My little sweetheart- Kapitel 35

Förlåt att vi inte har sagt det innan , Sa jag tyst.
Pattie la huvudet på sne och log mot mig.
- Varför har inte den ungen berättat det innan , Sa Scooter irriterande.
Jag ryckte på axlarna och vänd huvudet mot Justin.
Han låg helt stilla i den lilla stängen, Sladdar fans överallt runt honom.
Jag la huvudet på sne och titta på honom, Jag kände hur en rädsla knöt sig i min magen.
Jag va rädda att förlora honom, Jag kunde inte se min älskling så här..
- När kommer han att vakna? Frågade jag med en fast blick på Justin.
- Klarar han sig till imorgon så kommer han att förhoppnings vis att vakna imorgon, Sa Pattie.
Jag hörde på hennes röst att hon var ledsen med hon ville inte visa det för oss, Börjar hon att gråta kommer alla vi andra förhoppnings vis också att göra det.
Jag nickade mot Pattie och vände huvudet mot Justin igen.
- Konstigt att ingen har listat ut att ni är ett par, Sa Scooter.
Mina tankar flög bort, Jag vände mig mot Scooter.
- Vi har inte gått ut så ofta tillsamman, vi har mest varit hemma, Sa jag och log.
- Vänta, Sa Jermey. – Så varje gång han har gått hem till dig har han sagt till mig att han ska pizzerian? Fortsatte Jeremy.
Jag skratta till tyst,
- Det har han kanske, Sa jag.
Det blev en lång tystnad efter det, Alla tittade på Justin oroligt.
- Det kommer att bli bra, Hörde jag Jermey viska.
Jag vände snabbt men tyst huvudet mot honom.
Han hade ena armen runt Pattie och andra handen på hennes lår.
Jag titta på Pattie länge. En tår föll, två, tre.
Jag förstod hur hon kände det, det är ju hennes son.
Tänk att se sin son helt medvetslös, Det kändes inte bra för mig.
Undra då hur det känns för hennes.
Jag reste mig sakta och osäker upp hur stolen och börja sakta att gå mot Pattie.
Jermey släppte taget om Pattie och tittade på mig.
Jag huka mig sakta ner bredvid Patties stol och tittade på hennes.
Hennes ögon va röda och fyllda med tårar, Jag sträckte ut mina händer och krama försiktigt om hennes.
Hennes kram var så varm och välkommanden, Jag ville inte släppa taget om mig.
Hon kanske skulle bli som mina andra mamma nu när mamma åker till Sverige.
Pattie skulle säkert blivit en mycket bättre mamma en den mamman jag har nu.
Hon tryckte sig närmare mig, Jag kände tydligt hennes små snyftningar och hon lukta så gott.
Hennes lukt var så bedårande.
Hon släppte sakta taget om mig och tittade på mig.
Hon tittade mig djupt in i ögonen och viska,
- Så här vill jag att Justins flickvän ska vara, Viska hon och satt sig till rätta på stolen igen.
Jag ställde mig upp igen, Jag såg hur Scooter och Jermey tittade på mig och log.
Jag log tillbaka och sedan lyfte huvudet mot klockan ovanför Justin säng.
Klockan va redan halv tolv och det var nog dags att dra sig hem så att Jeremy, Pattie och Scooter får lite tid för sig själv med Justin.
- Jag måste nog hem nu, Sa jag och började att gå mot stol där jag satt innan för att ta min väska.
Jag tog min väska och slängde den på min axel och började att dra mig mot dörren.
- Du! Hörde jag Scooter välbekantar röst säga precis när jag skulle trycka ner handtaget.
- Ja, svarade jag.
- Vad heter du ? Frågade han och jag såg hur Pattie och Jermey vände huvudet mot mig.
- Gaby, Sa jag och vände mig mot dem.
- Och hur gammal är du ? Fortsatte Jermey.
- 17, Sa jag frågande.
Jag såg hur Pattie log mot mig.
Jag tryckte sakta ner handtaget och steg ut er rummet.
När jag steg in i huset där hemma var det kol svart.
Mammas skor vi inte i hallen som det brukade, Hon hade nog åkt iväg.
Hon hade nog åkt iväg utan att säga hejdå till mig, Hur kan man göra s åt sin dotter.
Jag tog av min mina vita converse och slängde dem i hallen.
Jag klampa upp för trapporna och in i mitt rum, Mina kläder log som vanligt på golvet.
När jag gick mot min säng sparka jag undan kläder ur vägen, Tog tidningen som log på min säng och kasta den i väggen lite längre bort.
Fan, Jävla liv, det är så fucking meningslöst! Skrek jag och sedan slängde jag min säng.
- Bara Justin va här nu, Mumla jag med huvudet i kudden.
Jag drog upp min mobil hur min ficka, tryckte upp Ashely och sedan på luren.
En signal, två signaler, tre signaler.
- Fan! Viska jag och kasta mobilen i golvet..
- Förlåt att vi inte har sagt det innan , Sa jag tyst.
Pattie la huvudet på sne och log mot mig.
- Varför har inte den ungen berättat det innan , Sa Scooter irriterande.
Jag ryckte på axlarna och vänd huvudet mot Justin.
Han låg helt stilla i den lilla stängen, Sladdar fans överallt runt honom.
Jag la huvudet på sne och titta på honom, Jag kände hur en rädsla knöt sig i min magen.
Jag va rädda att förlora honom, Jag kunde inte se min älskling så här..



