Love me or let me go - Chapter 22
Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.
"Har du ljugit för mig?" frågar han och tittar djupt in i mina ögon.
"Va?" säger jag förvirrat och sätter mig ner i soffan jämte honom.
"Du gillar mig, eller hur?" säger han och jag nickar långsamt.
"Så hur vet jag att du inte ljög ihop den där historien för att få mig att vända mig mot Jasmine så att du har en större chans att få mig och inte hon?" säger han och tittar ner i sitt knä.
"Justin?! Har Jasmine sagt det där?" säger jag och reser mig upp och han nickar smått.
"Jag vet ju att du gillar mig, och du kanske ljög för att få mig på din sida" mumlar han.

"Seriöst Justin?! Hur fan kan du ens tro något sånt om mig? Jag är din bästa vän, jag skulle ALDRIG göra något sånt, jag skulle aldrig göra något för att såra dig. Jag sa sanningen till dig förut, varför är det så svårt för dig att tro på mig?! Det är fan Jasmine du borde snacka med, inte mig!" säger jag upprört och känner hur en tår rinner ner för min kind.
"För det är svårt att tro att Jasmine har varit otrogen mot mig, eller utnyttjar mig, hon är inte sån när hon är med mig. Du känner henne inte som jag gör" säger han och suckar.
"Och jag då?! Är det så jävla lätt för dig att tro att jag skulle ljuga för dig?! Jag skulle aldrig göra så mot någon jag älskar så jävla mycket. Jag såg själv hur ledsen du blev när jag berättade, jag skulle ALDRIG göra något för att göra dig ledsen med mening, speciellt inte ljuga.
Fattar inte hur du kan tro på henne mer än din egna bästa vän sen år tillbaka. Trodde jag betydde mer för dig" säger jag och rusar ut genom dörren innan han hunnit säga något. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag springer in i vårat egna hotellrum.
Jag ser att Jasmine ligger i MIN säng och tittar på tv. Jag går snabbt fram till henne och ställer mig framför henne så hon inte ser tvn.
"STICK, JAG VILL INTE HA DIN ÄCKLIGA KROPP I MIN SÄNG!" skriker jag och drar ner henne från sängen.
"Men ta det lugnt din jävla hora! Räcker det inte med att du har förstört mitt och Justins förhållande och min chans att bli världsberömd? Och du kallar mig självisk.." säger hon och går in i sitt rum och stänger dörren efter sig.
Jag sätter mig ner i sängen och andas häftigt. Jag är bara så arg, och speciellt sårad.
Justin och jag har varit bästa vänner i nästan 3 år, och ändå tror han på Jasmine mer än mig, när jag suttit och berättat för honom att hon utnyttjar honom, och är otrogen, men han vill inte lyssna. Han vill inte tro på det dåliga, även om det är sant. Och det värsta av allt är att han blir arg på mig, inte Jasmine, när det är hon som har gjort fel.
Allt jag gör är att bry mig om Justin. Allt är Jasmines fel. Allt. Hon är skälet till att min och Justin vänskap nästan är förstörd, hon är skälet till att Justin mår dåligt, hon är skälet till allt som har hänt, och jag hatar henne bara mer för det.
Hon har fått Justin, världens finaste, underbaraste, snällaste, roligaste, bästa kille att vända sig mot mig. Hon har hjärntvättat honom med sina jävla lögner.
Allt detta för att Jasmine ska få sin vilja genom. Hon bryr sig inte om Justin eller honoms känslor, hon bryr sig endast om sig själv, ingen annan. Hon bara sårar folket omkring henne, och jag är jävligt trött på det.
Detta måste få ett stopp. Jag måste bevisa för Justin att jag talar sanning.

"Har du ljugit för mig?" frågar han och tittar djupt in i mina ögon.
"Va?" säger jag förvirrat och sätter mig ner i soffan jämte honom.
"Du gillar mig, eller hur?" säger han och jag nickar långsamt.
"Så hur vet jag att du inte ljög ihop den där historien för att få mig att vända mig mot Jasmine så att du har en större chans att få mig och inte hon?" säger han och tittar ner i sitt knä.
"Justin?! Har Jasmine sagt det där?" säger jag och reser mig upp och han nickar smått.
"Jag vet ju att du gillar mig, och du kanske ljög för att få mig på din sida" mumlar han.

"Seriöst Justin?! Hur fan kan du ens tro något sånt om mig? Jag är din bästa vän, jag skulle ALDRIG göra något sånt, jag skulle aldrig göra något för att såra dig. Jag sa sanningen till dig förut, varför är det så svårt för dig att tro på mig?! Det är fan Jasmine du borde snacka med, inte mig!" säger jag upprört och känner hur en tår rinner ner för min kind.
"För det är svårt att tro att Jasmine har varit otrogen mot mig, eller utnyttjar mig, hon är inte sån när hon är med mig. Du känner henne inte som jag gör" säger han och suckar.
"Och jag då?! Är det så jävla lätt för dig att tro att jag skulle ljuga för dig?! Jag skulle aldrig göra så mot någon jag älskar så jävla mycket. Jag såg själv hur ledsen du blev när jag berättade, jag skulle ALDRIG göra något för att göra dig ledsen med mening, speciellt inte ljuga.
Fattar inte hur du kan tro på henne mer än din egna bästa vän sen år tillbaka. Trodde jag betydde mer för dig" säger jag och rusar ut genom dörren innan han hunnit säga något. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag springer in i vårat egna hotellrum.
Jag ser att Jasmine ligger i MIN säng och tittar på tv. Jag går snabbt fram till henne och ställer mig framför henne så hon inte ser tvn.
"STICK, JAG VILL INTE HA DIN ÄCKLIGA KROPP I MIN SÄNG!" skriker jag och drar ner henne från sängen.
"Men ta det lugnt din jävla hora! Räcker det inte med att du har förstört mitt och Justins förhållande och min chans att bli världsberömd? Och du kallar mig självisk.." säger hon och går in i sitt rum och stänger dörren efter sig.
Jag sätter mig ner i sängen och andas häftigt. Jag är bara så arg, och speciellt sårad.
Justin och jag har varit bästa vänner i nästan 3 år, och ändå tror han på Jasmine mer än mig, när jag suttit och berättat för honom att hon utnyttjar honom, och är otrogen, men han vill inte lyssna. Han vill inte tro på det dåliga, även om det är sant. Och det värsta av allt är att han blir arg på mig, inte Jasmine, när det är hon som har gjort fel.
Allt jag gör är att bry mig om Justin. Allt är Jasmines fel. Allt. Hon är skälet till att min och Justin vänskap nästan är förstörd, hon är skälet till att Justin mår dåligt, hon är skälet till allt som har hänt, och jag hatar henne bara mer för det.
Hon har fått Justin, världens finaste, underbaraste, snällaste, roligaste, bästa kille att vända sig mot mig. Hon har hjärntvättat honom med sina jävla lögner.
Allt detta för att Jasmine ska få sin vilja genom. Hon bryr sig inte om Justin eller honoms känslor, hon bryr sig endast om sig själv, ingen annan. Hon bara sårar folket omkring henne, och jag är jävligt trött på det.
Detta måste få ett stopp. Jag måste bevisa för Justin att jag talar sanning.

Love me or let me go - Chapter 21
Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.
(Vi låtsas att det är i flygplanet hehe)

PÅ FLYGPLANET PÅ VÄG TILL LONDON - JUSTINS PERSPEKTIV
Jag sneglar lite åt Demi's håll. Hon lutar sig mot sätet och stirrar in i sätet framför henne med hörlurar i öronen. Carro har däckat jämte henne, Kenny och mamma som sitter bredvid mig har också somnat.
"Psst" säger någon plötsligt bakom mig. Jag vrider på huvudet och får syn på Jasmines huvud sticka ut genom sätet. Jag suckar högt.
"Vad?" frågar jag ointressert.
"Det Demi har sagt till dig är inte sant Justin. Fattar du inte vad hon har gjort? Hon gillar dig, så hon ljög ihop en historia för att få dig vända dig emot mig så att hon kan få dig istället för mig. Jag älskar dig Justin, och innerst inne vet jag att du fortfarande älskar mig" säger hon och ler svagt.
Hon kanske har rätt? Demi har ljugit, jag vet ju att hon gillar mig. Men samtidigt vet jag att Demi aldrig skulle ljuga för mig, hon är inte sån. Hon är min bästa vän och jag känner henne väl för att veta att hon aldrig skulle göra så. Eller..?
Men Jasmine är inte heller personen som ljuger. Efter tiden jag har varit ensam med henne så verkar hon inte alls vara den personen. Åååh, vem fan ska jag tro på? Allt är bara för svårt. Om det Demi sa till mig är sant vill jag aldrig mer prata med Jasmine.
"Jag måste få tänka" mumlar jag och pluggar in hörlurar i öronen. Jag sätter på Find your love av Drake och lutar mig bakåt.
*
FRAMME I LONDON - DEMI'S PERSPEKTIV
(Vi låtsas att det är i flygplanet hehe)

PÅ FLYGPLANET PÅ VÄG TILL LONDON - JUSTINS PERSPEKTIV
Jag sneglar lite åt Demi's håll. Hon lutar sig mot sätet och stirrar in i sätet framför henne med hörlurar i öronen. Carro har däckat jämte henne, Kenny och mamma som sitter bredvid mig har också somnat.
"Psst" säger någon plötsligt bakom mig. Jag vrider på huvudet och får syn på Jasmines huvud sticka ut genom sätet. Jag suckar högt.
"Vad?" frågar jag ointressert.
"Det Demi har sagt till dig är inte sant Justin. Fattar du inte vad hon har gjort? Hon gillar dig, så hon ljög ihop en historia för att få dig vända dig emot mig så att hon kan få dig istället för mig. Jag älskar dig Justin, och innerst inne vet jag att du fortfarande älskar mig" säger hon och ler svagt.
Hon kanske har rätt? Demi har ljugit, jag vet ju att hon gillar mig. Men samtidigt vet jag att Demi aldrig skulle ljuga för mig, hon är inte sån. Hon är min bästa vän och jag känner henne väl för att veta att hon aldrig skulle göra så. Eller..?
Men Jasmine är inte heller personen som ljuger. Efter tiden jag har varit ensam med henne så verkar hon inte alls vara den personen. Åååh, vem fan ska jag tro på? Allt är bara för svårt. Om det Demi sa till mig är sant vill jag aldrig mer prata med Jasmine.
"Jag måste få tänka" mumlar jag och pluggar in hörlurar i öronen. Jag sätter på Find your love av Drake och lutar mig bakåt.
*
FRAMME I LONDON - DEMI'S PERSPEKTIV
Vi kliver in i den stora lobbyn och checkar in. Eftersom ingen vet vad som har hänt med Jasmine så har Scooter sagt att jag, Carro och Jasmine ska dela rum, för han tror att vi tjejer skulle ha kul tillsammans. Justin delar med Alfredo, Dan och några killar från danscrewet. Vi går in i våra hotellrum och jag och Carro paxar dom 2 största dubbelsängarna och Jasmine får en mindre säng i ett rum jämte. Hon suckar högt och går in i rummet och smäller igen dörren efter sig. Jag och Carro skrattar lite och sätter oss i sängen och sätter på tvn. Vi byter till MTV där en massa musikvideos är på. En låt som jag inte vet namnet på sätts på och jag och Carro tar fjärrkontrollen och låtsas att det är en mick och hoppar runt och sjunger högt. Vi dansar helt galet och skrattar och jag höjer ljudet. Jasmine får säkert damp nu, men det skiter jag i. Jag gör en dansrörelse och då får jag syn på Justin stå i dörröppningen och med ett litet leende på läpparna.. Men när han ser att jag tittar slutar han le och blir genast seriös. Jag sänker ljudet på musiken och möter hans blick.
"Demi, kan du komma lite?" säger han och går ut genom dörren. Jag rycker på axlarna och följer med honom ut. Han går in i sitt hotellrum och jag följer efter. Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.

"Demi, kan du komma lite?" säger han och går ut genom dörren. Jag rycker på axlarna och följer med honom ut. Han går in i sitt hotellrum och jag följer efter. Han låser dörren och sätter sig ner i soffan.
"Ville du något speciellt?" undrar jag.
"Ehm, ja. Och jag vill att du säger sanningen hur ont det än gör för mig" säger han och jag känner nervösiteten komma krypandes.

Love me or let me go - Chapter 20
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"

Innan Jasmine har hunnit svara knackar det på dörren och Ryan sticker in huvudet.
"Vi åker till flygplatsen om en timme, get ready" flinar han.
"Got it Ryman" ler jag och han stänger dörren. Jag vänder mig om till Justin som tittar på Jasmine med tårfyllda ögon.
"Hur kunde du Jasmine?" säger han besviket och lägger armarna i kors.
"Vad har hon sagt till dig?" muttrar Jasmine och blänger på mig.
"Jag berättade allt Jasmine, att du utnyttjar honom, har hotat mig, och är otrogen" säger jag och sätter mig ner i soffan.
"Va?! Justin, säg inte att du tror på henne?" utbrister Jasmine och Justin rycker på axlarna med en suck.
"Jag vet inte vad och vem jag ska tro på" säger han och sätter sig ner i soffan en liten bit från mig.
"Du ska tro på mig, din egna flickvän!" säger Jasmine ilsket och sätter sig ner med en duns mellan oss.
Justin vrider på huvudet för att möta min blick. En tår rinner ner för hans kind. Han ser sorgset på mig och känner hur mina egna ögon blir tårfyllda av att se på honom såhär ledsen. Han reser sig upp och låser in sig på badrummet.
"Fattar du vad du har gjort Jasmine?" säger jag och suckar högt.
"Nej, fattar du vad DU har gjort? Du har förstårt vårat förhållande din bitch" muttrar hon.
"Du har sårat honom starkt, fattar du inte att han gillade dig? Och du har bara utnyttjat honom och dessutom varit otrogen mot honom. Hur kan du ens leva med dig själv? Hjärtlösa bitch" säger jag och hon fnyser åt mig. Jag går till badrumsdörren och knackar.
"Justin, det är jag, snälla släpp in mig" säger jag och rycker lite i handtaget. "Jag vill bara prata" mumlar jag.
Inget svar. Jag suckar och lägger mig ner i min säng och tar upp min laptop. Jag loggar in på twitter och går in på Justins sida. Jag ser att han har twittrat för bara några minuter sen.
"It was all a lie for u" och "How could u do this to me?". Jag tar upp min mobil och smsar Carro att hon ska komma, jag vet faktiskt inte var hon är just nu. Jag går in på min sida och twittrar "Love u more than anything in the world & im here 4 u" och loggar ut. Jag går till min väska och packar ner mina kläder, smink, plattång och allt annat jag har med mig. När jag är klar kommer Carro, och inte förräns då märkte jag att Jasmine inte längre var i rummet.
"Hej! Har du packat?" frågar hon och jag nickar. "Var är Justin?"
"På badrummet. Jag berättade allt om Jasmine för honom och han är rätt upprörd" säger jag och suckar.
"Stötte på Jasmine där nere, om blickar kunde döda alltså" säger Carro.
"Hon har varit otrogen mot Justin" mumlar jag och lägger ner laptopen i min väska.
"Va?!" utbrister Carro chockat och sätter sig ner i sin säng. Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.


Innan Jasmine har hunnit svara knackar det på dörren och Ryan sticker in huvudet.
"Vi åker till flygplatsen om en timme, get ready" flinar han.
"Got it Ryman" ler jag och han stänger dörren. Jag vänder mig om till Justin som tittar på Jasmine med tårfyllda ögon.
"Hur kunde du Jasmine?" säger han besviket och lägger armarna i kors.
"Vad har hon sagt till dig?" muttrar Jasmine och blänger på mig.
"Jag berättade allt Jasmine, att du utnyttjar honom, har hotat mig, och är otrogen" säger jag och sätter mig ner i soffan.
"Va?! Justin, säg inte att du tror på henne?" utbrister Jasmine och Justin rycker på axlarna med en suck.
"Jag vet inte vad och vem jag ska tro på" säger han och sätter sig ner i soffan en liten bit från mig.
"Du ska tro på mig, din egna flickvän!" säger Jasmine ilsket och sätter sig ner med en duns mellan oss.
Justin vrider på huvudet för att möta min blick. En tår rinner ner för hans kind. Han ser sorgset på mig och känner hur mina egna ögon blir tårfyllda av att se på honom såhär ledsen. Han reser sig upp och låser in sig på badrummet.
"Fattar du vad du har gjort Jasmine?" säger jag och suckar högt.
"Nej, fattar du vad DU har gjort? Du har förstårt vårat förhållande din bitch" muttrar hon.
"Du har sårat honom starkt, fattar du inte att han gillade dig? Och du har bara utnyttjat honom och dessutom varit otrogen mot honom. Hur kan du ens leva med dig själv? Hjärtlösa bitch" säger jag och hon fnyser åt mig. Jag går till badrumsdörren och knackar.
"Justin, det är jag, snälla släpp in mig" säger jag och rycker lite i handtaget. "Jag vill bara prata" mumlar jag.
Inget svar. Jag suckar och lägger mig ner i min säng och tar upp min laptop. Jag loggar in på twitter och går in på Justins sida. Jag ser att han har twittrat för bara några minuter sen.
"It was all a lie for u" och "How could u do this to me?". Jag tar upp min mobil och smsar Carro att hon ska komma, jag vet faktiskt inte var hon är just nu. Jag går in på min sida och twittrar "Love u more than anything in the world & im here 4 u" och loggar ut. Jag går till min väska och packar ner mina kläder, smink, plattång och allt annat jag har med mig. När jag är klar kommer Carro, och inte förräns då märkte jag att Jasmine inte längre var i rummet.
"Hej! Har du packat?" frågar hon och jag nickar. "Var är Justin?"
"På badrummet. Jag berättade allt om Jasmine för honom och han är rätt upprörd" säger jag och suckar.
"Stötte på Jasmine där nere, om blickar kunde döda alltså" säger Carro.
"Hon har varit otrogen mot Justin" mumlar jag och lägger ner laptopen i min väska.
"Va?!" utbrister Carro chockat och sätter sig ner i sin säng. Jag berättade för henne vad Jasmine hade sagt i telefonen. Plötsligt kommer Justin ut ur badrummet och han går raka vägen till sin egna väska och börjar packa ner sina saker. Hans ögon var söndergråtna och hans hår var ruffsigt.
Jag suckar för mig själv och släpper honom inte med blicken.

