Love me or let me go - Chapter 57

JUSTIN'S PERSPEKTIV:
"NEJ, DEMI!" skriker jag när jag ser hur hon tar sats. Hon slänger en blick åt mig men verkar inte bry sig. Jag är bara någon meter ifrån henne när hon tänker hoppa. Precis när hon tryckt ifrån sig från marken tar jag tar i hennes arm och drar henne bakåt så hon faller bak mot mig. 
"Du skulle låtit mig hoppa!" säger hon upprört och jag ser sorgset på henne. Hennes ögon är helt söndergråtna, dom är alldeles röda, det gör ont att se henne såhär, speciellt när jag vet att det är mitt fel. 
"Vad gör du här ens? Ska du berätta hur mycket du hatar mig?" säger hon och jag tittar förvånat på henne. Jag suckar och lägger armarna om henne. Efter en stund besvarar hon kramen och hon kramar mig hårt. Det var inte förrän nu jag insett hur jävla mycket jag faktiskt saknat att hålla om henne. 
"Demi, tänkte du verkligen hoppa?" nästan viskar jag och jag känner en nickning, "Men varför?" säger jag och släpper taget om henne och lägger hennes ansikte mellan mina händer.
"För du hatar mig, alla hatar mig Justin. Jag vet inte ens varför du är här och varför du ens stoppade mig när du hatar mig, jag vill förfan dö, du skulle inte stoppat mig! Jag fattar att du älskar Jasmine och du vill vara med henne men jag tänker inte gå igenom denna skiten igen, jag vill inte leva mer när jag vet hur mycket du, Jasmine och alla andra hatar mig så jävla mycket. Jag kan inte leva utan dig, du är mitt liv, fattar du det? Det är därför jag måste dö, jag bara sårar och förstör för alla, du kommer ha det bättre utan mig, du och Jasmine kommer få vara ifred och slippa mig precis som ni vill, ja-" yrar hon på men jag avbryter henne genom att pressa mina läppar mot hennes. Jag lägger min arm runt hennes midja och hon ler mot mina läppar och besvarar kyssen. 

selena gomez justin bieber beach pics. justin bieber and selena gomez

DEMI'S PERSPEKTIV:
Kyssen kändes speciell, annorlunda från dom andra gångerna. Kyssen var mer laddad och mer kärleksfull. Det finns inte ord för hur mycket jag saknat honom. Jag avslutar kyssen och bara stirrar in i honoms nötbruna ögon som glänste vackert i solen. Jag blev som hypnotiserad varje gång jag tittade i honoms ögon, om han bara visste hur galen han gör mig. Jag kommer tillbaka till verkligheten och backar ett steg. Han tittar halvt förvirrat på mig och jag tittar ner i marken.
"Men du har Jasmine nu" mumlar jag och han tar ett steg fram mot mig. Han lyfter upp min haka och tvingar mig att möta honoms blick. 
"Jag är inte tillsammans med Jasmine, okej? Jag skulle aldrig kunna. Jag älskar dig, bara dig. Jag älskar dig mest i hela världen och jag vill leva livet ut med dig. Jag blev så jävla sårad när jag såg dig och Pauly kyssandes att jag aldrig gav dig en chans att förklara dig, men även om jag blev sårad skulle jag aldrig kunna hata dig, jag älskar dig för mycket för att kunna göra det" säger han och jag ser hur tårar rinner nerför hans kinder. "Gråt inte" säger jag och torkar hans tårar med mina tummar. Han ler ett snett leende jag älskar och jag känner hur mina egna kinder blir blöta. Jag som trodde mina tårar hade tagit slut nu med tanke på att allt jag gjort dom senaste dagarna är att gråta. 
"Jag älskar dig" säger jag hest och lutar min panna mot hans. 
"Jag älskar dig också" säger han och kysser mig kärleksfullt på läpparna. Jag har aldrig varit lyckligare.

Love me or let me go - Chapter 56


DEMIS PERSPEKTIV

Det sista jag hörde från Justin var "Jag vill aldrig se dig igen, vi är över." och det var för en dag sen. Han vill inte ha något med mig att göra, vi kan aldrig bli tillsammans igen. Jag har förstört allt, han hatar mig. Jag har spenderat min dag att läsa mina mentions på twitter. Jag vet inte varför jag gör det, jag blir så jävla ledsen när jag läser dom, men ändå vill jag. Jag gråter varje dag, jag känner mig som en stor barnunge med tanke på hur mycket jag gråter, men dom tar aldrig slut, dom bara kommer, och det går inte stoppa. Mina mentions blir bara värre och värre för varje dag, dödshoten ökar för varje dag som går. Jag har ingen lust att leva alls om jag ska vara ärlig.. Om jag ska leva, så kommer jag ändå bara ligga och ruttna i detta huset, så det är väl lika bra att bara.. dö? Jag går in på Justin's sida och läser hans tweets. En tweet får min uppmärksamhet, "It was a mistake, ily and im coming". Jag känner hur jag blir helt varm innombords. Men det kanske inte ens är till mig? Jag går in på Jasmine's tweet, och självklart, det var till henne, "im waiting for u<3". Jag suckar hårt innombords. Han har gått tillbaka till Jasmine. Jag lägger undan datorn och springer ner för trappan med tårarna fortfarande rinnandes ner för kinderna. Jag tar på mig mina skor och lägger ner mobilen i fickan innan jag rusar ut genom dörren och springer mot en speciell plats. Berget. Jag och Justin brukade vara där förr tillsammans. Det är den enda platsen jag vill till just nu. Jag springer och springer tills jag måste stanna för att andas. Jag gråter så jag knappt kan andas, synen blir suddig och jag får svårt att koncentrera mig på vart jag är. Jag torkar tårarna och gnuggar mig i ögonen. Jag känner hur det vibrerar till i fickan, och jag tar upp den i hopp om att det är Justin som smsat, men nej, det lyser Jasmine över skärmen. Med en hög suck öppnar jag smset och läser, "Verkar som att jag har vunnit, Justin har gått tillbaka till mig. Varje dag pratar vi om hur mycket vi hatar dig. Han hatar dig, han vill aldrig prata med dig igen, fattar du? :)" Tårarna rinner ner på nytt och jag trycker tillbaka mobilen i fickan. Jag springer allt jag kan och snart är jag står jag på berget. Jag går ut på bergskanten och tittar ner på det djupa vattnet där nedanför. Tänk vad enkelt det är för mig att bara hoppa nu. Allt skulle vara över. Jag skulle slippa allt hat, Justin och Jasmine skulle aldrig få se mig igen. Det kanske är lika bra att jag bara dör? Jag har ingen mening med livet.
JUSTINS PERSPEKTIV
"Kom igen.." mumlar jag och trummar med pekfingret på ratten. Jag är nu i Atlanta, jag sitter i bilen och är på väg hem till Demi. Jag hade fått övertala Scooter och alla dom andra så efter flera men så gick dom äntligen med på det. Det var bara 3 intervjuver som blev inställda, inga konserter. Jag hinner tillbaka innan konserten kommer, så det var lugnt. Jag parkerar bilen utanför hennes hus och kliver ur. Jag småjoggar fram till dörren och knackar hårt många gånger, men ingen öppnar. Jag kikar in genom fönstret och ser att allt är släckt. Jag rycker i handtaget och dörren åker upp, okej, så den var inte låst. Jag går in och stänger dörren efter mig och kikar in i det släckta köket. 
"Demi?!" ropar jag samtidigt som jag letar i alla rum. Jag går upp till hennes rum och letar där, men ingen är där heller. Var fan kan hon vara om hon inte är här? Jag suckar och sätter mig ner i hennes säng. Jag lägger mitt huvud ner på hennes kudde och andas in hennes doft. Jag tittar på fotona på hennes nattduksbord och fastnar vid bilden på oss två vid berget. Vi var alltid där förr tillsammans. Om vi var ledsna eller hade mycket i huvudet gick vi dit för att rensa huvudet och bara ta det lugnt utan att oroa oss för att andra ska hitta oss. Då slog det mig. Berget, det är där hon är. Jag reser mig upp hastigt och rusar ner för trappan och ut genom dörren. Jag hoppar in i bilen och kör raka vägen mot berget. Jag stannar vid trottoaren och springer mellan träden och ut på ängen till berget. Där ser jag henne. Hon står vid bergskanten. Jag är säkert 20 meter ifrån henne, men hon har varken sett eller hört mig. Jag tänker precis ropa på henne när jag ser att hon går längre och längre fram. Hon snyftar till och räknar för sig själv. Vänta, ska hon hoppa? Jag känner hur paniken når hela min kropp och jag springer mot henne det snabbaste jag kan. 


ojojoj :o
VEM VILL HA MEEEER!??!? :D

Love me or let me go - Chapter 55

Jag biter i insidan av läppen och tar ett djupt andetag innan jag trycker ner rakbladet mot handleden.


