörren smällde till.
Vägen till skolan var rätt så lång, jag funder inte så mycket på något utan bara sparka bort snö under fötterna på mig.
När jag såg den stora, bruna byggnaden lite längre bort stanna jag upp.
Jag titta noga på skolan och eleverna som gick med raska steg in till skolan.
Jag kanske skulle vända och gå tillbaka, Vad skulle jag göra här egentligen.
Rycken i min kopp började att dram mig tillbaka igen men jag vägra.
Mot min vilja gick jag mot den bruna, stora bygganden, genom den stora glasdörren, upp för trapporna till mitt blå skåp.
Min blick gick nervöst runt i korridoren för att se så att ingen kom, det var rätt tyst.
Bara små svage ljud från klassrummen hördes.
Jag öppna upp mitt skåp och drog ut mina två matteböcker, in till skåpet var klassrummet.
Innan jag trycket ner de tröga handtaget dom jag alltid brukar ha problem med att dra ner står jag stilla i några sekunder för att lyssna lite noga på dom pratade om.
Små ljud hördes men jag kunde inte tyda vad de var.
Jag tryckte ner handtaget och klampa in tyst i klassrummet med blicken nere i golvet.
Blickarna vändes mot och jag hörde hur Gunilla harkla sig tyst..
KOMMENTERA BRA/DÅLIGT ?
MKT KOMMENTARER KOMMER DET 2 IDAG!
Jag vet att jag snart kommer at få frågan "När kommer Justin in"
och han kommer att komma in om ett tag eller ja, snart.
Det är ju en JUSTIN BIEBER NOVELL.
Och sen ville jag bara säga att jag INTE har slutat att skriva på 'My little sweethear'
Den nya bloggaren skulle skicka en del hon har skrvit till mig men hon har inte skickat, ska föröka få tag på henne.
BTW, Ni kommentera jätte bra idag, tack sötnosar älskar er! ♥
KOMMENTERA BRA/DÅLIGT ?
MKT KOMMENTARER KOMMER DET 2 IDAG!
Jag vet att jag snart kommer at få frågan "När kommer Justin in"
och han kommer att komma in om ett tag eller ja, snart.
Det är ju en JUSTIN BIEBER NOVELL.
Och sen ville jag bara säga att jag INTE har slutat att skriva på 'My little sweethear'
Den nya bloggaren skulle skicka en del hon har skrvit till mig men hon har inte skickat, ska föröka få tag på henne.
BTW, Ni kommentera jätte bra idag, tack sötnosar älskar er! ♥
Info - You need me, I will always be there for you
Jag skrev ett info inlägg om den nya novellen men de kom aldrig upp så här kommer de!
Del 2 finns här under detta inlägget!
Denna novelle kommer att handla om Nathalie Johansson som bor i Stockholm, Sverige med sin mamma i en lite lägenhete. Nathalie har inga vänner och hon har problem både hemma och i skolan.
Hennes mamma Marita har hittat en ny pojkvän, (Vars Nathalies föräldrar skilldes för 5 år sedan)
Som bor i Atlanta och hon kommer att flytta ditt i början av vinter lovet.
Det är inte så lång tid kvar så hon funderar mycket på de med Atlanta.
I denna berättelsen kommer ni att få följa Nathalie på jackten till lyckan.
Mycket mer har jag inte att berätta, läs så får du veta. enjoy!
föreställ er att Nathalie Johansson ser ut lite så här.
Del 2 finns här under detta inlägget!
Denna novelle kommer att handla om Nathalie Johansson som bor i Stockholm, Sverige med sin mamma i en lite lägenhete. Nathalie har inga vänner och hon har problem både hemma och i skolan.
Hennes mamma Marita har hittat en ny pojkvän, (Vars Nathalies föräldrar skilldes för 5 år sedan)
Som bor i Atlanta och hon kommer att flytta ditt i början av vinter lovet.
Det är inte så lång tid kvar så hon funderar mycket på de med Atlanta.
I denna berättelsen kommer ni att få följa Nathalie på jackten till lyckan.
Mycket mer har jag inte att berätta, läs så får du veta. enjoy!
föreställ er att Nathalie Johansson ser ut lite så här.
You need me, I will always be there for you - 2 Pizza
Min blick snubbla runt i rummet, som vanligt fanns det vara en säng, ett skrivborde och ett nattduksbord.
Jag kasta ner väskan på golvet i mitt rum och sedan la jag mig försiktigt på rygg i sängen som låg obäddad.
Jag kände smärtan genom kroppen som sved till, jag drog upp mig sittande med hjälp av mina darrande händer som nästan inte hade ork att hjälpa mig upp.
Min svaga händer drog upp den gråa tröja som satt pösigt fast på min kropp.
Jag tog sakta upp min hand som vila på sängen och sedan rörde jag lätt över det svidande såret som gick tvärs över magen.
- Fan, mumlade jag och titta på såret.
Jag kanske inte hade berättat men jag brukar att skära mig på magen, benen och ibland armarna.
Det är ingen som vet det så på sommaren går jag aldrig runt i korta byxor eller i bikini.
Jag vågar inte jag skäms över min kropp och tänk så ser någon mina sår så åker jag in på rehab, det var det sista jag behövde här i livet.
Jag drog över den gråa tröjan över min såriga mage och kände direkt hur det sved till när tröjan lätt klistra fast sig på mina sår.
Jag reste mig försiktigt upp ur sängen med mina svaga händer och sedan öppna jag tyst dörren till mitt rum så att mamma inte skulle höra mig.
Min blick gick fram och tillbaka men ingen mamma såg jag.
Jag gick trippande på tår in till köket och tog en pizza ur kylen.
- Skynda snälla, Viskade jag och titta koncentrerat på mikron.
Jag ville inte att mamma skulle komma in i köket.
Svaga ljud hördes från vardags rummet, det var teven som stod på och i samma sekund hörde jag hur någon harklande stiger in i köket med klampande steg.
Jag känner hur pulsen stiger och nervositeten kommer.
Mamma stod vid dörröppningen in till köket i bara svarta stringtrosor.
Jag vågade inte lyfta blicken från marken.
- Vad gör du här? Frågade mamma mig och la händerna i kors.
- Värmer mat, Sa jag tyst med blicken fast i marken.
Mamma tog ett stort steg närmare mig och öppna mikron med ett ryck.
- Ta din jäkla pizza och gå in i ditt rum din bortskämda jävel, Skrek mamma och kasta den varma pizzan på bordet.
Jag tog ett hårt grepp om min pizza som mamma kastat på bordet och sedan med snabba steg gick jag in i mitt rum och smällde igen min dörr in till rummet.
Jag satt mig till rätta på sängen med pizzan i famnen och sedan började jag att sakta äta med små tuggor.
Jag var inte så hungrig just nu, jag hade inte orka att äta nu.
