You need me, I will always be there for you - 6 Snart

Alla har en önskning om att få nya skor, kläder, väskor men inte jag.
Jag önskar mig det som få önskar men många har, det är att ha någon att hålla om och gråta i famnen på.
Jag reste mig lite upp och sträckte mig efter spriten mamma hade lämnat på köks bordet.
Locket åkte av och jag tog en stor klunk.
Jag ville bara släppa tankarna över allt och alla.
En till klunk åkte i en till och en till...
Jag svalde hårt i spriten i mig och sedan la jag tillbaka den på samma plats.
Mitt huvud vred sig mot klockan och jag insåg snabb att mamma brukade komma hem vid denna tiden, om hon inte håller på med något annat för att då kommer hon hem tidigt på morgonen nästa dag.
Jag gick lätt vinglande in till mitt rum och smällde igen dörren efter mig.
- Det blir snart bättre, suckade jag tyst samtidigt som jag slängde mig på magen i sängen.
Mitt huvud började att dunka av de jag hade druckit och av rycket som jag föll ner i sängen.
Jag la ihop mina händer och sedan la som dom på kudden och huvudet på.
Efter en stund somna jag men det var inte lätt, mitt huvud dunkade och jag kände mig bara svagare och svagare.
En vecka efter
- Packa dina saker till flytten, hörde jag mamma skrika från köket.
Jag gnugga till mina ögon och sedan satt jag mig gäspande upp med blicken fast på klockan.
Det var lördag eftermiddag och vinter lovet hade börjat.
Jul avslutningen hade jag inte gått på och de sista dagarna i skolan satt jag bara och tänkte på Atlanta och att kring det.
Mamma hade skrikit på över att se mina betyg, jag var häller inte så nöjd med mina betyd men jag brydde mig inte så mycket.
Imorgon söndag morgon skulle vi vara på flygplatsen.
Mitt rum var tomt av alla saker som skulle åka över till Atlanta, Bara en enstaka säng stod kvar i mitt mörka rum.
Jag gäspa till och drog till mig resväskan som stod en bit bort på de dammiga golvet i mitt rum.
Min hand flög i resväskan med kläderna i, längre bort stod resväskan med andra sakerna.
Jag drog upp ett par gråa mjukis och en röd tröja.
- Kom och hämta din macka, hörde jag mammas hesa röst ropa.
Jag drog på mig kläderna snabbt, satt upp håret i en slarvig hästasvans.
- Kommer, ropa jag tyst med tanken på att mamma säkert inte hörde mig.
Tyst gick jag ut i köket och satte mig på stolen som var intryckt i träbordet.
Mamma vände sig med ett ryck om mot mig med tallriken i handen.
Utan att säga något la hon tallriken hårt på bordet och sedan vände hon sig om snabbt.
Jag titta tomt på mamma som vände ryggen till mig sedan vände jag blicken till mackan som log på den blåa tallriken.
- Vad skönt det ska bli, sa mamma medans hon tog ett djupt andetag med cigaretten i munnen.
Utan att svara henne tog jag upp mackan och sedan tog jag en stor tugga, jag var väldigt hungrig
Alla har en önskning om att få nya skor, kläder, väskor men inte jag.
Jag önskar mig det som få önskar men många har, det är att ha någon att hålla om och gråta i famnen på.
Jag reste mig lite upp och sträckte mig efter spriten mamma hade lämnat på köks bordet.
Locket åkte av och jag tog en stor klunk.
Jag ville bara släppa tankarna över allt och alla.
En till klunk åkte i en till och en till...






Jag svalde hårt spriten i mig och sedan la jag tillbaka den på samma plats.
Mitt huvud vred sig mot klockan och jag insåg snabb att mamma brukade komma hem vid denna tiden, om hon inte håller på med något annat för att då kommer hon hem tidigt på morgonen nästa dag.
Jag gick lätt vinglande in till mitt rum och smällde igen dörren efter mig.

- Det blir snart bättre, suckade jag tyst samtidigt som jag slängde mig på magen i sängen.

Mitt huvud började att dunka av de jag hade druckit och av rycket som jag föll ner i sängen.
Jag la ihop mina händer och sedan la som dom på kudden och huvudet på.
Efter en stund somna jag men det var inte lätt, mitt huvud dunkade och jag kände mig bara svagare och svagare.

En vecka efter

- Packa dina saker till flytten, hörde jag mamma skrika från köket.

Jag gnugga till mina ögon och sedan satt jag mig gäspande upp med blicken fast på klockan.
Det var lördag eftermiddag och vinter lovet hade börjat.
Jul avslutningen hade jag inte gått på och de sista dagarna i skolan satt jag bara och tänkte på Atlanta och allt kring det.
Mamma hade skrikit på mig över att sett mina betyg, jag var häller inte så nöjd med mina betyd men jag brydde mig inte så mycket.
Imorgon söndag morgon skulle vi vara på flygplatsen.
Mitt rum var tomt av alla saker som skulle åka över till Atlanta, Bara en enstaka säng stod kvar i mitt mörka rum.
Jag gäspa till och drog till mig resväskan som stod en bit bort på de dammiga golvet i mitt rum.
Min hand flög i resväskan med kläderna i, längre bort stod resväskan med andra sakerna.
Jag drog upp ett par gråa mjukis och en röd tröja.

- Kom och hämta din macka, hörde jag mammas hesa röst ropa.

Jag drog på mig kläderna snabbt, satt upp håret i en slarvig hästasvans.

- Kommer, ropa jag tyst med tanken på att mamma säkert inte hörde mig.

Tyst gick jag ut i köket och satte mig på stolen som var intryckt i träbordet.
Mamma vände sig med ett ryck om mot mig med tallriken i handen.
Utan att säga något la hon tallriken hårt på bordet och sedan vände hon sig om snabbt.
Jag titta tomt på mamma som vände ryggen till mig sedan vände jag blicken till mackan som log på den blåa tallriken.


- Vad skönt det ska bli, sa mamma medans hon tog ett djupt andetag med cigaretten i munnen.

Utan att svara henne tog jag upp mackan och sedan tog jag en stor tugga, jag var väldigt hungrig..

Ni får en kort nu :((

KOMMENTERA, MER/ INTE ?
BRA/ DÅLIG ?

KOMIGEN, ALLA KOMMENTER NU!..

Ni kommer förmodligen att få 'My little sweetheart' idag, äntligen va ? :D
Men om ni vill ha mer idag får ni kommentera! :))

Kommentarer
Postat av: Anonym

skitbra, meeeeeer!!

2011-05-31 @ 22:05:25
Postat av: Bettan<3

Jättebra!!

Meeeeer!!

2011-05-31 @ 23:21:32
Postat av: Rebecca

Gosh vilken underbar novell! Stackars Nathalie som har en sådan mamma ;(

2011-06-02 @ 12:33:29
URL: http://rebeccafahlgren.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0