Jag vaknar nästa morgon liggandes på det hårda golvet i mitt sovrum. Jag reser mig upp och känner hur det sticker till i handleden. Då kom allt tillbaka. Jag har skärt mig själv. 3 märken på ena handleden. Det svider lite, men det är ingenting jämfört med hur dåligt jag mår över att Justin inte vill ha mig längre. Jag tar upp min mobil och ser att jag har 1 sms från Carro som jag fått för bara några minuter sen. Jag öppnar det och när jag ser vad det står dunkar mitt hjärta fortare.
"Justin saknar dig duvet.. :<3("
"Det tvivlar jag på :/" svarar jag och det tar bara några sekunder innan ett nyss sms har kommit.
"Det är sant, han pratar typ med ingen längre, man ser hur ledsen han är på lång väg :(<3"
"Det är mitt fel att han är ledsen, allt är mitt fel."
"Han är ledsen för det som hände, duvet, men han du ska bara veta hur ledsen han är över att du har åkt."
Jag svarar inte utan lägger mobilen på nattduksbordet och slänger mig min säng. Jag börjar tänka på hur roligt jag och Justin har haft. Det är helt sjukt vad mycket vi gått igenom, både bra och dåliga saker. Jag undrar vad han gör just nu. Han är nog glad över att jag har åkt. Jag bara sårar honom, såklart inte med mening, men han skulle mått sämre om jag skulle varit kvar, det är jag säker på. Tårar börjar rinna nerför mina kinder och jag drar fram armen och drar fingrarna över mina skärmärken. Jag tar upp min laptop och går in på ocean.up och söker på Justin. Det första som kom upp var en bild på Justin och Jasmine, jag vill inte ens läsa texten. Jag stänger ner laptopen och tårar forsar ner för kinderna. Jag tar upp min mobil och trycker på nytt meddelande. Jag skriver "Justin, jag vet att du hatar mig, men snälla förstå att jag aldrig ville såra dig, jag gillar inte Pauly, jag älskar dig. Han kysste mig, inte tvärtom, det var bara ett stort jävla misstag. Förlåt" Efter bara en liten stund får jag ett nytt sms, "Jag såg med mina egna ögon Demi, snälla varken smsa eller ring mer" skriver han och jag slänger mobilen hårt i golvet. Jag lägger mig ner på mage i sängen och skriker högt mot kudden.

JUSTINS PERSPEKTIV
Jag har ingen lust med någonting längre. Jag saknar Demi så jävla mycket, att få hålla om henne, att känna hennes läppar mot mina, att vara i hennes närhet. Men det är något som inte kommer hända mer, hon ljög för mig om hennes känslor om Pauly och kysste honom. Jag kan inte förlåta henne för det. Jag fattar inte hur hon kunde göra så mot mig, jag trodde hon älskade mig? Bara mig. Jag antar att jag hade fel. Jag hade jävligt fel. Varje gång jag tänker på henne känner jag smärtan i bröstet. Jag gör inte så mycket under dagarna. Jag äter, gråter, sover, duschar, har konserter, och samma sak igen. Jag pratar knappt med någon längre, men jag orkar helt enkelt inte. Tårar rinner ner för mina kinder, men jag låter dom rinna, det kommer knappast göra någon skillnad att torka bort dom. Plötsligt knackar det på dörren och jag reser mig upp. Jag ställer mig framför dörren och blundar och tar ett djupt andetag för att sluta gråta. Jag torkar tårarna och öppnar dörren. Där står.. Pauly? Vad fan gör han här?
"Vafan gör du här?" ryter jag och han tittar ner på sina skor. Han ser skamsen ut. Han tittar upp och möter min blick. Han tänker precis ta ett steg in men jag lägger armen framför och stoppar honom.
"Svara på min fråga" säger jag hårt och han suckar.
"Det är mitt fel, inte Demi's. Jag kysste henne, inte tvärtom" säger han och jag tittar på honom med höjda ögonbryn.
"Nej, hon skulle puttat bort dig" säger jag och lägger armarna i kors.
"Jag gillar henne, jag sa det till henne också men hon sa att hon älskar dig, så jag kysste henne, för jag trodde hon skulle ändra sig då och gilla mig tillbaka, men hon knuffade bort mig efter typ 2 sekunder, men du hade gått in precis när jag kysst henne, så det måste sett ut som att hon kysste mig" säger han och jag vet inte vad jag ska säga.
"Jag skäms så jävla mycket, jag vet inte vad jag tänkte med. Jag har förstört för båda av er, jag är verkligen ledsen" säger han skamset och jag har svårt att ta in allting.
"Så hon hade inget med kyssen att göra?" säger jag och han skakar på huvudet. Fan, fan, fan, jag är sån jävla idiot! Jag lät henne åka utan att ens förklara sig. Hon talade sanning i smset också, men jag är så jävla dum och inte tror på henne. Fan ta dig Justin. Men, det kanske inte är för sent än? Jag springer förbi Pauly och hör hur han ropar "Vart ska du?!" efter mig.
"Jag ska ta tillbaka min tjej!" ropar jag tillbkaa och springer raka vägen till Scooter's hotellrum.


nästa kapitel blir också rätt mycket ur Justins perspektiv, så ni vet :3333


Love me or let me go - Chapter 54



3 DAGAR SENARE - HEMMA I ATL
Tårarna har bara runnit hela tiden, ända sen jag kom hem, det är som att dom aldrig tar slut. Jag känner mig helt tom utan Justin. Saknaden är enorm. Om jag kunnat vrida om tiden skulle jag aldrig låtit Pauly kyssa mig över huvudtaget. Om jag bara bara hade puttat bort honom så fort jag såg att han närmade sig så skulle aldrig detta hänt. Justin skulle inte hata mig. Men jag har förstört allt. Carro hade försökt övertala mig att stanna, men jag klarar inte av att se honom ledsen, speciellt inte när jag vet att det är mitt egna fel. Jag sitter just nu i fåtöljen med en blå filt om mig och låter tårarna rinna. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag har knappt ätit något på dagarna, allt jag gör är att sova, duscha och gråta. Jag är inte ett dugg sugen på mat ändå så jag bryr mig inte heller. Jag försökte smsa och ringa Justin igår men han skrev bara "Jag vill inte prata med dig Demi" så jag har slutat försöka, för tillfället iallafall. Jag suckar högt och lutar mitt huvud mot fåtöljen. Magen kurrar högt för första gången på länge och jag känner hur jag börjar bli yr och mår illa. Jag reser mig upp och koncentrerar synen. Jag blir alltid helt konstig när jag inte äter, jag blir yr, mår illa, det är som att jag är full. Jag går in till köket och lägger fram en skål på bordet. Jag häller i mjölk och corn flakes och börjar äta, och jag börjar redan må bättre. Jag slänger mjölken som blev kvar i skålen och lägger den i diskmaskinen. Jag går upp till mitt rum och lägger mig i min säng. Hur kunde jag låta det här hända? Allt jag vill ha just nu är Justin, jag vill att han ska vara här och hålla om mig, men nej, jag är så jävla dum och har förstör allt.
Jag sätter på tvn men ångrar mig direkt när jag ser hur Justin dyker upp på tv rutan. Jag letar desperat efter fjärrkontrollen men när jag inte hittar den suckar jag uppgivet och sätter mig på sängen och tittar på tvn. 
"Har den 17-åriga popstjärnan Justin Bieber och Demi Santiago som dessutom är bakrundsdansare på honoms konserter gjort slut? I onsdags sågs Demi åka hem tillbaka till Atlanta, i tårar. På gårdagens konsert såg vi ett par tårar hos Justin när han sjöng U Smile och I'll never let you go. Kan det bero på Demi? Eftersom inget har gjort ett uttalande om detta får vi bara vänta och se"

Bilden dom visar på Justin får mig att brista ut i gråt. Jag stänger av tvn och gräver ner huvudet i kudden. Kudden blir helt dygnsur så jag får vända sida. Jag reser mig upp och tar fram min laptop. Jag knappar in Twitter i sökfältet och loggar in på min twitter. Jag twittrar "I dont know what 2 do anymore" Jag vet att jag inte borde, men jag måste se vad dom skriver om mig. Jag menar, hur mycket ledsnare kan jag bli? Jag går in på mina mentions och går igenom texterna folk skriver om mig, och tårarna blir till fler.
"I knew you would hurt Justin you bitch!", "Im gonna fucking kill you when i found you!" "you're a fat whore, u doesnt deserve to live!", "Hey Sluttie, look what u did to justin you hoe! how can you live with yourself?", "You ugly assbitch go die in hell, fucking slut"
Jag stänger ner locket på laptopen och puttar den åt sidan i sängen. Jag går in på badrummet och stirrar in i min spegelbild. Jag har påsar under ögonen, jag är blek, mitt hår ser ut som ett fågelbo och mina ögon är alldeles rödgråtna. Jag torkar tårarna och öppnar skåpet. Jag tar fram min rakhyvel och tar ut det vassa rakbladet. Jag lägger undan rakhyveln och sätter mig ner på golvet. Jag tvekar lite först, men vad har jag att förlora? Mitt liv suger redan. Alla hatar mig. Jag biter i insidan av läppen och tar ett djupt andetag innan jag trycker ner rakbladet mot handleden. 