Love me or let me go - Chapter 19
Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
Hur kommer han ta det här? Jag vet att han gillar Jasmine, man ser det på honom. Han kommer bli helt förkrossad när han får reda på sanningen.
"Kom" säger jag och sätter mig i soffan. Han följer efter och sätter sig jämte mig. Jag tar ett djupt andetag innan jag börjar.

"Justin, jag berättar detta för jag älskar dig, och du förtjänar sanningen" börjar jag. Jag tittar ner i mitt knä och funderar på vad jag ska säga. Jag lägger hans hand mellan mina och tittar i hans ögon.
"Jasmine utnyttjar dig, Justin. Hon är otrogen mot dig" säger jag och tittar spänt efter en reaktion. Han skakar på huvudet och drar undan sin hand.

"Justin, jag berättar detta för jag älskar dig, och du förtjänar sanningen" börjar jag. Jag tittar ner i mitt knä och funderar på vad jag ska säga. Jag lägger hans hand mellan mina och tittar i hans ögon.
"Jasmine utnyttjar dig, Justin. Hon är otrogen mot dig" säger jag och tittar spänt efter en reaktion. Han skakar på huvudet och drar undan sin hand.
"Hur kan du ens säga så?! Vi älskar varandra!" säger han upprört.
"Jag vet att du gör det, men lyssna. Hon visste att jag gillade dig från dagen hon kom, och hon sa till mig att du ville ha henne, att du aldrig skulle vilja ha mig, så jag kan sluta försöka. När ni blev tillsammans har hon hela tiden gett mig blickar, när du kramar henne flinar hon hånfullt mot mig. Hon försöker krama och kyssa dig framför mig, hon gör allt för att göra mig avundsjuk. Du vet den dagen jag skrek till henne och sprang in på badrummet? Hon räckte ut tungan till mig när du kramade henne. Jag ville säga sanningen till dig när vi pratade, men jag kunde bara inte, jag trodde att du inte skulle tro mig, och jag vill inte förlora dig. Jag vet inte vad hon sa till dig innan, men jag är inte den enda du borde vara arg på. Ja, jag slog henne, men hon kastade en dricka över mig, och hon sa att jag ska ge fan i dig, för att sen jag sa att jag älskade dig hade du betett dig konstig. Hon sa att jag inte får förstöra allt, speciellt inte när hon har blivit så här känd. Jag sa famewhore till henne, då puttade hon in mig i bilen bakom, och kallade mig hora, då slog jag till henne. Hon skrek att min och din vänskap skulle vara som bortblåst snart, sen stack hon. När jag kom till hotellet hörde jag henne prata i telefon. Hon pratade med en kille. Hon sa att genom att dejta dig får hon en massa publicitet, och att hon och hennes kille skulle bli rika. Hon kallade honom loverboy och sa puss, så någonting måste det vara mellan dom. Anledningen till att jag berättar detta är för du förtjänar sanningen. Jag vet inte hur du kommer ta det, för det är svårt att tyda på din blick, men jag kan inte låta henne köra runt med varken dig eller mig längre. Jag vet att du älskar henne, men det är sanningen om henne" säger jag och andas tungt efter min långa förklaring.
Han reser sig upp går fram och tillbaka i hotellrummet, chockad över vad jag precis sakt.
"Nej.. nej" mumlar han och en tår rinner ner för hans kind. Nej, jag hatar att se honom ledsen. Jag reser mig upp och kramar om honom, och han besvarar kramen men efter en stund puttar han bort mig.
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"

"Jag vet att du gör det, men lyssna. Hon visste att jag gillade dig från dagen hon kom, och hon sa till mig att du ville ha henne, att du aldrig skulle vilja ha mig, så jag kan sluta försöka. När ni blev tillsammans har hon hela tiden gett mig blickar, när du kramar henne flinar hon hånfullt mot mig. Hon försöker krama och kyssa dig framför mig, hon gör allt för att göra mig avundsjuk. Du vet den dagen jag skrek till henne och sprang in på badrummet? Hon räckte ut tungan till mig när du kramade henne. Jag ville säga sanningen till dig när vi pratade, men jag kunde bara inte, jag trodde att du inte skulle tro mig, och jag vill inte förlora dig. Jag vet inte vad hon sa till dig innan, men jag är inte den enda du borde vara arg på. Ja, jag slog henne, men hon kastade en dricka över mig, och hon sa att jag ska ge fan i dig, för att sen jag sa att jag älskade dig hade du betett dig konstig. Hon sa att jag inte får förstöra allt, speciellt inte när hon har blivit så här känd. Jag sa famewhore till henne, då puttade hon in mig i bilen bakom, och kallade mig hora, då slog jag till henne. Hon skrek att min och din vänskap skulle vara som bortblåst snart, sen stack hon. När jag kom till hotellet hörde jag henne prata i telefon. Hon pratade med en kille. Hon sa att genom att dejta dig får hon en massa publicitet, och att hon och hennes kille skulle bli rika. Hon kallade honom loverboy och sa puss, så någonting måste det vara mellan dom. Anledningen till att jag berättar detta är för du förtjänar sanningen. Jag vet inte hur du kommer ta det, för det är svårt att tyda på din blick, men jag kan inte låta henne köra runt med varken dig eller mig längre. Jag vet att du älskar henne, men det är sanningen om henne" säger jag och andas tungt efter min långa förklaring.
Han reser sig upp går fram och tillbaka i hotellrummet, chockad över vad jag precis sakt.
"Nej.. nej" mumlar han och en tår rinner ner för hans kind. Nej, jag hatar att se honom ledsen. Jag reser mig upp och kramar om honom, och han besvarar kramen men efter en stund puttar han bort mig.
"Nej, du ljuger, Jasmine är inte sån.." säger han och biter sig hårt i läppen.
"Jag förstår att det är svårt att tro men det är sanningen, jag lovar" säger jag och precis när jag pratat klart öppnas dörren och in kommer Jasmine.
"Vafan gör du här?" frågar hon bitchigt och höjer på ögonbrynen.
"Jag har berättat allt för Justin"

Love me or let me go - Chapter 18
(Jasmines perspektiv)
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Jag har precis varit och handlat lite nödvändiga saker, så nu var jag på väg till hotellet igen.
"Demi!" hör jag en röst säga. Jag vänder mig om och får syn på Justin. Jag ler lite svagt men han ler inte tillbaka, utan har ett seriöst ansiktsuttryck.
"Hur kunde du?" säger han och ser sorgset på mig.
"Vadå?" frågar jag förvirrat.
"Du slog henne, Demi. Du slog min flickvän. Jag trodde aldrig du skulle sjunka så lågt. Jag trodde aldrig att du, min bästa vän skulle slå till Jasmine. Så fel jag hade" säger han och suckar.
"Justi-" "Demi, hon har redan berättat allt. Jag förstår hur du känner, men håll känslorna inne, slå inte henne för det. Jasmine berättade allting för mig. Hon skulle bara vara snäll och säga förlåt till dig, men då slår du till henne och säger att hon inte förtjänar mig och kallar henne hora? Vad är det för stil Demi? Jag älskar dig, du är min bästa vän, men det här trodde jag aldrig om dig" säger han upprört och vänder sig om men jag tar snabbt tag i honoms arm.
"Kan du snälla låta mig förklara?!" säger jag och släpper honoms arm.
"Det finns inget att förklara, Demi. Be om ursäkt till Jasmine så kanske jag förlåter dig" mumlar han och tittar ner på sina skor och sedan upp igen. Jag möter hans blick och det räcker med att stirra in i honoms ögon för att fatta att han är sjukt besviken.
"Justin, det finns inget jag ska be om ursäkt för, inte till henne, om du låter mig förklara s-" börjar men återigen avbryter Justin mig.
"Hejdå" säger han och vänder sig om och börjar gå. Jag står som förstelad på trottoaren och tårarna brände bakom ögonlocken.

Jasmine har alltså ljugit för honom igen. Jag har varken kallat henne hora eller sagt att hon inte förtjänar Justin även om jag ville det. Jag måste få förklara för Justin, jag kan inte låta Jasmine hjärntvätta honom sådär mer. Jag måste berätta. Allting. Jag börjar springa mot hotellet och går in i lobbyn. Precis när jag ska svänga runt hörnet för att gå till hissen hör jag en bekant röst. Jasmine.
"Jag vet baby, jag saknar dig också! Ja, men Justin är den kändaste i hela världen, förstår du hur mycket publicitet jag kommer få? Ja älskling, vi kommer bli rika! Ja, vi ses snart. Älskar dig loverboy, pusspuss!" säger hon och jag hör ett klickljud. Jag hör steg komma mot mig så jag backar en bit och precis när Jasmine rundar hörnet börjar jag gå.
"Men hej! Har Justin skällt ut dig än?" frågar hon och ler stort. Jag ignorerar henne och går in i hissen.
Så Jasmine är otrogen mot Justin? Han förtjänar verkligen inte detta. Justin är världens finaste kille och han förtjänar bara det bästa av det bästa. Ingen billig slampa som utnyttjar honom för att bli mer känd, och dessutom är otrogen mot honom. Det är fan inte okej. Det är bara patetiskt av Jasmine. Justin ska iallafall få veta sanningen, han förtjänar den.
Jag tar upp nyckeln ur väskan och låser upp dörren. Justin ligger i sängen och reagerar inte när jag går in, så han sover antagligen. Jag stänger dörren efter mig och går in och sätter mig på sängkanten.
Jag smeker hans kind lätt med mina fingrar och tar bort några hårstrån från hans ansikte. Jävla Jasmine. Hon har förstört allt. Hon har förstört min vänskap med den bästa killen i världen. Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Jag har precis varit och handlat lite nödvändiga saker, så nu var jag på väg till hotellet igen.
"Demi!" hör jag en röst säga. Jag vänder mig om och får syn på Justin. Jag ler lite svagt men han ler inte tillbaka, utan har ett seriöst ansiktsuttryck.
"Hur kunde du?" säger han och ser sorgset på mig.
"Vadå?" frågar jag förvirrat.
"Du slog henne, Demi. Du slog min flickvän. Jag trodde aldrig du skulle sjunka så lågt. Jag trodde aldrig att du, min bästa vän skulle slå till Jasmine. Så fel jag hade" säger han och suckar.
"Justi-" "Demi, hon har redan berättat allt. Jag förstår hur du känner, men håll känslorna inne, slå inte henne för det. Jasmine berättade allting för mig. Hon skulle bara vara snäll och säga förlåt till dig, men då slår du till henne och säger att hon inte förtjänar mig och kallar henne hora? Vad är det för stil Demi? Jag älskar dig, du är min bästa vän, men det här trodde jag aldrig om dig" säger han upprört och vänder sig om men jag tar snabbt tag i honoms arm.
"Kan du snälla låta mig förklara?!" säger jag och släpper honoms arm.
"Det finns inget att förklara, Demi. Be om ursäkt till Jasmine så kanske jag förlåter dig" mumlar han och tittar ner på sina skor och sedan upp igen. Jag möter hans blick och det räcker med att stirra in i honoms ögon för att fatta att han är sjukt besviken.
"Justin, det finns inget jag ska be om ursäkt för, inte till henne, om du låter mig förklara s-" börjar men återigen avbryter Justin mig.
"Hejdå" säger han och vänder sig om och börjar gå. Jag står som förstelad på trottoaren och tårarna brände bakom ögonlocken.

Jasmine har alltså ljugit för honom igen. Jag har varken kallat henne hora eller sagt att hon inte förtjänar Justin även om jag ville det. Jag måste få förklara för Justin, jag kan inte låta Jasmine hjärntvätta honom sådär mer. Jag måste berätta. Allting. Jag börjar springa mot hotellet och går in i lobbyn. Precis när jag ska svänga runt hörnet för att gå till hissen hör jag en bekant röst. Jasmine.
"Jag vet baby, jag saknar dig också! Ja, men Justin är den kändaste i hela världen, förstår du hur mycket publicitet jag kommer få? Ja älskling, vi kommer bli rika! Ja, vi ses snart. Älskar dig loverboy, pusspuss!" säger hon och jag hör ett klickljud. Jag hör steg komma mot mig så jag backar en bit och precis när Jasmine rundar hörnet börjar jag gå.
"Men hej! Har Justin skällt ut dig än?" frågar hon och ler stort. Jag ignorerar henne och går in i hissen.
Så Jasmine är otrogen mot Justin? Han förtjänar verkligen inte detta. Justin är världens finaste kille och han förtjänar bara det bästa av det bästa. Ingen billig slampa som utnyttjar honom för att bli mer känd, och dessutom är otrogen mot honom. Det är fan inte okej. Det är bara patetiskt av Jasmine. Justin ska iallafall få veta sanningen, han förtjänar den.
Jag tar upp nyckeln ur väskan och låser upp dörren. Justin ligger i sängen och reagerar inte när jag går in, så han sover antagligen. Jag stänger dörren efter mig och går in och sätter mig på sängkanten.
Jag smeker hans kind lätt med mina fingrar och tar bort några hårstrån från hans ansikte. Jävla Jasmine. Hon har förstört allt. Hon har förstört min vänskap med den bästa killen i världen. Justin öppnar långsamt ögonen och suckar när han ser att det är jag.
"Vad vill du?" säger han och sätter sig upp.
"Jag ska säga det du förtjänar, sanningen, och du ska lyssna på varje ord jag har att säga" säger jag och tar hans hand.
Ganska många kapitel idag va? :3
Har sånt skrivhumör idag! ;o Kanske kommer ännu ett till senare, annars kommer det imorgon :)
PUSS.
PUSS.
Love me or let me go - Chapter 17
Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?
DEMIS PERSPEKTIV
Klockan var runt tre på dagen och jag och Carro hade precis varit ute och tittat runt lite i staden. Det var en otrolig fin stad det här. Det var en ganska konstig spänning mellan mig och Justin vid frukosten, och man såg att han försöket att inte hålla på för mycket med Jasmine framför mig, men dom är tillsammans, det är meningen att dom ska göra det. Jasmine vet jag inte vad det är för fel på henne, hon ger mig blickar hela tiden men jag orkar inte gå runt och vara ledsen över henne.
Plötsligt svänger en bil in på parkeringen och jag ser att det är Jasmine. Hon stannar bilen framför mig och tittar konstigt på mig. Hon har en coca-cola i handen. Innan jag hann reagera kastade hon drickan på mig så jag fick dricka över mina kläder.

