Matilda & Nellas noveller - It's A Thin Line Between Love And Hate

Jag titta mig omkring och sedan fortsatte jag att gå efter mammas raska steg och med blicken i marken.
Kylan kröp in igenom min skor men så snart jag kunde tro det öppna jag den stora tunga glasdörren intill den stora salen med massa folk och resväskor i.
Jag visste att det var nära nu och jag kunde inte återvända eller ångra mig, ni var det klart.



Mamma titta till på biljetten hon hade i handen sedan lyfte hon upp huvudet och började med hårda steg att gå med den svarta rullande resväskan efter sig.
Medans jag gick efter mamma titta jag mig omkring i den stora salen.
Folk sprang runt som galningar och så nervösa ut men samtidigt glada.
Jag fortsatte att gå tills jag kände något ta emot vid fötterna och jag föl över mammas svarta resväska framför mig.
Innan någon sätt mig reset jag mig snabbt upp och drog mina händer på byxorna lite snabbt.

- Ni kan lägga upp era resväskor här, Hörde jag en kvinnlig rösta säga.

Jag vände mig om och mötte kvinnans blick som snabbt titta på mig och sedan på de rullande bandet framför mamma.
Mamma slängde upp sina väska på bandet och efter det tog hon ett hårt grepp om min röda väska och kasta upp den tät intill sin.
kvinnans blick log inte längre efter att sett hur aggressivt mamma kasta väskorna på bandet.
Mamma titta sig omkring enu en gång innan vi fortsatte att gå upp för trapporna upp till ovanvåningen med stora steg.
Min hand gled sakta över de gråa hand räcket medans jag gick upp för de stora trapporna.
Jag kanske aldrig mera skulle stå på Svenska mark igen.

Jag tog mitt första steg in i flygplanet och titta mig häpet omkring.
Aldrig i hela mitt liv hade jag åkte eller varit i ett flygplan, speciellt i så stor som detta var.
Mamma gick framför mig med små trippande steg till vår plats nästan längst bak.
Jag satte mig med en duns på skin stolen sedan lyfte jag blicken och titta fram över människorna som gick på led fram till sina platser.
Min blick vände sig mot fönstret och precis i samma sekund kunde min blick nå ett rött flygplan som var på väg att lyfta.
Snart var det min tur.

- Uh, hörde jag mamma säga och stolen intill mig gunga till.

Jag vände mig mot mamma och såg hur hon la huvudet mot skin sitsen och benen i kors.
Något ovanför mitt ögonbryn började att blicka, jag lyfte snabbt upp huvudet, det var bältet som blickade rött.
Bältena börjad att åka på och ljuden som nudda vid metallen hördes tydligt från alla hål.
Jag drog på mig bältet och flygplanet började att dra sig över den jämna asfalten.
Flygvärdinnan stod mitt i flygplanet men jag brydde mig inte så mycket om henne.
Mitt ansikte nudda de kalla fönstret och över – kanske de sista jag kunde se – Arlanda flög min blick runt.
Flygplanet lyfte och mina ögonlock stängdes, jag vågade inte att titta ut.
Mitt huvud luta sig tillbaka mot huvud stödet, jag snedda snabbt på mamma.
Hon satt med benen i kors, fingrarna in flätade i varandra och blicken satt hårt i den blå sitsen framför henne.
Nu var jag äntligen på väg.
På väg till Atlanta, till en ny sida i mitt nya liv -Kanske-...

---

La endå upp en idag :)

KOMMENTERA, BRA ELLER DÅLIG ?
MER ELLER INTE ?
VAD TYKCER NI HELT ENKELT :D