Love me or let me go - Chapter 53

Jag tar ett djupt andetag och reser mig upp. Jag torkar tårarna och går in på badrummet. Jag tvättar ansiktet med kallt vatten och torkar av ansiktet i en handduk. Jag går ut till min väska och tar fram en vit tjocktröja och ljusblåa shorts. Jag måste prata med Justin, jag måste förklara. Det kan inte vara slutet än. Jag suckar högt och tar ett djupt andetag innan jag öppnar dörren. Jag har ingen aning om vart han är, men jag antar att jag få leta upp honom. Jag går runt ett tag och jag tänker precis gå tillbaka när jag hör en snyftning. Inte vems som helst. Justin. Jag svänger runt hörnet och känner hur det sticker till i magen när jag ser vilka som står där. Justin och Jasmine står och kramas.

Jag tittar chockat på dom och tackar gud över att dom inte har sett mig. Jag backar försiktigt och klantig som jag är råkar välta ner någon grej på bordet bakom mig så det blir en hög smäll. Snabbt som fan springer jag iväg innan dom hinner se mig. Jag hör hur dom säger "Vad var det där?" men jag ignorerar dom och springer ner mot lobbyn. Tårarna rinner nerför mina kinder samtidigt och jag känner hur det börjar bli svårt att ens se någonting. Jag springer ut från hotellet och just vart jag ska har jag ingen aning om just nu. Det enda jag vet är att jag måste bort. När jag sprungit en bit och är tvungen att stanna för att andas sätter jag mig ner i gräset och lutar ryggen mot ett träd. Jag suckar och torkar tårarna. Jag andas tungt och får anstränga mig för att inte gråta ännu mer. Jag förstår inte. Justin kramade Jasmine, jag trodde han hatade henne? Efter allt hon gjort.. Hur fan kan han förlåta henne?! 
Efter flera timmar reser jag mig upp och tar fram mobilen i bakfickan. Jag måste ha råkat stänga av den av misstag för den är avstängd, jag sätter på den och ser att flera i crewet har försökt nå mig. Jag lägger ner den i fickan igen och går långsamt tillbaka. Ännu ett par tårar rinner nerför mina kinder men denna gången låter jag dom rinna. När jag ser några paparazzis bakom ett träd torkar jag snabbt tårarna och börjar gå snabbare. Om dom ser mig gråta kommer dom bara hitta på en massa skit för att ha en bra story.
När jag kommer fram till hotellet öppnar jag dörren och tittar runt i lobbyn. Där sitter Justin en bit bort och tittar ut genom fönstret... Man ser att han har rödgråtna ögon, det gör ont att se honom såhär. Jag tänker precis gå fram till honom när Jasmine dyker upp framför mig.
"Det är ingen bra idé" säger hon och jag suckar.
"Jasmine, akta på dig" säger jag och nu är det hon som suckar.
"Så du ska gå till honom och såra honom ännu mer? Han kommer inte vilja prata med dig, han kommer inte låta dig förklara, för han såg det med sina egna ögon, han behöver ingen förklaring. Allt han behöver är att du försvinner" säger hon och en tår rinner ner för min kind. Jag suckar och vänder mig om och går upp mot rummen. Jag kan inte stanna kvar här. Som Jasmine va, han vill att jag försvinner, han skulle må så mycket bättre då. Jag hoppas bara han inser att Jasmine är inget att ha. Han är dum som förlåter henne över huvudtaget. Det är en sak jag inte förstår. Jag knackar på Ryan's rum och efter en stund öppnar han. 
"Heeeey, var har du varit? Vi har letat efter dig, du bara försvann!" säger han och jag suckar lite.
"Ryan, jag måste hem" säger jag och hans ansiktsuttryck ändras till chocokat.
"Va? Varför då?" säger han förvånat. 

JUSTINS PERSPEKTIV
När Jasmine kom och satte sig vid mitt bord och försökte trösta mig reste jag mig bara upp och gick iväg. Jag orkar varken med henne eller någon annan. Anledningen till att jag kramade henne var för jag var så jävla sårad att jag inte hade någon annan att gå till. Hon råkade bara vara där med öppna armar. Jag går upp mot mitt och Demi's hotellrum och hoppas att hon inte är där inne. Hur mycket jag än försöker, så går det inte stoppa mina tårar från att rinna. Precis när jag ska runda hörnet hör jag välbekanta röster. Demi och Ryan.
"Demi, varför ska du hem?" säger Ryan och jag hör hur Demi suckar.
"Jag kan inte säga, men jag kan heller inte vara kvar, jag behöver tid för mig själv, okej?" säger hon och jag blir chockad. Ska hon åka hem? Mitt hjärta vill att hon ska stanna, men mitt huvud vill inte se henne mer över huvudtaget. Men hon kysste Pauly, när hon nyss hade sagt att hon inte har känslor för honom. Hon ljög. Hon sjönk lågt denna gången. Hon sa att hon aldrig skulle sjunka lika lågt som Jasmine och vara otrogen och såra mig, men hon det är precis vad hon har gjort.
"Okej, jag bokar ett flyg åt dig, men är du säker?" säger Ryan och eftersom Demi inte svarar antar jag att hon nickar.
"Du vet att du får komma tillbaka när du vill, och om du behöver något är det bara ringa, okej?" säger han och Demi snyftar till.
"Var är Carro?" frågar hon. "I sitt rum" säger Ryan och jag hör steg komma hitåt. Jag vänder mig om och går snabbt bort därifrån. Jag hör hur en dörr öppnas och stängs. Jag antar att vi är slut nu, jag och Demi. Tjejen jag älskar mest i hela världen försvinner. Men det kanske är lika bra? 


Love me or let me go - Chapter 52


(skit i att det är så stökigt i bakrunden haha)

NÄSTA DAG
Justin låser in sig på toan och duschen går igång. Justin's mobil plingar till och av ren nyfikenhet sneglar jag över skärmen för att se vem det är. Det lyser "Jasmine" över skärmen. Varför smsar hon Justin? Jag vet att jag inte borde läsa, men nyfikenheten vinner helt enkelt. Jag sneglar mot badrummsdörren och öppnar smset. 
"Justin, jag vet att du tror det, men det är sant, jag lovar<3" skriver hon. Jag går in på Skickade sms och kollar det senaste Justin skrivit - "Nej, du älskar mig inte Jasmine, och du har inte förändrats, du har redan bevisat för mig att du inte kan det.." Jag hör hur det knackar på dörren och jag vrider snabbt på huvudet. Jag reser mig upp och öppnar dörren.
"Hej Pauly" säger jag och ler svagt. 
"Hej!" säger han och ler stort. Han tittar in i rummet och sedan tillbaka på mig. "Kan vi prata?" Jag nickar.
"Inte här" säger jag och går ut. Jag stänger dörren efter mig och vänder mig om till Pauly. Jag väntar på att han ska börja prata men ingenting kommer ut ur hans mun. Han öppnar munnen men stänger den igen.
"Ville du något eller?" säger jag och skrattar lite. Han nickar och biter sig i läppen. 
"Alltså, Demi, jag typ.." börjar han och suckar. Han skrattar lite och rynkar ihop ögonbrynen. "Jag gillar dig.." mumlar han och jag tittar förvånat på honom. 
"Jag älskar Justin, Pauly" säger jag och han tittar upp på mig. 
"Jag vet men.. jag kan se att du gillar mig också.. Sättet vi är med varandr-" säger han men hinner inte säga mer förrän jag avbryter honom.
"Jag gillar dig som kompis, inget mer" säger jag allvarligt och han suckar. Han tar ett steg närmre och tittar ner på mina läppar. Jag tänker precis vända mig om för att gå in till rummet igen när han tar tag i min arm.
"Snälla, gå inte!" säger han och jag suckar. "Vad är det? Pauly, jag älskar Justin, okej?" 
"Detta kanske kan få dig att inse.." säger han och jag tittar förvirrat på honom.
"Vad ska du gö-" Han avbryter mig med att pressa sina läppar mot mina. Jag står som förstelad, varför flyttar jag inte på mig?! Jag får tillbaka kontrollen över min kropp och puttar bort honom och tittar ilsket på honom. Hans blick är inte på mig, utan på något bakom mig. Jag vänder mig snabbt om och ser Justin stå där med tårögda ögon.
"Justin.." säger jag och känner hur mina egna ögon blir vattenfyllda. 
"Hur fan kan du göra så mot mig? Du är precis som Jasmine" säger han och en tår rinner ner för hans kind. Innan jag hinner svara springer han förbi mig och runder hörnet. Pauly tar tag i min arm när jag försöker springa efter hono men jag drar tillbaka den.
"Vad fan har du gjort Pauly?! Jag älskar Justin, vad är det du inte fattar!?" säger jag upprört och springer in på rummet och låser dörren efter mig. Jag glider ner längst väggen och drar knäna mot min kropp och lutar huvudet mot knäna. Tårarna börjar rinna och jag gör ingenting för att stoppa dom. Justin kommer aldrig förlåta mig.