"Vafan är ditt problem Jasmine?!" skriker jag upprört. Hon öppnar bildörren och kliver ut. Hon ställer sig framför mig så hennes ansikte bara är några centimeter från mitt.
"Håll dig borta från Justin, fattar du? Jag trodde du hade fattat att han inte vill ha dig, han vill ha mig, bara mig, okej?" säger hon och ler ett fakeleende.
"Du bestämmer inte över mig, jag får gärna hänga med Justin om jag vill" säger jag och höjer på ögonbrynen.
"MEN AAH! Hörde du inte vad jag sa? Håll dig borta från honom! Han är min, fatta. Enda sen du berättade att du älskade honom där ute har han betett sig helt konstigt, och jag ska fan inte låta dig förstöra allt, speciellt inte nu när jag är såhär känd!" säger hon och ler så tänderna visas.
"Okej, så du är bara ute efter fame?" säger Carro ch lägger armarna i kors. "Famewhore" mumlar jag.
"Vafan kallade du mig?" säger hon och puttar mig hårt så jag trillar in i bilen bakom mig.
"Ey!" säger Caroline och knuffar till Jasmine. "Lägg ner förfan" säger hon.
"Jag tänker inte sluta förrän den horan ger fan i Justin" säger Jasmine ilsket. Jag smäller till henne hårt i ansiktet och ser att det börjar rinna näsblod. Hon stirrar chockat på mig och lägger sin hand på näsan. Hon tittar på sina fingrar och när hon ser blodet tittar på mig med en mördarblick.
"DIN JÄVLA BITCH, VADFAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG? GUD, VÄNTA DU BARA! DU SKA FÅ SE VAD JAG KOMMER GÖRA, DIN OCH JUSTINS VÄNSKAP KOMMER VARA SOM BORTBLÅST!" skriker hon och hoppar i bilen och åker iväg. Jag vänder mig om till Caroline och tittar osäkert på henne.
"Hon förtjänade det" säger hon. Jag nickar. Såklart hon förtjänade smällen, men jag är bara rädd för vad hon kommer säga till Justin. Han verkar ju tro på allt hon säger.
"Jag kan inte låta henne utnyttja Justin.." mumlar jag och suckar.
JASMINES PERSPEKTIV
Jag spriner in i hotellet och tar hissen upp till vårat hotellrum. Nu jävlar ska hon få. Jag ställer mig utanför dörren och tvingar fram några tårar. Jag känner efter om blodet är kvar, och det är det. Jag knackar hastigt på och öppnar dörren. Justin ligger i sängen och när han får syn på mig reser han sig upp och springer till mig.
"Herregud Jasmine! Vad har hänt?" säger han panikslaget och torkar mina tårar.
"Demi.. Hon.. Hon slog mig!" säger jag och slänger armarna om honom. Jag ler mot hans axel. Gud vilken grym skådespelare jag är.
"Skojar du? Varför skulle Demi göra något sånt?" säger han och släpper taget om mig.
"Jag gick för att säga förlåt för hur jag har betett mig mot henne, och att jag älskar dig och inte vill såra henne, och då bara hon slog till mig! Hon sa att jag var en hora och inte förtjänar dig" säger jag och flera tårar rinner nerför mina kinder.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
DEMIS PERSPEKTIV
Klockan var runt tre på dagen och jag och Carro hade precis varit ute och tittat runt lite i staden. Det var en otrolig fin stad det här. Det var en ganska konstig spänning mellan mig och Justin vid frukosten, och man såg att han försöket att inte hålla på för mycket med Jasmine framför mig, men dom är tillsammans, det är meningen att dom ska göra det. Jasmine vet jag inte vad det är för fel på henne, hon ger mig blickar hela tiden men jag orkar inte gå runt och vara ledsen över henne.
Plötsligt svänger en bil in på parkeringen och jag ser att det är Jasmine. Hon stannar bilen framför mig och tittar konstigt på mig. Hon har en coca-cola i handen. Innan jag hann reagera kastade hon drickan på mig så jag fick dricka över mina kläder.

"Vafan är ditt problem Jasmine?!" skriker jag upprört. Hon öppnar bildörren och kliver ut. Hon ställer sig framför mig så hennes ansikte bara är några centimeter från mitt.
"Håll dig borta från Justin, fattar du? Jag trodde du hade fattat att han inte vill ha dig, han vill ha mig, bara mig, okej?" säger hon och ler ett fakeleende.
"Du bestämmer inte över mig, jag får gärna hänga med Justin om jag vill" säger jag och höjer på ögonbrynen.
"MEN AAH! Hörde du inte vad jag sa? Håll dig borta från honom! Han är min, fatta. Enda sen du berättade att du älskade honom där ute har han betett sig helt konstigt, och jag ska fan inte låta dig förstöra allt, speciellt inte nu när jag är såhär känd!" säger hon och ler så tänderna visas.
"Okej, så du är bara ute efter fame?" säger Carro ch lägger armarna i kors. "Famewhore" mumlar jag.
"Vafan kallade du mig?" säger hon och puttar mig hårt så jag trillar in i bilen bakom mig.
"Ey!" säger Caroline och knuffar till Jasmine. "Lägg ner förfan" säger hon.
"Jag tänker inte sluta förrän den horan ger fan i Justin" säger Jasmine ilsket. Jag smäller till henne hårt i ansiktet och ser att det börjar rinna näsblod. Hon stirrar chockat på mig och lägger sin hand på näsan. Hon tittar på sina fingrar och när hon ser blodet tittar på mig med en mördarblick.
"DIN JÄVLA BITCH, VADFAN ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG? GUD, VÄNTA DU BARA! DU SKA FÅ SE VAD JAG KOMMER GÖRA, DIN OCH JUSTINS VÄNSKAP KOMMER VARA SOM BORTBLÅST!" skriker hon och hoppar i bilen och åker iväg. Jag vänder mig om till Caroline och tittar osäkert på henne.
"Hon förtjänade det" säger hon. Jag nickar. Såklart hon förtjänade smällen, men jag är bara rädd för vad hon kommer säga till Justin. Han verkar ju tro på allt hon säger.
"Jag kan inte låta henne utnyttja Justin.." mumlar jag och suckar.
JASMINES PERSPEKTIV
Jag spriner in i hotellet och tar hissen upp till vårat hotellrum. Nu jävlar ska hon få. Jag ställer mig utanför dörren och tvingar fram några tårar. Jag känner efter om blodet är kvar, och det är det. Jag knackar hastigt på och öppnar dörren. Justin ligger i sängen och när han får syn på mig reser han sig upp och springer till mig.
"Herregud Jasmine! Vad har hänt?" säger han panikslaget och torkar mina tårar.
"Demi.. Hon.. Hon slog mig!" säger jag och slänger armarna om honom. Jag ler mot hans axel. Gud vilken grym skådespelare jag är.
"Skojar du? Varför skulle Demi göra något sånt?" säger han och släpper taget om mig.
"Jag gick för att säga förlåt för hur jag har betett mig mot henne, och att jag älskar dig och inte vill såra henne, och då bara hon slog till mig! Hon sa att jag var en hora och inte förtjänar dig" säger jag och flera tårar rinner nerför mina kinder.
"Herregud" säger han och kramar mig ännu en gång. "Kom" säger han och leder mig till sängen. Han springer ut i badrummet och kommer tillbaka med en massa papper. Han torkar bort blodet och kysser mig mjukt på läpparna. Han försvinner ut i köket och jag ler stort för mig själv. Detta kommer förstöra deras vänskap totalt.
Love me or let me go - Chapter 16
Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.

"Justin" mumlar jag tyst för mig själv och reser mig upp. Jag ställer mig framför honom och stirrar in i hans vackra bruna ögon. Jag får kämpa för att inte gråta.
"Demi.." börjar Justin och ser sorgset på mig. Jag tittar ner på mina converse och känner något blött mot min kind. Great. Jag torkar snabbt tåren och tittar åt något annat håll. Justin lägger fingrarna på min haka och lyfter upp mitt huvud mot honoms. Jag tittar ner i marken men han lyfter upp huvudet igen och tvingar mig möta hans blick.
"Jag vill vara själv" mumlar jag och lägger armarna i kors.
"Demi, säg inte att inget är fel för jag ser tydligt på dig att något är fel. Varför gråter du?" säger han. Jag skakar på huvudet.
"Ingen anledning" muttrar jag biter mig hårt i läppen.
"Sluta.. Jag klarar inte av att se dig såhär" säger han och tar min hand.
Jag suckar högt.
"Jag hörde dig igår" säger han och jag blir som förstelad. Har han hört vad jag sa..? Nej, han kan inte. Han sov. Om han hade varit vaken hade han svarat när jag sa hans namn. Nej, han kan inte ha hört mig.
"Jus-" Mer hinner jag inte säga förrän jag blir avbruten av.. henne. Alltid ska hon förstöra.
"Justin! Där är du!" säger hon och joggar fram till Justin. Han ler lite svagt åt henne men jag kan se en glimt av besvikenhet i hans ögon.
"Jasmine.. Jag behöver prata med henne ensam" säger han och tittar menat på Jasmine. Hon kollar konstigt på honom och sen på mig.
"Varför vill du prata med henne?" säger hon och ger mig en snabb bitchblick.
"Bara gå iväg lite, jag kommer till dig sen" säger han och Jasmine suckar och ger honom en passionerad kyss innan hon går. Hon går in i min axel när hon går förbi och säger ett ett pipigt förlåt och går och sätter sig på en bänk en liten iväg bort.
"Demi, jag förstår att du är arg på Jasm-" Jag avbryter honom.
"Fattar du inte? Jag älskar dig. Jag älskar dig mer än någon nånsin kommer att göra. Du är allt jag tänker på. Vet du hur jävla svårt det är för mig att se er två tillsammans? Den där lilla bitchen gör allt för att göra mig avundsjuk om du inte sett det, när du tittar bort ger hon mig blickar. Jag vet att du inte gillar mig mer än som en vän men du måste förstå att jag inte orkar mer" säger jag och känner hur mina ögon börjar vattnas.

"Demi, jag älskar dig, det är bara det att.."
"Att du inte är kär i mig" avslutar jag honoms mening. "Jag förstår, du är kär i Jasmine. Och jag måste acceptera det, för jag tänker inte förlora dig" säger jag och torkar mina tårar. Jag vänder mig om och börjar gå tillbaka till hotellet. Jag slänger en blick bakåt och ser att Justin inte har rört sig. Han står bara och tittar på mig.
JUSTINS PERSPEKTIV
Vad hände precis? Är Demi kär i mig? Hur kunde jag vara så blind och inte sett det? Hon har ju alltid blivit ledsen när hon sett mig och Jasmine tillsammans. Jag suckar och sparkar iväg en sten. Jasmine kommer fram till mig i ett stort leende och kysser mig snabbt på munnen.
"Ska vi åka in till stan?" säger hon glatt och flätar in sina fingrar i mina.
"Inte nu, jag måste tillbaka till hotellet" säger jag och släpper hennes hand och börjar gå mot hotellet.
När jag är framme kikar jag in i kafeterian men ingen av crewet är där. Dom måste gått upp till sina rum igen. Jag suckar högt och tar hissen till vårat rum. Jag öppnar dörren och ser att Demi ligger i sängen och gråter. Hon tittar upp på mig någon sekund men lägger ner sitt huvud på kudden igen. Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?

"Justin" mumlar jag tyst för mig själv och reser mig upp. Jag ställer mig framför honom och stirrar in i hans vackra bruna ögon. Jag får kämpa för att inte gråta.
"Demi.." börjar Justin och ser sorgset på mig. Jag tittar ner på mina converse och känner något blött mot min kind. Great. Jag torkar snabbt tåren och tittar åt något annat håll. Justin lägger fingrarna på min haka och lyfter upp mitt huvud mot honoms. Jag tittar ner i marken men han lyfter upp huvudet igen och tvingar mig möta hans blick.
"Jag vill vara själv" mumlar jag och lägger armarna i kors.
"Demi, säg inte att inget är fel för jag ser tydligt på dig att något är fel. Varför gråter du?" säger han. Jag skakar på huvudet.
"Ingen anledning" muttrar jag biter mig hårt i läppen.
"Sluta.. Jag klarar inte av att se dig såhär" säger han och tar min hand.
Jag suckar högt.
"Jag hörde dig igår" säger han och jag blir som förstelad. Har han hört vad jag sa..? Nej, han kan inte. Han sov. Om han hade varit vaken hade han svarat när jag sa hans namn. Nej, han kan inte ha hört mig.
"Jus-" Mer hinner jag inte säga förrän jag blir avbruten av.. henne. Alltid ska hon förstöra.
"Justin! Där är du!" säger hon och joggar fram till Justin. Han ler lite svagt åt henne men jag kan se en glimt av besvikenhet i hans ögon.
"Jasmine.. Jag behöver prata med henne ensam" säger han och tittar menat på Jasmine. Hon kollar konstigt på honom och sen på mig.
"Varför vill du prata med henne?" säger hon och ger mig en snabb bitchblick.
"Bara gå iväg lite, jag kommer till dig sen" säger han och Jasmine suckar och ger honom en passionerad kyss innan hon går. Hon går in i min axel när hon går förbi och säger ett ett pipigt förlåt och går och sätter sig på en bänk en liten iväg bort.
"Demi, jag förstår att du är arg på Jasm-" Jag avbryter honom.
"Fattar du inte? Jag älskar dig. Jag älskar dig mer än någon nånsin kommer att göra. Du är allt jag tänker på. Vet du hur jävla svårt det är för mig att se er två tillsammans? Den där lilla bitchen gör allt för att göra mig avundsjuk om du inte sett det, när du tittar bort ger hon mig blickar. Jag vet att du inte gillar mig mer än som en vän men du måste förstå att jag inte orkar mer" säger jag och känner hur mina ögon börjar vattnas.

"Demi, jag älskar dig, det är bara det att.."
"Att du inte är kär i mig" avslutar jag honoms mening. "Jag förstår, du är kär i Jasmine. Och jag måste acceptera det, för jag tänker inte förlora dig" säger jag och torkar mina tårar. Jag vänder mig om och börjar gå tillbaka till hotellet. Jag slänger en blick bakåt och ser att Justin inte har rört sig. Han står bara och tittar på mig.
JUSTINS PERSPEKTIV
Vad hände precis? Är Demi kär i mig? Hur kunde jag vara så blind och inte sett det? Hon har ju alltid blivit ledsen när hon sett mig och Jasmine tillsammans. Jag suckar och sparkar iväg en sten. Jasmine kommer fram till mig i ett stort leende och kysser mig snabbt på munnen.
"Ska vi åka in till stan?" säger hon glatt och flätar in sina fingrar i mina.
"Inte nu, jag måste tillbaka till hotellet" säger jag och släpper hennes hand och börjar gå mot hotellet.
När jag är framme kikar jag in i kafeterian men ingen av crewet är där. Dom måste gått upp till sina rum igen. Jag suckar högt och tar hissen till vårat rum. Jag öppnar dörren och ser att Demi ligger i sängen och gråter. Hon tittar upp på mig någon sekund men lägger ner sitt huvud på kudden igen. Jag lägger mig ner i sängen jämte henne och lägger armen om henne. Om Jasmine skulle se detta skulle hon säkert mörda mig, men Demi gråter, och hon är min bästa vän. Jag måste iallafall på trösta henne. Jag älskar Demi, men jag gillar inte henne på det sättet. Tror jag..? Nej, jag har Jasmine, och henne gillar jag. På det sättet. Eller?
Love me or let me go - Chapter 15
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.

"Demi, vakna" hör jag någon säga och skakar lite lätt på mig. Jag öppnar mina sömniga ögon och lyfter lätt på huvudet. Där står Justin, Jasmine och Carro fullt påklädda.
"Vad?" mumlar jag och lägger ner huvudet på kudden igen och blundar.
"Vi går ner till frukosten, crewet är redan där nere. Kom när du är klar" säger Justin och suckar.
"Jag väntar på henne" säger Carro och Jasmine och Justin går ut och stänger dörren efter sig. Jag reser mig upp och byter om till svarta shorts, ett vitt linne, en beige magtröja och en röd halsduk. Jag tvättar av sminket från gårdagen och kletar på ny maskara. Jag borstar håret och tänderna och tar min väska. Jag och Carro tar hissen ner till kafeterian och möts av crewet som babblar glatt med varandra. Jasmine sitter i Justins knä och äter medans Justin sitter och pussar på henne.
"Demi, försök att inte titta" säger hon lugnt och armkrokar mig och vi går och slår oss ner vid dom 2 lediga stolarna mittemot Jasmine och Justin. Jag börjar bre en macka och häller upp fanta i mitt glas. Jag vet inte varför dom har fanta till frukost men det är gott, så varför inte? Jag tar en tugga och gör allt för att försöka inte titta på Jasmine och Justin som sitter och myser. Varför kan inte det där vara jag?
"Demi, mår du bra?" frågar Ryan plötsligt och resten blir tysta.
"Ehm, ja, vadårå?" frågar jag förvirrat och tar en klunk av min dricka.
"Du ser ledsen ut, och så är du rätt tyst, du brukar alltid vara hur pratglad som helst" säger han. Jag rycker på axlarna.
"Jag är rätt utmattad bara" ljuger jag och tar en tugga av min mackan. Jag märker att Justin tittar på mig när jag äter men när jag tittar upp tittar han snabbt på Jasmine istället. Justin sträcker sig efter mjölken och Jasmine flinar hånfullt åt mig. Jag skjuter ut stolen och springer snabbt ut ur hotellet. Jag hör Justin ropa efter mig men jag ignorerar det. Jag sätter mig ner på en bänk när jag sprungit en bit för att andas. Tårarna rinner för mina kinder och plötsligt kommer en massa paparazzis. Dom kommer framifrån, bakifrån, från vänster och höger. Jag torkar tårarna och blir bländad av dom jobbiga blixtrarna.
"Snälla, låt mig vara" säger jag men dom vill inte lyssna utan fortsätter knäppa kort. Jag tar på mig mina solglasögon men inte ens dom hjälper. Blixtrarna går rakt igenom.
Jag hör min mobil ringa. Jag fiskar upp den ur fickan och det står "Justin<3" på skärmen. Jag trycker upptaget och lägger ner den i fickan igen.

Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.
DUN DUN DUNNNNNNNNNNN!