Det var andra saker än mat som flög runt i mitt huvudet, Atlanta.
Jag skulle ju snart flytta till Atlanta men jag viste inte hur mamma kunde gå med på de.
Hon har ju träffat en pojkvän här i Sverige som bor i Atlanta så hade han övertalat henne att åka dit.
Mina tankar har ju funnits där över hur det kommer att vara där.
Jag menar, om jag inte trivs vad ska jag göra.
Om jag vill komma hem igen måste jag resa över halva jordklotet.
Sedan så vet man inte om Marks och mammas förhållande kommer att hålla så länge..
Min blick snubbla runt i rummet, som vanligt fanns det vara en säng, ett skrivborde och ett nattduksbord.
Jag kasta ner väskan på golvet i mitt rum och sedan la jag mig försiktigt på rygg i sängen som låg obäddad.
Jag kände smärtan genom kroppen som sved till, jag drog upp mig sittande med hjälp av mina darrande händer som nästan inte hade ork att hjälpa mig upp.
Min svaga händer drog upp den gråa tröja som satt pösigt fast på min kropp.
Jag tog sakta upp min hand som vila på sängen och sedan rörde jag lätt över det svidande såret som gick tvärs över magen.
- Fan, mumlade jag och titta på såret.
Jag kanske inte hade berättat men jag brukar att skära mig på magen, benen och ibland armarna.
Det är ingen som vet det. På sommaren går jag aldrig runt i korta byxor eller i bikini.
Jag vågar inte, jag skäms över min kropp och på tänken att någon kanske ser mina sår och så åker jag in på rehab, det var det sista jag behövde här i livet.
Jag drog över den gråa tröjan över min såriga mage och kände direkt hur det sved till när tröjan lätt klistra fast sig på mina sår.
Jag reste mig försiktigt upp ur sängen med mina svaga händer och sedan öppna jag tyst dörren till mitt rum så att mamma inte skulle höra mig.
Min blick gick fram och tillbaka men ingen mamma såg jag.
Jag gick med trippande på tår in till köket och tog en pizza ur kylen.
- Skynda snälla, Viskade jag och titta koncentrerat på mikron.
Jag ville inte att mamma skulle komma in i köket.
Svaga ljud hördes från vardags rummet, det var teven som stod på och i samma sekund hörde jag hur någon harklande steg in i köket med klampande steg.
Jag känner hur pulsen steg och nervositeten kom.
Mamma stod vid dörröppningen in till köket i bara svarta stringtrosor.
Jag vågade inte lyfta blicken från marken.
- Vad gör du här? Frågade mamma mig och la händerna i kors.
- Värmer mat, Sa jag tyst med blicken fast i marken.
Mamma tog ett stort steg närmare mig och öppna mikron med ett ryck.
- Ta din jäkla pizza och gå in i ditt rum din bortskämda jävel, Skrek mamma och kasta den varma pizzan på bordet.
Jag tog ett hårt grepp om min pizza som mamma kastat på bordet och sedan med snabba steg gick jag in i mitt rum och smällde igen min dörr in till rummet.
Jag satt mig till rätta på sängen med pizzan i famnen och sedan började jag att sakta äta med små tuggor.
Jag var inte så hungrig just nu, jag hade inte orka att äta nu.
Det var andra saker än mat som flög runt i mitt huvudet, Atlanta.
Jag skulle ju snart flytta till Atlanta men jag viste inte hur mamma kunde gå med på de.
Hon har ju träffat en pojkvän här i Sverige som bor i Atlanta så hade han övertalat henne att åka dit.
Mina tankar har ju funnits där över hur det kommer att vara där.
Jag menar, om jag inte trivs vad ska jag göra.
Om jag vill komma hem igen måste jag resa över halva jordklotet.
Sedan så vet man inte om Marks och mammas förhållande kommer att hålla så länge..
KOMMENTERA BRA/DÅLIG ?
LITE SEGT HÄR I BÖRJAN KANSKE MEN DET TAR TID INNAN BERÄTTELSE KOMMER IN, MEN VAD TYCKER NI ÄN SÅ LÄNGE ?
Har inget att göra idag så kanske skrive en till MEN om ni kommenterar mkt! :D
KOMMENTERA BRA/DÅLIG ?
LITE SEGT HÄR I BÖRJAN KANSKE MEN DET TAR TID INNAN BERÄTTELSE KOMMER IN, MEN VAD TYCKER NI ÄN SÅ LÄNGE ?
Har inget att göra idag så kanske skrive en till MEN om ni kommenterar mkt! :D
You need me, I will always be there for you - 1
Jag satt med ansiktet intryckt i fysik boken när jag hör hur klockan ringer ut.
Det var i början på November och fredag idag, sista lektionen, Jag ville inte ens nära böja tänka på Måndagen då jag var tvungen att återvända hit.
Min blick snegla sig åt Per, vår lärare som slog i hop händerna medan klockan fortsatte att ringa.
- Glöm inte läxan till på Onsdag, Sa han och försökte att överrösta klockan som hypert ringde ut.
Jag titta mig omkring i klass rummet och märkte att ingen la märke till Pers ord.
Stolarna gnistra mot skola golvet och bänkarna smällde igen med en duns.
Det var inte så längde till jag skulle lämna denna skolan. Det var inte så lång tid kvar innan jag skulle flytta ifrån Sverige till Atlanta heller.
Mamma hade tittat en ny kille i Atlant och hade övertalat mig att flytta dit.
Egentligen hade jag inget emot de, Jag hade inga vänner här och ingen la märke till mig, Kanske skulle det bli bättre där.
När läraren frågar mig något på lektionen och innan jag hinner att svara känner jag hur alla blick vänder sig mot mig och i samma sekund börjar hela klassen att skratta.
Jag visste inte vad som var felet med mig.
Jag visste inte vad jag gjorde för fel jag, Jag var ju som alla andra personer.
När jag kom in genom dörren till vår lilla lägenhet som log mitt i Stockholm mötts jag av mammas hatande blick och lukten av rök.
Hon kommer närmare mig och ställer sig tät intill mig, hon trycker in mig möt dörren som han smälla igen.
- Du min lilla dam , Var har du varit? Sa hon och titta hotfullt på mig.
- Skolan, Sa jag tyst och titta på mamma och hennes röda ögon med grön ögonskugga runt om.
- Vilken jävla skola? Skrek mamma och tog ett grepp om sitt cigarett paket hon hade i fickan.
- Skolan som jag går i varje dag, Sa jag och titta frågande på henne.
Egentligen var detta inget nytt för mig.
Detta händer mig nästan varje dag mamma är hemma och jag kommer hem från skolan.
Jag var van vid detta men varje gång detta händer känns det som den första gången.
Jag kunde inte göra något annat än att lyssna på vad hon säger för att jag vet att det bara kommer att bli värre.
Mamma har behandlat mig så sedan min pappa lämna oss för 5 år sedan.
