Matilda & Nellas noveller - It's A Thin Line Between Love And Hate

Jag kröp fram till Justin och jag såg att han log. Därefter tryckte jag mina läppar mot hans. Fjärilarna började snurra i min mage. Visst jag har haft pojkvänner förut, men jag har aldrig känt såhär. Men det fick ta slut där. Jag menar jag känner knappt pojken och vi hade 4 andra som tittade på. Jag flyttade huvudet från Justin och såg in i hans ögon. Vi båda log.

-Oh det där gick hett till! Sa Ryan. Alla började skratta utom jag, jag tänkte bara på hur kyssen var, och hur min kropp reagerade.



Jag menar.. Är inte han typ 15-14 eller något? Jag är fan 16.. Okej alltså jag måste fråga.

-Okej ehh Jusin hur gammal är du? Pinsamt jag vet.., frågade jag.
-´Jag är 17.., svarade han.
-17?! Ehh hehe jag trodde du var typ 15 eller 14 , utbrast jag och lät håret hänga ner över mitt röda ansikte.

Han skrattade till och strök bort mitt hår.

-Haha du rodnar!, flinade han och gottade sig i det ännu mer.
-Mm, mumlade jag och himlade med ögonen. Kan vi inte gå ut på gården? Alltså allihopa?

Vi reste oss upp och gick ut till solstolarna. Jag satte mig bredvid Justin och blickade ut över den mörkret. Plötsligt huttrade jag till av kylan och började gnida mina armar.

-Fryser du?, frågade Justin och tittade på mig.
-Lite.., svarade jag skakigt.
-Kom.., sa han och drog in mig i sin varma famn.
-Tack, mumlade jag och tog åt mig av hans värmen.

Så satt vi. Alla pratade om olika grejer och om vad vi skulle göra imorgon. Efter ett tag började det dugga så vi gick in igen.

****
-Woow det ösregnar och åskar!, skrek Christian fascinerat och den andra sprang fram till fönstret för att titta.

Justins perspektiv

Åskan slog ut med sina blixtar på himlen vackert och mäktigt.

Jag vände mig om för att säga till Zarah, då såg jag det. Hon skakade och såg ut att sitta i chock. Jag petade på Kimberlys arm och frågade varför Zarah såg ut sådär. Hon såg nästan läskig ut.

-Åhh..Justin kan du ta hand om henne. Zarah har varit rädd för åskan sedan hon blev träffad av blixten när hon var liten, svarade hon och vände sig mot fönstret igen.
-Jahapp.., sa jag och gick fram till henne.
-Hallå Zarah?, ingen reaktion.
-Zarah?! Zarah hallå? Zarah? Kom igen sluta! Reagera nu då!

Då skälvde hon till och kippade efter luft tills hon började gråta ljudlöst.

-Zarah, ta det lugnt, viskade jag och kramade om henne.
-Zarah andas.
-Jag vill inte.., viskade hon med rädd röst.
-Jodå. Zarah,  det är bara lite åska. Inget att vara rädd för. Det kommer vara borta imorgon.

Jag gjorde allt för att trösta henne men hon lugnade sig inte det minsta.

****
Nästa dag vaknade jag av att musik spelades från Zarahs säng. Jag satte mig upp i sängen och kikade mot sängen. Jodå där satt Zarah lika pigg som vanligt och spelade musik på sin dator..
______________________________________________________________________________
Justins perspektiv oxå. Vad tycks?! KOMMENTERA
Xx/Nellah<3