"Demi, vakna" hör jag någon säga och skakar lite lätt på mig. Jag öppnar mina sömniga ögon och lyfter lätt på huvudet. Där står Justin, Jasmine och Carro fullt påklädda.
"Vad?" mumlar jag och lägger ner huvudet på kudden igen och blundar.
"Vi går ner till frukosten, crewet är redan där nere. Kom när du är klar" säger Justin och suckar.
"Jag väntar på henne" säger Carro och Jasmine och Justin går ut och stänger dörren efter sig. Jag reser mig upp och byter om till svarta shorts, ett vitt linne, en beige magtröja och en röd halsduk. Jag tvättar av sminket från gårdagen och kletar på ny maskara. Jag borstar håret och tänderna och tar min väska. Jag och Carro tar hissen ner till kafeterian och möts av crewet som babblar glatt med varandra. Jasmine sitter i Justins knä och äter medans Justin sitter och pussar på henne.
"Demi, försök att inte titta" säger hon lugnt och armkrokar mig och vi går och slår oss ner vid dom 2 lediga stolarna mittemot Jasmine och Justin. Jag börjar bre en macka och häller upp fanta i mitt glas. Jag vet inte varför dom har fanta till frukost men det är gott, så varför inte? Jag tar en tugga och gör allt för att försöka inte titta på Jasmine och Justin som sitter och myser. Varför kan inte det där vara jag?
"Demi, mår du bra?" frågar Ryan plötsligt och resten blir tysta.
"Ehm, ja, vadårå?" frågar jag förvirrat och tar en klunk av min dricka.
"Du ser ledsen ut, och så är du rätt tyst, du brukar alltid vara hur pratglad som helst" säger han. Jag rycker på axlarna.
"Jag är rätt utmattad bara" ljuger jag och tar en tugga av min mackan. Jag märker att Justin tittar på mig när jag äter men när jag tittar upp tittar han snabbt på Jasmine istället. Justin sträcker sig efter mjölken och Jasmine flinar hånfullt åt mig. Jag skjuter ut stolen och springer snabbt ut ur hotellet. Jag hör Justin ropa efter mig men jag ignorerar det. Jag sätter mig ner på en bänk när jag sprungit en bit för att andas. Tårarna rinner för mina kinder och plötsligt kommer en massa paparazzis. Dom kommer framifrån, bakifrån, från vänster och höger. Jag torkar tårarna och blir bländad av dom jobbiga blixtrarna.
"Snälla, låt mig vara" säger jag men dom vill inte lyssna utan fortsätter knäppa kort. Jag tar på mig mina solglasögon men inte ens dom hjälper. Blixtrarna går rakt igenom.
Jag hör min mobil ringa. Jag fiskar upp den ur fickan och det står "Justin<3" på skärmen. Jag trycker upptaget och lägger ner den i fickan igen.

Jag tränger mig fram genom alla paparazzis och springer så snabbt jag kan bort från dom. Jag springer tills mina ben inte orkar mer. Jag sätter mig ner i gräset och låter tårarna rinna. Jag vet inte hur länge jag satt där.
"Demi?" hör jag en röst säga, och jag hör direkt vem det är.
DUN DUN DUNNNNNNNNNNN!
Ville bara säga TAAAAAAAAACK för alla fina ord! :D
Ni fattar inte hur glad jag blir av dom :)<3
Ni fattar inte hur glad jag blir av dom :)<3
Love me or let me go - Chapter 14
"Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.

Publikens applåder dånar mina öron.. Alla skriker och är helt galna. Jag säger "Tack" i micken och reser mig upp. Justin går mot mig med öppna armar och jag kramar om honom.
"Visst var hon grym?!" skrek han i micken. Skriken blev högre och jag bara log. Jag tittade ner i marken någon sekund men höjde blicken mot publiken igen.
"Hon älskar att ge komplimanger, men hatar att ta emot, bara så så ni vet" skrattar Justin.
"Nejmen vi är klara här eller vad tycker ni?" undrar Justin med ett flin.
"NEEEEEJ! SJUNG BABY!" hör man typ hälften av publiken skrika. Jag skulle precis gå tillbaka när Justin drar tillbaka mig. "Vadå?" säger jag i micken för han skulle antagligen inte höra mig annars.
"Nejnej, du stannar här älsklingen min" säger han och publikens skrik blev högrare än någonsin. Antagligen för att han kallade mig älskling. Jag himlar med ögonen och skakar på huvudet.
"Jodå" säger han och nickar. Jag suckar och ställer mig jämte dansarna eftersom jag inte vill sjunga mer, så jag kan lika väl dansa. Det är inte det att jag inte gillar att sjunga, men att sjunga framför så många var ett stort steg för mig, och jag känner bara inte för att sjunga ännu mer.
Danserna kan jag dessutom eftersom jag dansade till låten förut, så det var inga problem.
Oh woooah, oh woooooah, oh wooooah, oh.
You know you love me, I know you care,
you shout whenever and I'll be there.
You are my love, you are my heart
and we will never ever ever be apart.'
Are we an item? girl quit playing,
were just friends, what are you saying.
Said theres another, look right in my eyes,
my first love broke my heart for the first time.
And I was like
Baby, baby, baby oooooh,
like baby, baby, baby noooooooo,
like baby, baby, baby, ooooh.
Thought you'd always be mine, mine
Jag trodde aldrig att jag skulle våga sjunga framför så många människor som det var i denna arenan just nu, men ändå så gjorde jag det, och jag kunde inte känna mig mer stoltare.
Någon timme senare satt vi i bilen på väg hem. Justin och Jasmine sitter och myser medans jag och Caroline snackar om dans. Jag måste erkänna att jag är sjuktavundsjuk av att se dom tillsammans, avundsjuk på att det där inte är jag som får känna Justins läppar mot sina varje dag. Jag suckar lite låg och försöker att inte tänka på det.
Efter en stund är vi framme vid hotellet och vi hoppar ur bilen. Vi åker hissen upp till vårat hotellrum och låser upp. Justin bär upp Jasmine i famnen och lägger henne i sängen. Hon lägger armarna om honom och jag känner avundsjukan bubbla i magen. Hon räcker ut tungan och flinar.
"Seriöst Jasmine?!" säger jag ilsket och Justin backar från Jasmine och tittar på mig förvånat.
"Jag har försökt att inte bry mig men jag orkar fan inte mer! Jag fattar att du vill se mig ledsen, men gör det på något annat sätt, använd förfan inte Justin för det! Jag vet inte hur du känner för honom, men det du håller på med är bara så sjukt lågt" säger jag och jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken.

Jag blundar och försöker få mina ögon att sluta vattnat men det funkar inte, en tår rinner ner för min kind och jag torkar snabbt bort den och låser in mig på badrummet.
"Jasmine, vad var det där om?" säger Justin högt.
"Jag vet inte vad hon pratar om, jag lovar!" säger hon och jag kan höra paniken i hennes röst.
"Förklara" säger han och jag hör en dörr öppnas och sedan stängas.
"Demi, du kan komma ut, dom har gått" hör jag Carro säga och knackar på dörren. Jag låser upp och kastar mig i hennes famn och gråter ut. Hon tröstar mig och försöker få mig på bättre humör men det funkar inte. Jag älskar Justin så jävla mycket, och ingen förstår hur svårt detta är för mig, speciellt när Jasmine håller på som hon gör. Mina kinder svider efter alla tårar och jag blöter ner ansiktet med kallvatten och byter om till svarta hotpants och en I ♥ NY t-shirt. Jag la mig ner i sängen och en kort stund efter kommer Carro och sätter sig på sängkanten framför mig.
Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den igen när hotelldörren öppnas.
In kommer Jasmine och Justin som håller händer. Jasmine måste väl matat in en massa lögner i hans hjärna, så dom blivit sams igen. Justin går mot mig och kramar mig.
"Jasmine berättade" säger han och släpper taget om mig. Jasmine lägger sig i honoms säng och en stund efter kommer Justin och lägger sig jämte med armen om henne. Okej, hon har ljugit för honom. Om han bara visste sanningen om henne skulle han lämna henne direkt. Men han kommer aldrig tro mig om jag berättade. Han skulle tro att jag ljög och kommer börja hata mig istället, och jag kan inte förlora Justin. Jag kan bara inte.
Alla har gått och lagt sig nu och har säkert somnat, förutom jag. Allt jag kan tänka på är Justin, Justin och Justin. Hans vackra ögon, hans söta näsa, hans urgulliga skratt, hans sexiga muskler, hans perfekta läppar..
"Jasmine" viskar jag. Inget svar. Bra, hon sover.
"Justin?" viskar jag. Inget svar där heller, så han sover också, bra.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.

Publikens applåder dånar mina öron.. Alla skriker och är helt galna. Jag säger "Tack" i micken och reser mig upp. Justin går mot mig med öppna armar och jag kramar om honom.
"Visst var hon grym?!" skrek han i micken. Skriken blev högre och jag bara log. Jag tittade ner i marken någon sekund men höjde blicken mot publiken igen.
"Hon älskar att ge komplimanger, men hatar att ta emot, bara så så ni vet" skrattar Justin.
"Nejmen vi är klara här eller vad tycker ni?" undrar Justin med ett flin.
"NEEEEEJ! SJUNG BABY!" hör man typ hälften av publiken skrika. Jag skulle precis gå tillbaka när Justin drar tillbaka mig. "Vadå?" säger jag i micken för han skulle antagligen inte höra mig annars.
"Nejnej, du stannar här älsklingen min" säger han och publikens skrik blev högrare än någonsin. Antagligen för att han kallade mig älskling. Jag himlar med ögonen och skakar på huvudet.
"Jodå" säger han och nickar. Jag suckar och ställer mig jämte dansarna eftersom jag inte vill sjunga mer, så jag kan lika väl dansa. Det är inte det att jag inte gillar att sjunga, men att sjunga framför så många var ett stort steg för mig, och jag känner bara inte för att sjunga ännu mer.
Danserna kan jag dessutom eftersom jag dansade till låten förut, så det var inga problem.
Oh woooah, oh woooooah, oh wooooah, oh.
You know you love me, I know you care,
you shout whenever and I'll be there.
You are my love, you are my heart
and we will never ever ever be apart.'
Are we an item? girl quit playing,
were just friends, what are you saying.
Said theres another, look right in my eyes,
my first love broke my heart for the first time.
And I was like
Baby, baby, baby oooooh,
like baby, baby, baby noooooooo,
like baby, baby, baby, ooooh.
Thought you'd always be mine, mine
Jag trodde aldrig att jag skulle våga sjunga framför så många människor som det var i denna arenan just nu, men ändå så gjorde jag det, och jag kunde inte känna mig mer stoltare.
Någon timme senare satt vi i bilen på väg hem. Justin och Jasmine sitter och myser medans jag och Caroline snackar om dans. Jag måste erkänna att jag är sjuktavundsjuk av att se dom tillsammans, avundsjuk på att det där inte är jag som får känna Justins läppar mot sina varje dag. Jag suckar lite låg och försöker att inte tänka på det.
Efter en stund är vi framme vid hotellet och vi hoppar ur bilen. Vi åker hissen upp till vårat hotellrum och låser upp. Justin bär upp Jasmine i famnen och lägger henne i sängen. Hon lägger armarna om honom och jag känner avundsjukan bubbla i magen. Hon räcker ut tungan och flinar.
"Seriöst Jasmine?!" säger jag ilsket och Justin backar från Jasmine och tittar på mig förvånat.
"Jag har försökt att inte bry mig men jag orkar fan inte mer! Jag fattar att du vill se mig ledsen, men gör det på något annat sätt, använd förfan inte Justin för det! Jag vet inte hur du känner för honom, men det du håller på med är bara så sjukt lågt" säger jag och jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken.

Jag blundar och försöker få mina ögon att sluta vattnat men det funkar inte, en tår rinner ner för min kind och jag torkar snabbt bort den och låser in mig på badrummet.
"Jasmine, vad var det där om?" säger Justin högt.
"Jag vet inte vad hon pratar om, jag lovar!" säger hon och jag kan höra paniken i hennes röst.
"Förklara" säger han och jag hör en dörr öppnas och sedan stängas.
"Demi, du kan komma ut, dom har gått" hör jag Carro säga och knackar på dörren. Jag låser upp och kastar mig i hennes famn och gråter ut. Hon tröstar mig och försöker få mig på bättre humör men det funkar inte. Jag älskar Justin så jävla mycket, och ingen förstår hur svårt detta är för mig, speciellt när Jasmine håller på som hon gör. Mina kinder svider efter alla tårar och jag blöter ner ansiktet med kallvatten och byter om till svarta hotpants och en I ♥ NY t-shirt. Jag la mig ner i sängen och en kort stund efter kommer Carro och sätter sig på sängkanten framför mig.
Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den igen när hotelldörren öppnas.
In kommer Jasmine och Justin som håller händer. Jasmine måste väl matat in en massa lögner i hans hjärna, så dom blivit sams igen. Justin går mot mig och kramar mig.
"Jasmine berättade" säger han och släpper taget om mig. Jasmine lägger sig i honoms säng och en stund efter kommer Justin och lägger sig jämte med armen om henne. Okej, hon har ljugit för honom. Om han bara visste sanningen om henne skulle han lämna henne direkt. Men han kommer aldrig tro mig om jag berättade. Han skulle tro att jag ljög och kommer börja hata mig istället, och jag kan inte förlora Justin. Jag kan bara inte.
Alla har gått och lagt sig nu och har säkert somnat, förutom jag. Allt jag kan tänka på är Justin, Justin och Justin. Hans vackra ögon, hans söta näsa, hans urgulliga skratt, hans sexiga muskler, hans perfekta läppar..
"Jasmine" viskar jag. Inget svar. Bra, hon sover.
"Justin?" viskar jag. Inget svar där heller, så han sover också, bra.
JUSTINS PERSPEKTIV
Jag hör någon viska men är för trött för att bry mig, det var säkert Jasmine som ville något, men om hon ville säga något kan hon säga det imorgon. Jag hör steg och innan jag visste ordet av det känner jag någons andetag mot mitt öra.
"Om du bara visste hur mycket jag älskar dig" hör jag någon viska och jag känner ett par varma läppar pressas mot min kind. Jag hör direkt på rösten vem det är.
Demi.
Love me or let me go - Chapter 13
Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"

JUSTINS PERSPEKTIV
"Jag hoppar in i duschen" säger Demi och låser in sig i badrummet. Jag tar upp min laptop och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och retweetar, följer och svarar några fans. Sen skriver jag en tweet "Glad we could work things out! #ILoveDemi" Jag vet att Jasmine inte gillar när jag twitter om Demi, men hon får lära sig leva med det. Det är Jasmine som är min flickvän, inte Demi. Jag loggar ut och stänger ner locket och sätter på tvn.
Jag bläddrar bland kanalerna och stannade på MTV där Hard times of RJ Berger gick. Undrar var Jasmine och Caroline tog vägen? Dom borde väl kommit tillbaka nu? Jag tittar på mobilen för att se om jag har fått något sms, men inget. Äh, dom kommer väl snart. Jag lyssnar på Demi som står och sjunger och blir helt stum av hennes vackra stämma. Efter en stund är Demi klar så jag hoppar in i duschen efter henne. När jag duschat klart och tagit på mig kläder går jag ut till Demi igen. Hon sitter med laptopen i knät och jag ser att hon är inne på facebook. Jag sätter mig jämte henne och hon loggar in på twitter.
"Vet du hur grym du är på att sjunga eller?" frågar jag och hon himlar med ögonen.
"Du har sagt det.." mumlar hon och tittar ner i sitt knä. Hon höjer upp blicken och möter mina ögon.
Jag ler mot henne och skulle precis säga något när Jasmine och Caroline kommer in.
Jasmine skuttar ner i sängen bredvid mig och kysser mig. Hon avslutar den och ger Demi en blick. Demi loggar ut från sin twitter och lägger sig i sin egen säng.
"När åker vi?" frågar hon och vänder blicken mot mig.
"Om typ 3 timmar" säger jag och ler. Hon ler svagt tillbaka och vänder huvudet mot Caroline som satt sig i hennes säng. Vad ska vi göra i 3 timmar då?
*
3 TIMMAR SENARE - KONSERTEN - DEMI'S PERSPEKTIV:
Jag sitter just nu och stirrar in i min spegelbild. Jag hade på mig mina danskläder som idag var svarta shorts, och ett lila linne det stog "BIEBS DANCERS" på. Mitt hår var lockat och jag hade mascara, eyeliner, ögonskugga och rött läppstift.
"Det är dags!" ropar Scooter och hela danscrewet rusar ut och ställer sig bakom scenen.
"Nu!" säger Scooter och vi går ut och möter publiken som applåderar och skriker högt. Justin ler stort mot mig när han ser mig och låten Somebody to love börjar spelas och nervösiteten börjar kännas.