Hon har helt tappat kontrollen och varje dag är den nya skumma män hemma i vår lägenhet.
Ibland är det fler och då vill jag inte ens lägga blicken på dom.
- Du går inte i någon skola, Sa mamma och tog ett hårdare grepp om min hand.
Min väska föll ner från min axel med en duns på golvet i hallen.
- Ta upp dina äckliga saker, Sa mamma och sparka iväg väskan som låg bredvid henne på golvet.
Jag föll med blicken hur väskan rulla iväg en bit bort.
Jag nickade instämmande och kände hur mamma minska greppet om min hand och sedan vände på klacken in till vardagsrummet vinglade med sin cigarett i handen.
Jag drog upp min väska som mamma sparka iväg en bit och sedan snabbt smet in i mitt rum.
Min blick snubbla runt i rummet, som vanligt fanns det vara en säng, ett skrivborde och ett nattduksbord.
Jag kasta ner väskan på golvet i mitt rum och sedan la jag mig försiktigt på rygg i sängen som låg obäddad.
Jag kände smärtan genom kroppen som sved till, jag drog upp mig sittande med hjälp av mina darrande händer som nästan inte hade ork att hjälpa mig upp.
Min svaga händer drog upp den gråa tröja som satt pösigt fast på min kropp.
Jag tog sakta upp min hand som vila på sängen och sedan rörde jag lätt över det svidande såret som gick tvärs över magen.
KOMMENTEEEERA OM FÖSTA DELEN!
BRA/DÅLIG ?
Tycket ni att den fösta delen är bra, något ni vill ända på eller ?
Om det inte blir många kommentarer så fortsätter jag inte på den men om det blir många som kommer det 2 dela imorgon!
Så det är ert val.. :)
Kommer att skriva två noveller!
Hejsan!
Har nu bestämmt mig för att skriva två noveller samtidigt.
Eftersom ni är så snåla med kommentarerna på inlägget här under har jag själv bestämmt mig för att skriva två noveller.
Men nu behöver jag snälla, snälla er hjälp!
Vad vill ni att den andra novellen ska handla om ?
Namn, hur hon har det hemma, familj, vänner, skola, var hon ska bo, ska hon gilla eller hata Justin och så ?
Kom med mycket förslag och så kan ni läsa en novell på era förslag och idéer!
Jag älskar att få massa idéer och tips så snälla folk, hjälp mig annars får det bli en novell jag betämmer om i handligen och där är ju inte så kul ?
Btw, ni kan trycka på f5 om ni vill se en sak.
Har nu bestämmt mig för att skriva två noveller samtidigt.
Eftersom ni är så snåla med kommentarerna på inlägget här under har jag själv bestämmt mig för att skriva två noveller.
Men nu behöver jag snälla, snälla er hjälp!
Vad vill ni att den andra novellen ska handla om ?
Namn, hur hon har det hemma, familj, vänner, skola, var hon ska bo, ska hon gilla eller hata Justin och så ?
Kom med mycket förslag och så kan ni läsa en novell på era förslag och idéer!
Jag älskar att få massa idéer och tips så snälla folk, hjälp mig annars får det bli en novell jag betämmer om i handligen och där är ju inte så kul ?
Btw, ni kan trycka på f5 om ni vill se en sak.
Två noveller samtidig, vad tycker ni ?
Hej!
Förlåt igen att det inte har kommit någon del men väntar fortfarande på delen den nya gäst bloggaren skriver på.
Men vad tycker ni ära läsare om att skriva två noveller samtidigt?
Eller vill ni följa en till denna jag skriver nu till den blir helt slut och sen att jag börjar på en ny, Vad tycker ni?
Snälla hjälp mig, det är inga probelm för mig om ni ville ha två.
Förlåt igen att det inte har kommit någon del men väntar fortfarande på delen den nya gäst bloggaren skriver på.
Men vad tycker ni ära läsare om att skriva två noveller samtidigt?
Eller vill ni följa en till denna jag skriver nu till den blir helt slut och sen att jag börjar på en ny, Vad tycker ni?
Snälla hjälp mig, det är inga probelm för mig om ni ville ha två.
Har redan massa planer om jag ska börja på en till :)
Sorry! - dålig uppdatering
Förlåt mina kära läsare för dålig uppdatering men jag väntar på att den nya gäst bloggaren ska skicka del 49, Hennes första del hon ska skriva här!
Så snälla håll ut, tack för att ni stannar kvar och läsere men håll ut, snälla!
ÄLSKAR ER ♥
Så snälla håll ut, tack för att ni stannar kvar och läsere men håll ut, snälla!
ÄLSKAR ER ♥
Svar på tal :)
Julia <33 om My little sweetheart- Kapitel 48:
Jättebra!! |
08 Maj, 15:02 |
Så om du vill läsa t.ex del 16 skriver du 'jbiieberstory.blogg.se 16'
Hoppas att du förstod! :)
My little sweetheart- Kapitel 48
- Men vad fan mamma, vi vet vad vi håller på med, Sa jag och tryckte mig närmare honom.- Justin! Sa Pattie och hon lät irriterande på tonen.
Justin sucka djupt,
- Så du tror nu att jag tänker skicka er till Hawaii ensamma, Sa Pattie chokat.
- Mamma! Sa Justin surt.
- Ska jag släppa er två själv tror du det, så att Gaby kommer komma hem gravid eller? Frågade Pattie, Jag hade inte mod att lyfta min blick från våra händer.
Snälla Justin, släppt inte taget om mig..
Tänkte jag och spände min hand.
Justin’s Perspektiv
Jag kände hur Gaby spände till sin han som hårt var inflätad i mina fingrar.
- Om ni ska hålla på så måste ni ha skydd! Sa mamma och titta besviket på mig.
- Jag vet det, Mumlade jag medvetet och lyfte min blick mot mamma.
Gaby sa inte att ord utan lyssna noga på mitt och mammas samtal.
- Snälla mamma, Viskade jag och titta ner på händerna.
- Vad ’snälla mamma’?, Frågade mamma mig.
- Att vi får åka till Hawaii, Sa jag med en högre ton.
- Vi pratar när vi har diskat färdig, Sucka mamma.
Gaby’s Perspektiv
- Gå nu och diska, Sa Patiie och jag märkte att hon vände huvudet mot teven.
- Hur långe stod du vid dörren och titta på oss? Frågade Justin innan han drog upp mig ur soffan med fingrarna hårt inflätade i varandra.
- Inte så länge men jag såg tillräkligt, Sa Pattie med blicken kvar på teven.
- Kom vi går, Viskade Justin och drog mig till köket som var intill vardagsrummet.
Jag märkte hur Pattie vände huvudet mot oss och hade blicken i ryggen på oss när vi steg in i köket.
Efter disken.
Efter att vi diskat klart satt vi samlade vid kök bordet, Jag och Justin hade plockat fram lite kakor och dricka.
