Matilda & Nellas noveller - It's A Thin Line Between Love And Hate

Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet. 
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"

---

---

JUSTINS PERSPEKTIV
"Jag hoppar in i duschen" säger Demi och låser in sig i badrummet. Jag tar upp min laptop och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och retweetar, följer och svarar några fans. Sen skriver jag en tweet "Glad we could work things out! #ILoveDemi" Jag vet att Jasmine inte gillar när jag twitter om Demi, men hon får lära sig leva med det. Det är Jasmine som är min flickvän, inte Demi. Jag loggar ut och stänger ner locket och sätter på tvn.
Jag bläddrar bland kanalerna och stannade på MTV där Hard times of RJ Berger gick. Undrar var Jasmine och Caroline tog vägen? Dom borde väl kommit tillbaka nu? Jag tittar på mobilen för att se om jag har fått något sms, men inget. Äh, dom kommer väl snart. Jag lyssnar på Demi som står och sjunger och blir helt stum av hennes vackra stämma. Efter en stund är Demi klar så jag hoppar in i duschen efter henne. När jag duschat klart och tagit på mig kläder går jag ut till Demi igen. Hon sitter med laptopen i knät och jag ser att hon är inne på facebook. Jag sätter mig jämte henne och hon loggar in på twitter.
"Vet du hur grym du är på att sjunga eller?" frågar jag och hon himlar med ögonen.
"Du har sagt det.." mumlar hon och tittar ner i sitt knä. Hon höjer upp blicken och möter mina ögon.
Jag ler mot henne och skulle precis säga något när Jasmine och Caroline kommer in.
Jasmine skuttar ner i sängen bredvid mig och kysser mig. Hon avslutar den och ger Demi en blick. Demi loggar ut från sin twitter och lägger sig i sin egen säng. 
"När åker vi?" frågar hon och vänder blicken mot mig.
"Om typ 3 timmar" säger jag och ler. Hon ler svagt tillbaka och vänder huvudet mot Caroline som satt sig i hennes säng. Vad ska vi göra i 3 timmar då? 
*

3 TIMMAR SENARE - KONSERTEN - DEMI'S PERSPEKTIV:
Jag sitter just nu och stirrar in i min spegelbild. Jag hade på mig mina danskläder som idag var svarta shorts, och ett lila linne det stog "BIEBS DANCERS" på. Mitt hår var lockat och jag hade mascara, eyeliner, ögonskugga och rött läppstift. 
"Det är dags!" ropar Scooter och hela danscrewet rusar ut och ställer sig bakom scenen. 
"Nu!" säger Scooter och vi går ut och möter publiken som applåderar och skriker högt. Justin ler stort mot mig när han ser mig och låten Somebody to love börjar spelas och nervösiteten börjar kännas.

Konserten flöt på, och Justin var grym som vanligt. Overboard var lite svår att se på men jag klarade det. Danserna klarade vi bra, och nervösiteten släppte när jag kom in i dansen. Justin uppträder Bigger just nu, och jag står backstage och tittar på honom. Jag har bytt om till min svarta skinnjacka, svarta jeans, en pösig tröja och en massa armband och halsband. Låten var nu slut och Justin tackar publiken.
"Men, konserten är inte riktigt slut än.. Jag vill att en speciell tjej ska få uppträda också" säger han och jag vänder huvudet mot Jasmine som står på andra sidan av scenen som ler stort när han sa så. 
"MIN ALLRA BÄSTA VÄN, DEMI SANTIAGO, KOM UT HÄR!" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Vänta, va? Sa han precis mitt namn? Jag tänker inte gå ut dit? Aldrig att jag sjunger för flera tusen människor, nej. Jag har alltid haft scenskräck. Hälften av publiken hatar mig säkert.
"Deeeeemi, vill du inte dela med dig din talang? Jag lovar, hon är grym" säger han och småspringer till mig. Han tar i min hand och drar ut mig på scenen. Jag lägger ena handen för ansiktet men tar bort den sen. Justin räcker fram en mick men jag skakar på huvudet.
Han lutar sig fram och säger "Du klarar det" i mitt öra. Jag skakar på huvudet, "För mycket folk!" säger jag i honoms öra och han bara ler mot mig.
"Demi, Demi, Demi" säger han i micken och publiken börjar säga efter honom. Jag suckar och ler lite. Jag tar emot mikrofonen och Justin kramar mig. Jag besvarar kramen och sätter mig vid pianot. "Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.