Tumblr_lpbv1yocjj1qg4z24o1_r1_500_large

Love me or let me go - Chapter 51


"Vad roligt att se dig igen Demi!" säger Jasmine och sätter sig ner på en stol framför mig.
"Ah men jätte!" säger jag och ler ett överdrivet fejkat léende.
"Jasmine, vad gör du här?" frågar Justin och dyker upp bakom mig. Hon ler stort mot Justin.
"Jag saknade er! Jag ringde Scooter och sa att jag var jätteledsen över vad jag har gjort, och han gav mig en andra chans, så vi kan börja om på nytt!" ler hon och både jag och Justin fnyser högt.
"Ja! Vi kan bli bästa vänner, oh my gosh!" säger jag sarkastiskt. "Du borde vetat bättre, Jasmine, tror du verkligen vi någonsin skulle förlåta dig?" säger jag och höjer på ögonbrynen.
"Alltså.. Under den tiden jag varit borta och så har jag tänkt, jag förstår att ni älskar varandra och jag vill inte komma emellan det, jag har förändrats, jag lovar" säger hon och ler svagt.
"Bullshit" säger jag och vänder på klacken och börjar snabbt gå till hotellrummet. Jag vrider på huvudet och ser hur Justin sätter sig på stolen och jag kan se på lång väg att han skäller ut henne. Jag stänger dörren efter mig och lägger mig på rygg i sängen och tittar upp i taket. 
Det knackar plötsligt på dörren och min första tanke är att det är Justin, men han knackar aldrig? Jag ropar Kom in och dörren öppnas. In kommer till min förvåning Pauly och sätter sig på sängkanten.
"Vad var det där om?" säger han och höjer på ögonbrynen.
"Inget" säger jag och tränger fram ett leende.
"Det såg inte ut som ingenting, du blev ju jättearg på Jasmine?" säger han och rynkar pannan.
"Bara lite bråk som inte blivit löst, inget allvarligt" ler jag och sätter på tvn. Han rycker på axlarna.

JUSTINS PERSPEKTIV
"Men Justin! Fattar du inte? Jag vill bara bli eran vän igen!" säger hon och ser sorgset på mig.
"Så du vill bli vän med mig efter att ha utnyttjat mig, varit otrogen och sårat mig? Och dessutom behandlat Demi som skit?" ryter jag och höjer på ögonbrynen.
"Men jag är verkligen ledsen! Jag vet inte vad jag tänkte med, snälla förlåt mig.." säger hon och hennes ögon blir tårögda. Jag suckar och vänder mig om för att gå upp till hotellrummet. Jag öppnar dörren och det första jag får se är Demi och Pauly som sitter i soffan. Pauly har handen om henne, men när han ser att jag kommit in tar han diskret bort den och reser sig upp. Jag känner avundsjukan bubbla i magen och jag har lust att slå till honom.
"Jag borde gå" säger han och pussar Demi på kinden och går förbi mig, och inte förrän då märkte jag att Jasmine har följt efter.
"Så, Pauly alltså?" säger Jasmine menat mot Demi och lägger armarna i kors.
"Va?" säger Demi och höjer på ögonbrynen.
"Man ser ju att det är något mellan er.. Snälla, såra inte Justin bara" säger Jasmine och jag vänder mig mot henne och tittar hårt på henne. 
"Sen när bryr du dig om mina känslor?" frågar jag och blänger på henne.
"Jag har alltid gjort, jag vet att varken du eller Demi tror mig men jag älskar och bryr mig om dig, kommer alltid att göra" säger Jasmine och jag suckar.
"Gå ut, Jasmine" mumlar jag och hon suckar smått och går ut. Jag stänger dörren efter mig och sätter mig ner i soffan jämte Demi. 
"Vad är det mellan er två?" säger jag utan att ens titta på henne.
"Justin, det är ingenting mellan mig och Pauly" säger hon lugnt.
"Det såg inte ut så" säger jag och hon lyfter upp min haka för att möta min blick.
"Jag känner ingenting för honom, okej? Jag älskar dig, bara dig" säger hon och lägger mitt ansikte mellan mina händer och tittar djupt in i mina ögon. 
"Men han känner antagligen något för dig" säger jag och suckar. 
"Det var bara en puss på kinden.." mumlar hon och lägger händerna i sitt knä.
"För dig ja, inte för honom. Har du inte sett blickarna han gett dig? Han höll armen om dig, när jag kom tog han bort den, hela han lyser när du är i närheten. Det ser inte ut som bara vänskap, Demi" säger jag och hon suckar. "Men huvudsaken är att jag inte gillar honom, det är bara dig jag älskar, okej? Du är allt för mig, jag skulle aldrig byta ut dig" säger hon och lägger armarna om mig.
"Du lät honom ha armen om dig?" säger jag och hon skrattar lite.
"Jag märkte inte ens att han hade lagt den där" ler hon. Jag litar på Demi, hon skulle aldrig göra så mot mig. Jag trycker mina läppar mot henne och kramar henne hårt därefter.

Love me or let me go - Chapter 50

Pauly slänger massa blickar hit och dit mot mig när jag tittar bort och om jag ska vara ärlig börjar det bli jobbigt att han sitter och glor när han tror att jag inte ser.


Pauly (Micheal Trevino)

JUSTINS PERSPEKTIV
Jag har precis varit på en intervjuv och ska precis öppna dörren till mitt och Demi's hotellrum när jag hör höga skratt inifrån. Jag hör tydligt att det är Demi som skrattar, men det andra skrattet låter inte alls bekant. Det är en kille, helt klart. Jag trycker ner handtaget och öppnar dörren och spärrar upp ögonen när jag ser Demi ligga på golvet med Pauly som sitter gränsle över henne. 
Demi puttar bort Pauly med ett skratt och går fram till mig. Hon kysser mig och lägger armarna runt min midja. Pauly ler lite mot Demi och ger mig inte ens en blick när han går ut från hotellrummet och stäcker dörren efter sig. Det är något skumt med honom, jag har märkt länge hur han tittar på Demi, hur hela han lyser när hon är i närheten av honom. Han kanske gillar henne? Och.. hon kanske.. nej, vad tänker jag med? Jag bara inbillar mig. 
"Vad var det där om?" frågar jag och sätter mig i sängen. Hon följer efter och sätter sig bredvid.
"Jag slog till honom med en kudde, så han satte sig på mig och började kittla mig" säger hon och ler lite.
"Jaha" säger jag och hon pussar mig på kinden och hoppar ner från sängen. "Film?" undrar hon och jag nickar med ett leende. Hon går fram och öppnar skåpet där filmerna ligger och jag släpper henne inte med blicken. Jag studerar varje rörelse hon tar. Hon är så vacker.. 
"Justin? Hallå?" säger hon och viftar med händerna.
"Va?" frågar jag förvirrat. Jag ser att hon håller upp 3 filmer och tittar frågandes på mig.
"Vilken vill du se? The collector 2, The grudge eller Beastly?" frågar hon med ett flin. 
"The collector 2" flinar jag och hon stoppar i skivan i dvdn. Hon lägger sig ner i sängen och sträcker ut armarna mot mig. Jag ler och lägger mig jämte henne med armarna om henne.
"Justin?" frågar hon och lyfter upp huvudet för att kunna se mig.
"Ja?" säger jag frågandes.
"Är något fel?" undrar hon bekymrat. Jag skakar på huvudet och hon rynkar ihop ögonbrynen.
"Jag ser ju att något är fel" säger hon och lägger mitt ansikte mellan sina händer.
"Jag är trött bara" säger jag och ler. Hon ger sig men ser inte fullt övertygad ut. Hon pressar sina läppar mot mina innan hon tittar allvarligt på mig.
"Berätta om det är något, okej?" säger hon.
"Det är inget! Jag lovar" säger jag och skrattar till. Hon suckar lite smått men ler lite. Hon kryper ner i min famn igen och flätar in sina fingrar i mina och vi börjar titta på filmen. Jag var inte ett dugg intresserad av filmen. Allt som var i mina tankar var Demi och Pauly. Jag har sett dom haft riktigt kul tillsammans, både på hotellet och ute. Jag litar på Demi, och med tanke på hur hon beter sig mot mig så tror jag inte hon har känslor för Pauly, men honom litar jag inte alls på. Blickarna han har gett henne och det där leendet så fort hon säger honoms namn eller är i honoms närhet skapar en hel del misstankar hos mig. Jag vet inte om det är bara för jag älskar Demi så mycket och är avundsjuk, men ändå. Jag skakar bort tankarna och vänder ner huvudet mot Demi som sitter koncentreradd mot filmen. Då och då hoppar hon till av rädsla men det är bara en fördel för mig, så jag kan hålla om henne.
*
Nästa morgon -
Vi alla sitter samlade i lobbyn och väntar på Scooter. Anledningen till det är för att han hade sagt att han har något viktigt att säga. Efter en stund kommer han tillbaka, och när jag ser vem som går bakom honom gapar jag stort och Demi tittar ilsket på henne.
"Så, anledningen till att jag bad er att samlas här var för att välkomna Jasmine tillbaka!" säger han och ler lite smått men verkar vänta på en reagering på mig. Jag får inte fram några ord. Jasmine tittar på mig med ett flin och blinkar med ena ögat. Fuck. Jag hade inte förväntat mig det här.
"Vafan gör hon här.." mumlar Demi som sitter i mitt knä. 
"Ingen aning" viskar jag i hennes öra och håller ett hårdare grepp om henne.