- Så, Harklade sig Pattie och sträckte sig över bordet för att få ett grepp om en kaka som låg på fatet framför Justin.
- För vi eller inte? Frågade Justin och titta på Pattie som tog en tugga av kakan som smulade sig på de vita rena bordet.
- Nja, lovar ni att sköta er? Hörde jag att Pattie frågade oss och jag lyfte huvudet mot henne.
- Pattie, Du behöver inte vara orlig, Vi lovar vi kommer att uppföra oss, sa jag.
Justin titta chokat på mig att jag äntligen hade öppnat munnen och sagt något.
- Ja, vi lovar, Försäkrade Justin Pattie.
Pattie titta fundersamt på Justin och sedan flög blicken på mig.
- Okej då, Sa Pattie osäkert. – Men på ett villkor, Fortsatte Pattie och la fingret i luften.
- Upp för er nu när ni är själva.
Jag nicka instämmande och sedan titta på Justin som tryckte i sin kaka i munnen.
- När ska vi åka, när beställer vi? Frågade Justin mig glatt.
Jag titta fört på Pattie och sedan tillbaka på Justin.
- Så fort så möjligt, Sa jag osäkert.
Jag titta tillbaka på Pattie och såg hur hon nicka till svars.
- hur länge får vi stanna? Frågade Justin och titta på Pattie.
- En vecka.
Jag nicka och såg hur Justin titta änu gladare på mig.
- En vecka helt själva! Sa Justin och reste sig upp ur stolen med ett ryck..
- Men vad fan mamma, vi vet vad vi håller på med, Sa jag och tryckte mig närmare honom.
- Justin! Sa Pattie och hon lät irriterande på tonen.
Justin sucka djupt,
- Så du tror nu att jag tänker skicka er till Hawaii ensamma, Sa Pattie chokat.
- Mamma! Sa Justin surt.
- Ska jag släppa er två själv tror du det, så att Gaby kommer komma hem gravid eller? Frågade Pattie, Jag hade inte mod att lyfta min blick från våra händer.
Snälla Justin, släppt inte taget om mig..
Tänkte jag och spände min hand.
Justin’s Perspektiv
Jag kände hur Gaby spände till sin han som hårt var inflätad i mina fingrar.
- Om ni ska hålla på så måste ni ha skydd, Sa mamma och titta besviket på mig.
- Jag vet det, Mumlade jag medvetet och lyfte min blick mot mamma.
Gaby sa inte att ord utan lyssna noga på mitt och mammas samtal.
- Snälla mamma, Viskade jag och titta ner på händerna.
- Vad 'snälla mamma' ?, Frågade mamma mig.
- Att vi får åka till Hawaii, Sa jag med en högre ton.
- Vi pratar när ni har diskat färdig, Sucka mamma.
Gaby’s Perspektiv
- Gå nu och diska, Sa Patiie och jag märkte att hon vände huvudet mot teven.
- Hur långe stod du vid dörren och titta på oss? Frågade Justin innan han drog upp mig ur soffan med fingrarna hårt inflätade i varandra.
- Inte så länge men jag såg tillräkligt, Sa Pattie med blicken kvar på teven.
- Kom vi går, Viskade Justin och drog mig till köket som var intill vardagsrummet.
Jag märkte hur Pattie vände huvudet mot oss och hade blicken i ryggen på oss när vi steg in i köket.
Efter disken
Efter att vi diskat klart satt vi samlade vid kök bordet, Jag och Justin hade plockat fram lite kakor och dricka.
- Så, Harklade sig Pattie och sträckte sig över bordet för att få ett grepp om en kaka som låg på fatet framför Justin.
- Får vi eller inte? Frågade Justin och titta på Pattie som tog en tugga av kakan som smulade sig på de vita rena bordet.
- Nja, lovar ni att sköta er? Hörde jag att Pattie frågade oss och jag lyfte huvudet mot henne.
- Pattie, Du behöver inte vara orlig, Vi lovar vi kommer att uppföra oss, sa jag.
Justin titta chokat på mig att jag äntligen hade öppnat munnen och sagt något.
- Ja, vi lovar, Försäkrade Justin Pattie.
Pattie titta fundersamt på Justin och sedan flög blicken på mig.
- Okej då, Sa Pattie osäkert. – Men på ett villkor, Fortsatte Pattie och la fingret i luften.
- Upp för er nu när ni är själva.
Jag nicka instämmande och sedan titta på Justin som tryckte i sin kaka i munnen.
- När ska vi åka, när beställer vi? Frågade Justin glatt.
Jag titta fört på Pattie och sedan tillbaka på Justin.
- Så fort så möjligt, Sa jag osäkert.
Jag titta tillbaka på Pattie och såg hur hon nicka till svars osäkert.
- hur länge får vi stanna? Frågade Justin och titta på Pattie.
- En vecka.
Jag nicka och såg hur Justin titta änu gladare på mig.
- En vecka helt själva! Sa Justin och reste sig upp ur stolen med ett ryck..
KOMMENTERA, BRA/DÅLIGT?
Ni måste bli bättre på att kommentera!
Gjorde Pattie rätt i att släppa dom, kom med idéer om vad som kommer att hända!
KOMMENTERA, BRA/DÅLIGT?
Ni måste bli bättre på att kommentera!
Gjorde Pattie rätt i att släppa dom, kom med idéer om vad som kommer att hända!
My little sweetheart- Kapitel 47
- Vad är detta! Sa Pattie och stod kvar i samma position.Jag snegla lätt på Justin med min orliga blick och såg hur hans nervösitet steg och han ansikte var illröd.
Min blick flög snabbt tillbaka på Pattie som stod och kollade på golvet med massa kläder på.
- Fixa er och kom ner direkt! Sa Pattie och smällde till dörren till Justins rum så att papperna på Justins skrivbord lätt föl ner på marken.
- Fan, det är mitt fel, allt kommer blir katastrof nu, Viskade Justin och titta ner i sängen.
- Gubben det gör inget, Vid fixar detta, Viska jag tillbaka och pussa han lätt på pannan.
Han log mot mig.
- Kom vi tar på oss och går ner, Sa han och reste sig upp ur sängen av sin halv liggans position.
Jag reste mig snabbt upp ur sängen med bara underkläder på och drog sedan på mig mina jens shorts.
Jag snurra runt i rummet med blicken hoppande runt i rummet, Var är min tröja.
Justin’s Perspektiv
Jag såg hur Gaby hoppar runt i rummet bed bar över kropp, Han lyfte på saker och ting men jag visste fort farande inte vad hon ville säga med det.
- Vad är det? Frågade jag henne och fången hennes blick som hoppar runt i rummet.
- Jag hittar inte min tröja, Svarade Gaby mig snabbt och släppte våra kontakt med blickarna.
egentligen behövde hon inte ha någon tröja, hon var bara så snygg utan tröja.
