Love you like a love song - Chapter 3

"Säg bara namnet." sa jag. Jag hatade när folk höll saker från mig, det gjorde mig så sjukt nyfiken. Jag fattade inte varför dom ville säga vem han var, det var väl bara en kompis eller? "Du får se imon, end of discussion." sa Ryan och la armen om mig. Jag visste att dom inte skulle berätta, så envisa som dom är.
"Mel, vakna!" Jag öppnade mina sömniga ögon och fick syn på.. Chaz. "Vad?" sa jag med min vanliga hesa morgonröst. "Hade tråkigt." sa han och ryckte på axlarna. Jag kastade en kudde i hans huvud och kröp ihop mig som en boll under täcket. 
"Skämtar bara, vi ska ju hämta våran kompis på flygplatsen om typ en timme!" sa han glatt. Jag flög upp ur sängen och sprang till min väska där jag hade mina kläder. Jag plockade åt mig kläder och gick in i badrummet. "Jag lånar duschen!" ropade jag till Chaz. Han ropade ett okej tillbaka och sen hörde jag bara steg ner för trappen. Jag tog ut en handduk ur skåpet och hängde den på kroken. Jag hoppade in i duschen och gjorde det vanliga. När jag var klar torkade jag snabbt av kroppen med handduken och drog på mig svarta jeansleggins, ett tight grått linne med tryck på och ett vitt lite mer urringat och lösare linne över. Jag borstade igenom mitt tjocka hår och gick ner till köket där alla andra satt med en massa mat framplockat. 
"Ta för dig!" sa Chaz och tryckte in en macka i sin mun. Jag satte mig ner på stolen och bredde en macka med nutella. Jag åt upp och borstade tänderna efter. 

"Ready to go?" sa Ryan och startade bilen. "Yep" svarade jag och knäppte bältet. Vi skulle äntligen hämta upp deras älskade kompis. "Kan ni inte säga vem det är nudå?" sa jag i hopp om att dom iallafall skulle säga honoms namn. Både Chaz och Ryan mumlade ett nej. "Nicole?" sa jag och gjorde puppyface mot henne. "Sorry!" sa hon med en ledsen min. Jag suckade. 
"Varför vill ni inte säga? Vad är det för speciellt med honom? Han är bara en människa.." sa jag satte på radion. Jag höjde volymen när Yeah x3 med Chris brown sattes på. Jag har alltid varit ett stort fan av honom. Jag började sjunga högt och det slutade med att vi alla satt och tjöt i bilen. Återigen tyckte jag synd om alla som var tvungna att lyssna på oss. 

"Frammeee!" sa Chaz hypert när Ryan parkerat bilen och kunde knappt sitta still i sätet. Jag log mot honom och knäppte upp bältet. Vi hoppade ut ur bilen och gick in genom dörrarna. Vi satte oss ner på en av bänkarna och tittade på alla folk som irrade omkring. Jag försökte kolla efter någon som kunde vara deras kompis, men det var ingen som fångade Chaz, Ryan eller Nicole's uppmärksamhet.
"Butsy!" ropade någon och Ryan reagerade direkt. Han vände sig om och hans ansikte brast ut i ett stort leende, likaså Nicole's och Chaz's. Jag följde deras blick och stannade på en kille som stog med en stor mörkhyad kille bakom sig, som var omringade av en massa paparazzis och tonårstjejer. Han småsprang mot oss i ett stort léende. När han kom tillräckligt nära kunde jag se tydligt vem det var. Justin Bieber. Den Justin Bieber. 
"Chazman!" sa han och kramade om Chaz. "Nicooo, du blir sötare för varje dag!" sa han och kramade om henne. "Detsamma!" sa hon och fnissade. Han kramade om Ryan och tillsist kom han fram till mig. 
Jag förväntade mig att han skulle skaka min hand eller nånting, men istället kramade han mig. Förvånat besvarade jag kramen och släppte. "Du måste vara Melanie?" sa Justin och flashade ett léende. "Det är jag" sa jag och log. "Jag är Justin, Justin Bieber." "Jag vet." sa jag och log. Han besvarade mitt leende. "Ska vi dra då eller?" sa Ryan.
Vi nickade och Justin gjorde en gest med huvudet till den stora mannen några meter bort att han skulle komma. Vi gick mot utgången med mannen bakom oss. Jag antar att det var en livvakt eller något, med tanke på att han försökte få bort alla paparazzis osv. 

"Ses!" ropade Kenny som han hette och gick till en svart bil på parkeringen en bit längre bort från Ryans. Justin hade sett på mig att jag undrade vem han var, och det visade sig att han var honoms livvakt som hette Kenny. Vi hoppade i in i Ryans bil och körde hemmåt. Jag var fortfarande lite chockad över att Justin Bieber, den kändaste tonåringen i världen satt här i bilen bakom mig. Jag är inte helt starstruck, han är ju en vanlig kille egentligen, fast.. känd. Ryan stannade vid mitt hus. "Vi ses senare va?" sa han. "Aarå, men åk inte än, ska bara hämta min skateboard." sa jag flinandes och sprang runt bilen och öppnade bagageluckan och tog ut min skateboard. 

JUSTIN'S PERSPEKTIV:
"Skatar hon?" frågade jag intresserat dom andra. Dom nickade, "Hon är grym!" sa Ryan och log. Melanie dök upp vid dörren igen. "Ses!" sa hon och stängde bildörren och sedan försvann hon in i sitt hus. 

Vad har hänt med kommentarerna förresten? :(

Kommentarer
Postat av: Anonym

2011-06-28 @ 12:55:20
Postat av: RT

Skitbra och meeeeeeer ;) Hahah asså du är hel grym, kan inte fatta att du kan skriva såhär bra :) Du far en av dom bästa bloggarna enligt mig :D<3

2011-06-28 @ 12:56:14
Postat av: Anonym

Meer! Älskar! <3

2011-06-28 @ 13:58:21
Postat av: Anonym

Mer:)

2011-06-28 @ 15:27:23
Postat av: jennie

haha skatar hon ??? lol <3

2011-06-28 @ 17:07:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0