| A special summer - 12 | I'm sorry

Då såg jag Justin och Nicole sitta på en bänk på gården. Mitt i allt ihop kysstes dom. Där slocknade ljuset i mitt hjärta. Hur kan en kille ens få mig att känna såhär? Jag sprang tillbaka till sängen och mer tårar flödade ut ur mina ögon.
Jag låg ett bra tag i sängen tills jag hörde dörren öppnas och in kom..



Justin. Han kom fram till mig och satte sig på min sängkant.

-Tänker du berätta vad jag har gjort nu?, frågade jag hoppfullt.
-Förlåt. Nicole sa att Zam var din pojkvän. Jag stod inte ut med tanken så jag typ undvek dig och hängde med Nicole istället förlåt, mumlade han tyst och tittade ner på sina händer.
-Nicole? Hur kunde hon, sa jag tyst.
-Jag vet inte men snälla förlåt mig, sa Justin och man kunde se i hans ögon att han var ledsen.
-Visst, men i fortsättingen kolla om det är sant saker som du hör, sa jag och log samtidigt som min gamla tårar rann ner för mina kinder. Justin log, torkade bort mina tårar med sina tummar och kramade mig.

Kramen var härlig, jag skulle kunna vara kvar där för alltid. Men jag var tvungen att släppa. Jag drog mig ur kramen och log lite mot honom. Han log stort tillbaka och reste sig upp.

-Ska du med ner?, frågade han och nickade mot dörren samtidigt som han sträckte fram sin hand.
-Gärna Biebz, skrattade jag och tog hans hand.

Han log och vi gick ner mot de andra tillsammans. Hand i hand. När vi kom ner såg jag att alla log åt oss, men ingen sa något. När Nicole såg våra händer blev hon förskräckt. Justin böjde sitt huvud ner mot mitt och viskade i mitt öra.

-Jag kommer tillbaka ska bara snacka med Nicole.
-Visst sa jag och kramade Justin.

Justins perspektiv
Hur kunde jag ens tro att hon skulle utnyttja mig? Och hur kunde Nicole ljuga för mig? Hon ljög om sin bästis, vad skulle få någon att ens göra det.
Jag gick mot Nicole och drog henne in i ett rum.

-Varför ljög du för mig? frågade jag argt.
-Eh...jag vet inte...svarade hon och tittade ner i golvet.
-Vadå vet inte? Klart du vet varför!
-Förlåt...
-Du tror att allting kommer bli bra efter detta om du bara säger förlåt?
-Alltså.. Jag var avudsjuk okej? Zarah ska alltid få alla killar och hon behöver inte ens lyfta ett finger för det.
-SO WHAT?, skrek jag argt. Det låter mer som att du försöker utnyttja mig, fortsatte jag argt och gick ut till de andra.

Jag satte mig i fotöljen och Zarah slank genast ner i mitt knä. Det känns mycket bättre när Zarah är där än Nicole.
_______________________________________________________________________________
Detta kapitel har jag(Nellah) och Olivia skrivit. KOMMENTERA!
Xx/Nellah<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0