IDÉER TACK

har hjärnsläpp, så ni får jättegärna hjälpa mig och komma med idéer om vad ni vill ska hända i novellen!


Love me or let me go - Chapter 49


1 MÅNAD SENARE - KINA
"J..B.. hjärta... D..S.." säger Justin samtidigt som han ristar in våra initialer i trädet. Jag ler och lägger min hand bakom hans nacke. 
"Så, nu är det officiellt du och jag forever" säger han och jag höjer på ögonbrynen.
"Så genom att skriva på ett träd gör man det officiellt?" säger jag och skrattar lite. Han flinar och nickar. Jag lutar huvudet mot hans och tittar på texten han ristat in - J.B ♥ D.S 4EVER -. Jag böjer mig ner och trycker mina läppar mot hans. 
*
Jag, Carro, Alfredo, Kenny och Pauly sitter och spelar kort i Justin's loge och väntar på att han ska bli klar med repetitionen. Pauly är den nya killen i danscrewet, han kom bara någon vecka efter våran paus, så han har varit med oss i ungefär 3 veckor. Han har svart hår, bruna ögon, och riktigt snygg, men inte snyggare än Justin dock. Hur som helst har jag blivit jättebra kompis med honom. 
"Yeees!" säger jag och slänger resten av korten på bordet. Jag vann, igen. Jag ler stolt och tittar på dom andra som ser trött på mig.
"Alltså, du måste ju fuska eller något, du vinner ju fan varje gång" säger Pauly och jag skakar på huvudet med ett flin.
"Jag är bara född med skills" säger jag och samlar ihop kortleken. 
"Pfft, du? Skills? Ah men visst, du är ju hur jäkla blond som helst" säger Alfredo och jag boxar till honom på armen men han skrattar bara. Plötsligt känner jag ett par varma händer som täcker mina ögon. Jag drar bort dom och vrider på huvudet. Justin. Jag ler och reser mig upp och gör en gest med handen att han ska sätta sig ner. Jag sätter mig ner i hans knä och kysser honom på munnen.
"Hur går det? Vinner du eller?" flinar han och jag nickar. 
"Nu fattar jag! Det är Justin som ligger bakom det, eller hur?" utbrister Kenny och dom andra instämmer.
"Vadå?" frågar Justin förvirrat och jag lägger armarna om honoms hals.
"Dom har svårt att fatta att jag är bäst och vinner över dom, så dom försöker intala sig själva att jag fuskar, och nu tror dom att du är min medhjälpare!" flinar jag och lutar huvudet mot honoms. 
"Ska du vara med igen eller?" säger Dan och ger mig en trött blick. Jag skakar på huvudet och han gör tummen upp.
"Bra, då kanske har vi andra en chans att vinna för en gångs skull" flinar han och jag skrattar bara åt honom.


(tog bara nån bild jag hitta, skit i tanten jämte haha)

Istället för att spela kortspel sitter jag och myser med Justin. Dom andra är så inne i spelet och fokuserar på att vinna så dom märker knappt att att jag och Justin är här. Vi kysser varandra och jag ser i ögonvrån att Pauly tittar på oss då och då men jag ignorerar det och fortsätter kyssa Justin passionerat. 
"Alltså, måste ni sitta och hångla mitt framför oss?" säger Alfredo och gör en äcklad min.
"Som om ni störs av det, ni är ju så desperata över att vinna så ni märker knappt om en naken man ställer sig på bordet och strippar" säger jag och Justin brister ut i skratt. 
Jag lutar huvudet mot Justin's axel och tittar på när dom spelar kortspel istället. Pauly slänger massa blickar hit och dit mot mig när jag tittar bort och om jag ska vara ärlig börjar det bli jobbigt att han sitter och glor när han tror att jag inte ser.

Love me or let me go - Chapter 48




"Men sluta!" skrattar jag och puttar till honom när han bara fortsätter att skvätta vatten på mig.
Han tittar på mig med ett busigt flin och för varje steg han tar backar jag och håller upp händerna för att skydda mig själv. Jag skriker till när han hoppar på mig och plötsligt är vi båda nere i vattnet. När vi kommer upp igen blänger jag på honom men kan inte låta bli att skratta när Justin plötsligt brister ut i ett gapskratt. Han lyfter upp mig i hans famn och går längre och längre ut.
"Justin sluta, släpp ner mig!" säger jag och sprattlar. Han skrattar och släpper ner mig men håller fortfarande fast mig.
"Om jag får en kyss" säger han och ler ett ängla leende. Jag närmar mig och kysser honom mjukt, men när jag förstår att han vill ha mer backar jag med ett retsamt flin på läpparna. 
"Not good enough" säger han och ler ett gulligt leende. Han ser så snygg ut när han är genomblöt så jag drog honom intill mig och han pressar sina läppar mot mina. Hans händer fattar tag i min midja och han trycker mig närmre. Hans hand glider ner mot min rumpa men jag tar hans hand och lägger tillbaka den på midjan och skrattar lågt mot honoms läppar. 
Jag avslutar kyssen och tittar i honoms nötbruna ögon. Jag pussar honom på kinden och går upp mot stranden. Jag vänder mig om och Justin står kvar och tittar på mig och biter sig i läppen.
"Kommer du eller?" säger jag och han skakar på huvudet som om han hamnat i en paralys och går mot mig. "Pervo" skrattar jag och slår han löst på armen. Han ler oskyldigt och vi går längst stranden med sammanflätande händer. Det var inte riktigt meningen att vi skulle bli såhär blöta, vi skulle bara doppa fötterna men såklart ska Justin lyckas blöta ner oss båda två.
"Ska vi dra hem? Kläderna verkar inte vilja torka" säger jag och kisar mot Justin eftersom solen lyser där bakom och känner på mina fuktiga kläder.
"Jadå" säger han och kysser mig på läpparna. Eftersom stranden bara ligger 5 minuter från våra hus så struntade vi i att ta bilen utan vi gick istället.

När vi är framme går Justin in till sig och jag till mig för att byta kläder. Jag tar på mig ett lila pösigt linne och ljusblåa jeansshorts och ett silvrigt halsband. Jag borstar igenom mitt hår och hör att någon öppnar dörren där nere. Jag lägger ner hårborsten och går ner för trappan och möts av Justin. Jag ler och kysser honom på munnen och går vidare in till köket med Justin bakom mig som sätter sig på en stol vid bordet. 
"Vad vill du göra?" frågar han samtidigt som jag letar i skåpen efter något gott men hittar inget.
"Ingen aning" säger jag och sätter mig ner på stolen framför honom.
"Vi kan gå och köpa glass kom" ler han och reser sig upp. Jag gör detsamma och går till hallen. Vi tar på oss våra skor och han fattar tag i min hand. Vi öppnar ytterdörren och låser efter oss för att sedan gå mot våran favorit glassbar vi alltid köper glass ifrån när vi är i ATL.


Love me or let me go - Chapter 47



Veckan har gått hur snabbt som helst, och vi har haft sjukt kul, men idag ska Demi åka igen, vilket är riktigt tråkigt. Vi har blivit så undebart bra vänner under veckan. Eftersom vi båda är så upptagna och reser runt i stort sett hela tiden så kommer vi inte ha så mycket tid att träffa varandra, men vi håller kontakten, och när vi får ledigt hälsar vi på varandra, och då ska även Carro följa med.
"Vi måste ses igen!" säger hon och kramar mig.
"Självklart!" ler jag och besvarar kramen. Vi kramar varandra hårt innan hon går till sin gate.
Jag vänder mig till Justin som lägger armen om mig. Vi går ut från flygplatsen med Kenny någon meter bakom oss. Vi sätter oss i bilen och Kenny kör till Justin's hus. Klockan var rätt mycket, den var nästan 10 på kvällen, och Justin skulle sova hos mig eftersom Ryan inte skulle vara hemma för han hade någon viktig jobbgrej han måste göra.
Kenny svänger in och stannar vid trottoaren.
"Ring om ni ska gå ut eller något" säger han och tittar allvarligt på oss. Jag har iallafall inga planer att gå utan honom med en risk att vi båda blir överfallna av fans.
"Vi lovar" ler jag och kliver ut bilen. Jag säger hejdå till Kenny och stänger bildörren och han kör iväg. Eftersom Justin redan har sina saker hos mig behöver han inte hämta något.
Vi går in i huset och tänder lamporna.
Vi sparkar av oss skorna och går upp till mitt rum. Justin kastar sig över min säng.
"Aaaaah, din säng är så skön" mumlar han och jag skrattar. Jag tar sats och hoppar på hans rygg så han ger ifrån sig ett högt stön.
"Badass" säger han och på något sätt fick han ner mig på rygg med honom över mig. Han böjer sig ner och trycker sina läppar mot mina. Hans läppar masserar mina och våra tungor möts försiktigt. På bara några minuter har han fått av sig både sina och mina kläder och ja, ni vet vad som hände.
Vi tar en dusch tillsammans efteråt och tar på oss sovkläder därefter eftersom klockan är mycket. Vi kryper ner under täcket tätt intill varandra och han lägger armarna om mig. Efter en stund somnar jag i hans famn.