Men bara om mamma inte skulle varit hemma, Men om hon nu ser Gaby utan tröja skulle hon trott av vi var sjuka.
Jag titta mig runt i rummet men såg ingen skymt av Gabys gråa tröja hon hade på sig när hon kom.
- Du kunde ju ha gått ner utan, Föreslog jag och titta på Gaby som nu slutade att leta efter sin tröja.
- Är du normal Justin, Din mamma är ju där nere, Sa Gaby chokat och titta på mig som att jag vore en idiot.
- Ta denna då, Sa jag och drog av mig den gröna koftan jag hade tagit på mig.
Jag såg hur Gaby log och kom fram till mig, Hon drog på sig den stora tröjan och sedan granska sig själv.
Hon var så söt i den stora tröjan, Hon kunde nästan flyga i den.
Hon var så att jag kunde mosa henne som man ibland för när man träffar små bebisar, Man för bara ett ryck av att mosa en person över hur söt den är.
- Gumman, du behöver inte titta på dig, Du är alltid söt, Sa jag och tog ett grepp om hennes midja, Jag drog fram henne närmare mig och sedan gav henne en puss på munnen.
Hon log mot mig och sedan tog sin hand runt mig.
- Kom vi går ner, Sa hon och drog mig mot dörren bakom oss.
Gaby’s perspektiv
När vi tog dem första stegen i trappan och mina händer inflätade i Justins kunde jag känna hur nervös han var.
Hur nervös han var över att hans mamma skulle säga något dåligt om mig.
Jag kunde nästan höra hur hans hjärta dunka av nervositet.
- Låt detta gå bra, Hörde jag hur Justin mumla tyst när vi tog de sista steget i trappan in till vardags rummet där Pattie satt i en bestämd position och vänta på oss.
Pattie vände blicken från teven hastigt när hon hörde våra steg närma sig henne.
Hon nicka med blicken mot soffan mitt emot henne och sedan la händerna i kors.
Jag känd hur Justin tog ett enu hårdare grepp om våra inflätade fingrar, Hon tryckte in dem.
Nu kunde jag nästa känna hur hans hjärta dunka, Det dunka bara snabbar och snabbare.
Jag satt mig snabbt ner i soffan utan att möta Patties blick som leta efter min, Justins satt sig med en duns så tät in till mig som det gick.
Jag kände hur en hans landa lätt på mig axel, Mitt huvud vände sig automatiskt mot min axle och såg hur Justins arm vilda på min axle, Jag vänd min blick mot min hand och såg att våra fingrar fortfarande var inflätade u varandra.
- Vad ville du? Sucka Justin och lyfte sin blick mot Pattie.
- Jag vill prata med er om det ni håller på med! Hörde jag Pattie säga bestämt medans jag hade en fast och rädd blick på våra händer.
- Vad, får vi inte ha lite kul? Mumlade Justin och såg hur han vände blicken mot sina fötter på golvet.
Pattie sucka,
- För det första, använder ni skydd? Frågade Pattie.
- Vi har ju aldrig haft det, Sa Justin.
- Nej, men så som ni nu håller på vet man aldrig med er, ungdomar i eran ålder skulle aldrig holt på så när deras föräldrar är hemma.
Jag såg i ögonvrån hur Justin lyfte sin blick.
- Men vad fan mamma, vi vet vad vi håller på med, Sa jag och tryckte mig närmare honom.
- Justin! Sa Pattie och hon lät irriterande på tonen.
Justin sucka djupt,
- Så du tror nu att jag tänker skicka er till Hawaii ensamma! Sa Pattie chokat.
- Mamma! Sa Justin surt.
- Ska jag släppa er två själv tror du det, så att Gaby kommer komma hem gravid eller? Frågade Pattie, Jag hade inte mod att lyfta min blick från våra händer.
Snälla Justin, släppt inte taget om mig..
- Vad är detta! Sa Pattie och stod kvar i samma position.
Jag snegla lätt på Justin med min orliga blick och såg hur hans nervösitet steg och han ansikte var illröd.
Min blick flög snabbt tillbaka på Pattie som stod och kollade på golvet med massa kläder på.
- Fixa er och kom ner direkt! Sa Pattie och smällde till dörren till Justins rum så att papperna på Justins skrivbord lätt föl ner på marken.
- Fan, det är mitt fel, allt kommer blir katastrof nu, Viskade Justin och titta ner i sängen.
- Gubben det gör inget, Vid fixar detta, Viska jag tillbaka och pussa han lätt på pannan.
Han log mot mig.
- Kom vi tar på oss och går ner, Sa han och reste sig upp ur sängen ur sin halv liggande position.
Jag reste mig snabbt upp ur sängen med bara underkläder på och drog sedan på mig mina jens shorts.
Jag snurra runt i rummet med blicken hoppande runt i rummet, Var är min tröja.
Justin’s Perspektiv
Jag såg hur Gaby hoppar runt i rummet med bar över kropp, Han lyfte på saker och ting men jag visste fort farande inte vad hon ville säga med det.
- Vad är det? Frågade jag henne och fången hennes blick som hoppar runt i rummet.
- Jag hittar inte min tröja, Svarade Gaby mig snabbt och släppte våra kontakt med blickarna.
Egentligen behövde hon inte ha någon tröja, hon var bara så snygg utan tröja.
Men bara om mamma inte skulle varit hemma, Men om hon nu ser Gaby utan tröja skulle hon trott av vi var sjuka.
Jag titta mig runt i rummet men såg ingen skymt av Gabys gråa tröja hon hade på sig när hon kom.
- Du kunde ju ha gått ner utan, Föreslog jag och titta på Gaby som nu slutade att leta efter sin tröja.
- Är du normal Justin, Din mamma är ju där nere, Sa Gaby chokat och titta på mig som att jag vore en idiot.
- Ta denna då, Sa jag och drog av mig den gröna koftan jag hade tagit på mig.
Jag såg hur Gaby log och kom fram till mig, Hon drog på sig den stora tröjan och sedan granska sig själv.
Hon var så söt i den stora tröjan, Hon kunde nästan flyga i den så stor den var för henne.
Hon var så att jag kunde mosa henne som man ibland för när man träffar små bebisar, Man för bara ett ryck av att mosa en person över hur söt den är.
- Gumman, du behöver inte titta på dig, Du är alltid söt, Sa jag och tog ett grepp om hennes midja, Jag drog fram henne närmare mig och sedan gav henne en puss på munnen.
Hon log mot mig och sedan tog sin hand runt mig.
- Kom vi går ner, Sa hon och drog mig mot dörren bakom oss.
Gaby’s perspektiv
När vi tog dem första stegen i trappan och mina händer inflätade i Justins kunde jag känna hur nervös han var.
Hur nervös han var över att hans mamma skulle säga något dåligt om mig.