Konserten flöt på, och Justin var grym som vanligt. Overboard var lite svår att se på men jag klarade det. Danserna klarade vi bra, och nervösiteten släppte när jag kom in i dansen. Justin uppträder Bigger just nu, och jag står backstage och tittar på honom. Jag har bytt om till min svarta skinnjacka, svarta jeans, en pösig tröja och en massa armband och halsband. Låten var nu slut och Justin tackar publiken.
"Men, konserten är inte riktigt slut än.. Jag vill att en speciell tjej ska få uppträda också" säger han och jag vänder huvudet mot Jasmine som står på andra sidan av scenen som ler stort när han sa så.
"MIN ALLRA BÄSTA VÄN, DEMI SANTIAGO, KOM UT HÄR!" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Vänta, va? Sa han precis mitt namn? Jag tänker inte gå ut dit? Aldrig att jag sjunger för flera tusen människor, nej. Jag har alltid haft scenskräck. Hälften av publiken hatar mig säkert.
"Deeeeemi, vill du inte dela med dig din talang? Jag lovar, hon är grym" säger han och småspringer till mig. Han tar i min hand och drar ut mig på scenen. Jag lägger ena handen för ansiktet men tar bort den sen. Justin räcker fram en mick men jag skakar på huvudet.
Han lutar sig fram och säger "Du klarar det" i mitt öra. Jag skakar på huvudet, "För mycket folk!" säger jag i honoms öra och han bara ler mot mig.
"Demi, Demi, Demi" säger han i micken och publiken börjar säga efter honom. Jag suckar och ler lite. Jag tar emot mikrofonen och Justin kramar mig. Jag besvarar kramen och sätter mig vid pianot. "Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"

JUSTINS PERSPEKTIV
"Jag hoppar in i duschen" säger Demi och låser in sig i badrummet. Jag tar upp min laptop och lägger den i knät. Jag loggar in på twitter och retweetar, följer och svarar några fans. Sen skriver jag en tweet "Glad we could work things out! #ILoveDemi" Jag vet att Jasmine inte gillar när jag twitter om Demi, men hon får lära sig leva med det. Det är Jasmine som är min flickvän, inte Demi. Jag loggar ut och stänger ner locket och sätter på tvn.
Jag bläddrar bland kanalerna och stannade på MTV där Hard times of RJ Berger gick. Undrar var Jasmine och Caroline tog vägen? Dom borde väl kommit tillbaka nu? Jag tittar på mobilen för att se om jag har fått något sms, men inget. Äh, dom kommer väl snart. Jag lyssnar på Demi som står och sjunger och blir helt stum av hennes vackra stämma. Efter en stund är Demi klar så jag hoppar in i duschen efter henne. När jag duschat klart och tagit på mig kläder går jag ut till Demi igen. Hon sitter med laptopen i knät och jag ser att hon är inne på facebook. Jag sätter mig jämte henne och hon loggar in på twitter.
"Vet du hur grym du är på att sjunga eller?" frågar jag och hon himlar med ögonen.
"Du har sagt det.." mumlar hon och tittar ner i sitt knä. Hon höjer upp blicken och möter mina ögon.
Jag ler mot henne och skulle precis säga något när Jasmine och Caroline kommer in.
Jasmine skuttar ner i sängen bredvid mig och kysser mig. Hon avslutar den och ger Demi en blick. Demi loggar ut från sin twitter och lägger sig i sin egen säng.
"När åker vi?" frågar hon och vänder blicken mot mig.
"Om typ 3 timmar" säger jag och ler. Hon ler svagt tillbaka och vänder huvudet mot Caroline som satt sig i hennes säng. Vad ska vi göra i 3 timmar då?
*
3 TIMMAR SENARE - KONSERTEN - DEMI'S PERSPEKTIV:
Jag sitter just nu och stirrar in i min spegelbild. Jag hade på mig mina danskläder som idag var svarta shorts, och ett lila linne det stog "BIEBS DANCERS" på. Mitt hår var lockat och jag hade mascara, eyeliner, ögonskugga och rött läppstift.
"Det är dags!" ropar Scooter och hela danscrewet rusar ut och ställer sig bakom scenen.
"Nu!" säger Scooter och vi går ut och möter publiken som applåderar och skriker högt. Justin ler stort mot mig när han ser mig och låten Somebody to love börjar spelas och nervösiteten börjar kännas.

Konserten flöt på, och Justin var grym som vanligt. Overboard var lite svår att se på men jag klarade det. Danserna klarade vi bra, och nervösiteten släppte när jag kom in i dansen. Justin uppträder Bigger just nu, och jag står backstage och tittar på honom. Jag har bytt om till min svarta skinnjacka, svarta jeans, en pösig tröja och en massa armband och halsband. Låten var nu slut och Justin tackar publiken.
"Men, konserten är inte riktigt slut än.. Jag vill att en speciell tjej ska få uppträda också" säger han och jag vänder huvudet mot Jasmine som står på andra sidan av scenen som ler stort när han sa så.
"MIN ALLRA BÄSTA VÄN, DEMI SANTIAGO, KOM UT HÄR!" skriker han i micken och publiken blir helt galna. Vänta, va? Sa han precis mitt namn? Jag tänker inte gå ut dit? Aldrig att jag sjunger för flera tusen människor, nej. Jag har alltid haft scenskräck. Hälften av publiken hatar mig säkert.
"Deeeeemi, vill du inte dela med dig din talang? Jag lovar, hon är grym" säger han och småspringer till mig. Han tar i min hand och drar ut mig på scenen. Jag lägger ena handen för ansiktet men tar bort den sen. Justin räcker fram en mick men jag skakar på huvudet.
Han lutar sig fram och säger "Du klarar det" i mitt öra. Jag skakar på huvudet, "För mycket folk!" säger jag i honoms öra och han bara ler mot mig.
"Demi, Demi, Demi" säger han i micken och publiken börjar säga efter honom. Jag suckar och ler lite. Jag tar emot mikrofonen och Justin kramar mig. Jag besvarar kramen och sätter mig vid pianot. "Okej, uhm" säger jag i micken och tittar ut över den enorma publiken.
"Jag har en enorm scenskräck, har alltid haft, och jag har aldrig uppträtt för någon, speciellt inte för såhär många. Men jag antar att jag måste komma över min scenskräck någon gång" säger jag och skrattar lite nervöst. "Hoppas ni gillar det" fortsätter jag och börjar spela på pianot.
Love me or let me go - Chapter 12
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.

DEMIS PERSPEKTIV

DEMIS PERSPEKTIV
Jag och Caroline går mot vårat hotellrum efter flera timmars danstränande. Caroline går först och öppnar dörren, sen stänger hon den igen utan att jag ens hunnit se rummet.
"Vadå? Varför stänger du?" säger jag och tänker precis ta tag i handtaget när Caroline blockerar vägen. Jag tittar förvirrat på henne.
"Uhm.. Jag tror inte du vill se det där" säger hon och skakar på huvudet. Vad är det jag inte skulle vilja se? Hon flyttar sig lite så jag kan öppna dörren, och hon hade rätt, jag vill inte se det där. Justin och Jasmine, strulandes i sängen. Jag harklar mig högt och dom tittar upp på mig.
Justin ler ett oskyldigt leende medans Jasmine flinar hånfullt, jag ser på lång väg hur glad hon är över att det är hon som ligger där, inte jag. Jag blänger åt henne och struntar i att Justin ser och drar med mig Caroline in till badrummet och låser dörren.
"Jag hatar henne!" viskar jag slänger ner min väska på golvet. Caroline sätter sig på toalocket.
"Såg du vilket flin hon hade eller? Hon är så jävla glad över att det är hon som har fått Justin, inte jag" väser jag tyst så inte Jasmine och Justin hör något. Caroline tänkte precis säga något när det knackade på dörren.
"Carro, Demi, vad gör ni? Kom ut!" säger Justin och rycker lite i handtaget. Jag suckar och vänder blicken till Carro.
"Dom kommer väl antagligen inte gå någonstans så det är väl bäst att vi går ut, jag kan få ut Jasmine så kan du och Justin prata?" säger hon tyst och slänger en blick mot dörren i hopp om att inte Justin hörde. Jag nickar.
"Det är väl lika bra, han kommer väl säkert vilja prata med tanke på hur konstigt jag betett mig på sistone" säger jag och suckar.
"Baaaaaaaabe, kom ut!" säger Justin och bankar på dörren samtidigt som han rycker i handtaget, "Jag vet att du inte är på toa, för isåfall skulle du inte dragit in Caroline där också! Unless.. du kanske mördar henne?" säger Justin och jag hör hans höga gulliga skrattt genom dörren. Jag ler lite och låser upp dörren. Justin tar min hand och drar ut mig.
"Sitt" säger han bestämt och puttar ner mig i sängen.
"Voff" säger jag ironiskt och lägger armarna i kors. Justin skrattar men blir sedan seriös igen.
"Jasmine, kan du gå ut lite?" frågar Justin och nickar mot dörren.
"Meh, varför då?" suckar hon och lägger händerna i midjan. Caroline himlar med ögonen och drar ut henne genom dörren. "Tack!" ropar jag och Caroline ler mot mig innan hon stänger dörren.
"Så, vill du förklara varför du betett dig konstigt på sistone?" frågar han och sätter sig i fåtöljen mittemot mig.
"Vadå?" säger jag och lägger mig på rygg ner i sängen.
"Demi, kom igen, så fort jag och Jasmine kommer suckar du och går iväg. Du är annorlunda, Demi, och jag vet inte vad som är felet, är du sur på mig eller vad? Du vet att jag älskar dig, du är min bästa vän, och om du mår dåligt eller är sur kan du berätta för mig!" säger han och jag börjar automatiskt le så tänderna syntes.

"Och med tanke på att du sprang och låste in dig på badrummet när du fick syn på oss måste det väl vara något?" säger han och höjer på ögonbrynen.
"Vadå? Varför stänger du?" säger jag och tänker precis ta tag i handtaget när Caroline blockerar vägen. Jag tittar förvirrat på henne.
"Uhm.. Jag tror inte du vill se det där" säger hon och skakar på huvudet. Vad är det jag inte skulle vilja se? Hon flyttar sig lite så jag kan öppna dörren, och hon hade rätt, jag vill inte se det där. Justin och Jasmine, strulandes i sängen. Jag harklar mig högt och dom tittar upp på mig.
Justin ler ett oskyldigt leende medans Jasmine flinar hånfullt, jag ser på lång väg hur glad hon är över att det är hon som ligger där, inte jag. Jag blänger åt henne och struntar i att Justin ser och drar med mig Caroline in till badrummet och låser dörren.
"Jag hatar henne!" viskar jag slänger ner min väska på golvet. Caroline sätter sig på toalocket.
"Såg du vilket flin hon hade eller? Hon är så jävla glad över att det är hon som har fått Justin, inte jag" väser jag tyst så inte Jasmine och Justin hör något. Caroline tänkte precis säga något när det knackade på dörren.
"Carro, Demi, vad gör ni? Kom ut!" säger Justin och rycker lite i handtaget. Jag suckar och vänder blicken till Carro.
"Dom kommer väl antagligen inte gå någonstans så det är väl bäst att vi går ut, jag kan få ut Jasmine så kan du och Justin prata?" säger hon tyst och slänger en blick mot dörren i hopp om att inte Justin hörde. Jag nickar.
"Det är väl lika bra, han kommer väl säkert vilja prata med tanke på hur konstigt jag betett mig på sistone" säger jag och suckar.
"Baaaaaaaabe, kom ut!" säger Justin och bankar på dörren samtidigt som han rycker i handtaget, "Jag vet att du inte är på toa, för isåfall skulle du inte dragit in Caroline där också! Unless.. du kanske mördar henne?" säger Justin och jag hör hans höga gulliga skrattt genom dörren. Jag ler lite och låser upp dörren. Justin tar min hand och drar ut mig.
"Sitt" säger han bestämt och puttar ner mig i sängen.
"Voff" säger jag ironiskt och lägger armarna i kors. Justin skrattar men blir sedan seriös igen.
"Jasmine, kan du gå ut lite?" frågar Justin och nickar mot dörren.
"Meh, varför då?" suckar hon och lägger händerna i midjan. Caroline himlar med ögonen och drar ut henne genom dörren. "Tack!" ropar jag och Caroline ler mot mig innan hon stänger dörren.
"Så, vill du förklara varför du betett dig konstigt på sistone?" frågar han och sätter sig i fåtöljen mittemot mig.
"Vadå?" säger jag och lägger mig på rygg ner i sängen.
"Demi, kom igen, så fort jag och Jasmine kommer suckar du och går iväg. Du är annorlunda, Demi, och jag vet inte vad som är felet, är du sur på mig eller vad? Du vet att jag älskar dig, du är min bästa vän, och om du mår dåligt eller är sur kan du berätta för mig!" säger han och jag börjar automatiskt le så tänderna syntes.

"Och med tanke på att du sprang och låste in dig på badrummet när du fick syn på oss måste det väl vara något?" säger han och höjer på ögonbrynen.
Mitt leende dör ut och jag suckar högt och sätter mig upp i sängen och tittar ner i mitt knä. Vad fan ska jag säga? Hej Justin, jag hatar Jasmine och vill inte att du ska vara tillsammans med henne för jag gillar dig mer som än vän, nej, jag älskar dig. På det sättet. Jag vet att trots att jag avskyr Jasmine, så måste jag lära mig acceptera deras förhållande. Sålänge Justin är glad, är jag glad. Jag vill bara inte att hon ska krossa honoms hjärta. Jag vet inte ens om hon älskar honom, eller om hon bara utnyttjar honom för att göra mig avundsjuk.
"Jag vet inte, alltså, jag och Jasmine har fortfarande lite problem med varandra, sen förra året duvet" säger jag och rycker på axlarna.
"Jag trodde ni löst det?" säger han och tittar misstänksamt på mig. Han kommer och sätter sig jämte mig.
"Det trodde jag med, men antagligen inte.." mumlar jag och tittar på honom. Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
Bara jag som tycker hon är sjuuukt söt på den rörliga bilden? ;D
"Jag vet inte, alltså, jag och Jasmine har fortfarande lite problem med varandra, sen förra året duvet" säger jag och rycker på axlarna.
"Jag trodde ni löst det?" säger han och tittar misstänksamt på mig. Han kommer och sätter sig jämte mig.
"Det trodde jag med, men antagligen inte.." mumlar jag och tittar på honom. Hans nötbruna ögon fick mig att bli helt knäsvag. Det var tur att jag satt ner, annars skulle jag väl säkert bryta ihop på golvet.
"Så du är inte sur?" frågar han. Jag skakar på huvudet. "Aldrig" säger jag med ett stort leende och han kramar mig hårt. "Bra! Jag har saknat min glada Demi!"
Bara jag som tycker hon är sjuuukt söt på den rörliga bilden? ;D
Aja, förlåt för dålig uppdatering ibland, får se om det kommer ett till kapitel ikväll, isåfall kommer det nog ut sent ;3
Och tack till alla fina ord! ♥
Det är ni som peppar mig till att skriva ;D
Och tack till alla fina ord! ♥
Det är ni som peppar mig till att skriva ;D
Youtubevideos!
Tänkte bara fråga om ni vet hur man förminskar youtube videos här på bloggen om man använder Google chrome? Om det ens går.
Har Mozilla Firefox också, och det har kunnat förminska på det, men det verkar inte funka nu? :s
Sen på internet, går det, men när jag sparar blir den stor igen.
Någon som vet något?!? D:
Har Mozilla Firefox också, och det har kunnat förminska på det, men det verkar inte funka nu? :s
Sen på internet, går det, men när jag sparar blir den stor igen.
Någon som vet något?!? D:
Love me or let me go - Chapter 11
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"