Jag öppnar mina ögon långsamt och blinkar några gånger för att vänja mig vid ljuset som lyser in genom gardinerna. Jag vänder mig om försiktigt och studerar Justin's ansikte. Jag smeker hans kind lätt och bara njuter av hans värme och närhet. Efter ett par minuter orkar jag inte ligga kvar i sängen trots att tanken av att sitta och titta på Justin's vackra ansikte är frestande. Jag tar på mig andra kläder och borstar igenom mitt hår. Jag plattar det och struntar i sminket idag. Jag vrider på huvudet och tittar på Justin som fortfarande sover djupt innan jag går ner till vardagsrummet och sätter mig i soffan. Jag sätter på tvn och byter till MTV där dom visar Hard times of RJ Berger. Jag sitter med min blick fastklistrad mot tvn men när jag hör något knaka sliter jag blicken från tvn och innan jag hunnit reagera hoppar Justin fram och skriker så jag rycker till.


(haha tänk er att det är en soffa hon sitter i)

"Fan vad du skräms" säger jag och lägger handen över hjärtat. "Jag kan faktiskt få en hjärtattack" fortsätter jag och han skrattar och sätter sig ner i soffan jämte mig med en duns. Han lägger armen om mig och flätar in sina fingrar i mina. 
"Sorry" flinar han sarkastiskt och jag skrattar bara lite lätt. Jag kysser honom på munnen och låter mitt huvud vila mot hans axel.

:)

Va någon som sa att det börjar bli liite tråkigt för det inte händer något,
men flera tyckte att det skulle vara mer romantik, så jag tänkte ta en paus med dramat, men det kommer, i promise :3 Det kan inte vara drama HELA tiden, right? :) 
Kan avslöja att det kommer mycket  drama när dom kommer tillbaka på turnén iallafall ;3

Love me or let me go - Chapter 46

Den kvällen spenderade jag och Ryan hos Justin och Pattie, ioch såklart med Kenny som också var där och vi hade allmänt roligt och pratade om allt möjligt som poppade upp i våra hjärnor.



Jag går sömnigt ner för trappan och ut i köket. När jag ser vem som sitter på stolen framför Ryan och Justin blir jag helt chockad.
"DEMI!" säger jag glatt.
"Heeej Demi!" ler hon och vi skrattar över hur dumt det lät. Hon omfamnar mig i en kram och jag öppnar kylskåpet. 
"När kom du?" frågar jag och ställer ett juicepaket på bordet. 
"I morse, fick åka tidigare än planerat så aa" ler hon och jag nickar. 
"Vad ska vi göra idag då?" säger jag och sätter mig ner i Justin's knä. Han lägger armarna om min midja och jag häller upp juicen i mitt glas.
"Kan vi inte shoppa? Snälllaaaa?" säger Demi och ler. Justin suckar och utbyter en blick med Ryan.
"Ja! Har massor med plats i min garderob jag måste fylla" säger jag glatt och dricker en klunk juice.
"Skojar du?" utbrister Ryan, "Du har hela garderoben full!" säger han och jag himlar med ögonen.
"Inte tillräckligt" flinar jag och Demi skrattar högt. "Jag och Demi åker ner till stan då, så får ni hitta på nåt tråk hemma om ni inte vill följa med" ler jag och dom rycker på axlarna. Jag kysser Justin innan vi reser oss upp och går ut till hallen för att ta på oss våra skor.
"Fett snygg bil" ler jag och sätter mig i framsätet. "Well thank you" säger hon med en engelsk accent. Jag skrattar och Demi börjar köra mot stan. På vägen sätts Demi's låt Here we go again på radion, och eftersom jag kan den börjar båda två sjunga högt. 

Efter flera timmars shoppande tar vi äntligen en paus och sätter oss inne på McDonalds. Jag beställer en Big Mac och en cola, och Demi tar en McChicken och en sprite. 
"Så hur träffades du och Justin då?" undrar hon och tar en tugga av sin hamburgare.
"Mina föräldrar dog för några år sen, så jag fick bo hos min morbror som är Ryan Good, och eftersom jag dansar så fick jag vara med på Justin's turné, vi blev bästa vänner rätt fort och sen blev det mer liksom.." säger jag och hon nickar.
"Ledsen för det med dina föräldrar" säger hon bekymrat och jag svarar att det är lugnt. "Men Jasmine var ju på turnén när ni var tillsammans, och hon är ju Justins ex, är det inte svårt för er att vara sams?" säger hon och jag nickar.
"Haha, du ska bara veta vad hon höll på med.." suckar jag och tar en tugga av min hamburgare.
"Vadå? Vad gjorde hon?" frågar Demi nyfiket.
"Hon utnyttjade Justin för att bli känd och var otrogen mot honom" suckar jag. Jag berättar hela historien för henne, om hur hon visste att jag gillade Justin, att hon hotade mig & gjorde allt för att göra mig avundsjuk, att hon sa att hon inte kan låta mig förstöra deras förhållande nu när hon blivit så känd, att hon kastade en dricka över mig, att hon kallade mig hora så jag slog till henne och att hon då hade sprungit hem till Justin och fejkgråtit och sagt att jag gick på henne för att jag var avundsjuk på henne, att jag hörde henne prata med någon i telefon och kallade personen loverboy, att jag berättade allt för Justin men han trodde inte på mig till 100%, men sen hittade vi henne strulandes med någon kille på kvällen så han förstog att jag hade talat sanning hela tiden. Och den kvällen kysste han mig. 
"Vilken bitch! Fyfan. Det måste varit svårt för dig" säger hon och rynkar ihop ögonbrynen.
"You have no idea" säger jag och skrattar till, "Men det var ju värst för Justin dock, han älskade henne men allt hon gjorde var att såra honom" säger jag och stoppar in sista biten av hamburgaren i munnen.
"Jag trodde Jasmine var en jättehärlig tjej, så fel jag hade" säger hon och gör en äcklad grimase. Jag skrattar och nickar. 
"Men han måste väl fattat något?" undrar hon och jag skakar på huvudet.
"Hon matade in en hel del lögner i honoms huvud, så han började tro på henne.." 
"Ska vi dra?" säger jag och hon nickar. "Yep" Vi slänger våra brickor och tar med oss drickorna som vi inte är klara med ut. Vi tar på oss våra solglasögon och går mot parkeringen.




vad har hänt med kommentarerna förresten? ):
Det är ju dom som peppar mig att skriva!

Svar på tal

Fick en fråga om Demi bor hos Ryan, och ja, jag skrev det i början att hennes föräldrar har dött så hon bor hos sin morbror som är Ryan Good ;)