Jag kunde nästan höra hur hans hjärta dunka av nervositet.
- Låt detta gå bra, Hörde jag hur Justin mumla tyst när vi tog de sista steget i trappan in till vardags rummet där Pattie satt i en bestämd position och vänta på oss.
Pattie vände blicken från teven hastigt när hon hörde våra steg närma sig henne.
Hon nicka med blicken mot soffan mitt emot henne och sedan la händerna i kors.
Jag känd hur Justin tog ett enu hårdare grepp om våra inflätade fingrar, Han tryckte in dem.
Nu kunde jag nästa känna hur hans hjärta dunka, Det dunka bara snabbar och snabbare.
Jag satt mig snabbt ner i soffan utan att möta Patties blick som leta efter min, Justins satt sig med en duns så tät in till mig som det gick.
Jag kände hur en hans landa lätt på mig axel, Mitt huvud vände sig automatiskt mot min axle och såg hur Justins arm vilda på min axle, Jag vänd min blick mot min hand och såg att våra fingrar fortfarande var inflätade u varandra.
- Vad ville du? Sucka Justin och lyfte sin blick mot Pattie.
- Jag vill prata med er om det ni håller på med! Hörde jag Pattie säga bestämt medans jag hade en fast och rädd blick på våra händer.
- Vad, får vi inte ha lite kul? Mumlade Justin och såg hur han vände blicken mot sina fötter på golvet.
Pattie sucka,
- För det första, använder ni skydd? Frågade Pattie.
- Vi har ju aldrig haft det, Sa Justin.
- Nej, men så som ni nu håller på vet man aldrig med er, ungdomar i eran ålder skulle aldrig holt på så när deras föräldrar är hemma.
Jag såg i ögonvrån hur Justin lyfte sin blick.
- Men vad fan mamma, vi vet vad vi håller på med, Sa jag och tryckte mig närmare honom.
- Justin! Sa Pattie och hon lät irriterande på tonen.
Justin sucka djupt,
- Så du tror nu att jag tänker skicka er till Hawaii ensamma, Sa Pattie chokat.
- Mamma! Sa Justin surt.
- Ska jag släppa er två själv tror du det, så att Gaby kommer komma hem gravid eller? Frågade Pattie, Jag hade inte mod att lyfta min blick från våra händer.
Snälla Justin, släppt inte taget om mig..
KOMMENTERA NU MYCKET!
Vad kommer Justin och Gaby säga, hur ska dem nu komma till Hawaii och kommer Pattie att släppa dom?
Kom med idéer! :D
KOMMENTERA NU MYCKET!
Vad kommer Justin och Gaby säga, hur ska dem nu komma till Hawaii och kommer Pattie att släppa dom?
Kom med idéer! :D
KOMMENTERA MER!
Sitter här och ska snart börja skriva på nästa del, Men ni måste börja kommentera mer annars kommer jag att vägra att lägga upp en ny om ni inte kommenterar mycket. Min statistik är tillräkligt hög för att få mycket med kommentarer så snälla kommentera. Om ni kommenterar blir det betydligt mkt bättre uppdaterig och bätter handlig om ni säger vad ni vill ska hända.
SÅ SNÄLLA KOMMENTERA MER! :D
Innan jag skriver på nästa del, vad vill ni ska hända nu?
Kommer snabbare upp en del om ni kommer med förslag..
Love ya!
SÅ SNÄLLA KOMMENTERA MER! :D
Innan jag skriver på nästa del, vad vill ni ska hända nu?
Kommer snabbare upp en del om ni kommer med förslag..
Love ya!
My little sweetheart- Kapitel 46
Gaby’s Perspektiv
Jag titta Justin djupt in i ögonen, I hans underbara hassel bruna ögon jag drunkna i.
Det var en sak jag koncentrera mig på och det var Justins fina ögon som glänste av glädje.
Jag luta mitt huvud närmare honom med blicken kvar, Mina läppar nuddade han och jag slöt sakta mina ögon.
Den underbara känsla kunde inte bli bättre.
Den stunden mina läppar nudda hans.
Det var helt tyst i rummet, Inte ens små andetag kunde höras i rummet och ingen av oss vågade röra på mig.
Justin’s Perspektiv
Jag putta lätt tillbaka Gaby där hon låg innan på sängen, Hon tveka inte utan hängde med bak.
Vårta läppar släppt inte taget om varandar,
- Där fick jag dig, Viska jag samtidigt som våra läppar var som fastklistrade i varandra.
Gaby sa inte att ljud utan fortsatte att kyssa mig allt mera och vildare.
- Som jag har saknat dig, viska hon och kysste mig hårt på nacken.
Jag sa inte ett ljud utan bara stöna till lågt så att mamma inte skulle märka något där nere.
Gaby är min och ingen annans, Hon är min och kommer att få bli det i evigheter.
Nu låg Gaby över mig och tryckte mig mot sig hårt och jag kände hur jag mer och mer blev upphetsad av Gabys underbara kyssar.
Våra tungor nudda varandra då och då och kyssarna gick över till vilt hångel, Både jag och Gaby stöna till då och då.
Hennes varma hand gled över min mage medans hon kysset mig.
- Herregud Justin, Din mage, Viska hon.
Jag log mot henne och drog sakta av hennes tröja medans hon satt på mina lår, Tröjan flög snabbt av och jag kasta iväg den på golvet i rummet utan att titta var den skulle hamna.
Hennes armar gled tillbaka under tröjan tröja och hon slet komplicerat av tröjan från mig.
Gaby titta snabbt på magen och sedan på mig igen, Hennes varma tunga nudda mig och rulla runt i min mun.
Dem blöta kyssarna ville inte sluta, Hon tyckte in sina långa naglar i min rygg och jag kände smärtan flyga genom kroppen men jag vågade inte att säga ifrån, Nu hade jag hanne.
Gaby’s perspektiv
Jag tryckte in mina långa lösnaglar i Justins rygg och jag känd hur han spände till sig men jag tänkte inte på det utan våra tunga fortsatte att rulla.
Hans händer drog sig mot min rumpa och han tog ett fast grepp om den, Hans stora händer var fast klämda på min rumpa.
- Vänta Justin, Viska de jag.
Justin titta frågande på mig, Jag snäppte upp min jeans shorts och la ner dom på golvet.
Jag såg hur Justin log och tog ett grepp om min hand och putta mig på honom.
- Min underbara älskling, Mumlade Justin och fortsatte att kyssa mig.
Jag kände hur hans panna blev allt svettigare och svettigare och han började att rulla tungorna oftare och våra kyssar blev blötare.
Jag stöna till och drog mina händer längst Justins mage sakta och sedan ner till byxorna.
Min händer blev att stressare och stressare för att få upp Justins drag kedje som inte var så lätt att öppna.
- Hallå! Hörde jag en bestämd röst säga i andra ändan.