"Åh nej! Paparazzis!" utbrister Jasmine plötsligt. Hon börjar fixa med sitt hår och tar snabbt tag i min hand. Hon vinkar glatt till alla paparazzis med andra handen. Dom omringar oss fort och jag tittar ner i marken samtidigt som jag går, men Jasmine därimot, hon har ett brett leende på ansiktet och verkar inte se ett dugg irriterad ut. Hon har förändrats sen sist jag såg henne, hon är bara så.. annorlunda. Jag antar att det är för jag inte träffat henne på länge. Hur som helst har vi landat i Rumänien och eftersom dom flesta skulle ha träning bestämde jag och Jasmine oss för att gå ut på en promenad, utforska stället liksom.
När vi kommit fram till hotellet och äntligen kommit bort från alla paparazzis tog vi hissen upp till vårat hotellrum. Jag, Jasmine, Caroline och Demi delar rum. På tal om Demi, jag vet inte om hon är sur på mig eller något, hon verkar inte vara sig själv, speciellt när jag är med Jasmine. Jag måste verkligen prata med henne. Jag älskar Demi mer än allt, hon är världens bästa, vackraste och roligaste bästa vän, vi har alltid kul tillsammans, och när hon är såhär, frånvarande och inte alls lika glad längre, så får det mig att bli orolig. Hon verkar ju vara hur glad som helst i Carros och resten av crewets närhet? Så fort hon ser Jasmine och mig blir hon som en helt annan person.
"Jag hoppar in i duschen" säger Jasmine och kysser mig innan hon försvinner ut i badrummet och fjärilarna bubblar i magen. Jag är kär i Jasmine Villegas.
Jag loggar in på min twitter och retweetar, svarar och följer några fans. Det var helt sjukt hur9 jag kunde göra någon glad för livet genom att bara trycka på en knapp.
Jag twittrar "My fans are awesome, #ilovemyfans" och går in på Demi's sida. Jag ser att hon har lagt in en video för en kvart sen så jag trycker upp den och tittar.
Vad vore jag utan Demi? Helt seriöst, jag hade aldrig kunnat önska mig någon bättre bästa kompis än henne. Jag kopierar länken och skriver en tweet - "Love you weirdos @DemiSantiago and @CarolineSmith"
Jag fick genast en massa mentions om videon och jag är glad att dom flesta är snälla. Dom förstår att Demi gör mig glad och dom är glada att jag har henne som bästa vän. Dock ser jag en hel del elaka, både om Demi, Caroline och t.o.m Jasmine. Bilderna på oss hade väl kommit ut. Jag gillar verkligen henne, så jag hoppas att dom lär sig acceptera henne med tiden, som dom gjorde med Demi. Jag älskar mina fans, men dom kan bli rätt överbeskyddande ibland.
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.
Förlåt för kort del, men klockan är mycket och jag börjar bli trött D:
Skriver nästa del imorgon, och det kommer komma rätt mycket drama med tiden så ni vet :3
Och jag bara älskar den videon - varför vet jag inte - så jag ville ha med den. thehe.
Jag fick genast en massa mentions om videon och jag är glad att dom flesta är snälla. Dom förstår att Demi gör mig glad och dom är glada att jag har henne som bästa vän. Dock ser jag en hel del elaka, både om Demi, Caroline och t.o.m Jasmine. Bilderna på oss hade väl kommit ut. Jag gillar verkligen henne, så jag hoppas att dom lär sig acceptera henne med tiden, som dom gjorde med Demi. Jag älskar mina fans, men dom kan bli rätt överbeskyddande ibland.
Jag loggar ut och slänger mig i sängen och lyssnar på Jasmine som står och sjunger i duschen. Hon sjunger riktigt bra, men dock itne lika bra som Demi. Demi hatar att sjunga för folk, och bara ett fåtal har hört henne sjunga, och en av dom är jag. Och jag blev helt stum när jag hörde henne, hon träffade alla noter pefekt och ja, vad kan jag säga? Hon är en naturbegåvning.
Förlåt för kort del, men klockan är mycket och jag börjar bli trött D:
Skriver nästa del imorgon, och det kommer komma rätt mycket drama med tiden så ni vet :3
Och jag bara älskar den videon - varför vet jag inte - så jag ville ha med den. thehe.
Love me or let me go - Chapter 10
Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
Efter en hel del danstränande slänger vi oss utmattade i sängen, jag och Carro.
"Det där var jobbigt" mumlar hon mot kudden. Jag instämmer och stänger mina ögon. Jag känner hur hela min kropp värker. Det var en riktigt hård träning. Jag och Carro kommer dansa till Somebody to love och Love me ikväll på honoms konsert, och sedan på konserten i Romänien ska vi dansa till Somebody to love, Love me, Baby och One time. Vi kommer ha en träning så fort vi landar i Rumänien och den kommer vara lång, så vi lär oss alla danser.
Jag rycker till av det plötsliga ljudet och tar upp min mobil och svarar utan att kolla vem det var.
"Hallå?" svarar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vi ska ha repetition på danserna osv, så gör er i ordning och kom ner till lobbyn om en timme" hör jag Scooter säga.
"You got it" säger jag med ett flin trots att han inte kan se mig.
"Säg det till Caroline också är du snäll, ses!" säger han och lägger på. Jag lägger ner mobilen på nattduksbordet och vänder mig mot Carro.
"Vi ska på repetition, vi ska ner till lobbyn om en timme" säger jag och tar fram andra kläder. Jag tar med mig dom in i badrummet och hänger upp dom på kroken. Jag tar en snabbdusch och byter om till en lila pösig tröja och svarta jeans. Jag borstar tänderna och flätar luggen.
"Är duschen ledig slöfock?!" hör jag Carro ropa utanför. Jag skrattar lite och låser upp dörren
"Its all yours" flinar jag och går förbi henne. Jag tar på mig mina vita converse och sätter mig vid laptopen. Jag går in på Oceanup.com och söker upp Justin Bieber. Varför vet jag inte. Jag bläddrar lite och min blick fastnar på en bild av Jasmine och Justin. Det kändes som hela jag skulle gå sönder när jag såg bilden.
"JASMINE VILLEGAS OCH JUSTIN BIEBER ETT PAR?" lyder rubriken. Jag vill inte se vad som står, det skulle bara få mig deppig, så jag kryssar snabbt och loggar istället in på twitter. Jag tittar mina mentions och svarar på dom flesta. Iallafall dom snälla. Jag går in på Justin's twitter och kollar runt lite, inget nytt. Jag går in på min sida och skriver en tweet. "I dont know what to do" Jag publicerar men tar snabbt bort det. "I love you more than u can imagine" skriver jag men tar bort det snabbt också så ingen hinner se. Jag loggar ut och stänger ner locket. En stund senare kommer Caroline ut. Hon fönar håret och lockar det lite lätt. Hon tar på sig en rosa tröja, svarta jeans och några halsband och öronhängen. Hon tar på sig sina turkosa converse och vi går ner mot lobbyn. När vi svänger runt hörnet ser jag att alla står och väntar. Även Jasmine och Justin, tillsammas.
Efter en hel del danstränande slänger vi oss utmattade i sängen, jag och Carro.
"Det där var jobbigt" mumlar hon mot kudden. Jag instämmer och stänger mina ögon. Jag känner hur hela min kropp värker. Det var en riktigt hård träning. Jag och Carro kommer dansa till Somebody to love och Love me ikväll på honoms konsert, och sedan på konserten i Romänien ska vi dansa till Somebody to love, Love me, Baby och One time. Vi kommer ha en träning så fort vi landar i Rumänien och den kommer vara lång, så vi lär oss alla danser.
Jag rycker till av det plötsliga ljudet och tar upp min mobil och svarar utan att kolla vem det var.
"Hallå?" svarar jag och drar fingrarna genom mitt hår.
"Vi ska ha repetition på danserna osv, så gör er i ordning och kom ner till lobbyn om en timme" hör jag Scooter säga.
"You got it" säger jag med ett flin trots att han inte kan se mig.
"Säg det till Caroline också är du snäll, ses!" säger han och lägger på. Jag lägger ner mobilen på nattduksbordet och vänder mig mot Carro.
"Vi ska på repetition, vi ska ner till lobbyn om en timme" säger jag och tar fram andra kläder. Jag tar med mig dom in i badrummet och hänger upp dom på kroken. Jag tar en snabbdusch och byter om till en lila pösig tröja och svarta jeans. Jag borstar tänderna och flätar luggen.
"Är duschen ledig slöfock?!" hör jag Carro ropa utanför. Jag skrattar lite och låser upp dörren
"Its all yours" flinar jag och går förbi henne. Jag tar på mig mina vita converse och sätter mig vid laptopen. Jag går in på Oceanup.com och söker upp Justin Bieber. Varför vet jag inte. Jag bläddrar lite och min blick fastnar på en bild av Jasmine och Justin. Det kändes som hela jag skulle gå sönder när jag såg bilden.
"JASMINE VILLEGAS OCH JUSTIN BIEBER ETT PAR?" lyder rubriken. Jag vill inte se vad som står, det skulle bara få mig deppig, så jag kryssar snabbt och loggar istället in på twitter. Jag tittar mina mentions och svarar på dom flesta. Iallafall dom snälla. Jag går in på Justin's twitter och kollar runt lite, inget nytt. Jag går in på min sida och skriver en tweet. "I dont know what to do" Jag publicerar men tar snabbt bort det. "I love you more than u can imagine" skriver jag men tar bort det snabbt också så ingen hinner se. Jag loggar ut och stänger ner locket. En stund senare kommer Caroline ut. Hon fönar håret och lockar det lite lätt. Hon tar på sig en rosa tröja, svarta jeans och några halsband och öronhängen. Hon tar på sig sina turkosa converse och vi går ner mot lobbyn. När vi svänger runt hörnet ser jag att alla står och väntar. Även Jasmine och Justin, tillsammas.
"Det är okej" säger Caroline tyst och klappar mig lätt på armen. Jag ler lite svagt och tar ett djupt andetag innan jag går fram till dom.
"Det är ett mirakel! Demi var inte långsam! Hon kom i tid, shit, vi måste fira!" utbrister Ryan när han får syn på mig. Jag ger honom en mördarblick och han håller upp händerna.

"Slå mig inte" säger han och jag skrattar och slår han löst på armen.
"Ska vi dra då eller?" säger Justin och jag känner ett par varma händer på mina axlar. Ryan och dom andra nickar och börjar gå. Jag vänder mig om och där står Justin och ler, och jag ler automatiskt tillbaka. Men när jag får syn att Jasmine kommer dör leendet ut. Hon kommer och lägger armarna om honom och pussar honom lätt på munnen. Sen fakeler hon mot mig.
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"
"Det är ett mirakel! Demi var inte långsam! Hon kom i tid, shit, vi måste fira!" utbrister Ryan när han får syn på mig. Jag ger honom en mördarblick och han håller upp händerna.

"Slå mig inte" säger han och jag skrattar och slår han löst på armen.
"Ska vi dra då eller?" säger Justin och jag känner ett par varma händer på mina axlar. Ryan och dom andra nickar och börjar gå. Jag vänder mig om och där står Justin och ler, och jag ler automatiskt tillbaka. Men när jag får syn att Jasmine kommer dör leendet ut. Hon kommer och lägger armarna om honom och pussar honom lätt på munnen. Sen fakeler hon mot mig.
"Vad söta ni är tillsammans!" ljuger jag och ler ett ansträngt leende och går till Carro. Vi börjar gå ut mot parkeringen med Jasmine och Justin bakom oss.
"Försök att visa att du inte bryr dig" viskar Caroline. Jag nickar och ler svagt mot henne.
"Ska försöka"
Love me or let me go - Chapter 9
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?

"Demi! Vaknaaa!" hör jag en röst säga. Trött öppnar jag mina sömniga ögon och får syn på Caroline som står och flinar.
"Frukost om 10 minuter, alla har ätit förutom du, jag, Jasmine och Justin, så du kanske borde gå upp? Vi ska ju vidare till Romänien sen också efter kvällens konsert" säger hon glatt. Jag nickar och reser mig upp ur sängen. Jag låser in mig på badrummet och tar en dusch, sedan tar jag på mig en blommig blus med ett svart band runt midjan, svarta jeans och ett par vita converse. Caroline sitter vid sin laptop och tittar runt på twitter. Jag ställer mig bakom henne.
"Jag är klar" ler jag. Hon stänger ner twitter och fäller ihop locket på laptopen.
"Lets go then" säger hon och tar sin väska. Vi tar hissen ner till kafeterian och precis när jag går in ser jag Jasmine och Justin stå och kyssa varandra en bit bort. Jag kände hur det stack till i magen. Jag stog som förstelad och stirrade på dom. Fan, jävla Jasmine. Jag var rädd att det här skulle hända. Jag suckade och tittade ner i marken. Tårarna brände bakom ögonlocken.
"Demi, hur är det?" frågar Caroline och klappar lätt på min rygg. Hon vet om mina känslor för Justin.
"Ehm, aa.." säger jag och sliter blicken från dom. Jag och Caroline går och sätter sig vid ett bord. Justin och dom andra har betalat för frukost, så vi behöver inte betala någonting.
"Visste du om...?" säger jag lite tyst och nickar diskret åt Jasmine och Justin som nu står och pratar med varandra.
"Nej, jag hade ingen aning" säger Caroline och rycker på axlarna. "Att han inte ser igenom den bitchen? Hela hon lyser ju falsk om sig" suckar hon. Jag nickar och börjar bre en macka. När jag tar en tugga ser jag i ögonvrån att Jasmine och Justin kommer mot oss. Jag vänder huvudet mot dom och min blick dras ner till deras ihoplänkade händer. Jag kände ännu ett stick i magen.
"Hej.." säger jag och ler lite mot Justin. Jasmine ignorerar jag totalt.
"Hey Demi" säger han och sätter sig ner bredvid mig. Jämte honom sätter sig Jasmine.
"Så är ni.. tillsammans eller?" säger jag och sväljer hårt. Jag har lust att lägga mig på golvet och bara böla, men jag måste acceptera Justin's val. Trots att Jasmine är en självisk egoistisk bitch.
"Japp! Det är vi" säger Jasmine och hånflinar mot mig när Justin sitter vänd mot mig. Något måste väl finnas i henne som får Justin att vilja vara med henne? Jag suckar tyst för mig själv och häller upp mjölk i mitt glas. Plötsligt känner jag en hand på mitt ben. Jag drar blicken mot handen och ser direkt att det är Justin's. Jag tittar upp på honom och ser att han sitter med en blick jag inte kan tyda.
"Mår du bra?" frågar han och höjer lite på ögonbrynen. Jag nickar och tränger fram ett leende. Hur ont det än gör måste jag försöka lägga mina känslor åt sidan. Han nickar och drar bort handen. Han vänder sig mot Jasmine och börjar prata med henne. Jag tittar på Caroline som gör en äcklad min menat mot dom och jag börjar skratta men tystnar när Jasmine ger ifrån sig ett högt skratt. Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?

"Demi! Vaknaaa!" hör jag en röst säga. Trött öppnar jag mina sömniga ögon och får syn på Caroline som står och flinar.
"Frukost om 10 minuter, alla har ätit förutom du, jag, Jasmine och Justin, så du kanske borde gå upp? Vi ska ju vidare till Romänien sen också efter kvällens konsert" säger hon glatt. Jag nickar och reser mig upp ur sängen. Jag låser in mig på badrummet och tar en dusch, sedan tar jag på mig en blommig blus med ett svart band runt midjan, svarta jeans och ett par vita converse. Caroline sitter vid sin laptop och tittar runt på twitter. Jag ställer mig bakom henne.
"Jag är klar" ler jag. Hon stänger ner twitter och fäller ihop locket på laptopen.
"Lets go then" säger hon och tar sin väska. Vi tar hissen ner till kafeterian och precis när jag går in ser jag Jasmine och Justin stå och kyssa varandra en bit bort. Jag kände hur det stack till i magen. Jag stog som förstelad och stirrade på dom. Fan, jävla Jasmine. Jag var rädd att det här skulle hända. Jag suckade och tittade ner i marken. Tårarna brände bakom ögonlocken.
"Demi, hur är det?" frågar Caroline och klappar lätt på min rygg. Hon vet om mina känslor för Justin.
"Ehm, aa.." säger jag och sliter blicken från dom. Jag och Caroline går och sätter sig vid ett bord. Justin och dom andra har betalat för frukost, så vi behöver inte betala någonting.
"Visste du om...?" säger jag lite tyst och nickar diskret åt Jasmine och Justin som nu står och pratar med varandra.
"Nej, jag hade ingen aning" säger Caroline och rycker på axlarna. "Att han inte ser igenom den bitchen? Hela hon lyser ju falsk om sig" suckar hon. Jag nickar och börjar bre en macka. När jag tar en tugga ser jag i ögonvrån att Jasmine och Justin kommer mot oss. Jag vänder huvudet mot dom och min blick dras ner till deras ihoplänkade händer. Jag kände ännu ett stick i magen.
"Hej.." säger jag och ler lite mot Justin. Jasmine ignorerar jag totalt.
"Hey Demi" säger han och sätter sig ner bredvid mig. Jämte honom sätter sig Jasmine.
"Så är ni.. tillsammans eller?" säger jag och sväljer hårt. Jag har lust att lägga mig på golvet och bara böla, men jag måste acceptera Justin's val. Trots att Jasmine är en självisk egoistisk bitch.
"Japp! Det är vi" säger Jasmine och hånflinar mot mig när Justin sitter vänd mot mig. Något måste väl finnas i henne som får Justin att vilja vara med henne? Jag suckar tyst för mig själv och häller upp mjölk i mitt glas. Plötsligt känner jag en hand på mitt ben. Jag drar blicken mot handen och ser direkt att det är Justin's. Jag tittar upp på honom och ser att han sitter med en blick jag inte kan tyda.
"Mår du bra?" frågar han och höjer lite på ögonbrynen. Jag nickar och tränger fram ett leende. Hur ont det än gör måste jag försöka lägga mina känslor åt sidan. Han nickar och drar bort handen. Han vänder sig mot Jasmine och börjar prata med henne. Jag tittar på Caroline som gör en äcklad min menat mot dom och jag börjar skratta men tystnar när Jasmine ger ifrån sig ett högt skratt. Jag vänder mig mot dom och ser att Justin sitter och försöker pricka brödbitar i hennes mun. Jag äter upp min macka och reser mig upp. Jag ger en blick mot Carro och hon förstår direkt. Hon reser sig upp och vi går bort mot hissen, bort från dom. Jag klarar inte av att se dom tillsammans. Killen jag tycker om med tjejen jag inte tål.
Love me or let me go - Chapter 8
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.
2 dagar senare - Australien - Demi's perspektiv:
"JUSTIN SLUTA!" tjuter jag och sprattlar i hopp om att Justin ska sluta kittla mig. Han håller fast mig och börjar kittla mina fötter. Jag garvar så jag knappt kan andas.
"SL-UTA KAN INTE ANDAS" flämtar jag mellan skrattattackerna.
"Säg att jag är bäst!" säger han och sätter sig på mig. Han lägger händerna på min mage beredd på att börja kittla mig igen. Jag skakar på huvudet men ångrar mig direkt efter. Han börjar snabbt kittla mig och jag kämpar med att komma loss, - men det går inte så bra med tanke på hur svag jag blir när jag skrattar.
"Justin! JUSTIN!" säger Jasmine plötsligt. Jag har helt glömt bort att hon var i rummet. Justin stoppar sina händer och jag kan äntligen andas.
"Vad?" frågar Justin och skrattar lite. Jasmine tar honoms hand och drar upp honom.
Hon tittar på mig och sen tillbaka på Justin. "Uhm.." säger hon och verkar inte veta vad hon ska säga.
"Ville du något eller?" frågar Justin och jag reser mig upp och sätter mig i fåtöljen.
"Mm alltså, jag bara undrar om du följer med ut? Jag vill prata med dig lite om konserterna och så" säger hon och ler.
"Demi vill d-" mer hinner han inte säga förrän Jasmine avbryter honom.
"Ehm, bara du och jag" säger hon.
"Varför då?" säger Justin och ser frågandes på Jasmine som bara rycker på axlarna.
"Inget, men kom nu!" säger hon och drar i honoms arm. "Öh okej, jag ska bara på toa, vänta här" säger Justin och går iväg.
Jasmine följer honom med blicken och så fort han försvunnit ur syne ställer hon sig framför mig med armarna i kors. Hon blänger på mig och jag tittar frågandes på henne.
"Lyssna, jag vet att du gillar Justin. Men han gillar inte dig, och han kommer aldrig göra. Så sluta försöka. Okej, gumman?" säger hon bitchigt och ler sitt fakeleende.