Love me or let me go - Chapter 45


"Yaaaay! Vi är framme!" ler jag och tittar ut genom fönstret. Jag var så glad över att äntligen vara hemma igen. Det var ett tag sen.
Kenny parkerar bilen i Justin's garage och vänder sig mot oss. Han himlar med ögonen när han ser att Ryan och Justin har somnat.
"Vill du väcka dom?" flinar han busigt och jag nickar.
"I'd love to" skrattar jag och knäpper upp bältet. Jag lutar mig mot dom och skriker högt i deras öra så dom bokstavligen flyger upp i taket. Jag, Kenny och Pattie börjar gapskratta av hur deras skrämda ansiktsuttryck men dom bara blängde på oss. Kenny highfivar mig och hoppar ur bilen. Till min för våning var det inga paparazzis här, bara ett par ynka fans med Justin Bieber-tröjor och honoms skivor i handen. Justin fixar till sitt ruffsiga hår som enligt mig såg skitsexigt ut och kliver ur bilen. Han hälsar vänligt på tjejerna och signerar deras skivor och tar även en bild. 
Jag och Ryan tar ut våra väskor ur bagaget. Vi säger hejdå till Pattie och Kenny och jag kysser Justin hejdå. Jag och Ryan börjar gå mot vårat hus som bara ligger några hus bort från Justins. När vi äntligen kommit innanför dörren och stängt den släpper vi allting vi har och glider ner mot väggen ner till golvet.
"Home sweet home" mumlar Ryan och stänger ögonen.
"Fett skönt att vara hemma" ler jag och reser mig upp. Jag går upp på mitt rum med väskorna och börjar packa upp kläderna i min stora walk-in-closet. När jag packat upp allt tar jag fram min laptop och twittrar "Good 2 be back in ATL!". Jag slänger mig i min mjuka säng som har luggit orörd i flera veckor och blundar. Jag måste ha somnat för när jag vaknar är det kolsvart ute. Jag tar upp min mobil och tittar klockan - 20:31. Jag har 3 sms från Justin och ett missat samtal från Ryan. 
"Baby, koooooom!" "Demi svara :(<3" "Ryan sa att du sov hehe, kom över när du ser detta, om du inte vaknar allt försent, Ryan är här också, puss<3" Jag låser mobilen och reser mig upp. Jag tittar mig i spegeln och skrattar till av mitt utseende. Håret stog åt alla håll och jag var lite svart under ögonen från sminket som kletat ut sig medans jag sovit. 
Jag går in på badrummet och tvättar av mitt ansikte med kallt vatten. Jag drar av mig kläderna och tar på mig blåa shorts och en vit/blå randig tröja. Jag tvättar bort mitt smink, jag ska ändå bara till Justin så jag behöver inte sminka mig. Jag lägger ner mobilen i fickan och springer ner för trappan. Jag knyter mina converse och går mot Justin's hus. Eftersom dörren är öppen kliver jag bara in och stänger dörren efter mig. Jag sparkar av mig mina converse och ställer dom på skohyllan innan jag ut till vardagsrummet där jag hör rösterna ifrån. Justin sitter med ryggen mot mig så jag tar chansen. Jag böjer mig ner och skriker högt i honoms öra så han nästan trillar av soffan. Jag skrattar och går och sätter mig i honoms knä. 
"Vilket trevligt sätt att hälsa på" säger han och spelar sur men jag ser hur det drar i mungiporna på honom.
"Jag vet baby" säger jag och kysser honom. Den kvällen spenderade jag och Ryan hos Justin och Pattie, ioch såklart med Kenny som också var där och vi hade allmänt roligt och pratade om allt möjligt som poppade upp i våra hjärnor. 


Love me or let me go - Chapter 44

2 månader senare
Det har nu gått ännu 2 månader och vi ska äntligen få lite ledigt. Vi ska vara lediga i 2 veckor, det kan komma upp någon liten intervjuv men inga konserter eller sådant. Eftersom Justin bor så nära mig ska vi bara stanna i Atlanta och ta det lugnt. Angående Jasmine så är hon inte ens med på turnén längre. Hon hade tydligen brytit sig in i Justin's hotellrum för att lämna sina trosor där för att få mig att tro att Justin varit otrogen, men vi kom på henne och efter att ha berättat för Scooter om hela historien från början blev hon hemskickad. Så just är inte Overboard med på listan. Jag har träffat Demi (Lovato) flera gånger sen galan och jag, hon och Carro har blivit jättebra vänner. Demi ska komma och vara hos mig ett tag eftersom hon har ledigt från jobbet ett tag. Carro ska bara vara hemma med sin familj och sin pojkvän Pontus, så henne ser jag igen när turnén fortsätter.

Jag, Ryan, Justin, Kenny och Pattie satt i flygplanet på väg till Atlanta nu iallafall och alla har däckat förutom jag. Jag har mina hörlurar inpluggade in öronen och lyssnar på Chris Browns låt Beg for it. Jag tittar ut genom fönstret och suckar lätt. Det är 2 timmar kvar och jag är så otroligt uttråkad. Dom andra är så tråkiga att flyga med, dom somnar liksom direkt.
Jag tar upp min laptop jag har med mig och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och blir chockad över hur mycket mina followers har ökat med. Jag har lite mer än 9 miljoner. Helt sjukt. Jag följer tillbaka några och tittar mina mentions. Jag känner hur det sticker till i magen när jag läser vad som står. "If u hurt Justin i'll kill you", "youre so ugly, what the hell were Justin thinking?!?", "Okey beliebers, im gonna kill that bitch demi santiago for stealing my man, who's with me?" "I WANT YOU DEAD, BITCH", "Youre just using him to be more famous!" 
Jag biter mig hårt i läppen för att inte börja gråta trots att tårarna bränner bakom ögonlocken. Men det finns även folk som är glada för mig och Justin, och det är skönt att veta att inte alla hatar mig och vill se mig död.
Jag går in på min egna sida och skriver "Guys, please stop the hate, u have to understand that i love Justin and i'll never hurt him and i could never use him for fame. never" och "im not gonna take him from u, he love his beliebers and always will, and ill always be grateful to u for helping him get this far" Mer fick inte plats så jag skriver en till, "Just wanted u to know that im not with Justin to hurt any of his fans"
Jag tittar mina mentions igen och ser att många har frågor. Jag skriver en tweet om att dom kan fråga mig något så svarar jag ärligt. 
"What's Justin doing?" skriver någon och jag svarar "He fell asleep as soon as the plane took off, he's really tired :/" Någon frågar om jag kan ta ett kort på honom så jag tar en bild på honom och lägger in. Jag svarar på ett par till men ignorerar vissa olämpliga frågor. 
Jag loggar ut och stänger locket på laptopen och lutar mig bakåt. Jag vrider på huvudet och tittar på Justin som sover djupt. Efter någon timme öppnar han ögonen och gäspar stort.
"Äntligen vaknar du!" säger jag och han sträcker på sig.
"Hur länge har du varit vaken?" frågar han och lägger min hand i honoms knä.
"Hela resan" flinar jag samtidigt som han leker med mina fingrar. "Ni är verkligen inte roliga att flyga med ska jag säga dig, ni somnar direkt" säger jag och han ler. 
"Vad har du haft för dig då?" frågar han och jag rycker på axlarna.
"Twitter" säger jag och han rynkar ihop ögonbrynen.
"Skrev fansen något till dig?" frågar han bekymrat. Jag nickar och han suckar.
"Justin, det är lugnt" säger jag och ler lite. 
"Får jag låna din dator lite?" frågar han och jag nickar. Han tar upp den i knät och loggar in på twitter. Han går in på min sida och när han läser mina tweets om honom ler han. 
"Vafan" utbrister han när han öppnar upp bilden på honom jag lagt in. Jag flinar åt honom.
"Vadåååå? Jag lyder bara dina fans" flinar jag oskyldigt och han petar till mig i magen så jag ger ifrån mig ett skrik som får Ryan bredvid mig att snarka till. Jag skrattar till och lutar mitt huvud mot Justin's axel.

Love me or let me go - Chapter 43


"Du är så jävla vacker" säger Justin återigen och jag skrattar till samtidigt som jag himlar med ögonen.
"Du har sagt det 100 gånger nu och det är fortfarande du som är vackrast" säger jag och han fnyser högt. 
"Nepp, du är vackrast" säger han och jag suckar.
"Båda är vackra" säger jag och han ler stolt. 
"Fast jag är inte vacker, jag är het" säger han och jag ger ifrån mig ett högt skratt och instämmer. "Absolut" 
Bilen stannar och jag känner hur blixtrarna går rakt igenom dom tonade bilrutorna.
Det är dags, och jag känner hur nervösiteten kommer krypandes.
"Redo?" ler han och kysser mina läppar mjukt. Jag nickar och han öppnar bildörren. Han kliver ut ur bilen och sträcker ut handen med ett leende. Jag tar den och kliver ut ur bilen och paparazzisarna knäpper kort som aldrig förr. Justin lägger armen runt min midja och vi går ut på röda mattorna samtidigt som alla paparazzis skriker från alla håll. Om jag ska vara ärlig så tycker jag det är väldigt obekvämt att stå framför fullvuxna gubbar som tar kort på mig, lite creepy faktiskt, men så länge Justin är vid min sida så känner jag mig trygg.
Vi posar på röda mattan och hör hur några skriker "Kan vi få se en kyss?!". Justin slänger en blick åt mig och innan jag hann reagera har våra läppar mötts i en mjuk kyss och blixtrarna blir helt crazy. 

Kvällen blev verkligen lyckad. Vi hade jättekul och jag fick träffa en hel del nya människor som Chris Brown, Drake, Kim Kardashian, Miley Cyrus, Demi Lovato och en massa mer. Justin har redan träffat dom så han presenterade mig för dom. Jag och Demi Lovato pratade en hel del och jag kände direkt att vi skulle bli bra kompisar. Vi hade samma humor och hade bara allmänt kul. Lite komiskt att vi har samma namn också. Hur som helst bytte vi nummer och hon lovade att vi skulle ses någon dag när hon har tid. Carro och resten av crewet hade kommit lite senare och vi alla hade roligt tillsammans. Jasmine hade inte kommit, hon var tydligen sjuk eller något, vilket jag var glad för. Om hon skulle kommit skulle kvällen blivit helt annorlunda och inte alls lika rolig, jag är säker på att hon skulle hitta på något dumt.