- När kommer han att vakna? Frågade jag med en fast blick på Justin.
- förhoppnings vis imorgon, Sa Pattie.
Jag hörde på hennes röst att hon var ledsen med hon ville inte visa det för oss, Börjar hon att gråta kommer alla vi andra också att göra det.
Jag nickade mot Pattie och vände huvudet mot Justin igen.
- Konstigt att ingen har listat ut att ni är ett par, Sa Scooter.
Mina tankar flög bort, Jag vände mig mot Scooter.
- Vi har inte gått ut så ofta tillsamman, vi har mest varit hemma, Sa jag och log.
- Vänta, Sa Jermey. – Så varje gång han har gått hem till dig har han sagt till mig att han ska pizzerian? Fortsatte Jeremy.
Jag skratta till tyst,
- Det har han kanske, Sa jag.
Det blev en lång tystnad efter det, Alla tittade på Justin oroligt.
- Det kommer att bli bra, Hörde jag Jermey viska.
Jag vände snabbt men tyst huvudet mot honom.
Han hade ena armen runt Pattie och andra handen på hennes lår.
Jag titta på Pattie länge. En tår föll, två, tre.
Jag förstod hur hon kände det, det är ju hennes son.
Tänk att se sin son medvetslös, Det kändes inte bra för mig undra då hur det känns för hennes.
Jag reste mig sakta och osäker upp hur stolen och börja sakta att gå mot Pattie.
Jermey släppte taget om Pattie och tittade på mig.
Jag huka mig sakta ner bredvid Patties stol och tittade på hennes.
Hennes ögon va röda och fyllda med tårar, Jag sträckte ut mina händer och krama försiktigt om hennes.
Hennes kram var så varm och välkommanden, Jag ville inte släppa taget om mig.
Hon kanske skulle bli som mina andra mamma nu när mamma åker till Sverige.
Pattie skulle säkert blivit en mycket bättre mamma en den mamman jag har nu.
Hon tryckte sig närmare mig, Jag kände tydligt hennes små snyftningar och hon lukta så gott.
Jag kände hur en av hennes tårar föll på min axle.
Hon släppte sakta taget om mig och tittade på mig.
Hon tittade mig djupt in i ögonen och viska,
- Så här vill jag att Justins flickvän ska vara, Viska hon och satt sig till rätta på stolen igen.
Jag ställde mig upp igen, Jag såg hur Scooter och Jermey tittade på mig och log.
Jag log tillbaka och sedan lyfte huvudet mot klockan ovanför Justin säng.
Klockan va redan halv tolv och det var nog dags att dra sig hem så att Jeremy, Pattie och Scooter får lite tid för sig själv med Justin.
- Jag måste nog hem nu, Sa jag och började att gå mot stol där jag satt innan för att ta min väska.
Jag tog min väska och slängde den på min axel och började att dra mig mot dörren.
- Du! Hörde jag Scooter välbekantar röst säga precis när jag skulle trycka ner handtaget.
- Ja, svarade jag.
- Vad heter du ? Frågade han och jag såg hur Pattie och Jermey vände huvudet mot mig.
- Gaby, Sa jag och vände mig mot dem.
- Och hur gammal är du ? Fortsatte Jermey.
- 17, Sa jag frågande.
Jag såg hur Pattie log mot mig.
Jag tryckte sakta ner handtaget och steg ut er rummet.
När jag steg in i huset där hemma var det kol svart.
Mammas skor vi inte i hallen som det brukade, Hon hade nog åkt iväg.
Hon hade nog åkt iväg utan att säga hejdå till mig, Hur kan man göra s åt sin dotter.
Jag tog av min mina vita converse och slängde dem i hallen.
Jag klampa upp för trapporna och in i mitt rum, Mina kläder log som vanligt på golvet.
När jag gick mot min säng sparka jag undan kläder ur vägen, Tog tidningen som log på min säng och kasta den i väggen lite längre bort.
Fan, Jävla liv, det är så fucking meningslöst! Skrek jag och sedan slängde jag mig på säng.
- Bara Justin va här nu, Mumla jag med huvudet in tryckt i kudden.
Jag drog upp min mobil hur min ficka, tryckte upp Ashely och sedan på den gröna lilla luren.
En signal, två signaler, tre signaler..
- Fan! Viska jag och kasta mobilen i golvet.. 



KOMMENTERA! :)

Vill ni ha mera idag ?

Kommentarer
Postat av: jennie

meerr !! så synd om gaby !!!!! hoppas justin vaknar och mins henne !!!!

2011-04-17 @ 17:56:45
Postat av: Bettan<3

Meeeeeeeer!!

Jättebra!<3

2011-04-18 @ 00:06:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0