Justin reagerar snabbt och kastar mig bredvid honom på sängen.
Jag tittade frågande på Justin och såg hur hans blig blev att orligare och oroligare.
Min blick vändes till dörren vid Justins rum som stod helt öppen och Pattie mad armarna i kors , hon hade en bestämd men samtigit orligt blick på mig som bara att i underkläder och Justin som var utan tröja och byxorna halvt uppknäppta.
- Vad är detta! Sa Pattie och stod kvar i samma position.
Jag snegla lätt på Justin med min orliga blick och såg hur hans nervösitet steg och han ansikte var illröd.
Min blick flög snabbt tillbaka på Pattie som stod och kollade på golvet med massa kläder på.
- Fixa er och kom ner direkt! Sa Pattie och smällde till dörren till Justins rum så att papperna på Justins skriv bort lätt föl ner på marken.
- Fan, det är mitt fel, allt kommer blir katastrof nu, Viskade Justin och titta ner i sängen.
- Gubben det gör inget, Vid fixar detta, Viska jag tillbaka och pussa han lätt på pannan.
Gaby’s Perspektiv
Jag titta Justin djupt in i ögonen, I hans underbara hassel bruna ögon jag drunkna i.
Det var en sak jag koncentrera mig på och det var Justins fina ögon som glänste av glädje.
Jag luta mitt huvud närmare honom med blicken kvar, Mina läppar nuddade han och jag slöt sakta mina ögon.
Den underbara känsla kunde inte bli bättre, Den stunden mina läppar nudda hans.
Det var helt tyst i rummet, Inte ens små andetag kunde höras i rummet och ingen av oss vågade röra på mig.
Ingen av oss ville avbryta de.
Ingen av oss ville avbryta de.
Justin’s Perspektiv
Jag putta lätt tillbaka Gaby där hon låg innan på sängen, Hon tveka inte utan hängde med bak.
Vårta läppar släppt inte taget av varandar,
- Där fick jag dig, Viska jag samtidigt som våra läppar var som fastklistrade i varandra.
Gaby sa inte att ljud utan fortsatte att kyssa mig allt mera och vildare.
- Som jag har saknat dig, viska hon och kysste mig hårt på nacken.
Jag sa inte ett ljud utan bara stöna till lågt så att mamma inte skulle märka något där nere, Jag älskade när Gaby kysste mig på nacken, Då kan man inte låta bli att bli varm i hela kroppen.
Gaby är min och ingen annans, Hon är min och kommer att få bli det i evigheter.
Nu låg Gaby över mig och tryckte mig mot sig hårt och jag kände hur jag mer och mer blev upphetsad av Gabys underbara kyssar.
Våra tungor nudda varandra då och då och kyssarna gick över till vilt hångel, Både jag och Gaby stöna till då och då.
Hennes varma hand gled över min mage under tröjan medans hon kysset mig.
- Herregud Justin, Din mage, Viska hon.
Jag log mot henne och drog sakta av hennes tröja medans hon satt på mina lår, Tröjan flög snabbt av och jag kasta iväg den på golvet i rummet utan att titta var den skulle hamna.
Hennes armar gled tillbaka under tröjan och hon slet komplicerat av tröjan från mig.
Gaby titta snabbt på magen och sedan på mig igen, hon luta sig tillbaka och kysste mig, hennes varma tunga nudda mig och rulla runt i min mun.
Dem blöta kyssarna ville inte sluta, Hon tyckte in sina långa naglar i min rygg och jag kände smärtan flyga genom kroppen men jag vågade inte att säga ifrån, Nu hade jag henne.
Gaby’s perspektiv
Jag tryckte in mina långa lösnaglar i Justins rygg och jag känd hur han spände till sig men jag tänkte inte på det utan våra tunga fortsatte att rulla.
Hans händer drog sig mot min rumpa och han tog ett fast grepp om den, Hans stora händer var fast klämda på min rumpa.
- Vänta Justin, Viska de jag.
Justin titta frågande på mig, Jag snäppte upp min jeans shorts och la ner dom på golvet.
Jag såg hur Justin log och tog ett grepp om min hand och drog mig ner mot honom.
- Min underbara älskling, Mumlade Justin och fortsatte att kyssa mig.
Jag kände hur hans panna blev allt svettigare och svettigare och han började att rulla tungorna oftare och våra kyssar blev allt blötare.
Jag stöna till och drog mina händer längst Justins mage sakta och sedan ner till byxorna.
Min händer blev allt stressare och stressare för att få upp Justins drag kedje som inte var så lätt att dra upp.
- Hallå! Hörde jag en bestämd röst säga i andra ändan av rummet.
Justin reagerar snabbt och kastar mig bredvid honom på sängen.
Jag tittade frågande på Justin och såg hur hans blig blev att orligare och oroligare.
Min blick vändes till dörren vid Justins rum som stod helt öppen och Pattie mad armarna i kors , hon hade en bestämd men samtigit orligt blick på mig som bara att i underkläder och Justin som var utan tröja och byxorna halvt uppknäppta.
- Vad är detta! Sa Pattie och stod kvar i samma position.
Jag snegla lätt på Justin med min orliga blick och såg hur hans nervösitet steg och han ansikte var illröd.
Min blick flög snabbt tillbaka på Pattie som stod och kollade på golvet med massa kläder på.
- Fixa er och kom ner direkt! Sa Pattie och smällde till dörren till Justins rum så att papperna på Justins skrivbord lätt föl ner på marken.
- Fan, det är mitt fel, allt kommer blir katastrof nu, Viskade Justin och titta ner i sängen.
- Gubben det gör inget, Vid fixar detta, Viska jag tillbaka och pussa han lätt på pannan.
KOMMENTERA!
Vad kommer nu att hända, vad kommer Pattie att säga?
Förslag tack :D
KOMMENTEEEERA MYCKET NU!
KOMMENTERA!
Vad kommer nu att hända, vad kommer Pattie att säga?
Förslag tack :D
KOMMENTEEEERA MYCKET NU!
Svar på tal :)
| Kommentar | Tid | ||
|---|---|---|---|
Anonym om My little sweetheart- Kapitel 45:
hallå varför kan jag inte hitta dem från första början ? ;) |
03 Maj, 15:31 |
Men om du går in på google skriver "jbiieberstory.blogg.se 1" och tar de första som kommer upp så kommer det.
Om du vill ha dom andra så skriver du bara 2,3 eller ja, 4 ist :)
My little sweetheart- Kapitel 45
Gaby’s Perspektiv
Jag titta häpet på Justin som titta glatt på mig.
- Justin! Sa jag och slog lätt till honom på armen.
- Men gumman, du behöver inte vara arg bara för att jag älskar dig mest, Flina Justin och pussa mig snabbt på nästan.
Jag titta surt på Justin och la händerna i kors,
- Vad tigger du efter? Frågade Justin mig.