"Ursäkta?" frågar jag och höjer på ögonbrynen, i chock av vad hon nyss sagt. För det första, hur vet hon att jag gillar Justin? Och för det andra, vad får henne att tro att jag försöker få Justin att gilla mig? Tankarna snurrade runt i mitt huvud men dom blev avbrutna av Jasmine.
"Demi, jag är fan inte dum. Jag ser hur du tittar på honom, jag ser hur hela du lyser när han är i närheten. Men han kommer aldrig bli din. Du vet ju att vi har varit tillsammans förut, han och jag, och han gillar mig fortfarande, men det kanske du redan fattat, med tanke på att han just nu tänker lämna dig för mig?" säger hon och slänger med sitt svarta hår.
Jag får inte fram ett enda ord. Jag öppnar munnen och stänger den igen.
"Jag gillar inte Justin" får jag fram till slut. Hon skrattar glädjelöst och lägger händerna på midjan.
"Försök inte. Som sagt, jag är inte dum. Jag vet att du gillar honom vad du än säger" flinar hon. Okej, så hon vet om att jag gillar Justin. Fan, fan, fan, fan! Och tänk så är det hon säger sant? Justin kanske gillar henne? Han har faktiskt umgåtts med henne en hel del sen hon kom, mer än vad han har umgåtts med mig faktiskt. Plus att han kommer lämna mig strax, för att gå ut med Jasmine. Vem vet vad hon kommer hitta på för lögner för honom? Jag vet ju att dom var tillsammans ett tag, dock inte länge. Dom gjorde slut för båda skulle ha turnéer, massa konserter så ingen hade tid för varandra. Men nu kommer Jasmine vara med på hela turnén, dom kanske blir tillsammans igen? Fyfan, jag vill inte ens tänka tanken att se Justin med.. henne.
"Jasmine, kommer du?" säger Justin plötsligt som står i dörröppningen. Hon vänder sig om och skuttar glatt fram till honom.
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
2 dagar senare - Australien - Demi's perspektiv:
"JUSTIN SLUTA!" tjuter jag och sprattlar i hopp om att Justin ska sluta kittla mig. Han håller fast mig och börjar kittla mina fötter. Jag garvar så jag knappt kan andas.
"SL-UTA KAN INTE ANDAS" flämtar jag mellan skrattattackerna.
"Säg att jag är bäst!" säger han och sätter sig på mig. Han lägger händerna på min mage beredd på att börja kittla mig igen. Jag skakar på huvudet men ångrar mig direkt efter. Han börjar snabbt kittla mig och jag kämpar med att komma loss, - men det går inte så bra med tanke på hur svag jag blir när jag skrattar.
"Justin! JUSTIN!" säger Jasmine plötsligt. Jag har helt glömt bort att hon var i rummet. Justin stoppar sina händer och jag kan äntligen andas.
"Vad?" frågar Justin och skrattar lite. Jasmine tar honoms hand och drar upp honom.
Hon tittar på mig och sen tillbaka på Justin. "Uhm.." säger hon och verkar inte veta vad hon ska säga.
"Ville du något eller?" frågar Justin och jag reser mig upp och sätter mig i fåtöljen.
"Mm alltså, jag bara undrar om du följer med ut? Jag vill prata med dig lite om konserterna och så" säger hon och ler.
"Demi vill d-" mer hinner han inte säga förrän Jasmine avbryter honom.
"Ehm, bara du och jag" säger hon.
"Varför då?" säger Justin och ser frågandes på Jasmine som bara rycker på axlarna.
"Inget, men kom nu!" säger hon och drar i honoms arm. "Öh okej, jag ska bara på toa, vänta här" säger Justin och går iväg.
Jasmine följer honom med blicken och så fort han försvunnit ur syne ställer hon sig framför mig med armarna i kors. Hon blänger på mig och jag tittar frågandes på henne.
"Lyssna, jag vet att du gillar Justin. Men han gillar inte dig, och han kommer aldrig göra. Så sluta försöka. Okej, gumman?" säger hon bitchigt och ler sitt fakeleende.

"Ursäkta?" frågar jag och höjer på ögonbrynen, i chock av vad hon nyss sagt. För det första, hur vet hon att jag gillar Justin? Och för det andra, vad får henne att tro att jag försöker få Justin att gilla mig? Tankarna snurrade runt i mitt huvud men dom blev avbrutna av Jasmine.
"Demi, jag är fan inte dum. Jag ser hur du tittar på honom, jag ser hur hela du lyser när han är i närheten. Men han kommer aldrig bli din. Du vet ju att vi har varit tillsammans förut, han och jag, och han gillar mig fortfarande, men det kanske du redan fattat, med tanke på att han just nu tänker lämna dig för mig?" säger hon och slänger med sitt svarta hår.
Jag får inte fram ett enda ord. Jag öppnar munnen och stänger den igen.
"Jag gillar inte Justin" får jag fram till slut. Hon skrattar glädjelöst och lägger händerna på midjan.
"Försök inte. Som sagt, jag är inte dum. Jag vet att du gillar honom vad du än säger" flinar hon. Okej, så hon vet om att jag gillar Justin. Fan, fan, fan, fan! Och tänk så är det hon säger sant? Justin kanske gillar henne? Han har faktiskt umgåtts med henne en hel del sen hon kom, mer än vad han har umgåtts med mig faktiskt. Plus att han kommer lämna mig strax, för att gå ut med Jasmine. Vem vet vad hon kommer hitta på för lögner för honom? Jag vet ju att dom var tillsammans ett tag, dock inte länge. Dom gjorde slut för båda skulle ha turnéer, massa konserter så ingen hade tid för varandra. Men nu kommer Jasmine vara med på hela turnén, dom kanske blir tillsammans igen? Fyfan, jag vill inte ens tänka tanken att se Justin med.. henne.
"Jasmine, kommer du?" säger Justin plötsligt som står i dörröppningen. Hon vänder sig om och skuttar glatt fram till honom.
"Självklart sötnos, lets go!" säger hon och hånler mot mig, men det verkar dock inte Justin se.
"Ses sen Demi!" säger Justin och kramar mig snabbt innan han och Jasmine försvinner ut genom dörren. Jag suckar och lutar mig bakåt i fåtöljen. Vad fan ska jag göra?
STRUL MED DATAN
Tänkte bara säga att det kommer bli rätt dålig uppdatering på ett tag tills min laptop funkar igen. Den började typ hacka igår, kunde inte ens styra musen. Startade om datan minst 100 gånger för att kunna göra något, och tydligen var det typ 9 spionpogram? Dom borttagna men det går fortfarande inte logga in :s
Jag sitter iallafall vid min mammas dator nu, så jag kan slänga in några kapitel åt er, iallafall 1 om dagen, ibland inga alls, beror på när den är ledig. Hade typ en heeeeeeel del bilder till novellen, men nu vet jag inte vad som blir av med dom >:
Får se om jag hinner med ett kapitel idag, det kommer antagligen senare eller ikväll! :)
Får se om jag hinner med ett kapitel idag, det kommer antagligen senare eller ikväll! :)
Love me or let me go - Chapter 7
"Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.
Vi var nu i Spanien och hade precis tagit in på hotell. Under flygresan hade jag suttit med Caroline, och Justin hade suttit med Jasmine. Jag förstår inte grejen. Justin pratar knappt med mig, allt han gör är att prata med Jasmine. Jag antar att det är för dom inte har träffat varandra på typ ett halvår, men ändå. Jag kan inte låta bli att vara avundsjuk.
"Vad tänker du på?" frågar Justin plötsligt. Jag har inte ens märkt att han gått in i rummet.
"Va?" frågar jag förvirrat och tittar upp på honom. Jasmine var iallafall inte med honom, det var jag glad för. Äntligen har han tagit en liten paus från henne.
"Ersänn att du tänker på mig?" säger Justin och armbågar mig retsamt i armen.
"Pffft, dream on Justin" säger jag och himlar med ögonen. Han skrattar och går till kylskåpet.
Jag tittar ner i mitt knä och ler för mig själv.

"Var är Jasmine då?" frågar jag Justin som precis satt sig ner jämte mig.
"Hon är i sitt hotellrum, jag ville vara med min bästa kompis lite. Xbox?" frågar han med ett flin.
"Alltid!" säger jag glatt och reser mig upp och går mot xboxet. Typiskt Justin att alltid ha ett xbox på hotellrummet. Jag skrattar lite åt tanken och håller upp Call of duty; Black cops mot Justin. Han nickar och jag sätter i skivan i xboxet (heter det xboxet eller xboxen? o.o) Jag sätter mig i soffan bredvid Justin och får en spelkontroll av honom.
Vi var nu i Spanien och hade precis tagit in på hotell. Under flygresan hade jag suttit med Caroline, och Justin hade suttit med Jasmine. Jag förstår inte grejen. Justin pratar knappt med mig, allt han gör är att prata med Jasmine. Jag antar att det är för dom inte har träffat varandra på typ ett halvår, men ändå. Jag kan inte låta bli att vara avundsjuk.
"Vad tänker du på?" frågar Justin plötsligt. Jag har inte ens märkt att han gått in i rummet.
"Va?" frågar jag förvirrat och tittar upp på honom. Jasmine var iallafall inte med honom, det var jag glad för. Äntligen har han tagit en liten paus från henne.
"Ersänn att du tänker på mig?" säger Justin och armbågar mig retsamt i armen.
"Pffft, dream on Justin" säger jag och himlar med ögonen. Han skrattar och går till kylskåpet.
Jag tittar ner i mitt knä och ler för mig själv.

"Var är Jasmine då?" frågar jag Justin som precis satt sig ner jämte mig.
"Hon är i sitt hotellrum, jag ville vara med min bästa kompis lite. Xbox?" frågar han med ett flin.
"Alltid!" säger jag glatt och reser mig upp och går mot xboxet. Typiskt Justin att alltid ha ett xbox på hotellrummet. Jag skrattar lite åt tanken och håller upp Call of duty; Black cops mot Justin. Han nickar och jag sätter i skivan i xboxet (heter det xboxet eller xboxen? o.o) Jag sätter mig i soffan bredvid Justin och får en spelkontroll av honom.
"Men vad fan Justin!" utbrister jag när Justin dödat min gubbe för den 20ionde gången.
"Swaaaag!" säger han gör någon såkallad dans. Jag skrattar och slår honom löst på armen.
"Ska bara på toa, rör INGENTING!" säger han och pausar.
"Vad tror du om mig?" ler jag. Han ger mig en misstänksam blick innan han springer in på toan och jag hör hur toalocket lyfts upp. Jag passar på att pausa upp spelet och döda honom om och om igen. När jag hör att det spolas pausar jag spelet och lägger ner hans spelkontroll och låtsas som om ingenting har hänt.
"Äntligen!" säger jag och fakegäspar.
"Ha-ha, vad gjorde du?" frågar han och sätter sig i soffan och tar upp spelkontrollen.
"Jag? Ingenting" säger jag och ser på honom som om han är dum i huvudet.
"Jag vet att du gjorde nåt" flinar han. Jag skakade på huvudet och pausade upp spelet och vi fortsatte spela.
"Justin!" hör jag någon ropa. Rösten var bekant, men jag kunde inte koppla till vem det var.
"Åh, där är du! Hej Demi" säger Jasmine. Självklart var det Jasmine. Jag suckar och lägger ifrån mig spelkontrollen.
"Justiiiin, jag har tråkigt! Du bara lämnade mig i hotellrummet ju helt uttråkad" säger hon och skrattar. Herregud, måste han vara med dig hela tiden eller?
"Demi, kan du akta dig?" frågar hon och drar i min arm. Jag suckar högt och reser mig upp.
"Varsågod" mumlar jag och går mot dörren. "Demi vänta!" säger Justin från soffan.
"Nej, du kan vara med Jasmine" säger jag och tränger fram ett leende innan jag stänger dörren och går ut ur hotellrummet. Jag går ut och sätter på en liten stentrappa en liten bit bort från hotellet. Det var knappt en trappa ens. Jag sitter och tittar på allt folk som går förbi tills Caroline kommer och sätter sig jämte mig.
"Var har du varit?" frågar jag och granskar hennes kläder. Typiskt henne att alltid ha annorlunda kläder, men det älskade jag med henne, hon kan gå runt i en soppåse utan att bry om vad folk tycker. Nu hade hon på sig ett rosa linne, gröna shorts, gröna strumpor och lila skor.
"Varit ute och joggat, tränat lite på danssteg och så, det sa jag ju till dig innan. Har du glömt det?" frågar hon och ler.
"Ah juste" skrattar jag.
"Varför sitter du här ute förresten?" frågar hon.
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.


"Jag vet att du gjorde nåt" flinar han. Jag skakade på huvudet och pausade upp spelet och vi fortsatte spela.
"Justin!" hör jag någon ropa. Rösten var bekant, men jag kunde inte koppla till vem det var.
"Åh, där är du! Hej Demi" säger Jasmine. Självklart var det Jasmine. Jag suckar och lägger ifrån mig spelkontrollen.
"Justiiiin, jag har tråkigt! Du bara lämnade mig i hotellrummet ju helt uttråkad" säger hon och skrattar. Herregud, måste han vara med dig hela tiden eller?
"Demi, kan du akta dig?" frågar hon och drar i min arm. Jag suckar högt och reser mig upp.
"Varsågod" mumlar jag och går mot dörren. "Demi vänta!" säger Justin från soffan.
"Nej, du kan vara med Jasmine" säger jag och tränger fram ett leende innan jag stänger dörren och går ut ur hotellrummet. Jag går ut och sätter på en liten stentrappa en liten bit bort från hotellet. Det var knappt en trappa ens. Jag sitter och tittar på allt folk som går förbi tills Caroline kommer och sätter sig jämte mig.
"Var har du varit?" frågar jag och granskar hennes kläder. Typiskt henne att alltid ha annorlunda kläder, men det älskade jag med henne, hon kan gå runt i en soppåse utan att bry om vad folk tycker. Nu hade hon på sig ett rosa linne, gröna shorts, gröna strumpor och lila skor.
"Varit ute och joggat, tränat lite på danssteg och så, det sa jag ju till dig innan. Har du glömt det?" frågar hon och ler.
"Ah juste" skrattar jag.
"Varför sitter du här ute förresten?" frågar hon.
"Jag satt och spelade xbox med Justin och hade kul tills Jasmine kom. Hon frågade om jag kunde akta mig så hon kunde sitta i soffan bredvid Justin. Nej, hon frågade inte ens. Hon tog det som en självklarighet att ajg skulle lyssna på henne och började dra i min arm" säger jag och suckar.
"Seriöst?" frågar Caroline och höjer på ögonbrynen.
"Japp" mumlar jag och lägger händerna i knät. Hon suckar.
"Snygga kläder förresten" säger jag och ler.
"Jag kände mig för att vara en melon idag" säger hon och en stund efter brister vi ut i skratt.


Love me or let me go - Chapter 6
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.

"Jasmine!" ropar Justin och hon vänder sig om och brister ut i ett stort léende. Han småspringer mot henne och dom möts i en kram. Jag kände hur avundsjukan bubbla i magen. Det hade gått en månad av turnén och vi hade hunnit besökt en hel del länder, men vi har fortfarande en massa kvar. Jag och Caroline är som bästa kompisar. Vi har kommit varandra nära under månaden och vi kan berätta allt för varandra. Mina känslor för Justin blev fler för varje dag som gick, men som sagt tänker jag inte berätta för honom. Det är svårt, men jag kan inte. Det kommer förstöra våran vänskap, och våran vänskap är det bästa som hänt mig. Hur som helst ska Jasmine Villegas vara med på turnén för att sjunga Overboard med Justin. Jag vill såklart att Jessica Jarell ska sjunga istället för henne eftersom vi är jättebra kompisar, men hon kunde inte. Jag och Jasmine har aldrig riktigt gillat varandra. Jag tycker bara hon verkar vara så falsk. Förra året när hon kom verkade hon göra allt för att ta Justin ifrån mig, varje gång han vad med mig kom hon och tog över hela samtalet, så fort Justin var på väg att gå till mig sprang hon fram till honom och så gick dom iväg. Jag vet inte om det var med meningen eller om hon bara är så bra kompis med Justin. Hur som helst har jag sett igenom hennes falska leenden och jag fattar att hon inte är ett så stort fan av mig.
Dom går mot mig i armkrok och båda har bredda flin på ansiktet.
"Hej Demi!" säger hon och ler. Jag kan inte tyda om hennes leende är äkta eller fake.
"Hej!" säger jag och ler ett ansträngt leende. Hon går och kramar Scooter, Pattie, Ryan, Kenny och dom andra, sedan stannar hon framför Caroline.
"Du är Caroline va?" frågar hon och räcker fram handen. Hon skakar den och nickar. "Japp" Vi går mot bilen och jag och Caroline går lite bakom dom andra. Justin snackar ändå bara med Jasmine om vad som är nytt och hon berättar vem vet vad.
"Hon verkar trevlig" säger Caroline och ler lite smått.
"Tyckte jag också först" suckar jag och sparkar på en sten.
"Vad är det hon har gjort då?" frågar Caroline.
"Hon verkar bara så falsk" säger jag och rycker på axlarna. "Inte för jag känner henne men.." mumlar jag.
"Skynda på tjejer!" ropar Scooter plötsligt. Jag höjer upp blicken och ser att alla redan är framme vid bilen. Jag skrattar lite och vi går lite snabbare. Vi hoppar in i bilen i baksätet bredvid Justin och Jasmine. Jag sitter mellan Caroline och Justin, och Jasmine sätter längst ut på Justin's sida.
Jag börjar prata med Caroline under bilresan.
"Eller hur Demi?" skrattar Justin. Jag vänder mig om och tittar frågandes på honom.
"Vadå"? säger jag och kan inte låta bli att le.
"Du vet när du och jag busringde Jasmine's kompis för längesen? Han sa ju att han gillade henne" säger Justin och Jasmine slår till honom löst på armen. Sist Jasmine var med busringde vi en kille i hennes kontaktlista, och vi hade bara suttit och pratat drygt med honom, och han bokstavligen beskrev hela sitt liv för oss, och även hur han gillar Jasmine. Jasmine trodde inte på oss då. Justin måste tagit upp det igen med henne nu.
Jag nickar och skrattar lite. "Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.

