It's A Thin Line Between Love And Hate - 17 - Friends

Previous;
Jag smällde hårt igen dörren och rivstartade min bil, efter ett tag svängde jag in på en bensinmack och vevade ner rutan för att få frisk luft.
Om hon inte vill ha mig, så ska jag inte störa henne något mer.



Kittys outfit när hon åker till 2Pac.

Kittys perspektiv

Jag var helt paff och satt fortfarande med mobilen tryck mot örat. Hade 2Pac en av mina största idoler någonsinbett mig att engagera hans 25 årsfest samt vara dj där?! Det här är ju helt sjukt. Jag log överdrivet stort och studsade mot min garderob. Snabbt tog jag på mig ett par bekväma men snygga kläder och gick ut ur lägenheten.
.
Nästa dag

Telefonen ringde och jag tog upp den utan att kolla vem det var.
"KITTY! DU KOMMER HIT MED EN GÅNG!" Skrek mamma så högt att jag först trodde hon spräckte ljudet i min iPhone.
"Wow wow, PMS kärring ta det lugnt." Svarade jag.
"DU KOMMER HIT! DU SKA FÖRKLARA DIG!" Och med de orden la hon på luren.
Typsikt henne att alltid göra så. För hon vet att jag är så grymt nyfiken att jag inte kan låta det vara. Jag reste mig upp och drog på mig ett par jeans, och ett svart linne. Mitt hår satte jag upp i en hästsvans. Jag slängde på mig ett par halsband och mina Ray Ban solglasögon. Efter det greppade jag min väska och gick ner till min bil.
*
"Såå.. vad vill ni?" Undrade jag drygt och lutade mig mot dörrkarmen.
"Har du varit gravid och gjort abort?!" Frågade mamma upprört.
"Kanske." Svarade jag och försökte låta oberörd.
"KITTY!" Röt hon.
"Ja, det har jag. Varför bryr du dig?" Fräste jag surt.
"FÖR ATT DU BORDE HA BERÄTTAT!" Skrek mamma.
"Men bry dig inte. Det är mitt val inte ditt! Varför frågar du ens. Jag bor inte med er längre. Och det är jag glad för. Ni äcklar mig. Jag vill inte ha barn i den här åldern, det var mitt val att göra abort." Skrek jag. Den sista meningen var lögn. Men det tänker jag inte säga till de. Jag smällde igen dörren hårt och sprang nästan in i den personen som jag minst av allt vill träffa just nu. Justin. Jag gav honom bara en blick innan jag hoppade in i bilen. Med en rivstart så var jag borta från gatan.
Borta från Justin.
*
Jag suckade tungt och låste dörren bakom mig. Med ännu en suck gled jag ner på golvet. Det som jag så länge har försökt förtränga slet mamma upp till ytan. Min abort. Ett barn som jag idag kunde ha uppfostrat. Det var Damon som ville att jag skulle göra abort. Eller nej han ville inte, han gav mig ett val. Honom eller barnet. Och eftersom jag älskade honom så var ju valet självklart. En ensam tår rann ner för min kind men jag torkade ilsket bort den.  Kitty Moonroe gråter inte. Hon visar sig inte svag för någon. Jag reste mig upp och tog ett grepp om min iPhone. Med bestämda steg lämnade jag lägenheten. Dags för en promenad. Luten var fortfarande ljummen när jag började vandra runt. Ingen aning om var jag går egentligen. It's Not Too Late spelades i hörlurarna och jag nynnade med. Låten påminner mig om att jag egentligen inte har någon speciell att vända mig mot i sådana här lägen. Andy och resten av gänget är på någon resa, mamma och pappa ska vi inte ens tala om. Och Justin.. nej knappast. Jag bytte snabbt låt till Bumpin' Bumpin' med Kreayshawn. Mycket bättre.
.
Justins perspektiv.

Kunde det verkligen vara henne? Jag kisade med ögonen för att få en bättre syn. Japp det var hon. Det var den riktiga Kitty. Hon verkar inte ha sett mig. Antingen så pratar hon i telefon, eller så nynnar hon med i en låt. Hon får INTE se mig såhär. NEJ aldrig. Fuck. Jag torkade bort en till tår och drog luvan över huvudet. Sen tog jag chansen och gick med snabba steg förbi henne.
"Justin?" Fuck. Hon har redan sett mig.
"Hrhmh, ja?" Fräste jag och gömde mitt ansikte så gott som jag kunde.
"Jag är verkligen ledsen för vad Melody gjorde, men för det så behöver du väl inte vara arg på mig?" Hon har rätt. Det var ju inte direkt hennes fel.
"Nej, men du hatar redan mig så varför skulle jag inte vara arg på dig?" Svarade jag med en kall ton.
"Jag hatar inte dig, men ett förhållnade med dig skulle aldrig funka." Hennes ögon sökte mina men jag kollade envist bort.
"Nehe." Muttrade jag. Sur över att hon inte ens vill ge oss en chans.
"Justin.. gråter du?" Frågade hon. Utan hån i rösten.
"Nej." Svarade jag kort.
"Justin kolla mig i ögonen." Sa hon och lyfte upp mitt huvud.
"Bry dig inte." Mumlade jag och puttade undan hennes hand.
"Justin, vi kan väl.. vara vänner?" Sa hon. Vänner grejen, visst.
"Visst." Muttrade jag och kollade ner på henne.
"Kompiskram!" utbrast hon och kramade om mig. Jag kunde inte låta bli att lé och besvara kramen.

Kompisar.. well well, ÄNTLIGEN!! YEAH
Del skriven av mig (Nellah)!
KOMMENTERA
GLÖM INTE INLÄGGET UNDER DETTA!
Pöss /Nellah<3

Kommentarer
Postat av: Felizia

Superbra! <3

2012-02-27 @ 14:56:52
URL: http://onlyfellie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0