JUSTINS PERSPEKTIV
Just nu ligger jag i mitt och Demi's hotellrum med Demi inlindrad i min famn och myser samtidigt som vi tittar på en film. Vi bytte om till mer bekväma kläder när vi kom hem igen, så jag satte på mig mjukisbyxor och struntade i tröjan eftersom jag vet att Demi gillar det. Hennes fingrar trippar över min mage och jag ryser av hennes beröring. Efter en stund känner jag hur hennes andetag blir tyngre och jämnare. Jag böjer ner huvudet och ser att hon har somnat. Så gullig. Motvilligt reser jag mig upp långsamt och försiktigt för att inte väcka henne och lägger täcket över hennes kropp. Jag stänger av tvn och kryper ner under täcker jämte henne. Jag kysser hennes kind nätt och lägger min arm runt henne. Jag andas in hennes doft och lyssnar på hennes jämna andetag. Efter en stund somnar jag också.

 


Love me or let me go - Chapter 42

"Det är okej denna gången, vi kör igenom Somebody to love. Och igen!" säger hon och vänder sig om mot den stora heltäcksspegeln. Jag intar position och låter kroppen röra sig till musiken.


JUSTINS PERSPEKTIV

Jag ligger på mage i sängen och tittar på tv samtidigt som Demi sitter på min rygg och leker med mitt hår. Idag skulle vi till en gala, tillsammans. Jasmine ska också gå, men vi ska försöka ignorera henne om hon skulle prata med oss eller något, vi ska inte låta henne förstöra. Klockan var runt 4 och det var typ 2 timmar kvar tills vi skulle åka. 
"Nervös inför ikväll?" frågar jag samtidigt som jag reser mig upp så hon flyger ner i sängen.
"Meh!" klagar hon men jag bara flinar åt henne. Jag lägger mig ner på rygg i sängen och hon kryper upp och sätter sig på min mage.
"Måste du sitta på mig hela tiden?" säger jag och skrattar till.
"Självklart" flinar hon och lägger mitt ansikte mellan sina händer. Hon sitter och stirrar på mig och jag tittar frågandes på henne.
"Vad?" undrar jag och hon sliter blicken från mitt ansikte. Hon ler lite och biter sig i läppen. "Stum?" 
"Yes, stum av din snygghet" flinar hon och böjer sig ner för att pressa sina läppar mot mina. Vi kysser varandra passionerat men avbryts av att det knackar på dörren. Demi tittar upp mot dörren och ropar "Kom in". Dörren öppnas och in kommer Ryan. 
"Sorry att störa er lovebirds, men vi måste börja göra iordning er om ni inte vill gå sådär till galan" säger han menat mot våra kläder som består av mjukisbyxor och t-shirtar.
Jag skrattar och kliver av Justin och reser mig upp.
"Jenny är redo för dig i rummet bredvid" ler han och inte förrens nu märker jag att han hade en kosym i handen, men man såg inte mycket för det var plast runtom. 
"Make me proud Ryman" säger jag och klappar han lätt på axeln innan jag går mot dörren.
"Always" flinar han och jag stänger dörren. Jag går in till det andra hotellrummet och möts av Carin, Pattie och Jenny. Jenny är en stylist precis som Ryan och kommer hjälpa mig med håret, sminket och klänningen. Jag antar att Pattie och Carin också ska hjälpa till.
Jag sätter mig i den svarta stolen framför spegeln och snurrar den så jag är vänd mot dom.
"Får jag se klänningen?" frågar jag ivrigt och dom skrattar till.
"Du kommer älska den!" säger Carin och dom andra instämmer. Jenny kommer med en röd lång urringad klänning med ett rött band vid midjan. Jag ler stort och beundrar den.
"I love it!" ler jag. "Ska jag ta på mig den nu?" frågar jag och Jenny nickar och räcker mig klänningen.
"Det är väl bäst, så inte sminket och håret blir förstört när du tar på det" säger hon och jag nickar. Jag låser in mig på badrummet och tar av mig kläderna. Jag sätter på klänningen och jag tittar mig snabbt i spegeln innan jag går ut till dom andra igen.
"Den är som gjord för dig!" ler Pattie stort och jag tackar. Jag sätter mig i stolen och Carin och Pattie lägger fram massa smink och hårgrejer på bordet framför mig. Jenny börjar med håret och sminket därefter. Efter någon timme är hon klar och jag går till heltäcksspegeln och granskar mig själv. Jag är helt stum. Klänningen satt verkligen snyggt på mig, håret var uppsatt i någon sorts bulle där bak och luggen låg framme i lockar. Sminket bestod av maskara, lite kajal och rött läppstift. Jag ler mot min egna spegelbild och ser hur dom andra ler mot mig i spegeln. Jag är vacker.

Love me or let me go - Chapter 41

Jag sträcker ut handen och Justin fattar tag i den och reser sig upp. Vi ignorerar alla paparazzis som förföljer oss och går och pratar och skrattar hand i hand som vanligt.



Så fort jag stängt dörren och låst efter mig kastar sig Justin över mig och börjar kyssa mig. Hans tunga glider in i min mun och jag känner honoms varma anderdräckt. Vi går till sängen utan att avbryta. Jag sätter mina händer om hans nacke och han håller sin ena hand på min rygg och den andra på mitt lår. Jag lutar mig bakåt och nu ligger han över mig. Jag drar av honoms tröja och snart är både min tröja och mina shorts av också. Han kysser min hals och jag börjar andas tungt. Jag kan känna genom hans byxorna att han var hård. Jag knäpper upp hans byxorna och han drar av sig dom. Jag känner hur hans hand smeker mitt lår och går längre och längre upp. När han är framme vid troskanten tar han tag i dom och drar långsamt ner dom. Han lägger sig över mig igen och vi kysser varandra passionerat. Jag tar handen innanför hans kalsonger och jag hör hur han stönar till lätt i mitt öra och jag drar av hans kalsonger. Jag känner hur han kommer in i mig och båda två börjar andas tungt.
*


Jag vaknar nästa morgon av att jag fick ett sms. Jag sneglar åt Justin's håll och ser att han fortfarande sover. Jag tar min mobil och blinkar några gånger för att vänja mig vid ljuset. På skärmen stod det "Ryman", från Ryan då alltså.
"Dansträningen har flyttats till 09:30, sen tänkte jag bara säga att du och Justin ska på Oscars Awards senare vid 17:00 om han inte nämnt det, det skulle inte förvåna mig dock, han är glömsk den killen. Hur som helst, gör dig klar så ses vi i danssalen, cya sis!"
Jag skrattar till lite tyst och svarar "Cya there" för jag orkar inte skriva något mer med mina sömniga fingrar som är helt stela på morgonen. Jag tittar på klockan och spärrar upp ögonen när den visar 09:00.
Herregud, kunde han inte smsat mig lite tidigare?
Jag reser mig snabbt ur sängen men tillräckligt försiktigt för att inte väcka Justin. Jag låser in mig i badrummet och tar en snabbdusch. Jag sätter på mig leopardmönstrade underkläder, svarta mjukisshorts och en svart t-shirt.
Jag fönar håret snabbt och låter det självtorka. Jag borstar håret och kletar på lite maskara på ögonfransarna och till sist borstar jag tänderna. Jag går ut ur badrummet och går till min mobil för att kolla klockan, 09:23. 
"Vad gör du?" skrattar Justin hest plötsligt vilket får mig att rycka till.
"Shit, visste inte att du var vaken. Jag måste till dansträningen, dom ändrade tiden!" säger jag stressat och tar min väska.
"Jag kan skjutsa dig" erbjuder han sig och tänker precis resa sig upp men jag puttar ner honom igen.
"Jag klarar mig, somna om du" ler jag och kysser honom snabbt på munnen och ropar "Ses senare, love you!" innan jag stänger dörren och rusar ner till lobbyn och ut genom utgången. Jag sätter mig i en taxi och säger snabbt vart jag ska och ber chauffören skynda på lite. Eftersom det inte fanns någon lokal i detta hotellet fick vi använda den andra närmsta lokalen som låg ungefär 8 minuter härifrån. Det brukar inte hända så mycket om man kommer försent, men min danslärare Janina hatar det. 

Jag snubblar in genom dörren och blickarna vänds mot mig. Janina blänger lite på mig och följer mig med blicken medans jag ställer mig bredvid Carro.
"Förlåt Janina" ursäktar jag och hon nickar smått, men jag kan se en glimt av irritation i hennes ögon.
"Det är okej denna gången, vi kör igenom Somebody to love. Och igen!" säger hon och vänder sig om mot den stora heltäcksspegeln. Jag intar position och låter kroppen röra sig till musiken.

ojojoj, vad händer här då?!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0