"On our way back from the airport"

"Jasmine!" ropar Justin och hon vänder sig om och brister ut i ett stort léende. Han småspringer mot henne och dom möts i en kram. Jag kände hur avundsjukan bubbla i magen. Det hade gått en månad av turnén och vi hade hunnit besökt en hel del länder, men vi har fortfarande en massa kvar. Jag och Caroline är som bästa kompisar. Vi har kommit varandra nära under månaden och vi kan berätta allt för varandra. Mina känslor för Justin blev fler för varje dag som gick, men som sagt tänker jag inte berätta för honom. Det är svårt, men jag kan inte. Det kommer förstöra våran vänskap, och våran vänskap är det bästa som hänt mig. Hur som helst ska Jasmine Villegas vara med på turnén för att sjunga Overboard med Justin. Jag vill såklart att Jessica Jarell ska sjunga istället för henne eftersom vi är jättebra kompisar, men hon kunde inte. Jag och Jasmine har aldrig riktigt gillat varandra. Jag tycker bara hon verkar vara så falsk. Förra året när hon kom verkade hon göra allt för att ta Justin ifrån mig, varje gång han vad med mig kom hon och tog över hela samtalet, så fort Justin var på väg att gå till mig sprang hon fram till honom och så gick dom iväg. Jag vet inte om det var med meningen eller om hon bara är så bra kompis med Justin. Hur som helst har jag sett igenom hennes falska leenden och jag fattar att hon inte är ett så stort fan av mig.
Dom går mot mig i armkrok och båda har bredda flin på ansiktet.
"Hej Demi!" säger hon och ler. Jag kan inte tyda om hennes leende är äkta eller fake.
"Hej!" säger jag och ler ett ansträngt leende. Hon går och kramar Scooter, Pattie, Ryan, Kenny och dom andra, sedan stannar hon framför Caroline.
"Du är Caroline va?" frågar hon och räcker fram handen. Hon skakar den och nickar. "Japp" Vi går mot bilen och jag och Caroline går lite bakom dom andra. Justin snackar ändå bara med Jasmine om vad som är nytt och hon berättar vem vet vad.
"Hon verkar trevlig" säger Caroline och ler lite smått.
"Tyckte jag också först" suckar jag och sparkar på en sten.
"Vad är det hon har gjort då?" frågar Caroline.
"Hon verkar bara så falsk" säger jag och rycker på axlarna. "Inte för jag känner henne men.." mumlar jag.
"Skynda på tjejer!" ropar Scooter plötsligt. Jag höjer upp blicken och ser att alla redan är framme vid bilen. Jag skrattar lite och vi går lite snabbare. Vi hoppar in i bilen i baksätet bredvid Justin och Jasmine. Jag sitter mellan Caroline och Justin, och Jasmine sätter längst ut på Justin's sida.
Jag börjar prata med Caroline under bilresan.
"Eller hur Demi?" skrattar Justin. Jag vänder mig om och tittar frågandes på honom.
"Vadå"? säger jag och kan inte låta bli att le.
"Du vet när du och jag busringde Jasmine's kompis för längesen? Han sa ju att han gillade henne" säger Justin och Jasmine slår till honom löst på armen. Sist Jasmine var med busringde vi en kille i hennes kontaktlista, och vi hade bara suttit och pratat drygt med honom, och han bokstavligen beskrev hela sitt liv för oss, och även hur han gillar Jasmine. Jasmine trodde inte på oss då. Justin måste tagit upp det igen med henne nu.
Jag nickar och skrattar lite. "Told ya!" sa Justin och highfivade mig innan han vände sig om och börjar babbla med Jasmine igen. Jag suckar lågt. Justin vänder huvudet mot mig, jag mumlar inget och börjar återigen prata med Caroline. Vi tar en bild på oss och lägger ut på twitter.

"On our way back from the airport"
Love me or let me go - Chapter 5
"Detta är Caroline Smith, hon är den nya dansaren" säger han. Jag granskar Caroline som hon hette. Hon hade bruna ögon och brunrött hår. Hon var rätt söt faktiskt, hoppas bara inte hon är en sån där bortskämd bitch som var med förra året.
random bild hehe.

Hon sätter sig ner bredvid mig eftersom det är den enda lediga platsen.
"Hej, jag heter Demi" hälsar jag med ett léende. "Caroline" ler hon tillbaks.
"Så hur länge har du dansat?" frågar jag och tar en tugga av min macka.
"Sen jag var 13 började jag dansa på riktigt, så i 4 år" ler hon. Då är hon alltså 17 år, som mig.
"Är du hungrig? Det är bara att plocka åt sig" säger jag och dricker en klunk av min sprite.
"Åh okej" ler hon och börjar bre en macka. Vi börjar prata om allt möjligt och hon är verkligen jätteschysst och rolig. Inte alls som Melina, bitchen från förra året. Melina var precis som Caroline, ny, men hon gjorde allt för att förstöra mellan mig och Justin. Varför? Det vet jag inte. Hon började sprida falska rykten om att jag hatade Justins fans, att dom var töntiga och såna saker, vilket ledde till att jag fick en hel del haters. Men bara någon vecka senare skickades hon hem, för allt hon hade gjort. Efter att ha förklarat allt för Justin förklarade vi allt på twitter, och nu har folk börjat acceptera mig, vilket jag är väldigt glad för. Dom förstår att Justin och jag är bästa vänner och jag skulle aldrig någonsin såra varken honom eller hans fans.
*
"Det är bra! Vi tar en paus!" ropar Emily, dansläraren. Jag och Caroline andades tungt och gick åt sidan och drack ur våra vattenflaskor. "Och igen!" ropade Emily. Vi intog våra positioner och följde Emilys rörelser.
JUSTINS PERSPEKTIV
Danscrewet hade tränat på den nya koegrafin i några timmar, och om 3 timmar var konserten. Just nu skulle jag ut på soundchecken. Jag springer ut på scenen och möts av runt 100 fans som jublar när dom får syn på mig. "Whats up?" säger jag i micken och skriken blir högre. Jag skrattar till.
"Okej, tänkte att ni skulle få ställa några frågor" säger jag. Dom flesta räcker snabbt upp handen.
"Du i blå tröja" säger jag till en blond tjej och det blir lite tystare så man ska höra vad hon säger.
"Kan du sjunga Dan Kanter sången?" frågar hon och fnissar lite.
"Well ofcourse" säger jag med engelsk accent. Dom skriker och jag hör hur några ropar "sexy" i publiken. Jag skrattar och vänder mig om till Dan. Han nickar och börjar spela på gitarren.
"Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do..
Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do"
Den går faktiskt bara så, samma mening typ 11 gånger. Det var ett fan som kom upp med det på Dan's födelsedag, och nu brukar vi alltid sjunga den för Dan.
Jag riktade mikrofonen mot publiken och lät dom sjunga med. När jag sjungt den sista meningen klappar alla hårt och jublar. "Okej, nästa fråga!" ler jag.
DEMI'S PERSPEKTIV
"Är du nervös?" frågar jag Carro som jag börjat kalla henne. Hon skakar smått på huvudet.
"Inte så mycket, klart att jag är nervös, det är jag alltid, men jag är van att uppträda" ler hon och borstar igenom sitt hår.
"Klar?" frågar jag henne och lägger min lila adidasväska över axeln. Hon nickar och tar sin egna väska i handen och går mot dörren. Jag följer efter henne och låser dörren efter oss. Vi går ner till lobbyn och möts av resten av crewet. Scooter, Pattie, Ryan och dom andra hade följt med Justin till soundchecken. Den har väl hållt på 1 och en halv timme så om mer än en timme börjar konserten. Vi går till utgången och hoppar in i limon som står parkerad utanför. Typiskt Justin som alltid ska fixa limos till oss. Alla pratar med alla i bilen och har allmänt roligt.
När vi är framme hoppar vi ur bilen och går in backstage i arenan. Vi går till sminkrummen och sätter oss i stolarna med våra namn på. En kvinna kommer fram till mig och börjar sminka mig och fixa mitt hår. Dom ger oss kläder och visar oss till provhyttarna. Jag kliver in och stänger dörren efter mig. Jag tar på mig kläderna och granskar mig i spegeln. Det var svarta adidasbyxor med guliga ränder, ett svart linne och en röd kort tröja över.

När vi är klara går vi och sätter oss i sofforna bakom scenen där Pattie, Scooter, Dan och Mama Jan sitter.
"Hej! Var är Justin?" ler jag och korsar benen.
"Han är i sin loge med Ryan som väljer ut kläder åt honom" säger Pattie och ler sitt vanliga söta léende. Jag älskar Pattie, hon har alltid varit som en extramamma som mig, och det behöver jag, med tanke på att min mamma är död.
Jag tittar på klockan och ser att konserten börjar om en kvart. Man hör röster från aranen så jag antar att dom börjat släppa in folk. Jag reser mig upp och ställer mig vid sidan av scenen så jag kan se ut över publiken men dom inte kan se mig. Det började bli helt proppfullt. Jag börjar verkligen känna av nervösiteten nu, detta var inget nytt för mig, jag har uppträtt för fler folk t.o.m, men jag var alltid lika nervös. Plötsligt lägger någon händerna för mina ögon och allt blir svart.
"Gissa vem?" hör jag en röst säga. Och jag känner igen den direkt, Justin. Jag tar bort händerna och vänder mig om. Jag granskar hans kläder. Han har på sig svarta supras, svarta byxor, röd hoodie och en svart keps.
"Hello beautiful, nervös?" frågar han och log sitt bländande bieber-léende. Jag får som vanligt fjärilar i magen när han säger nåt sånt.
"Ja" svarade jag och vände mig om så jag kunde se ut över publiken. Justin la händerna på mina axlar.
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.
random bild hehe.

Hon sätter sig ner bredvid mig eftersom det är den enda lediga platsen.
"Hej, jag heter Demi" hälsar jag med ett léende. "Caroline" ler hon tillbaks.
"Så hur länge har du dansat?" frågar jag och tar en tugga av min macka.
"Sen jag var 13 började jag dansa på riktigt, så i 4 år" ler hon. Då är hon alltså 17 år, som mig.
"Är du hungrig? Det är bara att plocka åt sig" säger jag och dricker en klunk av min sprite.
"Åh okej" ler hon och börjar bre en macka. Vi börjar prata om allt möjligt och hon är verkligen jätteschysst och rolig. Inte alls som Melina, bitchen från förra året. Melina var precis som Caroline, ny, men hon gjorde allt för att förstöra mellan mig och Justin. Varför? Det vet jag inte. Hon började sprida falska rykten om att jag hatade Justins fans, att dom var töntiga och såna saker, vilket ledde till att jag fick en hel del haters. Men bara någon vecka senare skickades hon hem, för allt hon hade gjort. Efter att ha förklarat allt för Justin förklarade vi allt på twitter, och nu har folk börjat acceptera mig, vilket jag är väldigt glad för. Dom förstår att Justin och jag är bästa vänner och jag skulle aldrig någonsin såra varken honom eller hans fans.
*
"Det är bra! Vi tar en paus!" ropar Emily, dansläraren. Jag och Caroline andades tungt och gick åt sidan och drack ur våra vattenflaskor. "Och igen!" ropade Emily. Vi intog våra positioner och följde Emilys rörelser.
JUSTINS PERSPEKTIV
Danscrewet hade tränat på den nya koegrafin i några timmar, och om 3 timmar var konserten. Just nu skulle jag ut på soundchecken. Jag springer ut på scenen och möts av runt 100 fans som jublar när dom får syn på mig. "Whats up?" säger jag i micken och skriken blir högre. Jag skrattar till.
"Okej, tänkte att ni skulle få ställa några frågor" säger jag. Dom flesta räcker snabbt upp handen.
"Du i blå tröja" säger jag till en blond tjej och det blir lite tystare så man ska höra vad hon säger.
"Kan du sjunga Dan Kanter sången?" frågar hon och fnissar lite.
"Well ofcourse" säger jag med engelsk accent. Dom skriker och jag hör hur några ropar "sexy" i publiken. Jag skrattar och vänder mig om till Dan. Han nickar och börjar spela på gitarren.
"Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do..
Dan Kanter, we wrote this song for you, we hope you like it, we really do"
Den går faktiskt bara så, samma mening typ 11 gånger. Det var ett fan som kom upp med det på Dan's födelsedag, och nu brukar vi alltid sjunga den för Dan.
Jag riktade mikrofonen mot publiken och lät dom sjunga med. När jag sjungt den sista meningen klappar alla hårt och jublar. "Okej, nästa fråga!" ler jag.
DEMI'S PERSPEKTIV
"Är du nervös?" frågar jag Carro som jag börjat kalla henne. Hon skakar smått på huvudet.
"Inte så mycket, klart att jag är nervös, det är jag alltid, men jag är van att uppträda" ler hon och borstar igenom sitt hår.
"Klar?" frågar jag henne och lägger min lila adidasväska över axeln. Hon nickar och tar sin egna väska i handen och går mot dörren. Jag följer efter henne och låser dörren efter oss. Vi går ner till lobbyn och möts av resten av crewet. Scooter, Pattie, Ryan och dom andra hade följt med Justin till soundchecken. Den har väl hållt på 1 och en halv timme så om mer än en timme börjar konserten. Vi går till utgången och hoppar in i limon som står parkerad utanför. Typiskt Justin som alltid ska fixa limos till oss. Alla pratar med alla i bilen och har allmänt roligt.
När vi är framme hoppar vi ur bilen och går in backstage i arenan. Vi går till sminkrummen och sätter oss i stolarna med våra namn på. En kvinna kommer fram till mig och börjar sminka mig och fixa mitt hår. Dom ger oss kläder och visar oss till provhyttarna. Jag kliver in och stänger dörren efter mig. Jag tar på mig kläderna och granskar mig i spegeln. Det var svarta adidasbyxor med guliga ränder, ett svart linne och en röd kort tröja över.

När vi är klara går vi och sätter oss i sofforna bakom scenen där Pattie, Scooter, Dan och Mama Jan sitter.
"Hej! Var är Justin?" ler jag och korsar benen.
"Han är i sin loge med Ryan som väljer ut kläder åt honom" säger Pattie och ler sitt vanliga söta léende. Jag älskar Pattie, hon har alltid varit som en extramamma som mig, och det behöver jag, med tanke på att min mamma är död.
Jag tittar på klockan och ser att konserten börjar om en kvart. Man hör röster från aranen så jag antar att dom börjat släppa in folk. Jag reser mig upp och ställer mig vid sidan av scenen så jag kan se ut över publiken men dom inte kan se mig. Det började bli helt proppfullt. Jag börjar verkligen känna av nervösiteten nu, detta var inget nytt för mig, jag har uppträtt för fler folk t.o.m, men jag var alltid lika nervös. Plötsligt lägger någon händerna för mina ögon och allt blir svart.
"Gissa vem?" hör jag en röst säga. Och jag känner igen den direkt, Justin. Jag tar bort händerna och vänder mig om. Jag granskar hans kläder. Han har på sig svarta supras, svarta byxor, röd hoodie och en svart keps.
"Hello beautiful, nervös?" frågar han och log sitt bländande bieber-léende. Jag får som vanligt fjärilar i magen när han säger nåt sånt.
"Ja" svarade jag och vände mig om så jag kunde se ut över publiken. Justin la händerna på mina axlar.
"Varför är du nervös?" frågar han. Jag rycker på axlarna.
"Hur många gånger jag än uppträder så är jag alltid nervös. Antar att jag är rädd för att göra fel.."
"Hur svårt det än är för mig att säga detta.. så har du.. SWAG. Du kommer inte göra fel. Du har swag tjejen" säger han. Jag vänder mig om mot honoms håll och brister ut i skratt.