Jag var bara så arg på mig själv att jag inte på något sett kunde bevisa att jag älskade Justin mest.
- Är det detta du tigger efter, Fortsatte Justin och putta mig lätt bak på sängen så att jag nu låg på rygg och titta på honom.
Jag skratta lätt till och titta på honom,
- Vad ska jag tigga efter? Frågade jag och la min hand på magen.
- Detta, Sa han och i samma sekund kände jag hans mjuka läppar mot mina.
Han lyfte sakta upp huvudet igen och titta mig djupt i ögonen.
- Det räcker inte Justin, detta är inte ett bevis, Sa jag och titta retsamt på honom.
- Men, Sa han och la sin han på mitt lår som vila på sängen bredvid honom.
Jag titta på honom, Han reste sig hastigt upp och lyfte upp fingret i luften innan han stack ut ur rummet.
Jag hade ingen aning om var han skulle men det fick jag vänta med tills han kom tillbaka.
Små trippande steg hördes från den knakande trappan och inte lång tid efter hörd jag hur dörren öppnades in till Justins rum.
- Kusten är klar! Viskade han och hoppa in som en ninja tyst i rummet.
- Vadå kusten är klar? Frågade jag honom.
Justin kom tyst gående mot sängen där jag låg på rygg, och tittade frågande på honom.
- Ja, mamma sover och ja, Sa han och blinka med ena ögat.
Först förstod jag inte vad han menade men när jag hade tänkt efter i samma sekund suckade jag.
- Jag orka inte nu Justin, Suckade jag och titta på Justin som kom glatt mot mig.
- Men jag har saknat dig, Sa han ledset och satte sig tyst på sängen bredvid mig.
Jag sucka till och reste mig upp tät intill honom
Justin’s Perspektiv
Gaby satt sig tät in till mig på sängen och sucka lågt,
- Snälla, Bad jag och tog min ena arm runt henne.
Jag såg hur hon sakta vände sig mot mig och gav mig en irriterande blick.
- Justin, Sucka hon.
Jag hade saknat hennes mjuka läppar mot mina hela den långa tiden jag låg på sjukhuset och nu när mamma sov och vi hade chansen orkade hon inte. Jag är tvungen att övertala henne men hon är rätt så svår att övertala, Det går bara lätt ibland men då är det bara ibland.
- Då blir det ingen Hawaii, Viskade jag och pussa henne lätt på huvudet.
- Jaha, då blir det inget, Sa hon titta ner i golvet.
- Men jag skoja bara, Sa jag och slog henne lätt på över armen.
- Jag vet, det var därför jag inte gjorde något, Sa hon och log.
När hon log mig lyfte jag min hand och la den lätt under hennes haka.
Hon stelna till och det kändes som att tiden stod stila, När Gaby titta mig i ögonen kunde man inte göra något än att le.
Gaby’s Perspektiv
Jag titta häpet på Justin som titta glatt på mig.
- Justin! Sa jag och slog lätt till honom på armen.
- Men gumman, du behöver inte vara arg bara för att jag älskar dig mest, Flina Justin och pussa mig snabbt på nästan.
Jag titta surt på Justin och la händerna i kors,
- Vad tigger du efter? Frågade Justin mig.
Jag var bara så arg på mig själv att jag inte på något sett kunde bevisa att jag älskade Justin mest.
- Är det detta du tigger efter, Fortsatte Justin och putta mig lätt bak på sängen så att jag nu låg på rygg och titta på honom.
Jag skratta lätt till och titta på honom,
- Vad ska jag tigga efter? Frågade jag och la min hand på magen.
- Detta, Sa han och i samma sekund kände jag hans mjuka läppar mot mina.
Han lyfte sakta upp huvudet igen och titta mig djupt i ögonen.
- Det räcker inte Justin, detta är inte ett bevis, Sa jag och titta retsamt på honom.
- Men, Sa han och la sin han på mitt lår som vila på sängen bredvid honom.
Jag titta på honom, Han reste sig hastigt upp och lyfte upp fingret i luften innan han snabbt gick ut ur rummet.
Jag hade ingen aning om var han skulle men det fick jag vänta med tills han kom tillbaka.
Små trippande steg hördes från den knakande trappan och inte lång tid efter hörd jag hur dörren öppnades in till Justins rum.
- Kusten är klar! Viskade han och hoppa in som en ninja tyst i rummet.
- Vadå kusten är klar? Frågade jag honom.
Justin kom tyst gående mot sängen där jag låg på rygg, och tittade frågande på honom.
- Ja, mamma sover och ja, Sa han och blinka med ena ögat.
Först förstod jag inte vad han menade men när jag hade tänkt efter i samma sekund suckade jag.
- Jag orka inte nu Justin, Suckade jag och titta på Justin som kom glatt mot mig.
- Men jag har saknat dig, Sa han ledset och satte sig tyst på sängen bredvid mig.
Jag sucka till och reste mig upp tät intill honom
Justin’s Perspektiv
Gaby satt sig tät in till mig på sängen och sucka lågt,
- Snälla, Bad jag och tog min ena arm runt henne.
Jag såg hur hon sakta vände sig mot mig och gav mig en irriterande blick.
- Justin, Sucka hon.
Jag hade saknat hennes mjuka läppar mot mina hela den långa tiden jag låg på sjukhuset och nu när mamma sov och vi har chansen orkade hon inte. Jag är tvungen att övertala henne men hon är rätt så svår att övertala, Det går bara lätt ibland men då är det bara ibland.
- Då blir det ingen Hawaii, Viskade jag och pussa henne lätt på huvudet.
- Jaha, då blir det inget, Sa hon titta ner i golvet.
- Men jag skoja bara, Sa jag och slog henne lätt på över armen.
- Jag vet, det var därför jag inte gjorde något, Sa hon och log.
När hon log mig lyfte jag min hand och la den lätt under hennes haka.
Hon stelna till och det kändes som att tiden stod stila, När Gaby titta mig i ögonen kunde man inte göra något än att le.
Gaby’s Perspektiv
Jag titta Justin djupt in i ögonen, I hans underbara hassel bruna ögon jag drunkna i.
Det var en sak jag koncentrera mig på och det var Justins fina ögon som glänste av glädje.
Jag luta mitt huvud närmare honom med blicken kvar, Mina läppar nuddade han och jag slöt sakta mina ögon..
KOMMENTERA!
Vad ska häna mellan dom? Något hett eller inte? ;)
Förlåt för att ni har väntat så länge på denna men jag ska bli bättre på att uppdatera!
JAG LOVAR!
KOMMENTERA!
Vad ska häna mellan dom? Något hett eller inte? ;)
Förlåt för att ni har väntat så länge på denna men jag ska bli bättre på att uppdatera!
JAG LOVAR!
SKRIVER!
Sitter och skriver på nästa del nu!
Kommer om en liten stund! :D
Kommer om en liten stund! :D
